De formade 1900-talet A-C

Formgivare A-C ur boken de formade 1900-talet

Formgivare A – C

Formgivare A-C ur boken de formade 1900-talet
1900-talets formgivning a – ö

1900-talets formgivning a – ö

De formade 1900-talet av Eva Atle Bjarnestam — Ibland är det bäst att ha själva boken till hands! Innehållet i De formade 1900-talet, formgivare, företag, föreningar, grupper:

A – C

D – G

H – K

L – N

O – S

T – Ö

Revideringsblad till boken över formgivare och designers som lämnat oss efter 2005.

A&E Design

Designkontor grundat 1968 av Tom Ahlström och Hans Ehrich, som skapat en enhetlig företagsidentitet och hållit fast vid ett konsekvent formspråk och till teknisk funktionalitet alltid lagt sig vinn om vacker form, vilket också lett till internationella framgångar. Gjort måleriverktyg, utrustningar för sjukhus, kösystemet Turn-O-Matic 1974 och 1989, diskborsten Jordan 1974, arbetslampan Lucifer 1975, stolen Bambam och utomhussoffan Dikken i plast 1970 och museifällpallen Stockholm II 1995 i aluminiumrör och plastväv. Också gjort en en rad handikapphjälpmedel t ex badrumsserien Rufus på 1980-talet, badbrädan Fresh 1998 m fl. Lästips:; A&E design, utställningskatalog 1998; Polster, Designdirectory Scandinavia, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1982:8, 1984:3, 1990:7, 1998:4.

Aagesen, Astrid

Dansk-svensk konsthantverkare, 1883-1965. Verkstad i Helsingborg 1920-37. Arbetade i tenn, silver och koppar. Anlitade Ivar Johnsson, Gösta Adrian-Nilsson och Hugo Gehlin m fl som konstnärliga medarbetare. Lästips: Form 1925 (om Modernt svenskt tenn).

Aalto, Aino

Finländsk arkitekt och formgivare, 1894-1949. Samarbetade 1924-49 med sin man Alvar Aalto både vad gäller byggnader, inredningar och möbler. Formgav även keramik, belysningar och textilier samt glas för Karhula-Iittala glasbruk. En karaff med glas, Bölgeblick även kallad Aalto, från 1932, nytillverkas av Iittala. Chef för Artek från 1941, ett företag för den egna produktionen, som makarna grundade 1935. Lästips: Iittala glasmuseum, utställningskatalog 1996; Fiell, Scandinavian design 2002; Form 1948; Antik&Auktion 1986:11.

Aalto, Alvar

Finländsk arkitekt, stadsplanerare och formgivare, 1898-1976. Internationellt genombrott 1932 med sanatoriet i Pemar (Paimio) utanför Åbo. Ritade ett otal ryktbara byggnader i hela världen, men ägnade sig även åt det han själv kallade ”arkitektoniska accessoarer”, dvs inredning, möbler, belysning, textilier mm. Konstruerade sina första böjträmöbler 1932 och övergav då stålrörsunderredet. Gjorde stolen Modell nr 41 till Pemar. Hans stapelbara pall har blivit en klassiker.

Aaltos strävan att skapa organisk, materialriktig form kommer till uttryck i hans möbelben, som ger intryck av att ”växa” ur sitsen eller bordsskivan. Gjorde glas för Riihimäki i början på 1930-talet. Hans klassiska vas Savoy för Karhula-Iittala glasbruk från 1936 tillverkas fortfarande. Gjorde Aaltos blomma, glas i fyra delar 1939. Har kallats ”humanistisk rationalist”. Skrev själv om detta i Form 1935, ”Rationalismen och människan”. I Sverige finns Aaltohuset med litet museum i Avesta och V-Dala nationshus i Uppsala. HonRDI 1947. Hemmet i Munksnäs i Helsingfors och sommarhuset utanför Jyväskylä visas för allmänheten. Lästips: K Fleig, utg, Alvar Aalto 1–3, 1963-78; G Schildt, Alvar Aalto 1–2, 1982–85; J Pallasmaa, utg, Alvar Aalto Furniture, 1984; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design 2002; Form 1934, 1935, 1948, 1969, 1998:3 (Savoy); Antik&Auktion 1986:11; Sköna hem 2004:5 (om hemmet i Munknäs).

Aarnio, Eero

Finländsk möbelformgivare och industridesigner, f 1932. Gjort möbler i glasfiberarmerad plast i starka färger för Asko. Stolar och fåtöljer: Åskbollen 1963 (Bombstolen eller Globen), Pastillen 1967 (även bord), ”c” 1967, Bubble chair 1968, Pony 1970, Tomato 1971 och Formula 1998. Bordet Skrew 1991. Flera av hans möbler har nytillverkats av Adelta i Tyskland. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design 2002.

Abelsson, Marianne

Textilformgivare och designer, f 1946. Gjort textilmönster för Almedahls, Borås Wäfveri, Ljungbergs Textiltryck m fl. Designat lampetter och ljusstakar i emalj och betong. Gjort plisserade lampskärmar och kollektionen Pleece i plisserad fleece 1999 för Design House Stockholm. Även formgivit lampor för Markslöjd m fl. Lärare vid Textilhögskolan i Borås. Lästips: Inger Dahlin-Ros, Textilrikets hemligheter, 2002.

Acke, J A G (Johan Axel Gustaf )

Konstnär, 1859-1924. Illustrerade svärfadern Zacharias Topelius’ Läsning för barn vid sekelskiftet 1900. Utöver sitt konstnärsskap deltog han i utsmyckningen av Stockholms stadshus, som invigdes 1923, med stuckreliefer i Prinsens galleri. Ritade möbler i fransk och belgisk art nouveau/jugendstil, bl a de omskrivna matsalsstolarna för Bonniervillan Nedre Manilla på Djurgården. Lästips: Waldemarsudde, utställningskatalog 1991.

Acking, Carl-Axel

Byggnads- och inredningsarkitekt och industridesigner, 1910-2001. Arbetade på 1930-talet som assistent till Gunnar Asplund och medverkade vid tillbyggnaden och inredningen av Göteborgs tingsrätt. En av arkitekterna för Helsingborgsutställningen, H55. Ritade möbler för KF, NK och Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors. Använde ofta böjt trä och formpressad fanér i sina möbler, bl a i en serie stapelbara stolar för Svenska Möbelfabrikerna. Formgav telefonkiosk 1944, frimärksautomater mm. Gjorde flera uppmärksammade inredningar t ex Hotell Malmen 1951 och Hotell Continental 1962 i Stockholm. Ritade fåtöljen Trienna 1957 för NK, senare Källemo, och stolen Wexjö, med sits i sadelgjord och hylla för psalmboken, 1958; tillverkas fortfarande av Källemo. Gjorde karmstolen Tokyo 1959 för ambassaden i Tokyo. Ritade lampor i rödbokslamell för Gärsnäs. Lunningpriset 1952. Lästips: Svenska möbler 1890-1990, 1991; Fiell, Scandinavian design 2002; Antik&Auktion 2000:11.

Adelborg, Louise

Konsthantverkare, akvarell- och textilkonstnär, 1885-1971. Använde ett mönster med stiliserat axmotiv i en vas vid Parisutställningen 1925 och i Nationalservisen 1930. Servisporslin för Rörstrand 1917-57: Ambassad, Blue orchid, Blå ros, Diplomat, Drottningholm, Gracil, Gyllenax, Imperial, Kardinal, Karin, Konax, Landskapsblommor, Linnea, Louise, Magnolia, Margareta, Pimpernel, President, Residence, Wasa. Nationalservisen /Swedish grace från 1930 tillverkas fortfarande. Komponerade tyger för Almedahls t ex damastmönstret Vasakärven. Lästips: S Ängermark, Vildblommor och adelsvapen samt P Szikriszt, Louis Adelborg, båda Konstvet inst, Sthlms univ, HT1998 resp VT 2001; Svenska Hem 1949:12; Form 1965.

Adelborg, Maria

Textilkonstnär 1849-1940. Anställd vid Svensk Konstslöjdsutställning 1886-99 och hos Föreningen Handarbetets Vänner till 1907. Hennes arbeten anknöt till medeltida textilkonst och allmogekultur. Särskilt uppmärksammad för sina mässhakar bl a för Sofia kyrka i Stockholm och en matta för Birgittahuset i Rom.

Adlercreutz, Maria

Textilkonstnär, f 1936. Arbetade hos Susan Gröndal på 1960-talet och vid Licium en kort tid. Frilans från 1964 och egen ateljé från 1984 i Stockholm. Känd för gobelängen I hennes ögon bevaras folkets ljus 1972, ett starkt uttryck för protesterna mot Vietnamkriget. Bilder från dagspressen återgavs och framhävdes genom vävnadens struktur. Gjorde Syskon 1975, Brevet 1988 och porträtt av textilarbeterskan Hanna Keller för Arbetets museum i Norrköping 1992-94. Samarbetade med Riksutställningar 1972-82 med ”Vävda bilder” för skolor, bibliotek m fl. Lästips: Möten, 1992; Form 1972:1, 1975:7; Hemslöjden 1993:5.

Adnet, Jacques

Fransk inredningsarkitekt och möbelformgivare, 1900-84. Ritade inredningar, armaturer och möbler i art déco-stil på 1920-och 30-talen. Lästips: Tyra Lundgren, Den rika franska myllan, 1949; Form 1935, 1949.

Adolfsson, Wilke

Glasblåsarmästare och formgivare, f 1940. Glasblåsare vid Gullaskruvs glasbruk 1955-63 och mästare vid Orrefors glasbruk 1963-78. Arbetade med produktutveckling och unika arbeten för Orrefors konstnärer, t ex Eva Englund. Grundade Stenhytta Glasstudio i Transjö vid Kosta 1979 tillsammans med Ann Wolff/Wärff och Wilkes Studioglas i Orrefors 1983. Gjort bruksglas och konstglas och samarbetat med Rolf Sinnemark och Klas-Göran Tinbäck m fl. Även blåst Susann Wallanders och Gunvor Larssons vaser bl a med collage i glasmassan. Ämnar avveckla sin verksamhet vid årsskiftet 2004/05.

Adrian-Nilsson, Gösta

Konstnär och författare, 1884-1965. Utöver sitt konstnärsskap gjorde han gobelängen Finnsagan för Kulturen i Lund 1929. Skrev programskriften Den gudomliga geometrin 1921 om konstruktivismens lagar. Ritade även silverpjäser för Wiwen Nilsson och tennföremål för Astrid Aagesen. Den permanenta utställningen Modernismen hos Kulturen i Lund skildrar Gösta Adrian-Nilsson och Wiwen Nilsson, Lunds två stora från det tidiga 1900-talet. Lästips: N Lindgren, Gösta Adrian-Nilsson, 1949; T Ahlstrand, GAN – modernistpionjären från Lund, 1985.

Afzelius, Märta

Textilkonstnär och målare, 1887-1961. Ritade kyrkliga och profana textilier samt spetsar för Föreningen Svenska Spetsar. Hos Elsa Gullberg 1928-39, där hon bl a gjorde mönster till tryckta tyger. Hos Licium 1941-52 och därefter hos Sofia Widén. Hennes mest kända vävnad är Skapelsen i Linköpings domkyrka 1938. Lästips: Form 1935.

Agélii, Elsa

Textilkonstnär, f 1938. Deltog i konsthantverksgruppen Ung Form i Göteborg på 1960-talet. Arbetat med broderi och applikation, ofta i stort format. Arrangerat kurser och startade Täcklebo Broderiakademi 1993. Verksam längre perioder i Marocko; gav ut boken Till Marocko 2003. Offentliga uppdrag, t ex Barnen och framtiden för Sahlgenska sjukhuset 1981, Evolutionen för Polhemsgymnasiet i Göteborg 1996 m fl. Professor vid Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg 1996-99. Lästips: Röhsska museet, utställningskatalog 1975 och 1985; Södertälje konsthanll, utställningskatalog 1994; Form 1969, Hemslöjden 1988:6, 1994:6; Konstperspektiv 1999:3.

Ahl, Zandra

Konsthantverkare och formgivare, f 1975. Gav ut boken Fult och snyggt 1998 och Svensk smak tillsammans med Emma Olsson 2001, med underrubriken Myter om den moderna formen. Förde också in genusperspektivet i formgivningen. Även utmanat den svenska formtraditionen i sin konst med starka färger och kitschiga materialkombinationer. Bildat konsthantverksgruppen We work in a fragile material och tillsammans med Andrea Djerf givit ut tidskriften Slicker.

Ahlin, Birgitta

Konstnär och formgivare, f 1947. Samarbetat med Sirkka Lehtonen från 1980. Ahlin & Lehtonen har varit pionjärer när det gäller konstglas inom arkitekturen. Utvecklat nya dekortekniker för laminerat glas; främst använt kalla tekniker som skära, slipa, blästra, etsa, böja, färglägga och laminera samman flera lager glas. Gjort både konstinstallationer och utsmyckningar, bl a för AstraZeneca, HSB och Stockholms läns landsting. Även gjort triangulära pallar och småbord av samma material. Lästips: Pernilla Åbrink, Ahlin & Lehtonen, Kulturspridaren 2003; Form 1983:6, 1998:3.

Ahlman, Lis

Dansk konstnär och textilformgivare, 1894-1979. Arbetade som porslinsmålare hos Herman Kähler 1917-21. Övergick till vävning på 1920-talet. Egen verksamhet från 1934. Ritade möbeltextilier och samarbetade med Kaare Klint, Børge Mogensen och Mogens Koch. Lästips: Fiell, Scandinavian design 2002

Ahlsén, Erik

Arkitekt, 1901-88. Arkitektkontor tillsammans med brodern Tore från 1937. Deras stora produktion omfattade bostadsområden, möbler och inredningar. Knuten till Kooperativa förbundet i mer än 20 år. KF:s möbelsortiment skulle passa låginkomsttagare. Hans många möbler, bl a en stol i Windsormodell, var vanliga i svenska hem under 1940-talet. Lästips: Arkitektur 1980, 1989:1.

Ahlsén, Tore

Arkitekt, 1906-81. Medarbetare till Erik Lallerstedt och Gunnar Asplund. Arkitektkontor tillsammans med brodern Erik från 1937. Ritade den kända, stapelbara Pia-stolen i vitlackerade järnrör 1942 för KF och som nytillverkats av Gärsnäs. Formgav Pia-lampan med korsvis spända metalltrådar och klädd med vitt avtagbart tyg. Även den har nytillverkats av Gärnäs. En variant, golvlampan Napoleon vid Nilen, användes för ambassaden i Kairo 1991. Lästips: Form 1951 (Om Pia-lampan); Arkitektur 1980.

Ahlström, Tom

Industridesigner, f 1943. Startade tillsammans med Hans Ehrich A&E Design AB 1968. Se A&E Design.

Aho, Kaarina

Finländsk keramiker, 1925-90. Formgav bruksgods för Arabia 1946-62, t ex servis modell L med olika dekorer. Från 1965 egen verkstad i Helsingfors.

Ahrbom, Nils

Arkitekt, 1905-97. Ritade offentliga byggnader i funktionalistisk stil tillsammans med Helge Zimdahl 1931-50. Ritade ambassaderna i Ankara och Tokyo på 1960-talet och i Peking och Kairo på 1970-talet. Även gjort inredningar och ritat stolar i böjträ. Lästips: Antik&Auktion 2000:11.

Alberius, Olle

Keramisk formgivare och glaskonstnär, 1926-93. Vid Syco-keramik i Strömstad 1957-65. Vid Rörstrand 1963-71, t ex Astral, Fleur, Forma, Grace, Koffi, Korall blå, Korall brun och Taffel samt serien Fyris för Upsala-Ekeby. Gjorde även unikt stengods. Vid Orrefors från 1971. Utvecklade det graverade glaset t ex A Second of Eternity 1982 och ritade serviser, t ex Victoria 1978, Gjorde även konstglas i graal-, arielteknik t ex Blue Inspiration, ravenna och slipad kristall.

Albers, Josef

Tysk konstnär och konst- och färgteoretiker, 1888-1976. Undervisade vid Bauhaus på 1920-talet. Till USA 1933. Gav ut Interaction of Color, 1963, på svenska 1982, Albers färglära med teorier om hur vår upplevelse påverkas av enskilda färger när de ställs intill varandra i olika kombinationer. Lästips: Josef und Anni Albers, utställningskatalog, Bern 1998.

Albini, Franco

Italiensk arkitekt och industridesigner, 1905-77. En av de första italienska s k rationalistiska arkitekterna. Ritade museer och museiinredningar. Känd för sina möbler tillsammans med Gino Colombini 1948 då de bl a vann en Low Cost Furniture Competition i New York. Stod för interiören i Milanos tunnelbana i början av 1960-talet. Efter 1970-talet ägnade han sig åt industridesign och större arkitekturprojekt. HonRDI 1971. Lästips: Franco Albini, 1930-70, 1981; Franco Albini, 1934-77, 1990.

Alef, Thorwald

Skulptör, 1896-1974. Gjorde porträttbyster och idrottsskulpturer. Formgav under 1920-talet dekorativa tennföremål, eleganta skrin, spegelkrön m m för Svenskt Tenn.

Alessi

Italienskt företag som tillverkar husgeråd i rostfritt stål mm. Grundat av Giovanni Alessi 1921. Kända formgivare från 70-talet och framåt har varit Richard Sapper, Michael Graves, Aldo Rossi, Robert Venturi, Ettore Sottsass, Philippe Starck och Stefano Giovannoni m fl.

Alexanderson, Lotttie (Charlotte)

Keramiker, f 1942. Egen verkstad i Lidingö från 1968. Gjort både bruksföremål och offentliga utsmyckningar t e x åtta skulpturpelare för Skandia i Stockholm 1991, för Polishuset i Eskilstuna 1999 och 2001 och en vägg på 12 kvm i restaurang Kvarnens nya bar 2001. Formgav även några lampor för KF, t ex bordslampan Svampen 1968 i Bauhaus anda. Lästips: Form 1987:8.

Alge, Björn

Designer 1943-99. Arbetade hos Landqvist & Sjöholm från början av 1980-talet. Formgav bl a stolen Yran för Materia 1986, bordsserie för Lindlöfs interiör och möbler för Byarum t ex stolen Dover och sittbänken Haga.

Allard, Gunilla

Inredningsarkitekt, möbelformgivare och scenograf, f 1957. Gjort möbelserierna Cirkus 1989, Cinema 1994, Casino 1997 och Chicago 1998 för Lammhults Möbler. Stram, elegant stil med genomarbetade detaljer. Cinema gjorde internationell succé och följdes upp med karmstolen Cinema sport 1999 och Cinema bord. Även arbetat för Marbodal kök och haft uppdrag för Kasthall och Zero. Knuten till Orrefors glasbruk på frilansbasis 2002-04. Gjorde den stapelbara stolen Cosmos för Linköpings nya stadsbibliotek 2000. Ritade glaset till filmen Glasblåsarns barn 1998. Georg Jensen priset 1996. Lästips: S Helgeson, Svenska former, 2000; Form 1999:2, 1998:1.

Allert, Henrik

Skulptör, grafiker och målare, f 1937. Knuten till Rörstrand1967-68, t ex fåglar i porslinschamotte. Egen verkstad norr om Skövde. Utvecklat keramiska skulpturer, ofta med djur- och fågelmotiv och med rötter i primitiv konst. Gjort offentliga utsmyckningar för Östra sjukhuset och Handelshögskolan i Göteborg och Borås stadshus m fl. Lästips: Bengt Lagerkvist, Henrik Allert, 1991; T Millroth, Tjugo blickar på Henrik Allert, 1993; Waldemarsudde, utställningskatalog 2002 (tillsammans med Gerd Allert, textilkonstnär); Form 1974:1.

Almedahls

Textilindustrigrupp med ursprung i Almedahls fabriks AB grundat ca 1846 och Dalsjöfors Väfveri AB grundat 1897. I över 100 år var Almedahl förknippat med vita linnedukar. Signe Sohlman gjorde det klassiska drakmönstret 1877. Fritz Sterner uppfann i början av 1900-talet en mönstermaskin för att väva damast. Kända konstnärer anlitades från 1920-talet för mönster. Maja Sjöström gjorde Timlåtsduken för Stockholms stadshus; Märta Afzelius Svensk flora, Louise Adelborg Vasakärven, Sofia Widén UD-mönstret och Elsa Gullberg gjorde dukar i färg t ex Pricken 1934. Astrid Sampes Linnelinjen, Skyttelvägen (gardiner) på 1950-talet och Lakanslinjen på 1960-talet betydde mycket för hemtextilierna. Eget textilmuseum i Dalsjöfors.Lästips: Almedahls 1846-1996, 1996; Hemslöjden 1996:4.

Alnaes, Tormod

Norsk inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1921. Experimenterade med materialsammansättningar och former. Utvecklade under 1950-talet möbler anpassade för transporter, t ex Ponny-projektet. Dessa idéer utvecklades senare av Ikea och Domus Interiör m fl. Gjorde en stol av massivt stål och läder, som visades vid världsutställningen i Bryssel 1958.

Alsterfors glasbruk

Glasbruk i Älghult i Småland 1886-1980. Sigvard Bernadotte anlitades i början av 1960-talet och Fabian Lundqvist gjorde serviser och blomglas, t ex Delfi 1961.

Anagrius, Tomas

Keramiker, f 1939. Assistent till Stig Lindberg vid Gustavsberg 1961. Vid Alingsås Keramik 1961-63. Därefter egen verkstad. Verksam i Kvidinge i Skåne från 1967, känt för den röda leran. Knutit an till men också förnyat lergodstraditionen t ex med dekormetoden hornmålning. Gav ut skriften Något om krukmakeriet i Kvidinge 1982. Senare mest arbetat med högbränt stengods. Gjort stora oktagonala stengodsfat och ovala vaser med intensiva glasyrer. Offentliga utsmyckningar vid Ängelholms sjukhus m fl. Lästips: A Nordin, Tomas Anagrius keramiker, Konstvet inst, Göteborgs univ, 1995; Hemslöjden 1986:1, 2002:4.

Anckers, Kerstin

Kalligraf och grafisk formgivare, f 1931. Vid Albert Bonniers förlag 1955-60 och Liber 1968-77. Arbetat som frilans för Nationalmuseum, Medeltidsmuseet m fl. Gjort nobelprisdiplom och utarbetat den nya handskriften för skolorna mm. Lärare vid Konstfack 1981-96. Tog initiativ till grundandet av Kalligrafiska kretsen för yrkeskalligrafer och lekmän. Gav ut läroboken ”från A till Ö” : textning, handstil, kalligrafi, 2001. Lästips: Form 1981:8.

Ander, Gunnar

Arkitekt och glasformgivare, 1908-1976. Kom till Lindshammar 1949 och ägnade fem år åt planering och ombyggnad av glasbruket. Utvecklade tillsammans med glasblåsarna nya modeller, som kom 1955 och gjorde Lindshammar till ”glasbruket med färg”. Formgav även plast.

Anderberg, Astrid

Keramiker, f 1927. Egen verkstad i Göteborg 1957-72. Flyttade därefter till Bornholm. Gjort skulpturer i stengods, ofta djur, särskilt fåglar. Offentliga utsmyckningar bl a i Frölunda kulturhus i Göteborg. Lästips: Bornholms konstmuseum, utställningskatalog 1998; Form 1965, 1974, 1979, 1986:4.

Andersen Argaard, Gunnar

Dansk målare, skulptör och möbeldesigner, 1919-1982. Experimenterade med form och material bl a möbler i formgjuten skumplast. Gjorde en prototyp till stol i början av 1950-talet av hönsnät och tidningspapper med samma form som Verner Pantons berömda Z-formade plaststol 1960.

Anderson, Olle

Inredningsarkitekt, möbelformgivare och industridesigner, f 1939. Startade inredningsavdelningen hos White Arkitekter 1975 och White Design 1988. Ritade möbler för Klaessons möbelfabrik under 1970- och 80-talen, bl a stol 590. Ritade soffan Olle 500 på 1970-talet, som finns landet runt i olika väntsalar. Ansvarig för belysningskollektionen hos Boréns 1976-2000.

Skapade också en framgångsrik möbelkollektion förr Offecct och Stockholmslampan för Ateljé Lyktan. Ritat ”stadsmöbler” för Malmö och Göteborg, dvs utrustning för gator och torg, väderskydd/busskurer och återvinningsplatser. Ritade inredningar för SAS servicepartner och Hotel Gothia i Göteborg 1986. Ansvarig för restaurering och nyinredning av Göteborgs Konserthus. Även formgivit glas från 2003. President för International Federation of Interior Architects and Designers, IFI, 1999-2001. Professor vid HDK 1990-96 och vid National college of Craft and Design, SHKS, i Oslo 1996-2002 och vid Chalmers från 2001. Givit ut böckerna Rum och ljus 1988, Känna Lyssna Lukta Smaka. En bok om synskadade barn och deras boendemiljö 1991, Från skissboken 1985-96, Vårdens rum 1997, att forma rum för människan i vården, Nya Designmetoder för möbelbranschen 2003. Lästips: M Stensman, Olle Andersson, formgivare, 1999; K Wickman, Capella Akademin, 1992; Form 1986:1; Hemslöjden 2003:6.

Andersson & Johansson

Keramikfabrik grundad 1910 i Höganäs av Karl Andersson och Sigfrid Johansson. John Andersson satte fr o m 1920 sin prägel på företagets produktion av lergods och stengods. Ändrade namn 1956 till A & J Höganäs Keramik och 1967 till Höganäs Keramik. Lästips: Marie Rehnberg, Höganäs keramik, 2003.

Andersson, Alvar

Möbelarkitekt, f 1903-?. Anställd vid Hyresgästernas Möbelaffärs ritkontor 1927-32, där han bl a ritade förvaringsmöbler som kunde kombineras efter behov. Hos David Blomberg 1932-38, Ferdinand Lundqvist & Co:s ritkontor 1940-44. Gjorde även unika kvalitetsmöbler.

Andersson, Ellen Kitok

Konsthantverkare, f 1932. Verksam i Jokkmokk. Utvecklat den samiska rotslöjden till ett framstående konsthantverk. Gjort bruksföremål, brudkronor, smycken mm. Lästips: Anja Notini, Dräktfolket, 1980; Tom G Svensson, Asa Kitok och hennes döttrar, 1985; Hemslöjden 1989:5; Samefolket 2003:2.

Andersson, Göran

Keramiker, 1935-89. Vid Upsala-Ekeby 1960-67. Känd för sin bisonoxe, trilogin med lejon, fat, skålar och vaser i enkla och strama ibland robusta former. Gjorde teservisen Risp och hushållsserien Bruno/Safir och bl a en kakelfris till Solna simhall. Arbetade med scenografi efter 1967.

Andersson, Helena

Keramiker, f 1969. Arbetat i egen regi från 1998 främst med keramisk skulptur, t ex Bergtagen från 2003, men även med bruksföremål i små serier. Gjort offentliga utsmyckningar, bl a 4 keramiska objekt för Uddevalla sjukhus 2004.

Andersson, Jerker

Industridesigner, f 1960. Arbetat i egen regi från 1983. Formgivit elradiatorer, diskmaskiner, elljusstaken Julius för Krypton Form, ljusstakar Röda korset och Barbro, Edet Torky, termosflaskor Abisko för Hammarplast, fåtölj för Söderbergs Möbler mm.

Andersson, John

Keramiker, 1899-1969. Hos Andersson & Johansson i Höganäs från 1912, konstnärlig ledare 1924. Formgivare och hantverkare i en person. Gjorde både unikt stengods och bruksting av lergods i gammal krukmakartradition. Formgav servisen Old Höganäs till Helsingborgsutställningen, H 55, i brunt, grönt eller gult, mer ovanligt i blått. Serien Sung kom 1960. Lästips: S Olsson & A Axelsson, På grund av lera, 1969.

Andersson, Karl-Axel

Industridesigner, f 1949. Drev designkontor tillsammans med Morgan Ferm 1981-93, där de ritade hushålls-produkter, t ex Art 1985 för Hammarplast samt utformade rullstolar och rollatorer för Etac. Sedan 1993 eget kontor i Malmö 1993 och fortsatt arbete med t ex plastprodukter för tyska Authentics. Ett avskalat formspråk i Bauhaus anda. Adj universitetslektor vid LTH från 2003. Lästips: Form 1988:2; 1997:3.

Ankarswärd-Grönvall, Märta

Keramiker och lärare, 1890-1967. Lärare vid Tekniska skolan och egen verkstad i Stockholm från 1926. Gjorde även unika föremål och prydnadskeramik för S:t Eriks lervarufabriker. Tillbringade somrarna i Godegård utanför Motala, där man kan se exempel på hennes keramik. Lästips: Estelle Schlossman, Lergodskonstnärer, 1996.

ANNA-modeller

Klädföretag grundat 1957 av Bobo (Bengt Eric) och Titti (Anna-Stina) Wrange för tillverkning av barnkläder. Föregångare på 1960-talet för lättskötta, färgglada barnkläder. Gjorde även vuxenkollektioner, mest stickat och virkat. Lästips: Svenska Hem 1967:5.

Anttonen, Sari

Finländsk möbelformgivare och designer, f 1966. Första pris i Ikea-tävling 1994. Surrealistisk stil inspirerad av Gaetano Pesce. Gjort stolserien Tubab 1995 och skåpserien Superheroes 1996. Driver företaget Reflex Design. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001.

Arabia

Porslinsfabrik grundad 1874 i Helsingfors. Dotterföretag till Rörstrand fram till 1916. Moderniserades och blev ett framstående företag för finskt konsthantverk. Ingick från slutet av 1940-talet i Wärtsilä-koncernen och från 1990 i Hackman-koncernen. Haft konstnärliga medarbetare från 1895, t ex Thure Öberg. Från 1920-talet anlitades konstnärer i större omfattning. Under jugendperioden gjordes den berömda Fennia-serien med tryckta och handmålade dekorer. Experimentavdelning för formgivarna inrättades 1932. Arabias porslin är oftast inte märkt med konstnärens namn p g a en anonymitetspricip.

Formgivare: Thure Öberg 1896-1935, Lisa Jäderholm-Snellman 1921-37, Tyra Lundgren 1924-37, Friedl Holzer-Kjellberg 1924-71, Lea v Mickwitz 1927-57, Toini Muona 1931-70, Kurt Ekholm 1932-48, Aune Siimes 1932-64, Einar Granlund 1934-36, Michael Schilkin 1936-62, Birger Kaipiainen 1937-54, Rut Bryk 1942-, Hilkka Säynäjärvi 1945-52, Kaj Franck 1945-70, Kaarina Aho 1946-62, Kyllikki Salmenhaara 1947-63, Sakari Vapaavuori 1947-74, Rita Kaukoranta 1948-51, Ulla Procopé 1948-67, Karlheinz Schultz-Köln 1950-62, Raija Tuumi 1950-74, Francesca Mascitti Lindh 1955-, Oivo Toikka 1956-59. Under senare år Heljä Liukko-Sundström, Gunvor Olin-Grönqvist, Pauli Partanen och Kati Tuominen. Konstnären Ken Friedman anlitades på 1980-talet. Eget museum för allmänheten. Lästips: Arabia Ab, en keramisk storindustri i Finland, 1947; Keramik och glas: Arabia 100 år, 1973; Arabia : Oy Wärtsilä Ab Arabia, 1987; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design 2002; Form 1945; Antik&Auktion 1988:9.

Arad, Ron

Israelisk/brittisk arkitekt, f 1951. Grundade designkontoret One Off i London 1983 tillsammans med Tom Dixon och Pete Keene. Genombrott med stolen Rover med återanvända bilsäten 1981. Bokhyllan Bookworm 1992, ett långt metallstycke som veks ett antal gånger blev mycket kopierad. Gjort möbler och inredningar i glas, betong och armeringsjärn. Använt sig av kontrasten mellan mjuka former och hårda material, t ex stolarna Big Easy Red 1989, After Spring/Before Summer 1992, Creature Comfort 1992, No Ducking No Swan 1992, Up Like A Bear 1992 och Fantastic Elastic Plastic 1997. Inredde entrén och foajén till Tel Avivs operahus 1988. Lästips: D Sudjic, Ron Arad, Restless Furniture, 1990; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Form 1991:8, 2002:3.

Arbén, Love

Byggnads- och inredningsarkitekt, f 1952. Eget arkitektkontor från 1985. Gjort uppmärksammade inredningar, bl a Orrefors showroom 1991. Ritat strama och eleganta möbler för Lammhults Möbler från 1986, bl a skåpet Ono i randigt formpressat laminat 1991. Stolen Aron 1989 är en modern tolkning av den antika Klissmosstolen. Gjort fåtöljen Felix, soffan Felicia och bordet Fellini. Professor vid Konstfack från 1994. Lästips: Arkitektur 1984;5, 1986:7, 1987:3, 1988:4, 1993:3, 1995:1; Form 1986:7; 1989:7.

Arkiv för svensk formgivning, ASF

Arkivets uppgift är att vara skissernas museum för svensk och nordisk form och design. Insamlandet av idéskisser, originalskisser, ritningar, tygprover mm påbörjades 1978. En samling med Arthur Percys skisser från Gefle och Karlskrona porslinsfabriker och från Gullaskruv glasbruk lade grunden för museet, som startades av och byggdes upp av museichef Erik Broman och intendent Inga Lindén vid Kalmar Konstmuseum. Senare har arkivet också utvidgats till nordiska formgivare och omfattar ca 90 000 föremål. Arkivet planeras att flytta till Pukeberg i Nybro 2005.

Armani, Giorgio

Italiensk klädskapare, f 1935. Startade eget företag 1973. Ledande inom italienskt dam- och herrmode under 1980-talet med sin avslappnat eleganta stil. Berömd för kläderna i filmen American Gigolo 1980. Lästips: N White, Giorgio Armani, London 2000.

Arström, Folke

Målare, silversmed och bestickformgivare, 1907-1997. Formgav silver och tenn för Guldsmedsaktiebolaget/GAB 1936-40. Huvuddesigner vid Gense i Eskilstuna från 1940. Fick rostfritt att bli accepterat. Besticken Focus de luxe i rostfritt med svarta nylonskaft, 1956, uppmärksammades stort i USA. Gjorde serierna Thebe 1944, Facette 1949, Attaché 1958, m fl i rostfritt. Formgav plast för Skånska ättiksfabriken i Perstorp från 1943 bl a muggen för försvaret och barnbespisningarna. Även gjort teaterdekorationer och affischer. Lästips: Fiell, Scandinavian design 2002; Thomas Lindblad, Bruksföremål av plast, 2004.

Artek

Inredningsfirma, grundad 1935 av makarna Aalto, Maire Gullichsen och Nils-Gustav Hahl i Helsingfors för tillverkning och försäljning av Aino och Alvar Aaltos möbler. Senare omfattade sortimentet även andra produkter än Aaltos. En filial i Hedemora drevs under namnet Svenska Artek 1946-57. Formgivare under senare tid Ben af Schultén och Hanspeter Weidman m fl. Lästips: P Suhonen, Artek, 1986; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design 2002; Form 1955, 1956.

Artigas, Josep Llorens

Spansk keramiker, 1892-1980. Verksam i Barcelona och i Paris från 1924. Gjorde stengods i enkla former med skiftande glasyrer, väggdekorationer och annan konstkeramik. Samarbetade med konstnärerna Braque, Miro m fl. Gjorde skultpurer bl a för Guggenheimmuseet i New York 1966. Lästips: J Pierre, Miró & Artigas keramik, 1974.

Arts and Crafts rörelsen

Rörelsen uppstod i Storbritannien under 1800-talets andra hälft som en reaktion mot tidens stilimitationer och massproduktion. Man ville återuppliva och höja kvaliteten på konsthantverket. Idéerna byggde på John Ruskins och William Morris’ socialestetiska program och man verkade för en fullvärdig bostadsmiljö och gedigna bruksvaror åt alla. Detta skulle åstadkommas genom samarbete mellan konstnärer och tillverkare. Stor betydelse för jugendstilens utveckling. Även för funktionalismen, då man ansåg att dekorationer inte skulle spela någon roll utöver konstruktion och funktion. Rörelsens förgrundsgestalter var C R Ashbee, M H Baillie Scott, A H Mackmurdo och C F A. Voysey. Lästips: G Naylor, The Arts and Crafts Movement, 1971; P Davey, Arts and Crafts Architecture, 1980; Scandinavian journal of design history 1991.

ASEA Belysning

ASEA avd IM i Stockholm, senare Asea-Skandia inredningsarmatur. Tillverkade lampor under mitten av 1900-talet. Formgivare: S-A Holm-Sörensen, Bo Råman m fl. Tillverkade även lampor av Lisa Johansson Pape. Lästips: J Glete, Asea under hundra år 1883-1983, 1983.

Ashley, Laura

Brittisk textil- och modedesigner, 1926-85. Startade tillverkning av handtryckta sjaletter och prydnadshanddukar 1953. Lanserade under 1970-talet en romantisk stil inom mode och senare även inom heminredning med småblommiga, mönstrade bomullstyger. Lästips: S Berry, Laura Ashley : färgernas bok, Sthlm 1996.

Asker, Karna

Textilkonstnär, 1897-1989. Skapade textilier för Nordiska Kompaniet m fl. Huvudlärare vid Svenska Slöjdföreningens skola, nuvarande HDK i Göteborg 1920-57. Textil utsmyckning för Johannebergskyrkan i Göteborg. Medarbetare i boken Textilmönsterkompostition vid Slöjdföreningens skola, 1944.

ASKO

Askokoncernens ursprung är möbeltillverkaren Asko grundad 1918 och verkstadsföretaget Upo Oy grundat 1938. Bolagen slogs ihop 1977. Marknadsförde finska möbler under 1960-talet som ”Asko finnternational” under mottot ”som formspråk är finska internationellt”.

Asmussen, Erik

Dansk arkitekt, 1913-98. Verksam i Sverige från 1939. Uppdrag för den antroposofiska rörelsen, bl a Rudolf Steinerseminariet, Vidarkliniken i Järna och Kristofferskolan i Bromma. Gjort en trebent pall, en variant på en s k sgabello från renässansen. Gav ut boken Husbehov 1992. Lästips: Arkitektur 1984; G Coates, Erik Asmussen, architect, 1997.

Asplund, Gunnar

Arkitekt, 1885-1940. Ritade tillsammans med Sigurd Lewerentz Skogskyrkogården i Stockholm, Skandiabiografen i Stockholm 1923 och den berömda Sennastolen 1925. Stadsbiblioteket i Stockholm tillkom 1928 i nyklassicistisk anda. Efter att ha varit huvudarkitekt för Stockholmsutställningen 1930 och medverkat i programskriften acceptera blev han en av de främsta företrädarna för funktionalismen i Sverige.

Engagerade sig i husens inredning och belysning. Stod för ombyggnaden och inredningen av Göteborgs tingsrätt, som slutfördes i mitten på 1930-talet. Gjorde en numera klassisk karmstol i stålrör och skinn för NK till Svenska Slöjdföreningens styrelserum 1931. Ritade och inredde Bredenbergs i Stockholm; stolarna gjordes av Svenska Möbelfabrikerna. Källemo och italienska Cassina nytillverkar några av hans stolar. Formgav dopfat för S:t Petri kyrka i Malmö i början av 1920-talet; cicelör var Jacob Ängman. Även hans tidigt formgivna lampor, t ex Asplundlampan har nytillverkats. Lästips: Arkitekturmuseets årsbok 1985; C Caldenby & O Hultin, Asplund, 1985; G Holmdahl m fl, Gunnar Asplund arkitekt, 1943, nyutg 1981; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design 2002; Form 1920 (möbler), 1921 (dopfat, Enskede kyrkogård), 1928 (Stockholms stadsbibliotek), 1985:7; Antik&-Auktion 1991:10, 2000:11.

Asplund, Galleri

Grundat 1990 i Stockholm av bröderna Michael och Thomas Asplund för möbler, mattor mm i modernistisk design. Samarbetat med formgivare som Thomas Eriksson, Jonas Bohlin, Thomas Sandell, Pia Wallén, Matz Borgström och Helene Tiedemann m fl. Ingår i Swecode. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design 2002.

Ateljé Lyktan

Företaget grundades 1934 i Helsingborg av Hans Bergström och flyttade 1936 till Åhus. Anders Pehrsson tog över 1964. Kända internationellt för Anders Pehrssons lampor SuperTube 1967 och Bumlingen 1968. Anna Ehrner gjorde Anna-lamporna 1972. Hannelore Dreutler designade den monterbara plastlampan Pyrola i opalakryl i mitten av 1960-talet. Samarbetet har fortsatt med Dreutlers Studio Glashyttan i Åhus för tillverkning av bords- och golvlampor, t ex Studio Crystal på 1980-talet. Även nytillverkat lampor av Gunnar Asplund. Övriga formgivare: Stig Ahlströms och Claes Kocks Flash Gordon och Skarabé på 1980-talet, Olle Andersons Stockholm 1990, Lars Bessfelts Birka 1992, Tommy Govéns Carmen 1993 och Fovea 1996, Per Sundstedts Sving 1996, Lars Bylunds S-Light 1996 och Karin Tyrefors’ Vicenza 1997 och Claesson Koivisto Runes Berlin 2000. Lästips: Form 1966, 1971:2.

Atterberg, Ingrid

Keramiker, f 1920. Vid Upsala-Ekeby 1944-63, från 1952 även för Gävle och Karlskrona porslinsfabriker. Gjort serierna Tricorn, Pylon, Negro, Grafika, Västkust, Chamotte, Mimosa, Pastell, Vienna m fl. Införde manganleran i slutet på 1940-talet och chamotteringen i mitten av 1950-talet. Experimenten med glasyrer och leror ledde fram till det s k sintergodset 1957; tekniskt ett stengods, som genom lägre bränntemperatur var billigt att framställa. Verksam vid Mancioli Natales keramikverkstäder i Toscana 1952-64. Anlitades av Alsterfors glasbruk 1958-63 och hade uppdrag i Holland under 1960-talet. Egen keramikverkstad i Uppsala från 1969. Gjort offentliga utsmyckningar, bl a kakelmosaiker för Timrå simhall och Örbyhus och en stor golvurna för Västmanlands läns landsting. Lästips: Form 1962, 1977; Antik&Auktion 1997:3.

Augustsson, Göte

Glasformgivare, f 1917. Till Pukebergs glasbruk som 13-åring. Gjorde efter sin utbildning optiskt glas för industrin hos Jugner i Oskarshamn på 1940-talet. Tillverkningen av eldfast hårdglas, borsilikatglas, flyttades till Ruda glasbruk. Formgav eldfast glas i funktionalistisk stil som hyttmästare vid Ruda glasbruk. Gjorde även prydnadsglas, t ex serierna Cobolt, Demant och Orient, där mönstret från grafitformarna framträdde i relief på glaset. Lästips: Form 1988:7.

Aulenti, Gaetana

Italiensk arkitekt och formgivare, f 1927. Ritat möbler för Knoll International och belysningsarmaturer. Skapat utställningar för Fiat och Olivetti och arbetat som lärare. Arkitekt för ombyggnaden och inredningen av Musée d’Orsay i Paris 1987. Ritade bordslampan Pipistrello 1965 och möbelserien Aulenti Collection 1975. Formspråket inspirerat av Bauhaus-skolan. Lästips: Form 1987:3.

Axelsson, Ainar

Silversmed, 1920-97. Arbetade med corpusarbeten i silver och även rostfritt stål för Guldsmedsaktiebolaget/GAB från slutet av 1940-talet, t ex rostfria bestickserien Extrême under 1950-talet.

Axelsson, Åke

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1932. Fick andra pris för stolen S 217 i en tävling 1963 för att stimulera användadet av rödbok. Stolen tillverkas fortfarande av Gärsnäs. Haft många inredningsuppdrag för museer, restauranger, kontorsmiljöer och bibliotek. Gjort stolar för Riksdagen vid Sergels torg och på Helgeandsholmen, Högsta Domstolen och restaurangen Den Gyldene Freden. Samarbetade med Gärsnäs från 1963 men även ritat möbler i böjträteknik för Gemla. Startade 1987 Galleri Stolen i Stockholm för tillverkning av möbler i egen regi. Stolarna Neptunus för Riksdagen, Anselm för Malmö konsthall 1996 och Baltic i stålrör och perforerat aluminium för konstmuseet Baltic i Gateshead/Newcastle 2001. Undervisat vid Konstfack och Beckmans. Professor 1995. Lästips: Svenska möbler 1890-1990, 1991; Åke Axelsson, 39 stolar, 1994; Åke Axelsson, Chairs, 1997; Polster, Designdirectory, 2001; Form 1996:6 (Riksdagsbiblioteket).

Axén, Gunila

Textil- och klädformgivare, f 1941. Arbetat med unik textil, mönster för tryckta tyger och klädformgivning, bl a för Polarn & Pyret och gjort kläder för Luftfartsverket. Hennes blåvita textiltryck Moln från 1968 för KF blev symbol för en ny och radikal inredning. Modeillustratör på Dagens Nyheter 1966-74 och var med om att bilda 10-gruppen 1970; medlem till 1996. Egen firma, Axén & Co från 1984. Professor i textildesign vid Konstfack från 1994. Lästips: K Wickman, 10-gruppen mönstertryck, 2001; Form 1987:7.

Backström, Monica

Glaskonstnär, f 1939 och utbildad silversmed. Vid Kosta Boda från 1965. Gjort allt från servisglas till praktpjäser. Kombinerade glas och metall och gjorde färgglada ägg och s k fattigmanssilver på 1960- och 70-talen; under 1980-talet postmodernistiskt glas i starka färger och lån från tidigare stilar. Gjort smycken i glas och metall och skulpturer med namn som Super Nova och Cosmos. Gjort offentliga utsmyckningar och inredningsarbeten, bl a för kulturhuset i Borås 1978, högskolan i Kalmar, Strandhugg i glas och metall, 1993, altartavla för Mariakyrkan i Växjö 2000 m m. Gästlärare vid Designhögskolan i Pukeberg, filial till högskolan i Kalmar, från 2003. Gav ut boken Speglingar: 1963-1993, 1993. Lästips: G Petri, Monica Backström 1993-2001, 2001; Form 1965; Konstnären 1992:3; Antik&Auktion 1993:6; 1997:6; ASF..

Balenciaga, Cristóbal

Spansk modeskapare, 1895-1972. Verksam i Paris 1937-68. En av de främsta inom modet på 1940- 50- och 60-talen. Kallades modets Napoleon. Gjorde assymetriskt välskurna kläder inspirerad av spanska dräkter och konstnären Goya. Upphovsman till ”pillerburken” (hatten), trekvartsjackan och skjortblusklänningen. Lästips: A M Jouve, Balenciaga, 1997 (eng).

Balmain, Pierre

Fransk modeskapare, 1914-82. Eget modehus i Paris från 1945. Elegant, damig stil med figurnära linjer, markerad midja och breda axlar. Ritade även kläder för teater och film. Erik Mortensen chef 1982-91 och Oscar de la Renta chefsdesigner från 1992. Lästips: E Mortensen, Ej blot til pynt, 1987.

Baltiska utställningen 1914

Industri-, konst- och hantverksutställning i Malmö 1914 med deltagare från Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland. Utställningsarkitekt var Ferdinand Boberg. De svenska bidragen kritiserades för slentrian och traditionalism. Konstavdelningen innehöll rysk avantgardekonst, som p g a världskriget delvis kom att stanna i Malmö. Om detta på museets hemsida. Lästips: H F Ahlström, Officiell berättelse öfver Baltiska utställningen i Malmö 1914, 1915-21; G Christenson, A-M Ericsson & P-J Pehrsson, Baltiska utställningen 1914, 1989; Form 1914.

Bandolin, Gunilla

Konstnär, f 1954. Arbetat med installationer och skulptur i olika material för offentlig miljö, t ex Pyramiden i Wanås skulpturpark 1990 och Utposten i Solna 2003 m fl. Professor i landskapsarkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan. Lästips: Form 1986:7.

Bang & Olufsen A/S, B&O

Dansk tillverkare av TV-, video-, stereo- och radioapparater. Grundades 1925 av ingenjörerna Peter Bang och Svend Olufsen. Berömda för avancerad formgivning. Formgivare: Sigvard Bernadotte, Ib Fabiansen, Jacob Jensen, Erik Rørbaek Madsen, David Lewis och Steve McGugan m fl. Lästips: Jens Bang, Bang & Olufsen – fra vision til legende, 2000; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design 2002.

Bang, Jacob

Dansk arkitekt och glasformgivare, 1890-1965. Vid Holmegaards Glasvaerker 1925-42 och Kastrup Glasvaerk 1957-65. Förnyade den danska glaskonsten, speciellt prydnads- och nyttoglaset med enkel och saklig form t ex vinglaset Hogla 1928. Inspirerad av Gates och Halds Sandviksglas, t ex Primula 1930. Även knuten till Nymølle Keramikfabrik 1944-57. Arbetade också för Pan Aluminium. Citat ur Italienska bagateller 1959: ”De ting man lever tillsammans med, ska vara goda, vänliga och praktiska, verkliga vänner, som säger det som skall sägas och gör det som skall göras, tyst och utan överflödiga krumbukter och påträngande personlighet.” Lästips: Fiell, Scandinavian design 2002.

Bang, Michael

Dansk glaskonstnär och keramiker, f 1944. Utbildad hos Bjørn Wiinblad. Vid Ekenäs glasbruk i Sverige 1966-68. Därefter vid Kastrup Glasvaerk och Holmegaards Glasvaerk från 1968; från 1974 vid glasbruket i Fensmark. Även gjort en serie lampor i överfångsteknik. Enkel och funktionalistisk stil.

Barck, Nils

Keramiker och målare, 1863-1930. Var förutom konstnär en av stengodsets pionjärer i Sverige vid sekelskiftet 18/1900. Verksam i Paris och inspirerad av fransk och japansk keramik. Deltog i utställningarna i Paris 1900 och Stockholm 1897 och 1909. Lästips: Bengt Nyström, Svensk jugend keramik, 2003.

Bark, John

Grafisk formgivare och förläggare, f 1958. Verksam som designer i New York 1983-87;, därefter egen verksamhet. Arbetat främst med tidskriftsdesign och dagstidningsformgivning, t ex redesign för Dagens Nyheter, Helsingin Sanomat, Borås Tidning, Vasabladet i Finland och Dagbladet i Norge m fl. Lästips: Form 1989:7, 1994:4.

Bartron, Paula

Glaskonstnär, f 1946. Född och utbildad i USA. Arbetat som lärare vid Konstfack sedan slutet av 1970-talet och introducerat och utvecklat olika tekniker, t ex slumping, fusing, och ugnsgjutning. Lästips: Form 1983:6, 1984:8, 1990:2.

Barup, Elias

Möbelformgivare, 1910-2001. Vid Herbet Anderssons Möbelfabriker, nuvarande Gärsnäs, från 1930-talet och femtio år framåt. Ritade möbler i funktionalistisk stil och arbetade med företagets drive att förmå möbelindustrin använda den skånska rödboken. Ritade möbler för studentbostäder i Lund mm.

Barve, Olov

Silversmed, f 1930. Arbetade tillsammans med Ibe Dahlquist på Gotland från början av 1950-talet. Gjort drivna, smidda, ciselerade och gjutna smycken i enkla, rytmiska former, ibland uppbyggda kring gotländska fossil. Även gjort corpusarbeten och sakralt silver för flera kyrkor.

Bauer, Lisa

Illustratör, tecknare och glaskonstnär, 1920-2003. Knuten till Kosta glasbruk 1969-91. Ädelsmeden Sigurd Persson föreslog 1969 att hon skulle gravera hans glas och därmed kom hon att förnya det graverade glaset med motiv från växtriket och den egna trädgården. Skapade 1988-98 en bild av Maria i blomstermantel med 90 vilda växter graverad på kyrkfönster i Linköpings domkyrka, utfört av gravören Lars Börnesson. Verket omfattar 180 glasrutor och är ett av världens största graverade konstverk. Formgav även filmtryck för Almedahls på 1960-talet och arbetade som illustratör för DN och tidningen Vi m fl. Lästips: Mariafönstren i Linköpings domkyrka, 1998; Antik&Auktion 2001:03.

Bauhaus

Konst- och hantverksskola, grundad 1919 i Weimar. Skolan flyttades till Dessau 1925 och stängdes 1933 av politiska skäl. Bauhaus-skolan har haft grundläggande inflytande på formgivningen under 1900-talet. Skolans verksamhet kan delas in i fem faser, som också följer rektorerna, Walter Gropius 1919-25, Hannes Meyer 1928-30 och Ludwig Mies van der Rohe 1930-33. Först det expressiva, individuella och hantverksbaserade skedet, sedan ett formalistiskt skede, där grundformerna och -färgerna betonades, sedan ett skede då samarbetet med industrin inleddes och därefter ett analytiskt marxistiskt skede 1928-30 och slutligen ett materialmedvetet och estetiserande skede 1930-33.

Namnet Bauhaus anspelar på en medeltida byggnadshytta som en symbol för en plats där hantverkare, arkitekter och konstnärer kunde arbeta tillsammans och där gränserna mellan konst och hantverk skulle suddas ut. Målsättningen var att framställa prototyper av bruksföremål för massproduktion. Den s k nya sakligheten – Bauhaus-stilen – funktionalismen, uttrycktes med asketiska former och ett geometriskt formspråk utan dekorationer. Formspråket baserades på klotet, kuben och konen och färgerna rött, blått och gult. Marianne Brandt och Wilhelm Wagenfelld formgav lampor, hushållsföremål mm. Utställningen Staatliches Bauhaus in Weimar, 1919-1923, blev tongivande för modern formgivning. Marcel Breuer, Ludwig Mies van der Rohe, Mart Stam m fl gjorde de första stålrörsmöblerna i slutet på 1920-talet och många produceras fortfarande. Lästips: M Droste, Bauhaus : 1919-1933, 1998; Susann Vihma, Designhistoria : en introduktion, 2003; Form 1964, 1969, 1984:1.

Bayer, Herbert

Österrikisk-amerikansk grafisk formgivare, arkitekt och målare, 1900-85. Vid Bauhaus 1925-28. Designade Bauhaus typografi. Stort inflytande på den ”nya typografin”. Skapade ett nytt typsnitt, Universal 1925 och känd för Bauhaus’ affischer. Konstnärlig ledare för tyska Vogue. Introducerade surrealismen i reklamen under 1930-talet. Verksam i USA efter 1938. HonRDI 1984. Lästips: Herbert Bayer : Architektur, Skulptur, Landschaftsgestaltung, 2000.

Beckman, Anders

Reklamkonstnär och målare, 1907-67. Ritade affischer och trycksaker och arrangerade utställningar. Startade tillsammans med Göta Trägårdh Anders Beckmans skola 1939, numera Beckmans Designhögskola, som utbildar formgivare inom reklam och mode. Gjorde logotyp och affisch för Helsingborgsutställningen, H55. Lästips: Design Anders Beckman, 1957; Form 1967.

Beckman, Per

Konstnär, grafiker och författare, 1913-89. Lärare vid Beckmans skola 1943-80, rektor 1967-80. Gjorde affischer och bokillustrationer. Arbetade även som målare och grafiker. Lästips: Konstnärshuset, utställningskatalog 1991.

Beckmans Designhögskola

Fri designhögskola i Stockholm med examensrätt inom konst och design. Grundades 1939 av den grafiske formgivaren Anders Beckman och textilkonstnären Göta Trägårdh. Hemsida: www.beckmansschool.se

Behrens, Peter

Tysk konstnär och industridesigner, 1868-1940. Designade i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet möbler, porslin, metallarbeten och glas i art nouveaul/jugend-stil. Betraktas som den förste industridesignern och var en av grundarna till Deutscher Werkbund. Gjorde ett helt designprogram för AEG i Berlin – produkter, förpackningar, varumärke och trycksaker 1907-14. Ritade även företagets fabrik i glas, stål och betong. Påverkade Le Corbusier, Walter Gropius och Ludwig Mies van der Rohe. Lästips: A Windsor, Peter Behrens: architecht and designer, 1981; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Anderson, Stanford, Peter Behrens and a new architecture for the twentieth century, 2000.

Bel Geddes, Norman

Amerikansk scenograf och designer, 1893-1958. Känd som scenograf i New York i under 1920-talet. Designade fr o m 1927 bilar, radioapparater och flygplansinredningar i strömlinjeform. Som industridesigner en av de första visionärerna och förutspådde i sina böcker nya tekniska lösningar som luftkonditionering och motorvägar.

Bellini, Mario

Italiensk arkitekt och designer, f 1935. Formgivit lampor, möbler, köksinredningar, stereo- och TV-apparater, datorer, bilar mm. Konsult för Olivetti från 1963 och för Renault från 1978. Kombinerat ergonomi och renlinjig form utan dekorationer. Redaktör för italienska tidskriften Domus 1986-91. Ritat stolarna Amanta 1966, Le Bambole 1972, Cab Model No 412 i stål och läder och kontorsstolen Imago 1984 m fl. HonRDI 1991.Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Benckert, Elis

Arkitekt, 1881-1913. Ett stort löfte som arkitekt och möbelkonstnär. Hann rita några få villor och möbler i klassisk stil. Fick ansvaret för möbleringen av Stockholms stadshus 1912, ett uppdrag han bara hann påbörja. Citat: ”En ny tid kan inte uppnås förrän vi förutsättningslöst skapa våra egna former.” Lästips: Skånska konstmuseum, utställningskatalog 1965; Form 1913 (bild smide), 1915 (bild inredning), 1973:3.

Bengtson, Hertha

Keramiker och glasformgivare, 1917-93. Vid Hackefors 1937-41, vid Rörstrand 1941-64/65, vid Andersson & Johansson i Höganäs 1965-69, t ex servisen Jasmin 1965. Från 1969 frilans för Rosenthal, t ex serviserna Scandic och Family. Gjorde studioglas vid Strömbergshyttan på 1990-talet. Mest känd för serviserna Blå eld 1950 och Koka blå 1953 men också Ceylon, Mint, Rosmarin, Snökristall och Blå vinge för Rörstrand. Gjorde textilmönster för Mölnlycke kring 1960. Arbetade med inredning och utställningar för Träslottet i Arbrå på 1970-talet och från 1990 formgav hon glas i egen regi vid Studioglas Strömbergshyttan. Lästips: K Wolowiec, red, Blå eld och nya ting, 1984; G Marcus-Luboff, Den blå elden, 1992; Antik&Auktion 1993:12; ASF.

Bengtsson, Eva

Keramiker, f 1955. Egen verkstad i Frilleås utanför Varberg från 1980. Arbetat med stora krukformer som blivit alltmer skulpturala och använt glasyrer med en personlig ofta målad dekor. Använt ord och texter som haft betydelse både som dekor, former och budskap. Frilansformgivare för Rörstrand 1985-88. Gjort offentliga utsmyckningar för landstinget i Halmstad, för Borås lasarett m fl. Lästips: J Brunius, Krukan som kropp: Eva Bengtsson, konstnär och keramiker, 2001; Form 1990:3

Bengtsson, Sven

Ciselör, ornamentsnidare och keramiker, 1843-1916. Anställd vid Höganäsbolaget på 1890-talet. Formade burlesk och humoristisk keramik, inspirerad av danskt och japanskt konsthantverk. Gjorde arbeten i driven koppar, bl a i Vasakyrkan i Göteborg. Gjorde även möbelornament i nyrenässansstil. Lästips: Finn 1913; Kulturen 1956.

Benktzon, Maria (Marie-Louise)

Industridesigner, f 1946. Knuten till Ergonomi Design Gruppen från 1972/73, som blivit uppmärksammad internationellt; specialiserade på redskap och utrustning för handikappade, t ex kökskniv med stödskärbräda 1974, men också redskap för proffsanvändare, t ex skiftnycklar, kannor för SAS, slipmaskiner, sågar, svetsutrustningar mm. Drivit forskningsinriktade projekt med t ex kartläggningar av användarnas behov. Gav ut boken Kläder och handikapp 1980. Lästips: Form 1986:7.

Bensow, Folke

Arkitekt, 1886-1971. Ritade industribyggnader, bl a Industrimuseet i Göteborg. Ritade även trädgårdsmöbler i gjutjärn för Näfveqvarns bruk på 1920-talet, som visades på Parisutställningen 1925.

Berg, G A (Gustaf Axel)

Civilingenjör och möbelformgivare, 1891-1971. Började som industridesigner vid Electrolux, t ex det första kylskåpet med slät front. Ritade möbler för Harald Westerberg och drev egen möbelaffär i Stockholm 1933-44. Ritade inredningar till den svenska paviljongen vid världsutställningen i New York i 1939, då Swedish Modern blev ett begrepp. Experimenterade med och sökte den optimalt sittriktiga stolen. Exempel på stolar: Husmodern, Torparen, Patronen och Tösen 1942. Några av hans stolar har modifierats av senare formgivare. Gjorde en variant av Winsdorstolen 1945. Ritade även eleganta art déco-möbler. Lästips: Form 1938 (om Swedish Modern), 1964:3, 1971:3, 1980:2/3; Antik& Auktion 2000:11.

Berg, Gösta

Möbelformgivare, f 1938. Arbetade från mitten av 1960-talet med att ta fram sittriktiga stolar i G A Bergs anda. Utnämndes tillsammans med Stenerik Eriksson till ”GA-arkitekter” och fick ta del av skisser och prototyper till sittriktiga stolar. Ett resultat blev fåtöljen Måsen 1968, som utgick från typstolen Gräshoppan. Utvecklade tillsammans med Inge Andersson åtta av G A Bergs typstolar från 1940-talet, bl a Marianne 1979 och Peter och Kerstin för Bröderna Anderssons Industrier. Även arbetat med sakral inredning och gjort offentliga utsmyckningar, t ex ett 8 m högt fönster med kristall från Lindshammars glasbruk för Brickebergskyrkan i Örebro 1982.

Berg, Sigrun

Norsk textilkonstnär, 1901-82. En av Norges mest särpräglade textilkonstnärer under mitten av 1900-talet, förnyare och inspiratör för senare textilkonstnärer. Startade egen vävstuga 1947. Hennes mattor, ryor och väggbonader hade en modern prägel, men byggde på gammal norsk tradition. Gjorde offentliga utsmyckningar, bl a för Bodø domkyrka.

Bergh, Elis

Formgivare, 1881-1954. Vid Böhlmarks lampfabrik 1906-16 och Herman Bergmans konstgjuteri till 1921 och hos Hallbergs Guldsmeds AB 1921-29 (emaljarbeten). Även vid Pukebergs glasbruk en period. Konstnärlig ledare vid Kosta från 1929. Ritade serviser t ex Bissbi 1930, Tre byttor 1932, Charm 1942 och Lagerberg 1945. Gjorde konstglas i enkla former med sparsamm dekor. Mest känd för sitt monumentala, tunga glas. Myntade varumärket ”Bergh-kristall”. Lästips: H Seitz, Elis Bergh och det moderna Kostaglaset ur Svensk nyttokonst 1934; Form 1913 (bild av lampa); Antik&Auktion 1986:1, 2003:3.

Berglund, Bengt

Keramiker, målare och skulptör, f 1936. Vid Gustavsberg 1960-77. Förestod emaljateljén från 1967. Debututställningen Ansikten och Gestalter 1963 blev uppmärksammad för sin annorlunda keramik. Arbetat med fri keramisk produktion i oglaserat stengods. Gjorde också servisen Relief och derkorerna Bågskytt och Multum. Gjort offentliga utsmyckningar, både keramisk skulptur och emaljmåleri, t ex i PUB:s entré i Stockholm, vid KF:s huvudkontor, lasarettet och simhallen i Värnamo. Lästips: Form 1963; Antik&Auktion 2002:3.

Berglund, Erik

Möbelarkitekt, f 1921. Elev hos Carl Malmsten 1943-44. Gjorde de första svenska funktionsstudierna av möbler 1948 för Svenska Slöjdföreningen. Utformade avdelningen Färgen på Helsingborgsmässan, H 55. Grundade Möbelinstitutet 1967; vd till 1985. Skapade Möbelfakta 1972, ett system för kvalitetsmärkning av möbler. Även formgivit möbler, t ex förvaringssystemet Contenta tillsammans med Sten Engdal på 1960-talet. Professors namn 1991. Givit ut många böcker, Marknadens möbler 1958, Sittmöblers mått 1988, ny utgåva 2001 samt Tala om kvalitet 1997.m fl.

Bergqvist, Gustaf

Glasblåsarmästare, 1875-1955. Började vid Kosta och blev mästare vid 23 års ålder. Till Orrefors 1916. Medverkade vid arielglasets tillkomst i mitten på 1930-talet tillsammans med Edvin Öhrström.

Bergqvist, Knut

Glasblåsarmästare, 1873-1953. Vid Kosta 1880-1901, vid White Mills glasbruk i USA 1901-03. Vid Orrefors 1914-28. Experimenterade 1916 fram det första graalglaset utifrån överfångsglaset, vilket sedan utvecklades tillsammans med Simon Gate. Vid Lindefors glasbruk 1928-33 och Strömbergshyttan 1933-48. Sönerna Ragnar och Sven-Erik var också verksamma vid Orrefors och Strömbergshyttan.

Bergslien Sommerfelt, Gro

Norsk glas- och textilkonstnär, f 1940. Vid Hadeland Glassverk från 1964. Prövat både tunna och kraftfulla former. Även gjort textilier och emaljarbeten.

Bergsten, Carl

Arkitekt och möbelformgivare, 1879-1935. Eget arkitektkontor 1904-35. Chef för NK:s möbelavdelning 1916-21. Påverkad av den sena, strama jugendstilen från Wien och Glasgow. Gjorde spektakulära kaféstolar med kors i den ovala ryggen för Strömsholmens utställningsrestaurang i Norrköping 1906. Ritade Hjorthagens kyrka och till den stolar med höga, smala ryggar och Liljevalchs konsthall 1914-17, även möbler. Ritade Svenska paviljongen för Parisutställningen 1925. Hans inredningar och raffinerade möbler är bra exempel på 20-talets s k Swedish Grace, t ex Svenska Amerika Liniens M/S Kungsholm 1928. Norrköpings stadsmuseum har ett speciellt rum om Carl Bergsten. Lästips: Norrköpings museum, utställningskatalog 1964; Svenska möbler 1890-1990, 1991; Antik&Auktion 1998:4.

Bergström, Hans

Belysningsformgivare, 1910-96. Grundade Atelje Lyktan 1934 i Helsingborg och som flyttades till Åhus 1936. Formgav bl a uppmärksammade, strutformade lampskärmar i plast 1962; en liten jubileumspplaga gjordes 2002. Företaget övertogs 1964 av Anders Pehrson. Lästips: Form 1953, 1992:5.

Bergström, Lena

Textilformgivare och glaskonstnär, f 1961. Gjort tygtryck och mattor för offentliga miljöer för Ljungbergs Textiltryck, Kasthall och Klässbols Linneväveri. Skapat storformiga, abstrakta textiltryck. Vid Orrefors från 1994, t ex vaserna Havanna, Droppen, Squeeze, Velvet, Slitz och Wa, serviserna Obelix och Kampai 1997-98. Gjort en omarbetning i egen stil, Pastillo 2004, av Sven Palmqvists Fugaskålar. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000; Form 1992:3. .

Berlage, Hendrik Petrus

Nederländsk arkitekt, 1856-1934. Ledande arkitekt i början av 1900-talet. Ritade bl a Börsen i Amsterdam. Bröt med 1800-talets nystilar och förespråkade naturliga former och hantverkets och materialens uttryck. Gjorde solida, lite grovhuggna möbler och formgav glas i strama former. Beundrade Frank Lloyd Wright och påverkade i sin tur Gerrit Rietveld och Ludwig Mies van der Rohe m fl. Lästips; P Singelenberg, H Pberlage : Idea and Style, 1972.

Berlin, Boris

Dansk industridesigner, f 1953 i Leningrad. Verksam i Danmark från början av 1980-talet. Startade Komplot design tillsammans med Poul Christiansen 1987 med uppdrag inom industridesign, möbelformgivning, grafisk design mm. Gjort stolarna Puma och gummistolen Non 2002 för Källemo.

Bernadotte, Sigvard

Bernadotte & Bjørn

Formgivare och industridesigner, 1907-2002. Gjorde sin främsta insats för Georg Jensen 1930-80. Använde tidigt mer geometriska former t ex den berömda isvattenkannan i silver 1952. Ledde designbyrån Bernadotte & Bjørn i Köpenhamn 1949-64 tillsammans med den danske arkitekten Acton Bjørn; kontor i Sverige från 1958.

Anlitades av Bang & Olufsen, Rosenthal, Facit, Skånska Ättiksfabriken i Perstorp, Husqvarna borstfabrik m fl. Formgivare var Jacob Jensen, Jan Trägårdh, Rolf Häggbom, Krister Karlmark, Peter Maddock, Hans Sjöholm och Henrik Wahlforss m fl. Formgav möbler, textilier, mattor, campingutrustning, plast, t ex den välkända skålen Margrethe i melamin och friluftsservisen Taffel Husqvarna borstfabrik, räknemaskiner och skrivmaskiner, t ex Facit Privat mm. Ritade perstorpsplattan Virrvarr och formgav glas för Alsterfors. Drev Bernadotte Design från 1964 med produkter för verkstadsindustrin. Lästips: Nationalmuseum, utställningskatalog 1998:606; Lasse Brunnström, Svensk industridesign, 1998; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design 2002: Form 1957 (En designer om design); Antik&Auktion 1997:12 (silver); 2002:10; Scandinavian journal of design history 1999.

Berndal, Bo

Grafisk formgivare, f 1924. Kom till Nordisk Rotogravyr 1949. Arbetat som lärare bl a vid Konstfack 1975-80. Var med om att starta annonsbyrån BIGG. Gjort många kända emblem, symboler och logotyper, t ex för Riksarkivet, Nationalmuseum, Trafiksäkerhetsverket, Socialstyrelsen m fl. Var med om att göra utställningen Den svenska boken 500 år 1983 med symbolen sjöjungfrun och boken, som nu används för den årliga bok- och bilbioteksmässan. Gjort ett hundratal typsnitt och typfamiljer. Gav 1990 ut Typiskt typografiskt tillsammans med Paul Frygies och 1997 TYMA till Berlings Matris : kring tillverkning av sättmaskinsmatriser i Sverige 1946-1966.

Bernstrand, Thomas

Inredningsarkitekt och formgivare, f 1965. Arbetat i egen regi från 1995. Nyskapande design med humor, t ex do swing, en lampa att svänga sig i, Wembley, en soffa i tre plan i olika utförande och fåtölj People med utdragbart fotstöd som ett dragspel. Gjort Uddabo, matbord/kombinerad snickarbänk, för Ikea. Uppdrag för Droog Design, Cbi Design, Söderbergs Möbler, Klaessons Möbler, Nola industrier, Zero m fl. Uppmärksammad för konstprojektet Geoscope 1996. Lästips: Residence 2004:2.

Bertoia, Harry

Italiensk-amerikansk konstnär och möbelformgivare, 1915–78. Hos Knoll International i New York 1950-54. Utvecklade tekniken att göra möbler av formpressad plywood tillsammans med Charles Eames. Gjorde en serie stolar i glest flätat nätverk av krökta stålrör, Diamond chair 1950-52, som licenstillverkades av NK:s verkstäder i Nyköping. Senare aktiv som skulptör.

Bianconi, Fulvio

Italiensk målare och glaskonstnär, f 1915. En av Veninis främsta formgivare, verksam från 1948. Gjorde allt från eleganta, små figuriner till färgstarka vaser som lapptäcken. Gjorde den första näsduksskålen, som blivit Veninis signum.

Bill, Max

Schweizisk målare, skulptör, formgivare och arkitekt, 1908-94. Ritade byggnaden och blev även den förste rektorn för Hochschule für Gestaltung i Ulm 1955, där designutbildningen från Bauhausskolan återskapades och utvecklades. Gjorde ett grafiskt program för möbelfirman Wohnbedarf i Zürich och var från 1944 industridesigner för företaget.

Billgren, Ernst

Konstnär, f 1957. Ett eklektiskt förhållande till konsten, dvs använder olika material och olika stilar i sin konst. Vidgat sitt arbetsfält under 1990-talet till möbeldesign, t ex G-stol, fåtölj Ekman och skåp för Källemo, film och glasskulpturer, t ex Frusna vänner, Guldmynt m fl samt smycken. Ritat flossamattan Slottsparken för Märta Måås-Fjetterström AB och röllakansmattorna Borgen och Slottet. Debattör och skribent och undervisat vid konsthögskolor i Norden. Gjort offentliga utstmyckningar för Solna stad, Arlanda, Lunds universitetssjukhus, Heathrow och Kamptorget i Helsingfors. Illustrerade en nyutgåva av Fänrik Ståls sägner i Finland 2003 och formgav då ett antal fåtöljer som fick namn av personer i boken. Gav ut romanen Kommittén 2003. Lästips: Bo Nilsson, Ernst Billgren, 1993; Carl Johan De Geer, Ernst Billgren, 2000; Form 2000:3 (om glas).

Billow, Anders

Grafisk formgivare och publicist, 1890-1964. Knöts till Nordisk Rotogravyr 1923. Gjorde en banbrytande insats genom att införa funktionalistisk layout och typografi med typsnitt Futura och andra grotesksnitt, t ex för Svenska Turistföreningens årsskrift. Forskade kring typografi och svenskt boktryckeriväsen och skribent i grafisk fackpress. Lästips: Anders Billow : mellan kast och press hos nordisk rotgravyr 1923-1959, 1960.

Bindesbøll, Thorwald

Dansk arkitekt och konsthantverkare, 1846–1908. Hörde till förnyarna av det danska konsthantverket, främst keramiken. Gjorde krukor, vaser och fat för Bing & Grøndahl på 1880- och 1890-talen, vilka föregriper 1900-talets modernism. Ritade silver, möbler och textilier och verkade även som bokkonstnär. Lästips: K Madsen, Thorvald Bindesbøll, 1943; P Brandes, Keramikeren Thorvald Bindesbøll, 1997; Fiell, Scandinavian design 2002.

Bing & Grøndahl Porcelaensfabrik

Porslinsfabrik i Köpenhamn, grundad 1853 av F W Grøndahl och M H Bing. Kända för sin exklusiva, handmålade servis Måsen, ritad av Effie Hegermann-Lindencrone och Fanny Garde 1893 med den speciella underglasyrtekniken. Tillverkade den första jultallriken 1895; även den första Mors dag-tallrik 1969. Företaget ingår från 1986 i Royal Scandinavia.

Några konstnärer: Fanny Garde 1886-1928, Effie Hegerman-Lindencrone 1886-1942, Emma Kongsbøll 1896-1944, Cathinka Olsen 1896-1947, Clara Nielsen 1896-1948, Jenny Larsen 1901-22, L Lindahl 1902-46, Ingeborg Skrydstrup 1903-57, Hans Tegner 1907-32, Amalie Schou 1907-66, Margrete Hydal 1909-63, Sophus Jensen-Kromand 1910-47, Ove Larsen 1918-22 och 1927-45,Nathalie Krebs 1920-28, Axel Salto 1923-25, Jean Gauguin 1923-61, Gunnar Nylund 1926-28 och 1937-38, Ebbe Sadolin 1926-, Valdemar Pedersen 1931-, Henning Seidelin 1943-51, Axel Rode 1943-59, Gertrud Vasegaard 1945-59, Georg Hetting 1950-60 och 1962, Karl Otto Johansen 1960-, Henning Koppel 1961-, Lisbet Munch-Petersen 1961-66, Ursula Munch-Petersen 1961-68, Sören Georg Jensen 1962-, Sten Lykke Madsen 1962-, Erik Magnussen 1962-, Edit Sonne Bruun 1962-, Bente Hansen 1964-70, Agnete Jörgensen 1967-76, Carl-Harry Stålhane 1974-. Lästips: E Lassen, En københavnsk porcelænsfabriks historie, 1978; Fiell, Scandinavian design 2002; A&A 1976:12.

Bing, Samuel

Tysk konsthandlare, 1838-1905. Blev jugend/art nouveau-stilens främste affärsman. Flyttade till Paris 1871 och öppnade efter en resa till Fjärran Östern affären La Porte Chinoise för försäljning av främst japanska föremål. Efter kontakter med USA öppnade han affären L’Art Nouveau i Paris 1895, där han sålde verk av ledande konstnärer och formgivarei jugend/art nouveau-stil.

Birgisson, Hrafnkell

Isländsk designer, f 1969. Bosatt och verksam i Berlin. Arbetat med grafisk design, möbler och inredning. Bl a gjort Sleep & Go hotel 1997, en flyttbar bostad och Homobile 1999, en kombinerad förvarings- och sittmöbel. Lästips: Fiell, Scandinavian design 2002.

Bjerke-Petersen, Vilhelm

Dansk-svensk målare, keramiker och författare, 1907–57. Studerade vid Bauhausskolan i början av 1930-talet. Bosatt i Stockholm från 1944. Anlitades av Rörstrand 1951-52. Gjorde där en färgstark kollektion i surrealistisk stil. Utförde även offentliga arbeten bl a i Halmstad.

Björk, Mona

Textilformgivare, 1932-2001. Vid Norrköpings Bomullsväveri, Tuppen, på 1950-talet, senare Mölnlycke-Tuppen och arbetade efter sammanslagning för Borås Wäfveri från 1970. Gjorde mönster för inredningstyger och var en av svensk bomullsindustris främsta formgivare under 45 år, t ex Glimminge 1967, Majbi och Zoom 1988 och Baby Boom 1992. Gjorde Färö-kollektionen för Nordens hus på Färöarna 1983. Lästips: Kalmar konstmuseum, utställningskatalog 1993.

Björkshults glasbruk

Glasbruk i Fagerhult, Kalmar län, 1892-1978. Hette från början Björklunda; från 1919 Björkshults glasbruk. Gjorde s k stabil-glas från 1930-talet, ett härdat och hållbart glas för lampkupor och dricksglas. Formgivare: Hans-Christian Wagner 1957-77, Margaretha Schlyter-Stiernstedt och Carl-Einar Borgström på 1950- och 60-talen. Lästips: Antik&Auktion 2001:4.

Björklund, Tord

Möbelformgivare, f 1949. Verksam för Ikea från 1980, t ex rullbordet Bogen, vitrinskåpet Skanör, hyllan Munk och soffan Borup på 1980-talet och hyllserien Magiker mm på 1990-talet. Numera egen verksamhet. Lästips: B Mårald, Formgivning för folket : analyser av Tord Björklunds Ikea-möbler, Inst för konstvet, Lunds univ, 1996.

Bjørn, Acton

Dansk arkitekt och industridesigner, 1910-92. Arbetade bl a med flygplansdesign för SAS på 1940-talet. Bildade tillsammans med Sigvard Bernadotte designbyrån Bernadotte & Bjørn 1949. Drev verksamheten ensam från 1966. Formgav möbler, bestick, logotyper, förpackningar mm. Lästips: Fiell, Scandinavian design 2002.

Björnberg, Josefine

Keramiker, 1874-1931. Verksam i Stora Mellby i Västergötland i början av seklet. Blev uppmärksammad för sina glasyrer i originella färger. Ställde ut vid Stochholmsutställningen 1909. Lästips: B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003; Idun 1909.

Björnstjerna, Mikael

Formgivare, f 1935. Formgivit möbler, bl a i papp för KF och stapelbara stolar för NKR miljö. Formgivit besticken Oval Steel 1972 för Boda Nova, Ellipse för Gustavsberg 1986 och Silk och Empire för Gense. Flyttade till Danmark 1976.

Björquist, Karin

Keramiker, f 1927. Vid Gustavsberg 1950-1993; konstnärlig ledare 1981-85. Arbetat med servisgods, unikt stengods och väggplattor för offentliga utsmyckningar. Bruksvaror har stått i centrum med genomtänkt funktion, enkel form och estetisk kvalitet. Samma princip har gällt för hennes produktion av unikt stengods.

Gjorde teserviser, bl a Igloo, Svart ruter och Thea och konstgodsserier, Musett och Indigo m fl på 1950-talet. Även drejat rustika hushållskärl i stengods. Gjorde servisen Vardag 1955/57, en modern grönglaserad servis. Under 1960-talet kom servisen Jasmin, också en vardagsservis och Åttkant eller Röd kant 1968, en mer exklusiv servis, som tillverkades under kort tid. 1968/70 gjordes BL, Gustavsbergs första stapelbara restaurangservis med dekorerna Marin och Brun linje. 1978/79 restaurangservisen BV, som odekorerad hette Blanche och även med dekorerna Svart linje, Röd linje, Bell och Rosé. 1986 servisen Stockholm, en mer exklusiv servis i benporslin även tänkt för internationell marknad och med dekorerna Paris, Kyoto, New York och Caprifolium.

1991 var Nobelservisen klar för Nobels 90-årsjubileum, en både nyskapande och traditionell festservis, tillverkad av Rörstrand. Offentliga utsmyckningar, t ex keramikväggen på 500 kvm i Mariatorgets tunnelbanestation i Stockholm 1963 och fondväggen med stengodskakel i Sturebadet i Stockholm 1988-89. Gjort kakelugnar till flera svenska ambassader. Även formgivit plast, t ex pottan Krabat 1959 och plastservisen Zoom 1968 samt tapeter för Duro, damastduktyg för Stockholms slott för Klässbol Handväveri mm. Professors namn 1992. Lunningpriset 1963. Lästips: A Hald & H Hedqvist, Karin Björquist formgivare, 1995; Form 1960, 1975:10, 1979:7/8, 1986:4, 1987:7, 1992:3; Glas och porslin 1985:6; Linder, Gustavsberg : porslin för folket, 2003; Antik&Auktion 1989:12, 2001:11.

Blixt, Yngve

Keramiker, 1920-81. Arbetade som ung hos Albin Hamberg vid Höganäsbolaget. Egen verkstad i Höganäs från 1950. Gjorde handdrejat, ofta chamotterat stengods. Experimenterade med glasyrer; tog bl a fram en unik grå- och svartgrön glasyr. Gjorde offentliga utsmyckningar i Helsingborg och Billesholm. Lästips: Stellan Olsson, På grund av lera : fem keramiker från Kullabygden, 1969.

Blomberg, David

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, 1874-1962. Startade Nordiska kompaniets möbelavdelning 1902; chef till 1917. Ritade NK:s varumärke med de två bokstäverna i en cirkel. Kommissarie för Hemutställningen 1917. Drev Firma David Blomberg i Stockholm. Medlem i föreningen Verkstaden. Lästips: David Blomberg, Prisbok (bilder på företagets produkter), 1927; Form 1905.

Blomberg, Hugo

Teletekniker, 1897-1994. Arbetade för Ericsson och skapade på 1940-talet tillsammans med Ralph Lysell och Gösta Thames Ericofonen, Kobran, den första telefonapparaten gjord i ett stycke.

Blomberg, Kjell

Keramiker, glastecknare och industriformgivare, 1931-89. Vid Upsala-Ekeby och Gefle Porslinsfabrik 1952-57, t ex vaser och skålar, Turbin-, Amarillo- och Forma-serierna. Gjorde även mönster för kakelproduktionen. Vid Gabrielverken efter 1957, t ex servisen Taffel. Vid Gullaskrufs glasbruk 1954-75. Gjorde främst hushålls- och restaurangglas i pressglas, t ex Vineta 1962 och Stellaria. Lärare vid Konstfack.

Blomberg, Stig

Skulptör och tecknare, 1901-70. Ett antal skulpturer av Stig Blomberg finns i Laholm, t ex brunnen Staffan stalledräng från 1947. Även illustratör, ibland med signaturen T Arvidsson. Gjorde den lilla skulpturen Våren för Ystad metall 1945 m fl. Gjort det kända, runda räcket vid Stockholms Central. Professor vid Konsthögskolan i Stockholm 1951-61. Lästips: Form 1940 (träreliefer för M/S Stockholm); Konstrevy 1940:4, 1947:4.

Blomqvist, Calle

Keramiker och mönstertecknare, 1902-83. Vid Gustavsberg 1919-1971. Gjorde servisdekorerna Backafall, Kastanj, Lövranka, Maj och Margareta m fl. Gjorde även vaser och fat i stengods ofta med ristade djurmönster. Ställde ut tillsammans med Stig Lindberg och Bernt Friberg 1941. Föreståndare för den s k Argentasalen under en period och renritade Wilhelm Kåges skisser. Lästips: Form 1942.

Blomqvist, Fritz

Tecknare och glaskonstnär, 1894-1970. Vid Orrefors 1915-19 som förlagstecknare. Ritade konstglas i överfångs- och graalteknik. Lästips: H Eklund, Fritz Blomqvist – en nästan bortglömd pionjär i glasriket, 2000.

Blueprint

Brittisk tidskrift för arkitektur och design, som startades i London 1983. Chefredaktör t o m 1994 var arkitekten Devan Sudjic.

Blå station

Möbelföretag grundat av Börge Lindau i Åhus 1984. Formgivare: Peter Brandt, Annette Persson, Josefin Larsson, Lotta Josefsson m fl. Fredrik Mattson och Stefan Borselius har gjort den återvinningsbara och uppmärksammade aluminiumstolen Sting. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Form 1993:3. Lästips: Sköna hem 2004:2 (om Sting).

Blås & Knåda

Konsthantverkskollektiv för keramiker och glasblåsare med egna verkstäder, grundat 1975. Butik och galleri i Stockholm. På hemsidan presenteras alla nuvarande medlemmar. Lästips: Glas och lera, 1992; Form 1995:6 (om jubileumsutställning).

Boberg, Anna

Målare och konsthantverkare, 1864-1935. Ritade textilmönster för Handarbetets Vänner. Gjorde jugendkeramik för Rörstrand bl a den berömda Påfågelvasen, 1,80 m hög och som ställdes ut i Paris 1900. Ritade konstglas för Kosta och Reijmyre 1901-02. Dessa få konstglas i experimenterande jugendstil föregrep både graal- och arielglas. Några pjäser finns på Waldemarsudde. Gav ut boken Envar sitt ödes lekboll 1934. Lästips: J Nihlén, utg, Bobergiana, 1958; I Rosén, Fem tidiga glaskonstnärinnor, 1993; B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003; A Nilsson, Anna Boberg och de stora allmänna internationella utställningarna, Sthlms univ, Konstvet inst 2003; Antik&Auktion 1993:4; Scandinavian journal of design history 1997.

Boberg, Ferdinand

Arkitekt och grafiker, 1860-1946. Ritade Rosenbad, NK-huset, LO-borgen, Waldemarsudde, Thielska galleriet och Posten i Stockholm m fl. Utställningsarkitekt för Konstindustriutställningen 1909. Stor betydelse för jugendstilen i Sverige. Ritade eleganta möbler med inslag av äldre möbelstilar för t ex Waldemarsudde. Gjorde förlagor till textilier för Handarbetets Vänner, keramik för Gustavsberg 1909-14 och Rörstrand, silver för Hallbergs och konstglas för Kosta och Reijmyre. Lästips: J Nihlén, utg, Bobergiana, 1958; A Thorsson Walton, Ferdinand Boberg Architect : The complete work, 1994; Nationalmuseum, utställningskatalog 1997:601; B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003; Form 1905 (möbler); Antik&Auktion 1993:4; Scandinavian journal of design history 1997.

Bobergs Fajansfabrik 1874-1924

Bo Fajans 1924-1967

Fabrik i Gävle för bruksföremål och konstkeramik, grundad av Erik Boberg. Fabrikstillverkningen övertogs av Steninge Lervarufabrik 1967. Formgivare: Allan Ebeling 1922-28, Gabriel Burmeister 1922-24, Maggie Wibom 1925-33, Eva Jancke-Björk 1925-56, Ewald Dahlskog 1929-50, Maud Fredin-Fredholm 1945-49, Berit Ternell 1951-57, Lillie Dahlgren 1956-62, Christina Fiedler-Praestgaard 1958-66 och Tom Wilson 1961-67, Lena Brodin 1966-67. Enstaka produkter har Stig Blomberg, Karl Hultström, Ivar Johnsson och Irma Yourstone bidragit med. Lästips: Bo fajans 75 år, utställningskatalog 1949; B Lundblad, Bo Fajans keramiktillverkning i Gävle 1874-1967, 1996; Estelle Schlossman, Lergodskonstnärer, 1996; B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003; Antik&Auktion 1997:7/8.

Boda glasbruk

Boda glasbruk grundades 1864. Företaget ingår från 1990 i Orrefors Kosta Boda AB, som i sin tur tillhör Royal Scandinavia-koncernen från 1997. Konstnärligt genombrott med Erik Höglund under 1950- och 60-talen. Konstnärer: Gabriel Burmeister 1920-25, Fritz Kallenberg 1925-68, Erik Höglund 1953-73, Elsa Fahlström på 1950-talet, Monica Backström 1965- , Rolf Sinnemark periodvis 1964-86, Signe Persson-Melin 1967-75, Nils-Gunnar Zander tidigt 1970-tal och Kjell Engman från 1978. Elli Hemberg, John Kandell, Lena Larsson och Margareta Hennix anlitades inför 100-årsjubileet 1964. Lästips: Form 1964, 1971; Antik&Auktion 1997:6. Hemsida: www.kostaboda.se.

Boda Nova Höganäs Keramik AB

Bildat 1994 genom sammanslagning av Boda Nova och Höganäs Keramik. Säljer produkter för det dukade bordet. Se Höganäs Keramik.

Boet

Möbelföretag i Göteborg, 1920-50, grundat av Otto Schultz, som själv ritade många möbler. Gav ut tidskriften Boet, en månadsskrift för hemkultur, hantverk och konstindustri 1928-40.

Bohan, Marc

Fransk modeskapare, f 1926. Hos modehuset Dior 1958-89. Gjorde kläder i sober, men ändå ungdomlig stil, bl a för Jaqueline Kennedy i början av 1960-talet.

Bohlin, Jonas

Möbelformgivare och inredningsarkitekt, f 1953. Gjort allt från möbler, lampor, glas och textilier till konstinstallationer. Betongstolen Concrete 1980 för Källemo och skåpet Slottsbacken 1987 är exempel där det konstnärliga uttrycket blev viktigare än funktionen. De gjordes i liten upplaga och säljs på kvalitetsauktioner. Övriga möbler för Källemo: stolen Point 1985, soffan Spring 1992 och bordet Obelisk m fl. Tidningshyllan Zink från 1984 blev snabbt populär. Formgivit i egen regi från 1998. Kollektionen Liv 1997 omfattade möbler, lampor, textilier, glas mm. Ritat stolar för Föreningen Svensk Form 2000. Gjort restauranginredningar, Sturehof, Rolfs kök, Herr Nilsson m fl. Även gjort servisen Qvint för Rörstrand, rostfria bestick Salvia och mattan Vårtecken. Lästips: Nationalmuseum, utställningskatalog 1993:562; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000; Stockholms auktionsverk, Hommage à Jonas Bohlin, katalog 2003; Form 1997:2: Antik&Auktion 2001:4 (om skåpet Slottsbacken), 2003:5; Sköna hem 2003:2.

Bohlin, Ove Urban

Silversmed, 1928-74. Samarbetade med Bengt Liljedahl i slutet av 1950-talet. Verksam i Stockholm och gjorde skulpturala smycken med stenar placerade på höga ståndare. Utförde också korpusarbeten i kraftfull stil.

Bohusstickning

Ett hantverksprojekt 1939-69. Emma Jacobsson ville skapa arbetstillfällen för kvinnor i Bohuslän och sysselsatte nästan 900 stickerskor 1947. Stickningen utvecklades till ett exklusivt hantverk och blev känt internationellt. Man använde material av hög kvalitet och textilkonstnärer skapade nya mönster. Lästips: Nationalmuseum, utställningskatalog 1980:437; U Häglund & I Mesterton, Bohus stickning 1939-1969, 1980; U Häglund, Bohus stickning, 1999; Form 1941, 1944, 1954:7.

Bojesen, Kay

Dansk silversmed, konsthantverkare och industridesigner, 1886–1958. Utbildad hos Georg Jensen t o m 1909. Egen silversmedja i Köpenhamn. Förgrundsgestalt inom dansk design. Arbetatde med silver, trä, rostfritt stål mm. Vid Bing & Grøndahl 1930-31 som konstnärlig rådgivare. Gjorde bruksföremål av silver och ädelträ, t ex silverbestick från 1938 liksom en serie kastruller i rostfritt stål för Motala Verkstad. Gjorde leksaker i målat och omålat trä från 1930-talet; på 1950-talet i teak. Den välbekanta apan blev en symbol för modern dansk design. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1938.

Bolinders Mekaniska Verkstad

Grundades 1845 i Stockholm av bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinder. Ett av Sveriges främsta industriföretag med produktion av allt från spisar och kaminer till ångmaskiner och sågverk. Från slutet av 1800-talet tillverkades gjutjärnsartiklar, ofta efter engelska modeller, t ex trädgårdsmöbler, lyktarmar, blombord, paraplyställ och grytor. Lästips: T Gårdlund, Bolinders: En svensk verkstad, 1945.

Boman, Axel Enoch

Glasgravör, glasslipare och formgivare, 1875-1949. Vid Kosta glasbruk 1895-1903. Arbetade för Reijmyre fram till 1919. Gjorde glas i överfångsteknik efter ritningar av Alf Wallander, Anna och Ferdinand Boberg och Gunnar Wennerberg. Ritade även eget överfångsglas och servisglas. Drev ett glasbruk i Norrala i Hälsingland en period samt arbetade vid Hadeland Glassverk i Norge. Egen verkstad i Norrköping från 1913.

Bongard, Hermann

Norsk tecknare, grafiker och industriformgivare, f 1921. Verksam vid Hadeland Glassverk 1947-55, t ex servisen Herman 1951. Vid Figgjo Fajanse 1957-63. Gjort offentliga utsmyckningar i keramik och kakel. Även arbetat med grafisk form, bl a vid J W Cappelens Forlag på 1960-talet. Undervisat i grafisk formgivning. Lunningpriset 1957. Lästips: Tegneren Hermann Bongard, Konstindustrimuseet, Oslo 1971.

Borgila eg Atelier Borgila

Verkstad för silver- och guldsmide i Stockholm, grundad 1920 av Erik Fleming. Namnet är taget från seglatser på Borgilafjorden i Bohuslän. Sonen Lars Fleming övertog verkstaden 1959 och fortsatte med den ursprungliga, hantverksmässiga verksamheten. Lästips: C Hernmarck & B Bengtsson, Erik Fleming och Atelier Borgila, 1955; J von Gerber, Erik Fleming : Atelier Borgila, 1994.

Borgström, Matz

Glaskonstnär, industridesigner och musiker, f 1954. Vid Orrefors 1984-90. Blev känd för glasskulpturen/skålen Capra. Gjorde även en servis i slutet på 1980-talet. Konstnärlig ledare vid Lindshammars glasbruk 1991-92. Samarbetat med Transjö Hytta från 1992. Haft uppdrag för Ikea, ritat träföremål för Boda Nova och mattor för Galleri Asplund. Lästips: Form 1989:6; 1997:2.

Borås Wäfveri AB

Borås Wäfveri grundades 1870; hette tidigare Wäfveribolaget i Borås. Under Inez Svenssons konstnärliga ledning från 1957 övergick man till produktion av hemtextilier, t ex Linje Hemma. Anlitade konstnärer bl a Sven Fristedt från 1965 med mönster för Borås Cotton Studio, Viola Gråsten, t ex Stormen 1970, Hans Krondahl, Gocken Jobs, Annika Malmström, Johan Lindström, Al Eklund, Lena Trägårdh-Eklund, Kerstin Persson, Tomas Harila, Lena Boije m fl. Tryckte också 10-gruppens mönster i början av 1970-talet. Tillverkar numera tyg för skydds- och yrkeskläder men även möbeltyger och hemtextilier.

Botta, Mario

Schweizisk arkitekt, f 1943. Representant för Ticino-skolan och odlat arvet efter Le Corbusier. Gjorde stolen Seconda 1982 och bordet Tesi 1986 för italienska Alias. Lästips: I Sakellaridou, Mario Botta : architectural poetics, 2001.

Boulogner, Carl Gustaf

Inredningsarkitekt, 1918-2002. Anställd hos Carl Malmsten 1944. Konsulent för Möbelhandlarnas Centralförbund på 1950-talet. Arbetade som färgkonsulent för Färgskolan och i början av 1960-talet som konsult i färgsättning i Jugoslavien. Formgav furumöbler i svensk allmogestil och bäddsoffor för Petterssons i Storvreta. Gjorde även kyrkoinredningar, t ex Sälens Hägfjällskyrka.

Boulogner, Kerstin

Kläddesigner, f 1945. Vid NK Designgrupp 1971-74. Startade Svenska Designbyrån tillsammans med Wanja Djanaieff, Aino Östergren och Boel Matzner 1976 och gjorde arbetskläder bl a för SJ och nuvarande Apoteket. Startade butiken Byrålådan seanare Boulogner i Stockholm 1980 med tidllösa baskläder i naturmaterial. Även känd för sina enkla, ofodrade kappor. Från 1984 samarbetat med Kerstin Wermelin och gjort kläder i ull och experimenterat med material, t ex vadmal och microfiber. Även undervisat bl a på Konstfack och arbetat med utställningar och scenografi. Lästips: Form 1987:7; ASF.

Box Design

Se Ann Morsing och Beban Nord

Bra Bohag

Intressegrupp bildad kring 1955 för möbel- och textilindustrier. Publicerade pedagogiskt material om heminredning och arrangerade årliga utställningar. Övertogs av Dux 1972. Företag som ingick var Karl Andersson & Söner i Husqvarna, Bergbom & Co i Malmö – armaturer, Eilas i Linköping – bäddsoffor, AB Hagsfors Stolfabrik i Nässjö, Ljungs Industrier AB (Dux) i Malmö, E Tingströms Möbelfabriks AB i Valdemarsvik – bord, AB Hugo Troeds Industrier i Bjärnum, Tabergs Yllefabriks AB i Smålands Taberg – mattor och möbeltyger, och Mölnlycke Väfveri AB i Göteborg.

Brandt, Marianne

Tysk målare och formgivare, 1893-1983. Vid Bauhaus metallverkstad från 1923. Bidragit till att skapa bilden av Bauhaus, t ex genom sina serieproducerade belysnings-armaturer sänglampan Kandem 1927 och andra metallföremål. Skulpturalt, geometriskt formspråk. Alessi har nytillverkat hennes te- och kaffeservis i silver, ebenholts och plexiglas och en välkänd askkopp. Lästips: A-K Weise, Leben und Werk von Marianne Brandt, 1995; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Brandt, Åsa

Studioglaskonstnär, f 1940. Startade Europas första studioglashytta i Torshälla 1968. Utvecklat tekniken med friblåsta former samt slumping och målade dekorer. Använt bruksformer och gjort skulpturer med ljust och rörligt formspråk. Internationellt genombrott 1985 i Tyskland. Offentliga utsmyckningar för Televerket Örebro 1982, Mälarsjukhuset 1989 m fl i Eskilstuna och daghem i Tokyo 1996. Lästips: K Holmats, Ur konstnärens hand i egen hytta, Konstvet inst, Sthlms univ, 1996; Nordiske glaskunstere, utställningskatalog 1997; Form 1981:7, 1998:2, 2000:5; Kvinna nu 1994:7; Antik&Auktion 2002:5; Svenskt konsthantverk 2004:2.

Brandtberg, Oscar

Målare och konsthantverkare, 1886-1957. Samarbetade med Ferdinand Boberg och utförde dekorationsmålningar till Stockholmsutställningen 1909 och Baltiska utställningen 1914. Gjorde en rad hotell- och restauranginredningar. Komponerade glasmålningar och kyrkliga textilier. Hos W A Bolins juvelerarfirma under 1930-talet.

Branting, Agnes

Textilkonstnär och textilforskare, 1862-1930. Mönstertecknare hos Handarbetets Vänner från 1887; dess chef 1891-1904. Förnyare av den svenska textilkonsten, främst kyrkliga textilier. Startade textilateljén Licium 1904 och konserveringsverkstaden Pietàs 1908. Skrev 1920 Textil skrud i svenska kyrkor från äldre tid till 1900 och Medeltida vävnader och broderier i Sverige 1–2, 1928–29. Lästips: Svenska textilier 1890-1990, 1994; Textilskatter i svenska museer, 2000.

Branzell, Arne

Glaskonstnär och arkitekt, f 1932. Vid Kosta glasbruk 1965-66, Kosta Boda 1975-80 och vid Orrefors glasbruk 1980-83 samt vid danska Holmegaards Glasvaerker 1985-87. Gjorde både bruksglas, t ex serviserna Ann, Marie och Louise för Kosta Boda och unika pjäser ofta med kraftig slipning. Fri glaskonstnär från 1987. Gjort serierna Stannat glas, Totem och Rum. Offentliga utsmyckningar bl a i Västra Frölunda gymansium tillsammans med Bror Stawe 1995. Gav ut Något om … : liten skissbok om det upplevda rummet, 2 uppl 1995. Lästips: Form 1983:6, 1997:3.

Branzell, Sten

Arkitekt och formgivare, 1893-1959. Stadsarkitekt i Göteborg. Känd för biografen Flamman i Göteborg 1935. Ritade möbler för NK, Nordiska kompaniet. Formgivare och även konstnärlig ledare vid de svenska kristallglasbruken under 1920-talet – Kosta, Reijmyre och Eda glasbruk.

Branzi, Andrea

Italiensk arkitekt och formgivare, f 1938. Medlem i arkitektgruppen Archizoom 1966-74 med antidesign som program och med utopier om boendet och diskussion om den västerländska livsstilen. Senare med i grupperna Studio Alchimia och Memphis, som vidareutvecklade programmet. Gjort poetiska, naturromantiska möbler i små upplagor. Pedagogisk ledare för Academia Domus, en högre utbildning för industridesigners från 1983 och professor i industridesign i Milano.

Bratt, Monica

Målare och glaskonstnär, 1913-61. Vid Reijmyre 1937-58; konstnärlig ledare till 1952. Känd för sina hyttarbetade, skålar, vaser men även servisglas i rött, grönt eller blått, där färgen understryker formen. Utgick från att glasets naturliga form är droppen och eftersträvade klassiska, antika former utan onödiga dekorer. Kallades ”Rubinen från Reijmyre”. Lästips: Glas av Monica Bratt — 1937-1958, 1981; I Rosén, Fem tidiga glaskonstnärinnor, 1993; I Rosén, Monica Bratt, utställningskatalog 1998; Form 1951:2; Antik&Auktion 1996:10; 1998:9.

Breger, Bibi

Konsthantverkare, f 1927. Gjort allt från handtryckta textilier till sandblästrade glasfönster. Vid Gustavsberg 1954-57, t ex servismönstren Brando, Dinett, Grill, Karneval, Konfetti, Lotus, Lotus gul, Metro, Oktav, Pom, Prisma, Servett, Servus, Spett, Spätta, Tiara, Trikolor och Winston. Gjorde ridå och fönster för samlingslokal i Såpkullen i Norrköping 1952. Lästips: Antik&Auktion 2003:2; Residence 2001:1.

Breger, Carl-Arne

Målare och industridesigner, f 1923. Drev Breger-Design från 1959. Formgivit husgeråd, verktyg, apparater, maskiner, t ex cykelbarnsits för Rex 1976 och telefonen Diavox 1978. Känd för sin fyrkantiga hink i plast och den välkända, skulpturala vattenkannan och citronpressen Duett 1959 för Gustavsberg och kannan Signatur mm för Husqvarna borstfabrik. Även gjort emaljbord och offentliga utsmyckningar, bl a takmålningar i samlingslokal i Såpkullen i Norrköping 1952. Lästips: S Pagold, Allmängiltiga bruksföremål 1954-1996, 1996; Form 1963, 1996:6; Antik&Auktion 2003:2.

Breuer, Marcel

Ungersk-amerikansk arkitekt och designer, 1902-81. Utbildades vid Bauhaus och ledare för möbelverkstaden i Bauhaus i Dessau. Arbetade i Berlin, London och USA. Medarkitekt för UNESCO:s huvudbyggnad i Paris. Mest känd för sina stålrörsmöbler från 1920-talet. Övergick från trä till stålrör med stolen Wassily 1925 (efter konstnären Wassily Kandinsky). Stolarna B3, B6 och inte minst B32 och B33 har nytillverkats och kopierats flitigt. Gjorde stolar i böjt aluminium på 1930-talet och en berömd vilstol, Modell nr 313 samt även vilstolar i böjträ. Lästips: C Jones, utg, Marcel Breuer: Buildings and Projects, 1921–61, 1962; T Papachristou, Marcel Breuer: New Buildings and Projects, 1970; M Droste, Marcel Breuer : design, utställningskatalog 1992; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Design and architecture, Vitra design museum; Form 1976:2/3.

Brieditis, Katarina

Textilformgivare, f 1967. Frilans i egen regi från 1996. Uppdrag för Linum och Gudrun Sjödén. På uppdrag av hemslöjdskonsulenten i Västernorrland tagit fram moderna produkter, handledsvärmare och armsmycken, mössor och vantar, i olika tekniker med utgångspunkt i Märta-Stina Abrahamsdotters efterlämnade textilskatter. Formgivit moderna dalahästar och textilier i folkloristisk stil för Ikea mm. Gav ut boken Lust att sticka 2000.

Brindfors, Hans

Grafisk formgivare, f 1948. Skapade tillsammans med Lars Börje Carlsson och Gunnar Broman designklassikern Absolut Vodka-flaskan 1979/80 – enkel cylinderform och genomarbetad typografi direkt på glaset. Egen annonsbyrå och senare designbyrå med uppdrag från SAS, SEB, Ikea, Arla, Coop m fl.

Brozén, Olle

Glasformgivare och glasblåsare, f 1963. Verksam i Japan i slutet av 1990-talet. Vid Kosta Boda-Åfors glasbruk från 2000.

Brummer, Arttu

Finländsk inredningsarkitekt, möbel- och glasformgivare, 1891-1951. Eget inredningskontor 1913. Använde stålrör i sina möbler. En av de tidiga förnyarna av finskt konstglas, bl a för Riihimäki glasbruk 1933-51. Gjorde skålen Svallvåg 1937 och Finlandiaskålen till Sibelius 80-årsdag. Intendent vid Konstindustrimuseet från 1927 och arbetade en period för den italienska designtidskriften Domus.

Brummer, Eva

Finländsk målare och textilkonstnär, f 1901. Gjorde textilmönster, undervisade och utvecklade i mitten på 1930-talet en speciell metod för att behandla och ge ryamattan reliefverkan. Använde dova men djärva färger. Samarbetade med Finska handarbetets vänner från 1929.

Brunsson, Johanna

Konstvävare och vävlärare, 1846-1920. Grundade Brunssons vävskola i Tångelanda i Dalsland 1873. Skolan flyttades till Stockholm 1889 och lades ner 1958. Johanna Brunsson hade stor betydelse för den svenska vävtraditionen. Lästips: K Rosell-Åström, Johanna Brunsson. Pionjär inom svensk vävkonst, 1982; Form 1933.

Bryk, Rut

Finländsk keramiker och textilkonstnär, 1916-99. Vid Arabia i femtio år från 1942. Berömd för sina väggreliefer. De tidiga ofta med sagomotiv, de senare i klara färger och mustiga glasyrer eller vita med dekor av ljus och skugga. Utfört keramiska väggar bl a för Rosenthalfabriken 1963 och Helsingfors stadshus, Staden i sol, 1976.

Bugatti, Carlo

Italiensk målare och möbelformgivare, 1856-1940. Inspirerad av japansk naturalism och orientaliska former – en något excentrisk art nouveau/jugend-stil, t ex stolen Cobra från 1902. Sonen Ettore, 1881-1947, formgav bilar. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Burmeister, Gabriel

Keramiker, grafiker och målare, 1886-1946. Gjorde s k Grafiafajanser vid en experimentverkstad i Vittinge i slutet av 1910-talet tillsammans med Edvin Ollers och Jerk Werkmäster m fl. Knuten till Boda och Målerås glasbruk i mitten på 1920-talet. Vid Upsala-Ekeby 1921-22 där han gjorde serien Gabrielfajans. Fortsatte med gabrielfajansen vid Bobergs Fajansfabrik i Gävle 1922-25 och senare efter förvärv av Tillinge fajansfabrik 1925 – Gabriel-Fajansverken, även kallat Gabrielverken. Lästips: G Burmeister, Timmernabben och Boda, 1942; Estelle Schlossman, Lergodskonstnärer, 1996.

Bülow, Lars

Formgivare, f 1952. Gjorde tillsammans med Kerstin Sandin basmöbler för KF i slutet på 1970-talet, t ex karmstolen Bas i formpressad björk. Utvecklade denna till karmstolen Medi 1982. Gjorde rullbordet Supporter 1983 och skåpet Hommage à Josef Frank 1984 för Karl Andersson & Söner och möbelprogrammet Natura för kök 1991. Startade tillsammans med Kerstin Sandin företaget Materia 1992 med inriktning på offentlig miljö; ingår från 2004 i Kinnarps. Även formgivit lampor för Nybro Armatur. Lästips: Form 1985:4.

Bülow-Hübe, Sigrun

Möbelformgivare, 1913-94. Gjorde funktionella nyttomöbler för KF på 1940-talet t ex sängen Tripp-trapp-trull och bäddsoffan Gudrun. Ritade möbler för Malmö stadsteater 1944. Senare verksam i Kanada. Lästips: M E Hodges, Sigrun Bülow-Hübe : Scandinavian modernism in Canada, avhandling, Quebeck, 1996.

Bülow-Hübe, Torun Vivianna

Silversmed och formgivare, 1927-2004. Verksam i Stockholm 1951-56; bodde i Paris och Biot i Frankrike 1956-68, därefter i Västtyskland. Bosatt i Jakarta i Indonesien från 1979. En av de främsta smyckekonstnärerna även internationellt sett. Känd för sina skulpturala former, t ex halsbandet Mobil från 1959 och den berömda klockan för Georg Jensen 1962. Ritade även bestick för Georg Jensen. Ägnade sig även åt keramik och glas för Holmegaard glasvaerk samt lampor för Orrefors mm. Lunningpriset 1960. Lästips: A Westin, Torun, 1993; Röhsska museet, utställningskatalog 1996; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1981:5, 1992:4; Antik&Auktion 1993:7/8.

Båge, Gertrud

Keramiker, f 1935. Började med keramik i slutet av 1970-talet i egen regi. Arbetat med stengods i oxiderande bränning och gjort brukföremål i enkla, rena former. Även regelbundet arbetat med Raku hos keramikern Lena Andersson i Järvsö. Gjort lergodsfat efter gammal modell för Gysinge Centrum för byggnadsvård. Hennes 176 cm höga kruka står på Hornsgatan i Stockholm. Fotograferade för skriften Krukor på stan, 2000. Lästips: Svenskt konsthantverk 2004:2.

Böckman, Edgar

Keramiker, 1890-1981. Konstnärlig ledare vid Höganäs 1915-26. Gjorde vacker vardagsvara i form av kaffe- och teserviser ofta med handmålad blå dekor och även eldfast hushållsgods. Förnyade den saltglaserade keramiken och arbetade med lysterglasyrer. Vid Rörstrand 1927-29 t ex servisen Vinga blå 1928 och fajansfat och skålar till Stockholmsutställningen 1930. Arbetade som fri konstnär med egen verkstad i Stockholm från 1934. Huvudlärare i keramik vid Konstfack 1947-57. Även verksam för Nittsjö keramik. Lästips: Nationalmuseum, utställningskatalog 1977:403; Svenska hem 1944:3; Form 1951; Antik&Auktion 2002:11.

Böhlmarks lampfabrik, Arvid

Verksamt 1872-1978. Stora på fotogenlampor vid sekelskiftet 1900. Började tillverka elektriska lampor 1901 och blev den största tillverkaren 1920-1950. Anlitade formgivare utifrån, t ex Gunnar Asplund, Alice Nordin, Alf Wallander och Jerk Werkmäster. Övriga formgivare: Knut Hallgren, Uno Westerberg m fl. Åren 1929-40 gjordes stålrörsmöbler efter ritningar av Harald Bergsten m fl. Flyttade från Stockholm till Pukebergs glasbruk i Nybro 1964. Lästips: E Andrén, Böhlmarks 1872–1937, 1937.

Campana, Fernando och Humberto

Brasilianska formgivare, f 1961 resp 1953. Representanter för 1990-talets expressiva, lekfulla stil, och som för in personliga och sociala aspekter i formgivningen i konstrast till modernismen. Använt okonventionella, billiga material, rep, snören, papper etc och skapat dekorativa, uttrycksfulla och hantverksmässiga möbler, t ex stolen Favela (kåkstad) 1991 av brädlappar, Anemona 2000, vattenslangar kring ett stålstativ, och soffan Boa 2002, en lång sammetsorm med knutar m fl. Lästips: Campanas, 2003; Sköna hem 2003:12.

Campbell, Christina

Grafiker och konstvetare, född 1940. Vid Rörstrand 1966-72. Formgav serviserna Mamsell och Pernilla och glöggservisen Glunt. Gjorde servisdekorerna Agda, Amanda, Augusta, Karolina, Klunk, Pyret, Tobias, barnservisen Laban mm. Efter 1972 arbetat med grafik och teckning och även ”etsningar för utomhusbruk”. Lästips: Paletten 1980:3, Konstperspektiv 1997:3, Konsttidningen 1998:3.

Capellagården

Skola för konsthantverk i Vickelby på Öland, grundad 1958 av Carl Malmsten. Kurser i keramik, snickeri och textil samt kurs i trädgårdsskötsel.

Cappellini

Italienskt möbelföretag grundat 1946. Internationell profil genom samarbete med formgivare från olika länder, t ex Shiro Kuramata, Piero Lissoni, Jasper Morrison, Konstantin Grcic, Thomas Eriksson och Thomas Sandell. Eget möbelvaruhus i Milano.

Carder, Frederick

Brittisk-amerikansk glaskonstnär, 1863-1963. Verksam i USA från 1903. Använde alla kända glastyper och dekorationstekniker. Det s k aureneglaset, ett iriserande glas i guld eller blått från 1904, blev berömt. Arbetade i art nouveau/jugend- men också i art déco-stil. Anses vara upphovsman till en modern tradition inom amerikansk glaskonst. Lästips: P V Gardner, The Glass of Frederick Carder, 1971.

Cardin, Pierre

Fransk modeskapare, f 1922. Öppnade eget modehus 1950/51 i Paris. Den förste modedesignern som ritade konfektionskläder. Känd för sina skulpturala kläder och okonventionella materialval, t ex strumptrikå och vinyl för sin s k rymdstil. Lånade mönster från popkonsten och introducerade unisexmodet.

Carl Larsson-gården

Lilla Hyttnäs i Sundborn, Carl Larsson-gården, tillhör och förvaltas av Carl och Karin Larssons släktförening. Karin Larsson använde sin konstnärliga talang vid inredningen och hennes säkra känsla för form och färg gjorde hemmet till ett totalkonstverk. Genom Carl Larssons akvareller blev Sundborn en inspirationskälla för generationer av svenskar, även internationellt. Öppet för guidade visningar. Lästips: Eva von Zweigbergk, Hemma hos Carl Larsson, 1968; K E Granath och Ulf Hård af Segerstad, Carl Larsson-gården, 1974; Lena Rydin, Den lustfyllda vardagen, 1992; Lena Rydin, Carl-Larsson-gården : ett hem, 1994; Carl och Karin Larsson : skapare av ett svenskt ideal, 1998.

Cartier

Eg Société A Cartier et fils, fransk juvelerarfirma, grundad i Paris 1847 av Louis François Cartier. Etablerades i London 1902 och New York 1909. Sonen Alfred Cartier och dennes söner tillhörde alla firmans ledning på sin tid. Världsberömt för sina exklusiva, eleganta smycken och armbandsur, marknadsförda under namnet Must, dvs ett måste. Också kända för sina parfymer, cigarettändare och pennor. Lästips: Cartier design viewed by Ettore Sottsass, Vitra design museum.

Cassina

Italienskt möbelföretag i Milano, grundat 1927. En av de mest kända möbeltillverkarna i Italien under 1900-talet. Startade nytillverkning av moderna klassiker i mitten av 1960-talet, Maestri, med möbler av Le Corbusier, Gerrit Rietveld, Charles Rennie Mackintosh, Gunnar Asplund och Frank Lloyd Wright. Samarbetat med många kända möbelformgivare: Franco Albini, Gio Ponti, Mario Bellini, Achille Castiglioni, Piero Lissoni, Vico Magistretti och Philippe Starck m fl.

Castiglioni, Achille

Italiensk arkitekt och industridesigner, 1918-2003. En av tre bröder; de övriga Livio och Pier Giacomo. Ritade möbler, armaturer mm för Alessi, Flos, Knoll och Zanotta. Hans traktorpall Mezzadro för Zanotta 1955 och Arco-lampan med bas av marmor, aluminiumbåge och halvrund lampa för Flos 1962 har blivit designklassiker. Andra exempel är cykelsadeln Sella 1957, bordslampan Snoopy 1967 i metall, glas och marmor och knäpallen Primate 1970. Professor i arkitektur och design i Milano under 1980-talet. HonRDI 1986. Lästips: Paolo-Ferrari, Achille Castiglioni, Milano 1984; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Sergio Polano, Achille Castiglioni : complete works, 2002; Form 1986:6; Sköna hem 2001:1.

Cbi Design AB

Producentföretag för ett sortiment med samtida design. Formgivare: Björn Dahlström, James Irvine, Anna von Schewen, Thomas Bernstrand m fl. Ingår i Swecode. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001.

Celsing, Peter

Arkitekt, 1920-74. Peter Celsing hade stor betydelse för utformandet av Stockholms nya city i slutet av 1960-talet. Vann tävlingen om kulturhus, teater och riksbank vid Sergels torg 1966. Ritade stolen Opera 1960 i samband med renoveringen av Operakällaren och som tillverkas i modifierad form av Gemla. Gjorde även en clubfåtölj för Filmhuset i slutet på 1960-talet. Lästips: L O Larsson m fl, utg, Peter Celsing: En bok om en arkitekt och hans verk, 1980; Form 1980:7.

Chambert, Erik

Målare och möbelformgivare, 1902-88. Drev Chamberts möbelfabrik i Norrköping. Fick sitt genombrott vid Stockholmsutställningen 1930 bl a med en matsalsstol och en vilstol, den senare har nytillverkats av Källemo. Gjorde möbler som visades vid världsutställningarna i Paris 1937 och New York 1939. Ritade eleganta, lågmälda möbler, t ex stolen Poem, i både funktionalistisk och traditionalistisk stil. Övergick till bildkonsten på 1940-talet. Ett tryckt textilmönster med Norrköpingsmotiv har tagits upp igen av Ljungbergs Textiltryck. Norrköpings stadsmuseum har i sitt arkiv ritningar av Erik Chamberts möbler och tyger. Lästips: T Millroth, Erik Chambert, 1993; Nationalmuseum, utställningskatalog 1993:561; C-uppsats, Uppsala univ, 1994; Form 1974 (Chamberts möbelfabrik); Antik&Auktion 2000:11, 2002:5.

Chanel, Coco (Gabrielle)

Fransk modeskapare, 1883-1971. Eget modehus i Paris från 1910-talet. Radikal syn på kvinnans kläder och propagerade bl a för pagefrisyr på 1910-talet och ”den lilla svarta” på 1920-talet. Inspirerad av det maskulina sportmodet. Mest känd för sin kraglösa dräkt med kantdekor och guldkedjor från 1954, Chaneldräkten. Parfymen Chanel No 5 blev berömd. Modehuset drevs från 1971 av Karl Lagerfeld. Lästips: E Charles-Roux, Chanel and her World, 1981; Axel Madsen, Coco Chanel : en modeskapares liv, 1993.

Chareau, Pierre

Fransk arkitekt och möbelformgivare, 1883-1950. Ritade byggnader i fransk art déco-stil och gjorde exklusiva, modernistiska inredningar under 1920- och 1930-talen. Ritade en stålrörstol med stomme av ett enda kontinuerligt stålrör. Flyttade till USA 1939. Lästips: B Taylor, Pierre Chareau : designer and architect, 1992.

Chihuly, Dale

Amerikansk glaskonstnär, f 1941. Pionjär inom den amerikanska studioglasrörelsen. Inspirerad av Paolo Venini under 1960-talet. En av grundarna av Pilchuck Glass School utanför Seattle i USA 1971, där flera svenska glaskonstnärer studerat och undervisat. Lästips: Form 1991:5; 1997:1.

Christiansen, Poul

Dansk industridesigner, f 1947. Verksam i Danmark från början av 1980-talet. Startade Komplot design tillsammans med Boris Berlin 1987 med uppdrag inom industridesign, möbelformgivning, grafisk design mm. Gjort stolarna Puma och gummistolen Non 2002 för Källemo.

Christiansson, Carl

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1932. Verksam för Facits Möbelsektor i Åtvidaberg 1969-80, t ex Facit 80-serien, som gjorde internationell succé. Arbetat med stora kontorsinredningar för bl a SE-Banken i Göteborg och vid forskningscenter i Bombay i Indien. Formgivit möbler, t ex chefsmöbelserien Executive för G Klaesson Inredning, stolsserierna Chorus 1-3 för NKR i Tranås och möbler för Svensk Design Collection tillsammans med Ulla Christiansson 1984. Utställningsarkitekt för Sweden Nxt 1991 och för Nationalmuseums utställning om Bruno Mathsson, John Kandell, Jonas Bohlin och Eric Chambert 1993. Gav ut boken Bruno Mathsson 1992 och Framtidens kontor eller kontorets framtid tillsammans med Martin Eiserman 1998. Professor i industridesign i Toronto, Canada, 1978-80.

Christiansson, Ulla

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1938. Arbetat som inredningsarkitekt för offentliga miljöer, gjort kollektioner för Tarkett och Perstorp. Eget företag från 1985 med design för det dukade bordet, t ex vaser, ljusstakar m m i glas och metall för Design House i Stockholm och möbelformgivning främst för Norell Möbel, t ex soffan Look, och för Karl Anddersson & Söner, t ex soffborden Trio och Trippo i klassisk, modern stil. Ritade den uppmräksammade fåtöljen Babar 1993, senare med namnet Barbar.

Christoffersson, Britt-Marie

Textilformgivare, f 1937. En av grundarna av 10-gruppen 1970. Ritade mönster för tygtryck 1970-86. Övergick till och förnyade stickningskonsten under1980-talet. Undervisat hos Handarbetets Vänner. Gav ut boken Svenska tröjor 1988.

Citron, Gabi (Gabrielle) Tengborg

Keramiker, f 1930. Vid Gustavsberg 1954-56. Gjorde bl a serierna Vinga och Buckla. Mest känd är serien Löva 1956 med nio olika bladformer. Ritat tapeter för Duro m fl. Egen verkstad i Lund från slutet av 1960-talet. Även gjort offentliga utsmyckningar. Använt signaturen GABI från 1950. Lästips: Antik&Auktion 2002:3.

Citterio, Antonio

Italiensk arkitekt och möbelformgivare, f 1950. Inredningsuppdrag runt om i världen för hotell, tunnelbanor, modehus m fl. Blev uppmärksammad för förvaringssystemet Mobil i plast och metall, kontorsstolen T- Chair från början av 1990-talet. Formgivit bestick för Hackmans serie Tools. Lästips: P Ciorra & V Pasca, Antonio Citterio, Terry Dwan : Ten Years of Architecture and Design, 1995; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Form 1991:4.

Claeson Roempke, Ilse

Keramiker, 1907-99. Vid Rörstrand 1926-38. Gjorde skålar, vaser, ljusstakar mm med grön glasyr och svart dekor, kallad serie 5, i funktionalistisk stil; även andra färger förekom. En hel avdelning vid Rörstrand målade hennes prydnadsgods på 1930-talet. Lärare vid Slöjdföreningens skola i Göteborg. Gjorde även textilier, mest under namnet Roempke. Lästips: Estelle Schlossman, Lergodskonstnärer, 1996.

Claesson Koivisto Rune

Claesson Koivisto Rune arkitektkontor, grundat 1995 av Mårten Claesson, Eero Koivisto och Ola Rune. Arbetat som arkitekter och formgivare och gjort inredningar och möbler i minimalistisk stil. Exempel på inredningsuppdrag är ambassadörsresidenset i Berlin, McDonalds på Kungsgatan i Stockholm och kulturhus i Kyoto. Gjort möbler för Asplund, Cappellini, Nola, Skandiform, Swedese m fl. Slog igenom med fåtöljen Bowie 1998 för David Design. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000; Patrick Engquist, Claesson Koivisto Rune, 2001; Polster, Designdirectory, 2001; Form 1993:2, 1994:4, 1995:1, 1998:1, 1999:4.

Claesson, Mårten

Inredningsarkitekt, f 1970. Se Claesson Koivisto Rune

Clark, Ossie (Raymond)

Brittisk modeskapare, 1942-96. En av de ledande modeskaparna i London på 1960- och 70-talen. Gjorde bl a kläder i tunn crêpe, jersey och siden. Gjorde discooveraller och stretchstövlar. Boken The Ossie Clark diaries kom ut 1998. Påverkat retromodet på 1990-talet.

Clegg, Teresa

Brittisk glaskonstnär, f 1946. Arbetat med kallgjutet glas, pâte de verre m fl tekniker i ett kraftfullt och personligt formspråk. Påverkat skandinaviska glaskonstnärer genom undervisning och workshops i Sverige. Lästips: Märta Holkers, Oblåst glas, 2004.

Clough, Dorothy

Keramiker, f 1930 i England. Vid Gefle Porslinsfabrik 1954-57, under 1960- och 70-talen på frilansbasis. Hade som specialitet negerskulpturer och kvinnofigurer i terracotta. Även gjort väggplattor och reliefer, katt- och hundfigurer och eskimåparet Paul & Pia.

Coates, Wells

Brittisk arkitekt och industridesigner, 1895-1958. Född i Japan och utbildad i Kanada. Pionjär för modernismen i 1930-talets Storbritannien, inspirerad av Bauhaus. Drev firman Isokon, som tillverkade möbler i plywood. Känd för radioapparaten AD65 i bakelit. Startade gruppen MARS, Modern Architecture Research Group 1933. Lästips: S Cantacuzino, Wells Coates : a monograph, 1978; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Cogne, Hans

Grafisk formgivare och fotograf, f 1953. Arbetade vid olika annonsbyråer från 1977, eget företag från 1985. Även verksam som fotograf/konstnär från 1982. Formgivit böcker, t ex två böcker om Orrefors 1998 och 111+1, Etthundratolv år av svensk grafik 1999, tidskrifter, t ex Forum, affischer, profilprogram mm. Aktuell med formgivning av bok om St Petrikyrkan i Klippan och två böcker om Ann Hamilton 2004. Gav 1992 ut Requiem : fotografier 1984-88. Professor vid Konstfack från 2000. Lästips: Fotografisk Tidskrift 1989:6; Form 1998:6.

Colombini, Gino

Italiensk formgivare, f 1915. Formgav möbler tillsammans med Franco Albini 1948; de vann en Low Cost Furniture Competition i New York 1948. Formgav plastföremål för Kartell från 1951 i mjuk funktionalistisk stil. Samarbetade med Husqvarna borstfabrik och formgav en lång rad föremål, t ex termoskarotten Karotta, termoskannan Karaffa, durkslaget Scolaplasta kring 1960. Lästips: Thomas Lindblad, Bruksföremål av plast, 2004.

Colombo, Joe (Cesare)

Italiensk arkitekt och designer, 1930-71. Kombinerade tekniska nyheter med god funktion. Arbetade bl a med plast i möbler och inredningar. Gjorde fåtöljen Elda 1963, lampor för O-Luce och en mobil kontorshurts för Kartell m m. Formgav även keramik. Lästips: I Favata, Joe Colombo and Italian Design of the Sixties, 1988; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Form 1966, 1978:1.

Condu, Peter

Textil formgivare, 1945-86. Egen verksamhet från 1971 i Stockholm. Drev 1976-81 även butik för nordisk design i New York. Stark estetisk formkänsla. Hans strama, konstruktivistiska mönster uppmärksammades av arkitekterna, även internationellt. Gjorde tidigt en mönsterkollektion för Ikea. Ritade det assymetriska rutmönstret Manhattan i början av 1980-talet. Intresserade sig för vävning, t ex linnegardiner, vävda av Kinnasand, för det ombyggda Riksdagshuset och ett linneprogram för Klässbols Linneväveri 1984. Lästips: Hemslöjden 1985:5; Form 1987:7; ASF.

Conran, Sir Terence

Brittisk designer och företagsledare, f 1931. Öppnade den första Habitat-butiken med möbler, textilier m m 1964. Habitatkedjan övertogs 1993 av Ikea. Startade en restaurangkedja samt nya möbel- och inredningsbutiker, Conran Shop, på 1990-talet. Givit ut böcker om heminredning, t ex The House Book, 1974, på svenska Terence Conrans inredningsbok 1997. Lästips: E Wilhide, Terence Conran, 1999; Form 1984:8, 1989:7, 1997:3.

Copier, Andries Dirk

Nederländsk designer, 1901-91. Vid glasbruket Leerdam 1914-70. Ritade servisglas, t ex Gilde 1930, som fortfarande tillverkas. Gjorde även unikt konstglas bl a en typ av arielglas. Strängt, asketiskt formspråk. Utbyte med Orrefors glasbruk, särskilt Edward Hald. Lästips: J R Liefkes, Copier, Glasontwerper, glaskunstenaar, 1989.

Courrèges, André

Fransk modeskapare, f 1923. Eget modehus i Paris från 1961. Har kallats modets LeCorbusier. Den förste att på allvar lansera långbyxor för kvinnor 1964. Introducerade minikjolen och rymdmodet. Grundfärgen var vitt. Från 1970-talet lanserat en ung, sportig konfektionslinje.

Crasset, Matali

Fransk formgivare, f 1965. Arbetade hos Philippe Starck i fem år; därefter i egen regi från 1998 med inredningar och formgivning. Representant för den nya, lekfulla stilen som holländska Droog design m fl, t ex ett helt möbelsystem med rutiga boxar att bygga med. Lästips: Pascale Cassagnau, Beef, Brétillot/Valette, Matali Crasset — Starck’s kids?, 1999.

Cyrén, Gunnar

Silversmed, glaskonstnär och industridesigner, f 1931. Arbetade som silversmed 1956-58. Vid Orrefors glasbruk 1959-70, frilans igen efter 1976. Utvecklade till en början den graverade dekoren, men gjorde även konstglas i blått och rött överfång med lekfulla och fria figurer. Gjorde popglas med randig kolonnfot i klara, starka färger 1966 och ljuskronor och lampetter. Exempel på servisglas är Kolonn 1964, Frescati, London och Måtta 1969, senare även optikblåsta Helena 1977, Antiqua 1980, Blanche 1984, Nobelservisen 1991 och Garbo 1992. Formgav köksredskap i rostfritt stål och plast för Dansk Designs i New York i 1970-76, senare även frilans under 1980-talet.

Startade egen silversmedja i Gävle och återupptog kontakten med Orrefors 1976. Gjorde bl a utsökta silverskålar i form av fåglar med näbbar av glas och ögon av ädelstenar. Använde även temat fåglar i glas i början av 1980-talet. Kombinerade glas och silver i en kollektion silverskrin med glaslock 1983, senare även skulpturer, t ex Torn och Bron. Formgav glas och bestick i enkel, elegant stil med inslag av fest för Nobeljubileet 1991. Lunningpriset 1966. Vid länsmuseet i Gävle finns en permanent avdelning med verk av Gunnar Cyrén. Lästips: A-M Nogren, Gunnar Cyrén. Glas under tre decennier, Uppsala 1990; Gunnar Cyrén : glaskonstnär, silversmed och musikant, Sthlm 1998; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1983:6; Antik&Auktion 1991:7/8; Scandinavian journal of design history 1992.

Cyrén, Mårten

Inredningsarkitekt och formgivare, f 1958. Egen verksamhet från 1984. Arbtat dels med inredningsuppdrag för Kulturrådet, Pharmacia Upjohn m fl och dels formgivit belysning för Fagerhult och Zero och glasservisen Stripes och vasserien Hollow för Pukebergs glasbruk 2001. Formgivit möbler, t ex stolen Klyka 1991 och fåtölj Ellips för Miljöexpo, pallen Funghi, bänken Skillinge och fotskrapa för Byarums bruk och möbler för Heinola i Finland. Samarbetat med Jonas Osslund.. Lärare vid Konstfack 2000-01.