Meny Stäng

Dylan, Beethoven, lådvin och jag

Ludwig van Beethoven

och nu romarriket!

Influencern Saskia Cort har med hjälp av sina kvinnliga följare frågat svenska män hur ofta de tänker på romarriket. Svaret blev att de tänker på romarriket förvånansvärt ofta. Frågan har blivit viral och nu diskuteras det överallt hur ofta och varför män har antikens Rom i tankarna.

Det påminner mig om vad jag skrev den 11 september 2011, det vill säga om min frustration angående Dylan, Beethoven, lådvin och jag:

Hanna Fahl menade i Dagens Nyheter i maj i år att Bob Dylans fans ”låter sig berusas av varje detalj i idolen liv och karriär”. Och enligt Hanna har de en sak gemensamt: de är alla män.

I sin avhandling om De bildade männens Beethoven försökte Tobias Pettersson 2004 visa att geniförklaringen av Beethoven var tveksam. Det handlade bara om att trygga de bildade männens makt i samhället.

Nästa gång jag fyller jämt, fyller jag lika mycket som Bob Dylan. Jag tillhör de kvinnor som Barbro Westerholm värnar om och skulle vara anledningen till att skatten på lådvin bör höjas.

Nu känner jag mig tredubbelt missförstådd och vill protestera. Jag berusar mig varken med Bob Dylan eller lådvin, men han har varit min följeslagare i 40 år och The Times They Are A-changin’ har blivit mitt livs signaturmelodi. Kraften och energin i Beethovens musik har hjälpt mig genom åren. Med Femman, andra satsen, tog jag mig igenom en skilsmässa i början på 1980-talet. Och lådvin är utmärkt, för då kan jag nöja mig med ett glas.

och nu romarriket

Nu vill jag återigen protestera. Som kvinna tycker jag att romarriket är superintressant. Trots eller kanske tack vare de hårda, maskulina linjerna i vår omgivning, det vill säga vägens, vattenledningens och murens ändamålsenlighet. Och vem minns inte Jag Claudius.

Det sägs att romarriket föll år 476. Eller? Det var säkert inte en människa det året som märkte att romarriket föll. Efteråt kan vi ändå se att det var rätt, eftersom det oftast går långsamt, så att man hinner vänja sig. I efterhand finner forskarna ett lämpligt årtal, en krok att hänga upp historien på, så att det blir synligt och förståeligt för eftervärlden.

Inte mindre än 33 nutida länder ingick helt eller delvis i romarriket. Rom symboliserar fortfarande europeisk enighet; det var nog ingen slump att det var Romfördraget som föregick EU 1957. EU är ju det senaste försöket att skapa en gemensam ekonomisk, politisk och juridisk enhet i stor skala. Rom kanske aldrig gick under? Vi kanske lever i romarriket – än idag?

Både män och kvinnor!

Bild: Joseph Karl Stieler, Public domain, via Wikimedia Commons, se URL

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *