Se här Ikeas 2000-tal – en stilspaning. När jag avslutade arbetet med min bok om Ikea 2009, stod företaget vid ett vägskäl. Många frågor hängde i luften. Hur äkta var miljötänket egentligen? Och hur skulle de stora varuhusen klara sig mot e-handeln? Och vad skulle hända med katalogen? När jag lämnade Älmhult med de sista intervjuerna, andades de fortfarande en avvaktande inställning gentemot internet.

Jag hade packat ner alla mina band med intervjuer och alla Ikeakataloger och satt punkt med boken IKEA design och identitet 2009. Men nu har intresset vaknat igen. Här är min spaning.

Det har hänt mycket under 2000-talet. För att möta förändrade köpvanor och behov har man startat små city-butiker i världens metropoler. De fungerar som inspirationshubbar och ger råd om olika hemmaprojekt.
Den digitala tidsåldern kom till Ikea, men ganska sent. Katalogen lades ner 2020 efter 70 år. I dag är alla kataloger digitala och man kan bläddra i dem av hjärtans lust. (När jag skrev min bok fotade jag av så gott som alla sidor i alla kataloger!) Inte minst antikhandlare och auktionister bläddrar, för Ikeamöbler har blivit allt hetare på andrahandsmarknaden.
Ikeas dubbelhet naturlig i en metamodern värld
När jag försökt sätta mig in i vad som hänt efter 2009 ser jag en intressant dubbelhet. Det alltid så förnuftiga och rationella Ikea har faktiskt under 2010- och 2020-talen blivit en av vår tids globala plattformar för samtida designtrender. Tidigare hade man ju också samarbetat med kända formgivare, men nu får jag intrycket att det är på ett mycket mer medvetet sätt. Nu har man lyckats med att på bred front föra ut smala, men heta trender inom postmodernism och metamodernism till ”folket”. Men man kallar det ”hype-drops” etc. Dessa samarbeten har blivit viktigare än PS-kollektionerna, som blivit färre och som inte betonar designen lika mycket som tidigare.
Samarbeten med visionära gästformgivare och samtida stilbildare som Ilse Crawford, Virgil Abloh och Sabine Marcelis har visat att konceptuell design kan demokratiseras och nå den breda allmänheten. Inte nog med det; designmässigt representerar de tre olika strömningar.
Ilse Crawford tog med sig den mjuka minimalismen. Hon flyttade Ikeas fokus till att också handla om hur materialen känns och påverkar vårt välmående. Virgil Abloh var länken till internetgenerationen. Han tog Ikeas vardagsobjekt och förändrade dem med tre procent genom ironi och citattecken. Han flyttade ut skärmens ”meme-kultur” till det fysiska rummet och förvandlade billiga bruksvaror till eftertraktade samlarobjekt. Sabine Marcelis visade hur Ikea kunde använda avancerad ljusteknik för att skapa skulpturala föremål som spred glädje i hemmet och med stor framgång i sociala medier.
Ikeas kretsloppstänkande
Ibland har det varit extra lätt för Ikea att haka på en trend, nämligen när färg och estetik stämmer med Ikeas ungdomliga 1960- och 70-tal. Då kan man som inför sitt 80-årsjubileum uppdatera och återlansera sina möbler i kollektionen Nytillverkad 2023.
Rötterna från Ingvar Kamprads tid har inte släppt taget. Ikeas progressiva drag under 2020-talet är den cirkulära omställningen med design för demontering. Och det är ju en vidareutveckling av den gamla småländska snålheten, förlåt resursminimeringen.
Jag har också fascinerats av att se hur lyhörda – och drivande – Ikea har varit för 2000-talets mer dämpade, modernistiska trender. De har fångat upp Japandi, en stilfusion mellan skandinavisk funktionalism och japansk minimalism och wabi-sabi. Denna trend passar Ikea som handen i handsken. Men man var smartare än så. Man länkade ihop den med sitt kretsloppstänkande. Genom att producera Japandi-inspirerade serier i snabbväxande bambu, flätad rotting och obehandlade ljusa träslag gjorde man dem hållbara.
Ryggraden i 2000-talets Ikea trots allt
Mediernas inställning till Ikea har förändrats. De är mer positiva och skriver mer oförbehållsamt om de olika designsläppen och kollektionerna. Men samtidigt som medierna fylls av rubriker kring spektakulära gästspel, så är det som alltid Ikeas egna, fast anställda formgivare som utgör ryggraden i sortimentet och som sett till att Ingvar Kamprads idéer har överlevt.
Flera av de tidigare fast anställda formgivarna, som Knut och Marianne Hagberg, Maria Vinka m.fl., som jag intervjuat och skrivit om i min bok, har fortsatt att arbeta för Ikea under 2000-talet. Själv har jag haft ett gott öga till Tomas Jelinek och är glad att jag hann intervjua honom innan han gick bort 2009. Här är två andra favoriter som fortsätter att synas kanske lite mer än andra:
Nike Karlsson, möbelsnickare och formgivare, som står för en hantverksmässig modernism. Han har ritat många enkla men uttrycksfulla trämöbler. Jag tycker mig kunna se på dem när Nike varit framme.
Detsamma gäller en annan av Ikeas interna röster, Ola Wihlborg. Hans design är stram, nästan arkitektonisk. Han har förmågan att översätta nymodernismens rena, geometriska linjer till massproduktion utan att förlora verkshöjden. Han står bakom många artiklar i senaste PS-kollektionen.
Är Ikea ett metamodernistiskt företag? – Ikeas 2000-tal – en stilspaning
Kan man kalla Ikea ett metamodernistiskt företag? Vad spelar det för roll säger du – vadå metamodernism? Men nu när jag satt mig in i metamodernismen ordentligt svarar jag ja och tycker det är intressant att se sammanhanget. Ikea balanserar/pendlar mellan sitt småländska arv och den internationella designens framkant.
Genom att kombinera de fasta formgivarnas funktionella och hållbara vardagsdesign med de tillfälliga designsläppen har Ikea under 2000-talet lyckats med konststycket att vara både det mest förnuftiga och det mest spännande valet. De har visat att de kan ha fötterna i den småländska myllan, samtidigt som de har blicken fäst vid nästa virala designsuccé. Och detta är ju faktiskt vad metamodernismen går ut på.
De utnyttjar den metamodernistiska dynamiken, en pendling mellan de funktionalistiska rötterna och de senaste globala trenderna. Ikea både lyssnar av och styr vår visuella kultur. De fångar upp smala designtrender, men när de lanserar sina egna tolkningar förvandlas Ikea till en global trendsetter som styr hur våra hem faktiskt inreds. Genom det småländska folkhemsallvaret och den digitala tidsålderns meme-estetik, visar Ikea att man kan värna om det hållbara kretsloppet samtidigt som man surfar på virala designvågor.
Jag är inte klar med Ikea än. Jag är nyfiken på hur deras arbete lönar sig ekonomiskt. Och hur oron inom världshandeln påverkat företaget. Jag skulle också vilja veta mer om vad pandemin förde med sig. Hur gick det att lämna Ryssland osv. osv.
Även om Ikea var sen på bollen så utnyttjar man nu internet till fullo. Medierna skriver ivrigt om Ikeas nyheter och man behärskar sociala medier. När det gäller försäljning över nätet har jag några frågetecken. När jag beställde på nätet måste jag ändå åka till något upphämtningsställe ….. Men det ska jag kolla lite närmare. Har det kanske med varuhusens ställning att göra? Ja hur ska det gå för dem? Håller det att ha stora varuhus utanför städerna? Och kommer man att fortsätta med PS-kollektioner?

Till sist är jag nyfiken på hur Ingvar Kamprads budskap lever vidare och förvaltas. Själv fick jag skaffa en fax för att kommunicera med honom. På bilden är det inte något jag fick personligen, men textningen är så typisk. Och innehållet förstås. Detta är Ingvar Kamprads goda råd.
Ikea är en viktig del av 1900-talets och vår nutida design och stilhistoria. Man demokratiserade designen och de platta paketen gick hand i hand med modernismen. Läs mer om Ikea:s decennier.

Ikeas design under decennierna
Läs om: Koden till Ikeas innersta – Sortimentet Ikeas identitet – Ikeas framtid
min stilspaning på Ikeas 2000-tal