Varför firar vi advent? Vi börjar lite tidigare, nämligen på Sankt Andreas dag den 30 november, numera Anders-dagen. En minnesregel för vädret är att ”om Anders braskar, skall julen slaska” och tvärtom. En annan väderregel var att så många solskensdagar som det var i advent, så många yrvädersdagar skulle det bli i fastan före påsk.
Vad betyder advent?
Advent betyder (Herrens) ankomst och är de fyra veckorna före jul, från fjärde söndagen före jul tom julafton. De fyra söndagarna i advent kallar vi första, andra, tredje och fjärde advent, eller lite mer högtidligt första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent.
När det gäller adventskalendern blir advent detsamma som 1-24 december.
Första söndagen i advent inleder kyrkoåret. Advent var en fastetid under den katolska tiden, en julfasta, det vill säga en väntan inför firandet av Jesu födelse. Man fick alltså inte äta kött och bröllop var till exempel förbjudna under advent.
Även under senare tid har advent fortsatt att vara en tid av stillhet och full av förväntan. Men med alla seder och bruk har det numera blivit en ganska hektisk tid inför julen. De flesta traditioner i vårt adventsfirande kom till under början av 1900-talet.
Adventsljus
Att sätta tända ljus i fönstren på juldagens morgon, som en hälsning till julottebesökarna, är en gammal svensk sed. Det är också en gammal sed från 1800-talet att tända ett adventsljus varje söndag i advent. En föregångare till det var adventsgranen, som man tände med stora ljus på adventsöndagarna i kyrkor och på sjukhus. Under 1920- och 1930-talen blev adventsstaken med fyra adventsljus vanliga. Så småningom gjorde den elektriska adventsljusstaken sitt segertåg över landet och som idag sprider sitt ljus i så gott som alla fönster. Den tändes för första gången i ett hem i Göteborg 1934. Philips hade från ca 1930 sålt elektriska julgransbelysningar och från 1939 sålde man elektriska ljusstakar. Den här svenska seden med elektriska ljusstakar i fönstren har andra länder i Europa och Nordamerika tagit efter.
Adventsstjärnan
Adventsstjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan, som ledde de tre vise männen till det nyfödda Jesusbarnet. Våra adventsstjärnor har också sitt ursprung i den folkliga seden att ”gå med stjärnan”. Det var stjärngossar m.fl. som drog från hem till hem. De sjöng om Betlehemsstjärnan, som visar vägen tll platsen där Jesus föddes. Så småningom ingick stjärngossarna i Luciatåget, kanske för att man ville ha pojkar i tåget.
Att hänga en adventsstjärna i fönstret går tillbaka till Herrnhut i Tyskland på 1880-talet. Under 1900-talet kom den till Sverige, men den tyska varianten med strålar åt många olika håll, var dyr och komplicerad. Erling Persson, H&M:s grundare, började 1941 tillverka en enklare, sjuuddig variant i gulrött papper, som kom att heta Tindra kristall. Den var hopfällbar och masstillverkad och därmed billg. Den gjorde stor succé. Numera hänger adventsstjärnan ofta kvar i fönstren över julen och nu säger vi allt oftare julstjärna.
Så småningom fick den typiska oranga pappersstjärnan, ”proletärstjärnan” konkurrens av andra adventsstjärnor av trä, metall, glas och mässing och numera även av papper i många olika storlekar och färger.
Ljusdekorationer
Som om inte alla advenstsljusstakar och julgranar skulle lysa upp nog, har vi under senare år sett en annan företeelse, nämligen att ljusdekorera husen utvändigt. Ljusslingor pryder hus, träd och buskar i alla möjliga formationer och figurer och i olika färger. Den här trenden kommer från USA och nu tillverkar man en mängd olika slingor och ljusnät för utomhusbruk; en del mer energisnåla.
Sysslor inför julen – och adventskalendern
I Norden hade man förr bestämda sysslor varje dag fram till jul. Ölen bryggdes en dag, julgrisen slaktades en annan osv. Det var som en kalender med förberedelser inför julen. Men som så mycket annat kom själva adventskalendern från Tyskland i form av en kalender med 24 små kakor att inta varje dag fram till julafton. På 1920-talet tryckte man den första kalendern med luckor i Tyskland och efter andra världskriget gjorde den också succé i USA. Kalenderns uppgift var att stilla barnens förväntan och längtan efter jul.
Till Sverige kom adventskalendern genom Sveriges Flickors Scoutförbund 1932 och den var ritad av Aina Stenberg-Masolle. Den ges numera ut i nytryck. Den här kalendern fick snart konkurrenter och nu trycker man många kalendrar som reklam.
Sveriges Radio började sända en julkalender 1957 och 1960 började teve sända sin första kalender. Några av favoriterna är Teskedsgumman, Trolltider, Broster Broster!, Albert och Herberts jul, Pelle Svanslös och LasseMaja Detektivbyrå.
Det är inte ovanligt att barnen numera förutom radio- och tevekalendrar har egna hemmagjorda kalendrar fyllda med godis och små presenter.