Meny Stäng

Varför firar vi nyår?

Illustrerar Varför firar vi

Varför firar vi nyår? Jo från början var det överklassen som roade sig med att vaka in det nya året.  Ungdomarna var inte sena att ta efter. Och radions klockringning från och med 1927, spred traditionen. 

Från 1950 kunde man höra alla Sveriges domkyrkoklockor i radion och Sven Jerring som kommenterade.  TV började också sända nyårsfirandet på Skansen med uppläsning av Lord Tennysons ” Nyårsklockorna”.

Nyårsafton

Till skillnad från julafton firar vi gärna nyårsafton i offentlig miljö och att skjuta in det nya året med skott går långt tillbaka i tiden.

Inom vissa kretsar ordnade man sylvesterbaler (på Sylvesters namnsdag) numera nyårsbaler. Förr avlade man också nyårsvisit, men som idag är mer eller mindre bortglömd.

På nyårsafton kunde man också få veta mer om framtiden. När man stöpte bly kunde man av formerna på blyet avläsa sin framtid. Såg blyklumpen ut som en krona till exempel, då skulle man bli gift.

Även bland bönderna undrade man hur grödorna skulle arta sig under det nya året. Ungdomarna ville veta om de skulle bli gifta och hur deras tillkommande skulle se ut. Och man undrade också om någon skulle gå bort. Nymånen, ”nyårsnyet”, användes för at tolka framtiden. Unga flickor skulle niga tre gånger för nymånen och läsa en vers:

God dag, nyårsny
Säg mig vems bröd jag ska baka
Vems säng jag ska bädda
Vems barn jag ska föda

(ur ”Den stora julboken” av Jan-Öjwind Swahn)

I Västergötland gick flickor ut vid 12-slaget och sopade utanför förstugan. Nästa dag skulle den tillkommande då komma på besök.

Nyårsdagen

Nyårsdagen är det borgerliga årets första dag. Enligt folktron skulle ens sinnesstämning och humör den dagen stå sig resten av året. Var man glad skulle man vara på gott humör hela året, gick man upp tidigt blev man morgonpigg och för att hålla sig frisk ett helt år skulle man äta ett äpple.

Man skulle absolut inte låna ut pengar eller betala något, då blev det bara utgifter under det kommande året. Årets första besök var också viktigt. Kom det en man betydde det tur, kom det en kvinna betydde det otur. Speciellt om det var en äldre dam.

När har man firat nyår?

I det gamla romarriket firade man nyårsdagen den 1 mars fram till 153 f.Kr. och i  Sverige firade vi nyårsdagen den 25 mars fram till 1500-talet. Även i England firade man nyårsdagen den 25 mars och i  Ryssland den 1 september ända fram till 1700-talet.