Varför firar vi påsk? Jo – vi firar den till minne av Jesu uppståndelse men har sina rötter i den judiska påskfesten till minne av israelernas uttåg ur Egypten. Påsken är den äldsta och största kristna högtiden.
Påsken är rörlig i almanackan och infaller den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen och kan därför variera mellan den 22 mars och den 25 april.
Det vi kallar påsk består egentligen av tre perioder, fastlagen, fastan och påsk.
Efter påsk följer 40 glädjedagar. På fyrtionde dagen infaller Kristi himmelfärdsdag och 50 dagar efter påsk är det pingst.
Fastlagen
Fastlagen var ursprungligen bara en dag, nämligen tisdagen före fastan, och hette fastlagen. När fastlagen senare kom att beteckna tre dagar, kallade man den ursprungliga fastlagsdagen för fettisdagen. Under fastlagen åt och drack man mycket inför den stundande fastan. Man åt vitt bröd, hetvägg, en rund bulle med fyllning. I dag kallar vi fettisdagsbullarna semlor (från latinets simila, bulle av vetemjöl).
Under fastlagen var det vanligt att överraska sina sovande vänner med en ordentlig risbastu. Den här seden går förmodligen tillbaka till hednatidens tro att till den som fick känna på riset överförde man en del av trädets kraft.
Sedan åtminstone slutet av 1700-talet pyntades riset. Vi har använt fjädervippor i minst 150 år, men det var under 1930-talet som det blev vanligt med fastlagsris.
Fastan
Fastan börjar på askonsdagen. Det var den katolska kyrkans förberedelsetid inför påsken. Då skulle man fasta och leva återhållsamt i 40 dagar. Den sista veckan i fastan kallar vi stilla veckan eller dymmelveckan. Dymmeln, från onsdag till fredag, var fastans strängaste tid. Inget arbete skulle förekomma. Under dymmelveckan var häxorna speciellt farliga. Man måsta stänga dörrar och spjäll och ställa undan redskap.
Vi firar skärtorsdag till åminnelse av nattvardens instiftande. Namnet skärtorsdag kommer av verbet ”skära” i betydelsen rena.
Skärtorsdagsnatten var enligt folktron häxornas natt då de åkte till blåkulla. Från Värmland finns det belagt redan 1863 att ungdomar klädde ut sig till påskkäringar och -gubbar för att dela ut påskbrev på skärtorsdag. Kring sekelskiftet 1900 skickade man många påskkort. En sed som avtagit jämfört med julkort. De senaste 50 åren har seden med påskkäringar på skärtorsdagen ökat i hela Sverige. I västra Sverige finns också seden med påskeldar.
Längfredag är sorgens dag, Jesu dödsdag. Förr fick man inte ens gå till grannen på långfredag, inget arbete, ingen lek. Fram till 1969 var alla offentliga nöjestillställningar förbjudna.
Varför firar vi påsk med ägg? och varifrån kommer påskharen?
När Sverige var katolskt fick man inte äta ägg under fastan. Därför åt man desto fler när fastan upphörde till påsk. Och hönsen började då värpa igen efter vinterns uppehåll. Ägget symboliserar i den kristna världen Jesu uppståndelse och oändligheten. Det var vanligt att man gav bort ägg och då dekorerade man dem också. Numera är det ägg fyllt med godis man ger bort. Denna sed går tillbaka till slutet av 1800-talet. Ibland säger man att tuppen gömt äggen så man får leta rätt på dem.
Påskharen kom från Tyskland till Sverige i slutet av 1800-talet. Men i Sverige är påsktuppen mer vanlig.