Pappa fick leva i 95 år och man kan tro att det skulle vara lättare och mer ”naturligt” att mista sin pappa vid så hög ålder (på både honom och mig)! Men det är nästan tvärtom. Har man haft en pappa i snart 70 år, är det ännu mer konstigt att inte ha honom längre!
Jag har som jag ofta gjort, sörjt med musik. Paul Sahlin sjöng så vackert på begravningen och jag hade valt Evert Taubes Inbjudan till Bohuslän. Och som ingångsmusik Mozarts Laudate Dominum. Jag har lyssnat om och om och om igen….
Laudate Dominum med Barbara Hendricks är min alldeles speciella avskedsmusik.
Bild/er © Eva Atle Bjarnestam