///
Grekland och Rom
vårt klassicistiska kulturarv
Antikens Grekland och Rom, vårt kulturarv, är grunden för Västerlandets stilhistoria och kallas då klassicism. Grekland bidrog med demokrati, humanistiska ideal och arkitektur med kolonner i dorisk, jonisk och korintisk stil.
Romarna utvecklade dessa idéer vidare med valvbågar, kupoler och betongkonstruktioner. Deras kultur blev alltmer homogen från Britannien till Mellanöstern.
Troligen Afrodite, amfora, typiska ornament och skulptur av kejsar Caligula.
Grekland under antiken
Under den arkaiska tiden cirka 700–480 f.Kr. växte grekiska stadsstater fram, såsom Athen, Sparta och Korinth. Grekerna grundade även kolonier i nuvarande Italien och Nordafrika.
Se mer i en video
Längst ner på sidan kan du se mer i en video.
Under den klassiska tiden, ca 480–330 f.Kr., var den grekiska kulturen framstående med många konstnärer, författare och filosofer, som påverkat eftervärlden, därav uttrycket ”redan de gamla grekerna…”
Under den hellenistiska tiden, 330–30 f.Kr., blev småstaterna lydstater under Makedonien och Alexander den store, som erövrade Persien och Egypten. Hellenismen spred sig därför ända till Indien. Efter år 30 f.Kr. var Grekland slutligen en del av det romerska riket.
Grekerna var själva medvetna om arvet från tidigare civilisationer, från Mesopotamien och Egypten.
En samtida tolkning av Odysseus och sirenerna av Caroline Cavalier.
Homeros Iliaden och Odysséen från 700-talet f.Kr., ser vi som inledningen till vår västerländska litteratur. Aischylos, Sofokles och Euripides dramer spelas fortfarande. Och filosofer som Pythagoras, Sokrates, Platon samt Aristoteles förhåller vi oss till än idag.
Att Homeros epos om Odysseus farofyllda resa hem efter det trojanska kriget ständigt är aktuellt visar filmatiseringen 2026 av Christopher Nolan. Musiken till filmen The Odyssey är komponerad av Ludwig Göransson som låtit rekonstruera antika instrument.
De första olympiska spelen ägde rum på 700-talet f.Kr. och hölls sedan vart fjärde år på samma plats i över tusen år. Fyraårsperioden mellan tävlingarna kallade man olympiad. Våra moderna olympiska spel hölls första gången i Aten 1896.
Typiskt för antikens Grekland
Typiskt för den antika grekiska urbana arkitekturen var agoran (torg, mötesplats) omgiven av offentliga och kommersiella byggnader samt tempel. Den högst belägna och ofta befästa delen av staden, en akropolis, var ofta en försvarsanläggning.
Och med sina idag klassiska ornament och proportioner blev dessa platser grunden för västerlandets arkitekturhistoria. Man utvecklade en arkitektur av kolonner och murar i natursten. För kolonnerna använde man pelarformer och stilar efter olika grekiska folkslag, t.ex. dorisk, jonisk och korintisk.
Vanliga möbler var vilobäddar, småbord och taburetter och stolen klismos. Det vet man, eftersom de förekommer som motiv på vaser från 500-talet f.Kr.
Exempel på typiska grekiska ornament, som gick i arv till senare stilar och som vi använder än idag, är pärlstav, bladband, löpande hund, palmettmönster, meander, tandsnitt, äggstav m.fl. De grekiska lerkärlen uppvisar otaliga former, som alla kommit till av praktiska skäl. Amforan t.ex. är det allmänna förvaringskärlet med två grepar.
Alla tiders stil – nyckeln till att avkoda din vardag
Den här sidan är bara lite av allt du hittar i Alla tiders stil. Boken sätter in stilarna i ett historiskt sammanhang och 500 bilder hjälper till att göra dig till en riktig stilspanare.
Omslaget säger precis vad det handlar om. Genom att förstå det historiska DÅ, kan du upptäcka och förstå trender och design NU.
Pris: 240 kr (Alltid fri frakt!)
Rom – det romerska riket
Romerska republiken 500–30 f.Kr. Kejsarriket 30 f.Kr.-500 e.Kr. År 391 blev kristendomen statsreligion.
Romarna hade besegrat grekerna, men å andra sidan anammade man den grekiska kulturen. De förmögna i Rom åkte sålunda på bildningsresor till Aten. Grekiskan var dessutom överklassens språk, så som franskan varit i 1700-talets Sverige. Men en del romare hyllade den kärva, ”oförstörda” romerska kulturen.
Romersk inredning, vas i diatretumteknik, romersk hjälm samt staty av kejsar Augustus.
Den grekisk-romerska kulturen blev med tiden alltmer homogen. Inom det stora romerska riket, från Britannien till Mellanöstern, förekom därför samma typer av byggnader, badhus och fontäner och husen hade likartade väggfresker och golvmosaiker.
Böcker och bibliotek vara viktiga för romarna. Bokrullen blev ersatt på 200-talet av en så kallad codex med blad som man vek på mitten till ett ark.
Romarnas arkitektur – med betong
Romarna var skickliga organisatörer och förde en målmedveten utrikespolitik. Deras starka armé bestod av elitsoldater och hjälptrupper utifrån. Man integrerade nämligen sina motståndare i stället för att kuva dem.
Och när de inte krigade, byggde legionerna vägar, broar, akvedukter och hamnar. I sitt väldiga rike anlade man hundratusentals kilometer väg med stora, flathuggna stenar.
Rom tog över det grekiska formspråket och man gjorde bågen, kupolen och valvet till dominerande element i arkitekturen. Deras experiment med valvbågsformerna kom att ge senare medeltidsbyggnader sin prakt och de lade dessutom grunden till renässansens och nyklassicismens syn på skulptur.
En nyhet var att man använde betong, d.v.s. en blandning av lera, kalksten, grus och vatten. De klädde därefter sina gjutna konstruktioner utvändigt med stenskivor.
De hårda, maskulina linjerna, vägens, vattenledningens, och murens ändamålsenlighet har vi efter romarna.
De utvecklade perspektivet i måleriet och inom skulpturen utvecklade man en detaljerad porträttkonst.
I det väldiga riket förekom många olika hantverkstraditioner från öst till väst, syriska, grekiska, egyptiska, keltiska och germanska. Glasindustrin blomstrade och man tillverkade graverade ädelstenar, gem, och vackra silverföremål. Myntet med dess bildform var också en nyhet.
Det mest avancerade hantverket var trots allt vapentillverkningen. Rustningar och vapen tillverkades i statliga fabriker. Vikingarna övertog senare tekniken med mönstervällning av svärd.
Vi vet mer om hur man levde i romarriket genom utgrävningarna av Pompeji och Herculaneum på 1700-talet. De två städerna blev begravda efter ett vulkanutbrott år 79. Därför kan man t.ex. i detalj studera det romerska atriumhuset med genomgående, ganska rikligt möblerade rum för olika funktioner.
När man grävde fram Pompeji och Herculaneum kunde man studerade konkreta, vetenskapliga fakta om antiken. Nyklassicismen på 1700-talet använde antikens strama linjer för att spegla upplysningstidens ideal.
Arvet efter Grekland och Rom – klassicismen
Genom historien har man gång på gång efterliknat antikens Grekland och Rom. I konstverk, byggnader och böcker har man studerat hur man gjorde under antiken. Inom stilhistorien till exempel relateras varje stil för eller emot antika ideal och förebilder. I tvåtusen år har denna pendling pågått för och emot det vi kallar för klassicism
Romansk stil 1100-talet
Renässansen 1500-talet
Nyklassicismen 1700-talet
Nystilarna 1800-talet
Tjugotalsklassicismen 1900-talet
Stilhistoria är en pendelrörelse mellan behovet av ordning, förnuft och struktur, dvs. klassicism, å ena sidan och behovet av känsla, drama och frihet å den andra. Stilarna pendlar mellan, men sträcker sig också bortom för att skapa något nytt. Varje gång pendeln slog tillbaka gjorde den det från en ”högre” nivå av medvetenhet. Antiken/klassicismen kom alltså aldrig tillbaka helt i sin gamla skepnad utan den var alltid anpassad till en ny tid.
Det man inte visste – skulpturer i färg
Med naturvetenskapliga metoder har man nu visat att grekisk och romersk antik skulptur var bemålad i starka färger. När man grävde fram skulpturena under renässansen, hade färgen försvunnit. Den vita, ofärgade skulpturen blev norm.
Under nyklassicismen på 1700-talet odlade man idealet om den rena, vita antiken särskilt mycket. Den vita marmorn blev därmed ett uttryck för den ideala skönheten. Den blev en symbol för den västliga civilisationen och till och med för dess överlägsenhet. Vi har svårt att ta till oss att de gamla skulpturerna var bemålade med starka färger. Men det är nu bevisat med hjälp av naturvetenskapliga metoder.
Mode – i antikens Grekland och Rom
Både män och kvinnor under antiken hade kvar den uråldriga vanan att svepa om sig kläderna och dessutom hålla fast dem med nålar eller spännen. Favoritplagget i antikens Grekland var en sorts tunika, en peplos, d.v.s. ett dubbelvikt tygstycke som man draperade runt kroppen och höll fast med nålar, eller en chiton, som räckte till knäna på männen och till fötterna på kvinnorna. Utanpå dessa en kappa, en himation.
Del av målningen Thesmophoria av Francis Davis Millet 1894-97
I romarriket hade mannen ett kort höftskynke under tunikan. Över tunikan bar han en toga, d.v.s. ett tygstycke som sveptes över axeln. Detta gällde emellertid bara överklassen. Kvinnorna hade ett höftskynke som räckte ner till fötterna samt utanpå detta en tunika. Gifta kvinnor kunde också ha ett plagg som liknade en klänning, en s.k. När kvinnorna gick ut svepte de en palla, en sjal, runt axlarna.
Läs om stilarna i 17 delar
Vem var Valentin?
Valentin led martyrdöden i Rom den 14 februari ca 269. Han hade vigt unga par mot kejsare Claudius vilja, för kejsaren ville ha ogifta krigare i sin armé. Innan han avrättades skrev han ett avskedsbrev till sin käresta från “din Valentin”. Så började en tradition att skicka kort till varandra den 14 februari, då vi numera firar alla hjärtans dag.
Perioden i Timeline>>>
Stilarna är bra krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant.
Boken innehåller många bilder från antikens Grekland och Rom. Att veta en del om stilhistoria gör att vi kan avkoda vår omgivning och spåra det gamla i det nya.
Antikens Grekland och Rom – se Stilspanings video på YouTube
Videon visar antikens Grekland och Rom, vårt kulturarv, i arkitektur, skulptur, perspektiv i måleriet och praktiska byggnadsverk som vägar och akvedukter. Denna klassicism har varit en ständig inspirationskälla inom konst, arkitektur och design genom historien och fortsätter att påverka vår moderna stiluppfattning. Nr 2 i Stilspanings Design och stilhistoria på YouTube.