Rokokon

Rokokon – design- och stilhistoria under tidigmodern tid

Innehåll

Rokokon – design- och stilhistoria under tidigmodern tid
Se video om rokokon

Upplysningstiden under 1700-talet var förnuftets tid tack vare naturvetenskapen. En bit in på seklet övergick barocken i en mindre svulstig, men ändå dynamisk stil, nämligen rokokon från Frankrike. Den mer lättsamma brittiska konsten påverkade också, framför allt den engelska parken med sin intima miljö.

Rokokon påverkade i sin tur arkitektur och måleri, men det brukar vara tvärtom! Nu kunde också en ny grupp i samhället, borgerligheten, ta för sig av ett allt större utbud, såsom kinesiska varor som de ostindiska kompanierna tog med sig hem.

Porträtt av Roslin och stol i rokoko — Porträtt av målaren Alexander Roslin och en rokokostol.

Rokokons kännetecken

Ordet rokoko kan vara en kombination av rocaille, dvs. en klippformation med musslor och snäckor, samt ordet barocco, som betyder oregelbunden, överdriven (pärla).

Roccaillemönster var typiskt för rokokon och porslinsfuguriner sattes på bordet som conversation pieces.

Den franske konstnären Antoine Watteau 1684–1721, fick stor betydelse för rokokons konsthantverk.

1700-talet och rokokon var en njutningens tid med nyheter som kaffe, te och kakao. Porslin och fajans var också nytt och kaffe- och teserviser bidrog till ett nytt sätt att umgås. Småkakor var en nyhet liksom porslinsfiguriner. De blev placerade på bordet för att man skulle ha något att prata om, eftersom själva samtalet och förmågan att vara kvick och slagfärdig på ett lättsamt sätt var viktig.

Kännetecken för rokokon var oregelbunden, asymmetrisk dekor och mjuka former. Britten William Hogarth beskrev rokokons S-kurva, the serpent line, som den mest fulländade formen av alla.

Rumsindelningen blev också mer intim, ofta med färger i pastell, eftersom man ville behaga och förtjusa och skapa bekvämlighet och intimitet. Kabinett och boudoirer avlöste därför barockens salar.

Väggfält blev dekorerade i klara färger och man imitationsmålade också sköldpadd, ädelträ och marmor.

Porslin och fajans var nytt. Prydnadssaker var därför på modet och placerades gärna på bordet som ”conversation pieces”.

Typiskt för rokokon

Asymmetrisk dekor med mjuka former.
Favoritmotiv var musslan, snäckan, rosen och blommönster samt rocaillen.
En svärmisk naturkänsla kom fram i fågel- och fruktmotiv.
Så kallade kineserier var populära.
Måttfullt S-formade ben på stolar och bord.
Skuren men sparsam dekor.
Möbelbeslagen var viktiga och hade rikt arbetade nyckelskyltar och handtag i brännförgylld brons.
Sittmöbler klädda i sidendamast.
Även klädda i rutigt eller blommigt.
Färgerna var klara i ockragult, grågrönt eller ljuströdbrunt.

Nya möbeltyper under rokokon

Man lade vikt vid rumsinredning och interiörer. Fönstren blev till exempel större för att släppa in mer ljus. Möblerna var dock fortfarande väggfasta eller placerade utmed väggarna. Men nu blev de lättare och mer flyttbara och rörliga. Och sittmöblerna blev dessutom mer bekväma och anpassade och formade efter kroppen.

Kurviga möbler krävde ju stor skicklighet, men det fick inte synas att det faktiskt var tekniskt svårt och avancerat!

Nya möbler var sekretären, fällbord på tregrenad fot samt konsolbordet, ofta med en spegel. Bergère var en liten fåtölj, som man kunde förlänga till en chaise longe. Men favoritmöbeln framför andra var byrån med buktande front. Populära var också tebord med nedsänkt fajansbricka. Det var också pendyler och applicker, små ljushållare på väggen.

Det mjuka silvret

Det mjuka silvret passade rokokons formspråk i ljusstakar, lampetter, spegelramar och askar. I alla tider har silversamlingar därför varit ett bra sätt att visa upp sin rikedom. Men föremålen kunde snabbt smältas ner och bli omsatta i pengar. Därför är det framför allt kyrksilver och ceremoniellt silver som finns bevarat.

Svensk rokoko

Det var naturligtvis få förunnat att ta till sig nya stilar och nymodigheter. De flesta var fattiga, men tidsandan och stilarna spred sig i allt vidare cirklar och påverkade ändå alla. Precis som med de flesta andra stilar blev den svenska rokokon mer enkel och återhållsam, för man talar ofta om den svenska fattigdomen. Men Carl Jonas Love Almqvist liknade den svenska fattigdomen och enkelheten med en nyponros, som vi är stolta över.

Ja, den svenska rokokon var mer återhållsam än den franska. Benen på stolar och bord var ännu mer måttfullt S-formade. Dekoren var skuren men sparsam. Sittmöbler blev tillverkade av enklare träslag, såsom al eller björk.

Med kakelugnar, större glasrutor i fönstren och innanfönster blev det möjligt att skapa en inomhuskultur och inredning här i Norden som även kunde mäta sig med välbefinnandet i söder.

Imitationsmålningen spred sig till bondesamhället. Från mitten av 1700-talet växte allmogemåleriet därför fram med olika kännetecken i olika landskap. Folkkonsten är intressant för det var inte konstvetarna som tog hand om den utan folklivsforskarna – etnologerna.

Rokokon avlöstes av nyklassisicmen i slutet av seklet, d.v.s. den gustavianska stilen i Sverige.

1700-talets mode

Kring 1720 blev styvkjolen (panier) modern, som gav klänningen stor vidd åt sidorna. Klänningen ”robe à la française” var en av de vanligaste modellerna under 1700-talet. Ärmarna slutade vid armbågen med en volang. 1750 fick den ett släp. Under 1770-talet kom chemiseklänningen i tunn bomullsmuslin och som liknade den som antikens kvinnor bar. Modet slog först igenom bland unga flickor, som bar ett sidenband kring midjan.

Elisabeth Vigée-Lebruns porträtt av Marie Antoinette 1783 väckte stor indignation. Tidigare hade man kritiserat henne för lyx och överdriven elegans. Nu anklagade man henne för att klä sig som en kammarpiga, dessutom med håret utslaget på ett oanständigt sätt.

Mannen bar en rock över väst, skjorta och snäva knäbyxor. Under nästan hela 1700-talet hade männen långt hår, ofta i en hästsvans. Under 1770-talet hade både kvinnor och män höga, lite överdrivna, frisyrer. Men detta varade bara under ett årtionde. Mycket puder användes för de höga frisyrerna och för att bli blek. Kinderna skulle däremot vara röda! Men pudret kunde ge blyförgiftning. Grevinnan Eva Ekeblad kom på att man kunde göra puder av potatis.

Svenska rokokodrottningar

Stilar brukade förr uppkallas efter kungarna, som var bra krokar att hänga upp (stil)historien på. Här spanar vi in deras drottningar i stället så vi kan följa tiden och modet bättre.

Till vänster/ovan Ulrika Eleonora d.y. regerande drottning 1719-20, 1720-41 (Fredrik I). Till höger/nedan Lovisa Ulrika av Preussen 1751-71 (Adolf Fredrik).

Placera in perioden i Timeline>>>

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. I boken Alla tiders stil varvas stilarna med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, livsstil och konsumtion och mycket mer. Läs mer i boken Alla tiders stil.