Meny Stäng

Jugend – art nouveau

Jugend eller Art Nouveau, runt sekelskiftet 1900, hade två olika uttryck: en organisk, böljande variant med slingrande växtformer och en mer stram, geometrisk variant. Det var ett försök att skapa en ny självständig stil som förenade konst och hantverk, och som kom att prägla allt från arkitektur och möbler till textilier och prydnadsföremål. Inspiration kom från Arts and Crafts-rörelsen och japansk konst. Den föll i glömska men återuppväcks med jämna mellanrum och är en viktig del av den moderna designhistorien och fortsätter att inspirera även i nutid. I Nordeuropa och Tyskland har vi använt Jugend och i andra länder Art Nouveau.

Jugend / art nouveau – design- och stilhistoria under modern tid 1800-tal

Två ord för samma stil är jugend /art nouveau. Jugend kommer från den tyska tidningen Die Jugend, som betyder ungdom och var vanligt i Tyskland och Skandinavien, medan däremot många andra länder använde beteckningen art nouveau.

Föremål i jugend - art nouveau

Nu ville man efter alla nystilar och tillbakablickar skapa en ny självständig stil. En viktig inspirationskälla var för det första Arts and Crafts rörelsen. För det andra hämtade man inspiration från symbolismen inom bildkonsten och från japansk konst. Arkitekter och konstnärer formgav allt från byggnader och möbler till textilier, men också kläder och minsta prydnadsföremål.

Viktiga utställningar var världsutställningarna i Chicago 1893 och Paris 1900, konstindustriutställningen i Turin 1902, Stockholmsutställningen 1897 och 1909 och Baltiska utställningen i Malmö 1914.

Två olika jugendstilar – den ena var organisk och böljande

En jugendstil hade organiska, slingrande växtformer och kunde ses redan under 1880-talet i t.ex. Émile Gallés glaskonst. I början av 1890-talet byggde man de första jugendbyggnaderna i Bryssel, ritade av bl.a. Victor Horta och Henry van de Velde. Hector Guimard tog också över de böljande linjerna och blev känd för utsmyckningen av tunnelbanestationerna i Paris.

Keramik och glas blev t.ex. formade som frukter och fröhus och lampfötter som tallstammar. Långsmala, finlemmade kvinnogestalter bar dessutom upp lampor och ljusstakar och sträckte ut sig på keramik, glas och metall.

Antonin Daum och René Lalique gjorde jugendglas i Frankrike och Frederick Carder i USA. Louise Majorelle och Paul Follot ritade möbler i Frankrike och Bruno Paul i Tyskland. Georg Jensen gjorde smycken och Johan Rohde även möbler i Danmark. Den tjeckiske konstnären Alphonse Mucha skapade tidstypiska affischer, omslag och kort. Och den säregne spanske arkitekten Antoni Gaudi kan också räknas hit.

Glasfönster i jugend - art nouveau

Glasfönster från Charles Rennie Mackintoshs och Margaret MacDonalds the Hill House visar den stramare varianten av jugend.

Kanna av Alf Wallander i jugend - art nouveau

Alf Wallanders Trollslända illustrerar den organiska, böljande varianten av jugend.

Den andra jugendstilen med geometriska, raka former

Arkitekten Frank Lloyd Wright i USA inspirerade till denna mer strama jugendstil, t.ex. Josef Hoffmann i Österrike och även Charles Rennie Mackintosh i Skottland. Och i Tyskland gjorde Rickard Riemerschmied strama jugendmöbler som också förebådade funktionalismen.

I Wien fanns också Wiener Werkstätte, ateljé och verkstäder för konsthantverk med syfte att förena konst och hantverk. Inspiration från Arts and Crafts-rörelsen. Hantverkaren var lika viktig som formgivaren/konstnären. Det strama formspråket utan historiska förebilder pekade fram mot funktionalismen, men materialen var dyrbara och kundkretsen välbeställd. Från mitten av 1910-talet avlöstes den stränga geometrin av en mjukare mer ornamental stil av bl.a. av Dagobert Peche.

Jugend / art nouveau i Sverige

Representanter för den mer organiska och böjande jugendstilen i Sverige var Alf Wallander, som gjorde jugendporslin hos Rörstrand samt Gunnar Wennerberg hos Gustavsberg. Herman Neujd, Albin Hamberg samt Hilma Persson-Hjelm gjorde keramik. Betzy Ählström ritade glas liksom Anna Boberg, som även gjorde keramik.

Ferdinand Boberg var den ledande jugendarkitekten. Andra var Carl Westman och Erik Lallerstedt. Carl Bergsten närmade sig det strama, wienska form-språket och ritade också möbler.

Jugendmöbler ritades även av J A G Acke, Albin Elison och Gustav Fjaestad. Märta af Ekenstam och Olga Lanner gjorde smycken m.m. och Hugo Elmqvist lampor, ljusstakar och vaser. Även Jacob Ängman började i jugendstilen. Maja Sjöström var först med att använda jugendornamentik i sina textilier.

Jugendstilen – några kännetecken

  • Tidig jugend – organiska slingrande, böljande växtformer. Mer eller mindre stiliserade, slingrande stjälkar vanligt ornament.
  • Sen jugend – raka och geometriska former, bl.a. från Österrike och Skottland.
  • I utländska mönster var iris och andra vattenväxter vanliga, i svenska ser vi den svenska floran, gullviva och blåsippa etc.
  • Vattenmotiv var också vanligt inom keramiken, näckros, grodor och sjöjungfrur.
  • Hela matsalsmöblemang i ek – stolar med hög rygg.
  • Dekor – en ros, ett äpple eller annan frukt i relief på stolar och skåp.
  • Nedtill på stolsbenen lökformade ansvällningar; stolen skulle växa upp ur golvet!
  • Björk förekom i tex sängkammarmöbler.
  • Kraftiga, typiska möbelbeslag.
  • Tidstypiska är taklampor i hamrat järn eller koppar och bordslampor med släta kupor i starka färger.
  • Även eleganta bordslampor med överfångsglas av Gallétyp.
  • I motsats till den tyngre varianten fanns en stil med vitmålade möbler och lätta vita, broderade gardiner.
  • Typiska jugendrosor broderades på dukar, gardiner och bonader. De senare gärna med sentenser.
  • Jugendfönstren fick smårutor i ovandelen. Växtdekor på fasaderna och rundade burspråk gav byggnaderna en typisk prägel.

Till slut

Jugendstilen blev trots allt inte den där nya stilen som många hade velat. Den föll så småningom i glömska. På 1960-talet upplevde den en revival, till exempel några av Beatles skivomslag. Men även senare postmodernister har inspirerats av jugendstilen.

Svenska jugenddrottningar

Stilar brukade förr uppkallas efter kungarna, som var bra krokar att hänga upp (stil)historien på. Här spanar vi i stället in deras drottningar så att vi kan följa tiden och modet bättre. Även om det kanske inte är så tydligt just här.

Drottningar i Sverige under jugend.

Drottning Sofia 1872-1907 (Oscar II), målat av Anders Zorn, och Victoria 1907-50 (Gustaf V).

Placera in perioden i Timeline>>>

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant.

Timeline
Alla tiders stil av Eva Atle Bjarnestam

Läs mer i boken Alla tiders stil. Att kunna en del om olika epokers design och stilhistoria gör att vi kan avkoda vår omgivning och lättare spåra det gamla i det nya. I boken varvas stilarna med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, livsstil och konsumtion m.m.

Se video om jugend – art nouveau

Videon handlar om övergången från 1800-talets nystilar till jugend – art nouveau som en symbol för en ny era. Man ville införa något helt nytt och modernt, präglat av organiska former, inspiration från naturen, Japan och symbolism. Videon lyfter fram viktiga förebilder från Wien och Glasgow och hur jugend förenade konst och hantverk, samtidigt som den banade väg för klassicism, art deco och modernism. Stilen återkommer och inspirerar nya generationer än idag. Nr 12 i Stilspanings design och stilhistoria på YouTube.

Genväg till stilarna

Externa länkar