Jugend - art nouveau - Stilspaning

Jugend / art nouveau – design- och stilhistoria under modern tid 1800-tal

Innehåll

Jugend / art nouveau – design- och stilhistoria under modern tid 1800-tal
Se video om jugend eller art nouveau

Två ord för samma stil är jugend /art nouveau. Jugend kommer från den tyska tidningen Die Jugend, som betyder ungdom och var vanligt i Tyskland och Skandinavien, medan däremot många andra länder använde beteckningen art nouveau.

Nu ville man efter alla nystilar och tillbakablickar skapa en ny självständig stil. En viktig inspirationskälla var för det första Arts and Crafts rörelsen. För det andra hämtade man inspiration från symbolismen inom bildkonsten och från japansk konst. Arkitekter och konstnärer formgav allt från byggnader och möbler till textilier, men också kläder och minsta prydnadsföremål.

Viktiga utställningar var världsutställningarna i Chicago 1893 och Paris 1900, konstindustriutställningen i Turin 1902, Stockholmsutställningen 1897 och 1909 och Baltiska utställningen i Malmö 1914.

Två olika jugendstilar – den ena var organisk och böljande

En jugendstil hade organiska, slingrande växtformer och kunde ses redan under 1880-talet i t.ex. Émile Gallés glaskonst. I början av 1890-talet byggde man de första jugendbyggnaderna i Bryssel, ritade av bl.a. Victor Horta och Henry van de Velde. Hector Guimard tog också över de böljande linjerna och blev känd för utsmyckningen av tunnelbanestationerna i Paris.

Keramik och glas blev t.ex. formade som frukter och fröhus och lampfötter som tallstammar. Långsmala, finlemmade kvinnogestalter bar dessutom upp lampor och ljusstakar och sträckte ut sig på keramik, glas och metall.

Antonin Daum och René Lalique gjorde jugendglas i Frankrike och Frederick Carder i USA. Louise Majorelle och Paul Follot ritade möbler i Frankrike och Bruno Paul i Tyskland. Georg Jensen gjorde smycken och Johan Rohde även möbler i Danmark. Den tjeckiske konstnären Alphonse Mucha skapade tidstypiska affischer, omslag och kort. Och den säregne spanske arkitekten Antoni Gaudi kan också räknas hit.

Glasfönster från Charles Rennie Mackintoshs och Margaret MacDonalds the Hill House visar den stramare varianten av jugend.

Kanna av Alf Wallander i jugend - art nouveau

Alf Wallanders Trollslända illustrerar den organiska, böljande varianten av jugend.

Den andra jugendstilen med geometriska, raka former

Arkitekten Frank Lloyd Wright i USA inspirerade till denna mer strama jugendstil, t.ex. Josef Hoffmann i Österrike och även Charles Rennie Mackintosh i Skottland. Och i Tyskland gjorde Rickard Riemerschmied strama jugendmöbler som också förebådade funktionalismen.

I Wien fanns också Wiener Werkstätte, ateljé och verkstäder för konsthantverk med syfte att förena konst och hantverk. Inspiration från Arts and Crafts-rörelsen. Hantverkaren var lika viktig som formgivaren/konstnären. Det strama formspråket utan historiska förebilder pekade fram mot funktionalismen, men materialen var dyrbara och kundkretsen välbeställd. Från mitten av 1910-talet avlöstes den stränga geometrin av en mjukare mer ornamental stil av bl.a. av Dagobert Peche.

Jugend / art nouveau i Sverige

Representanter för den mer organiska och böjande jugendstilen i Sverige var Alf Wallander, som gjorde jugendporslin hos Rörstrand samt Gunnar Wennerberg hos Gustavsberg. Herman Neujd, Albin Hamberg samt Hilma Persson-Hjelm gjorde keramik. Betzy Ählström ritade glas liksom Anna Boberg, som även gjorde keramik.

Ferdinand Boberg var den ledande jugendarkitekten. Andra var Carl Westman och Erik Lallerstedt. Carl Bergsten närmade sig det strama, wienska form-språket och ritade också möbler.

Jugendmöbler ritades även av J A G Acke, Albin Elison och Gustav Fjaestad. Märta af Ekenstam och Olga Lanner gjorde smycken m.m. och Hugo Elmqvist lampor, ljusstakar och vaser. Även Jacob Ängman började i jugendstilen. Maja Sjöström var först med att använda jugendornamentik i sina textilier.

Jugendstilen – några kännetecken

Tidig jugend – organiska slingrande, böljande växtformer. Mer eller mindre stiliserade, slingrande stjälkar vanligt ornament.
Sen jugend – raka och geometriska former, bl.a. från Österrike och Skottland.
I utländska mönster var iris och andra vattenväxter vanliga, i svenska ser vi den svenska floran, gullviva och blåsippa etc.
Vattenmotiv var också vanligt inom keramiken, näckros, grodor och sjöjungfrur.
Hela matsalsmöblemang i ek – stolar med hög rygg.
Dekor – en ros, ett äpple eller annan frukt i relief på stolar och skåp.
Nedtill på stolsbenen lökformade ansvällningar; stolen skulle växa upp ur golvet!
Björk förekom i tex sängkammarmöbler.
Kraftiga, typiska möbelbeslag.
Tidstypiska är taklampor i hamrat järn eller koppar och bordslampor med släta kupor i starka färger.
Även eleganta bordslampor med överfångsglas av Gallétyp.
I motsats till den tyngre varianten fanns en stil med vitmålade möbler och lätta vita, broderade gardiner.
Typiska jugendrosor broderades på dukar, gardiner och bonader. De senare gärna med sentenser.
Jugendfönstren fick smårutor i ovandelen. Växtdekor på fasaderna och rundade burspråk gav byggnaderna en typisk prägel.

Till slut

Jugendstilen blev trots allt inte den där nya stilen som många hade velat. Den föll så småningom i glömska. På 1960-talet upplevde den en revival, till exempel några av Beatles skivomslag. Men även senare postmodernister har inspirerats av jugendstilen.

Svenska jugenddrottningar

Stilar brukade förr uppkallas efter kungarna, som var bra krokar att hänga upp (stil)historien på. Här spanar vi i stället in deras drottningar så att vi kan följa tiden och modet bättre. Även om det kanske inte är så tydligt just här.

Drottning Sofia 1872-1907 (Oscar II), målat av Anders Zorn, och Victoria 1907-50 (Gustaf V).

Placera in perioden i Timeline>>>

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. I boken Alla tiders stil varvas stilarna med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, livsstil och konsumtion och mycket mer. Läs mer i boken Alla tiders stil.