Meny Stäng

Nyklassicismen – gustavianska stilen

Nyklassicismen – gustavianska stilen – design- och stilhistoria

Bakgrunden till nyklassicismen – den gustavianska stilen var upplysningen, d.v.s. ett samlingsnamn för Europa under 1700-talet. Man sökte ny kunskap och människan skulle också bli fri både från kyrkan och envåldshärskare. Förnuftet blev placerat i högsätet tillsammans med empirism, framtidstro och nyttighetstänkande. Man ansåg också att alla människor har vissa grundläggande rättigheter.

Möbler från nyklassicismen -gustavianska stilen

Interiör från Sturehov slott och möbler i gustaviansk stil.

Utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum ökade intresset för antiken. Och de antika, säg ”demokratiska” idealen passade dessutom in i den här revolutionära tiden med tre revolutioner som påverkade västvärlden både politiskt, ekonomiskt och socialt:

  • Den industriella revolutionen under slutet av 1700-talet startade i Storbritannien och pågick därefter under olika lång tid i olika länder.
  • Den amerikanska revolutionen eller nordamerikanska frihetskriget ägde rum 1775–1783
  • Den franska revolutionen 1789–99, då kungamakten och de feodala privilegierna blev avskaffade.

Kännetecken för nyklassicismen – gustavianska stilen

Nyklassicismen dök först upp i Frankrike omkring 1750 och i Sverige tjugo år senare.

Nyklassicismen bestod av två perioder, franska Louis Seize samt empire. Och i Sverige gustaviansk stil respektive empir eller Karl Johansstil.

Genom historien har tidsandan och stilarna växlat för och emot klassicismen – det vill säga då man söker sig tillbaka till antikens idé- och formvärld.

Inom arkitekturen kom det därför till många ljusgrå och vita byggnader med antikens kolonner och frontoner. Färgen hade ju försvunnit från de antika byggnaderna och skulpturerna. Därför blev nyklassicismens konst och stilhistoria mer färglös. Man hade helt enkelt inte tillräcklig kunskap om antiken. Och då blev det vita och ofärgade norm.

Ornament och skåp från nyklassicismen - den gustavianska stilen

Skiss för Gustav III:s paviljong, skåp med typisk skuren dekor och ett överstycke till en spegel.

Typiskt för nyklassicismen – gustavianska stilen

Den svenska gustavianska stilen delar man in i två tydliga perioder, nämligen den höggustavianska stilen, ca 1775–85, den sengustavianska, ca 1785–1810. Stilen var återhållsam i reaktion mot rokokons lättsinne, ibland nästan lite pedantisk i sina lugna och fasta former.

Gustav III själv betydde mycket för rokokons utformning, men stilens skapare i Sverige var arkitekten och gravören Jean Eric Rehn. Han hade koll på det senaste från kontinenten och han inredde och formgav porslin, silver, tapeter och tyg, d.v.s. en riktig multidesigner.

På 1730-talet hade man infört importförbud av möbler och det gjorde att möbeltillverkningen i Sverige nådde en höjdpunkt under 1700-talet. Det är därför stora möbelmästare som Georg Haupt och Gottlieb Iwersson är verksamma och möbeltillverkningen har i vårt land aldrig stått högre i hantverksskicklighet än i slutet av 1700-talet.

Rokokons yvighet övergår nu i en mer stram och återhållsam stil, nästan lite pedantisk i sina lugna och fasta former, då man rätar ut rokokons kurviga linjer så att siluetten blir mer symmetrisk.

Nyklassicismen – gustavianska stilen – i punkter

  • Dekorativa mönster och motiv – bl.a. bandrosett, medaljong, festong (bladgirlang), urna, kolonner.
  • Bårder såsom meander, bandfläta, fascesstav, löpande hund, pärlstav och äggstav.
  • Medaljongen var en typisk form både på stolsryggar, speglar samt ornament.
  • En blomma, fleuron, som benanfang, d.v.s. där stolsbenet är fäst vid sargen, var typisk.
  • Stolsbenen var avsmalnande och kannelerade – d.v.s. räfflade.
  • Tidiga gustavianska stolar hade runda ben, senare fyrkantiga.
  • Rik intarsiadekor och mässingsbeslag med bandrosett och festong.
  • Mässingsbeslagen var strama, ofta med en bandrosett och festonger. Sengustavianska beslag var däremot små och cirkelrunda.
  • Gärna sköldformade nyckelskyltar i ben.
  • Sengustavianska möbler var ofta av mahogny samt försedda med mässingslister.
  • Vanligt med räfflade partier på dörrar och möbler.
  • Influenser från möbelmästarna Hepplewhite och Sheraton i England.
  • Pastellfärger med pärlgrått och ljusgult och vita nyanser inspirerade av marmor.
  • Textilierna hade ofta randiga mönster med blomgirlander.
  • Gärna enhetligt tyg i ett och samma rum, d.v.s. till gardiner och möbler och till och med till väggfält.
Amor och Psyke samt spegellampetter - nyklassicismen - den gustavianska stilen

Amor och Psyke och gustavianska lampetter (baksidan är viktig!)

Två gustavianska miljöer

Stadsarkitekten i Göteborg, Carl Wilhelm Carlberg, ritade Gunnebo slott på 1790-talet, ett helgjutet exempel på en 1700-talsanläggning med byggnader och trädgårdar. Inspirationen kom från renässansarkitekten Andrea Palladios villor i Italien. Carlberg ritade också ett stort antal stolar.

Ett annat exempel på en 1700-talsmiljö är Hagaparken i Solna, en ”engelsk park” med stora gräsytor och hagar blandat med skogspartier och flera byggnader. Där inredde Louis Masreliez Gustav III :s paviljong. Och för Stora salongen ritade han t.ex. helförgyllda stolar av Sulla- eller klismosmodell tillverkade av Erik Öhrmark.

Allmogemåleri i Sverige

Under 1700-talet började allt fler bönder smycka sina hem med väggmålningar och det växte fram ett folkligt bonads-, möbel- och inredningsmåleri ca 1750–1850, d.v.s. allmogemåleriet. Dalmålningarna hade sitt ursprung i äldre möbelmåleri i Dalarna, men även i målade och tryckta tapeter hos de högre stånden. Man hittar dem också i angränsande landskap. Rättviksmåleriet från 1760-talet var ett barockmåleri släkt med tulpanmåleriet i Uppland. Runt 1780 utvecklade man kurbitsmåleriet, ett abstrakt blomstermotiv, som numera finns kvar på dalahästen.

Musik – Wienklassicism

Inom musiken var Wienklassisismen namnet på musikstilen under andra hälften av 1700-talet och en bit in på 1800-talet och med Joseph Haydn och Wolfgang Amadeus Mozart i spetsen.

Modet under den gustavianska tiden

Se rokokons mode.

Man tog fram en särskild svensk dräkt 1778 på initiativ av Gustav III. Syftet var att man inte skulle ta efter utländskt mode. Han ville också förhindra lyxkonsumtion av importerade varor och textilier.

Nationella dräkten

Kvinnodräkten gick i rokokostil. Den blev inte mycket använd, annat än vid hovet. De randiga puffärmarna däremot har överlevt i den svenska hovdräkten för kvinnor. Herrdräkten var betydligt vanligare och den blev så småningom ett slags folkdräkt för stockholmarna efter det att hovet och adeln hade övergett den.

Gustaviansk drottning

Stilar brukade förr bli uppkallade efter kungarna, som var bra krokar att hänga upp (stil)historien på. Här spanar vi i stället in deras drottningar, så att vi kan följa tiden och modet bättre.

Drottning Sofia Magdalena under den gustavianska stilen

.

Här syns drottning Sofia Magdalena 1771-92 (Gustav III).

Placera in perioden i Timeline>>>

Timeline

Läs mer i boken Alla tiders stil

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. I boken Alla tiders stil varvas stilarna med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, livsstil och konsumtion och mycket mer.

Se video om nyklassicism och den gustavianska stilen

Se fler bilder från den gustavianska tiden. Att kunna en del om stilar gör att vi kan avkoda vår omgivning och spåra det gamla i det nya.

En video om nyklassicism – den gustavianska stilen. Av Eva Atle Bjarnestam.

Genväg till stilarna

Externa länkar