Renässansen

Renässansen – design- och stilhistoria under tidigmodern tid

Innehåll

Renässansen – design- och stilhistoria under tidigmodern tid
Video om renässansen

Det var en rad ekonomiska, sociala och politiska faktorer som skapade en ny tid och en ny kultur – nämligen renässansen. För det första gick medeltidens feodalsamhälle gradvis över i ett nytt samhällssystem med en centraliserad statsmakt. För det andra sökte man sig ut i världen genom upptäcktsfärder och handel. Och för det tredje förlorade kyrkan makt genom reformationen.

Tallrik, stol Scabello, porträtt från 1485 och venetianskt glas.

En grundfaktor var också att man starkt trodde på vetenskap och utveckling. Copernicus t.ex. vände upp och ner på världsbilden. Man lämnade också kollektivet och blev mer individualistisk. Nu var t.ex. inte konstnärer och andra anonyma längre – de hade namn. Och författarna skrev dessutom på sitt eget språk och inte på latin.

I Florens lades grunden till den moderna staten och till kapitalismen. Här verkade nämligen i slutet av 1400-talet en akademi av humanister och konstnärer som uttryckte de nya idéerna. Det fanns naturligtvis andra som bidrog också, från Frankrike, Nederländerna och Tyskland, som t.ex. humanisten Erasmus av Rotterdam. Men renässansen som stil framträder vid olika tider i olika länder.

Med boktryckarkonsten blev litteraturen tillgänglig även för vanligt folk. Man tryckte anonyma berättelser, så kallade folkböcker. Martin Luthers tyska översättning av Nya testamentet 1522 och av Bibeln 1534, fick stort inflytande både språkligt och religiöst.

Vad betyder renässans?

Renässans betyder återfödelse på franska och nu gick man alltså tillbaka till antikens ideal om harmoni och klarhet. Också om proportioner! Gyllene snittet gäller ju än idag.

Det gyllene snittet

Den kod, det gyllene snittet, som tycks styra harmoni och skönhet inom konsten och i naturen, har fascinerat människan i alla tider, men den förblir en gåta än idag.

Gyllene snittet är förhållandet mellan en längre del av en sträcka a och en kortare del b, så att hela sträckan a + b förhåller sig till a som a förhåller sig till b, även uttryckt som 1,618 mellan den längsta och den kortaste sidan.

Datorskärmen, flaggan, kreditkortet och tändsticksasken är vardagliga exempel på det gyllene snittet, som fått sin form därför att människan finner proportionerna behagliga och harmoniska.

Luca Pacioli, italiensk matematiker, som införde den dubbla bokföringsprincipen ca 1500.

Typiskt för renässansen

Renässansen återuppväckte antikens, särskilt romarnas, tankevärld och former. Ett av deras ideal var den nakna människokroppen. Men man visste inte att de ursprungliga färgerna på de antika skulpturerna var bortnötta. Då upphöjde man i stället färglösheten och vitheten till ett ideal.

Under renässansen ansåg man att konsten var ett resultat av ett medfött geni och därför skilde man konsten och hantverket åt.

1500-talet var en rik kulturperiod inom nästan alla områden, särskilt inom drama, måleri och skulptur. Några italienska konstnärer kom att påverka konsten för all framtid. En av dem var universalgeniet Leonardo da Vinci, som i början av 1500-talet målade Mona Lisa. Han arbetade också på en traktat om måleriet, som han menade var ett överlägset medel att utforska världen. En annan var Michelangelo som gick tillbaka till antika förebilder. Hans verk Pietà i Peterskyrkan i Rom inleder den italienska högrenässansen då även Rafael och Tizian var verksamma.

Renässansen som stil

Som stil framträder renässansen vid olika tider i olika länder ibland jämsides med gotiken. Förutom från Italien, kom viktiga impulser från Flandern och Tyskland.

Medeltidens stadsbild hade varit brokig; renässansens blev grå.

David av Michelangelo 1501-04, exempel på frontoner, Mona Lisa av Leonardo da Vinci 1503.

Man utvecklade perspektivet inom arkitekturen och konsten och ett ideal var den absoluta symmetrin, vilket man kan se i arkitektens Andrea Palladios florentinska palats från 1400-talet och som i sin tur har påverkat eftervärlden. Man kan säga att renässansen var arkitektur, eftersom både möbler och mindre föremål var formade som byggnadsverk.

Glaskonsten blomstrade i Venedig. Glastillverkningen kom att blomstra även i övriga Europa med hjälp av venetianska glasblåsare.

Inredning och möbler under renässansen

Intresset ökade för hemmens inredning. Praktfulla kassettak med förgyllda och dekorerade fält, väggmålningar, vävda tapeter och stuckatur förekom. Möblerna var väggfasta eller placerade utmed väggarna. Kabinettskåpet blev praktmöbeln framför andra. Stolarna var raka med rektangulär ryggbricka eller också trebenta med rund sits och smalt ryggstöd, en så kallad sgabello.

Nu kunde man foga samman möblerna på ett nytt sätt med hjälp av trädymlingar. När delarna då blev mer rörliga, blev möblerna lättare att flytta och tålde fukt bättre. Med den vattendrivna ramsågen kunde man få fram brädor för möblerna. Så småningom uppfann man också fanersågen och kunde förse en yta med faner eller intarsia. Nu krävdes det större kunskaper och större verkstäder för att tillverka möbler och därför blev skillnaden mellan stads- och landsortshantverk större.

Ornamentiken byggde på tre huvudelement, nämligen akantusen, grotesken (förvridna figurer) och moresken (lika med arabesk ett stiliserat växtornament). Höjdpunkten för det venetianska glaset kom också under renässansen i början av 1500talet med ett tunt glas och spröda, eleganta former.

Renässansens mode

Under första delen av 1500-talet dominerade det tysk-italienska modet och under andra delen det spanska.

Medeltidens unge, slanke man blev en bred, ståtlig renässansman ofta med hjälp av puffärmar och puffbyxor och gärna i en överrock med pälskantade öppningar för armarna. Och den spröda, medeltida kvinnan fick fylligare former. Hon bar gärna en elegant överklänning med en öppning framtill, så att den dyrbara underkjolen kom fram. Hon bar en hätta med slöja och håret fick synas. Det var modernt med hög panna, och man flätade in pärlor i frisyren.

Det spanska modet var strängare med styva, obekväma kläder och kvarnstenskrage eller spetsprydd pipkrage.

Enligt Gustav Vasa skulle kungen glänsa över adeln, som i sin tur skulle överglänsa bönder, präster och borgare. Bönder och borgare skulle nöja sig med förfädernas dräkt.

Video om renässansen

Se fler bilder från renässansen. Att kunna en del om stilhistoria gör att vi lättare kan spåra det gamla i det nya och upptäcka hur idéer, form och färg återkommer.

Svenska renässansdrottningar

Stilar brukade förr uppkallas efter kungarna, som var bra krokar att hänga upp (stil)historien på. Här spanar vi in deras drottningar i stället så vi kan följa tiden och modet bättre.

Margareta 1536-51 och Katarina Stenbock 1552-60 (Gustav Vasa), Karin Månsdotter 1568 (Erik XIV), Katarina Jagellonica 1568-83 och Gunilla 1585-92 (Johan III), Anna av Österrike 1592-99 (Sigismund), Kristina av Holstein Gottorp 1599-1611 (Karl IX).

När i tiden?

1300-talet i Italien (Trecento)
Italien ungrenässans ca 1420–1500 (Quattrocento)
Högrenässans i Italien ca 1500–1530
Manierism ca 1520–1600 (italiensk senrenässans)
Övr. Europa senrenässans ca 1530–1600
Renässansen i Norden ca 1550–1650

Tidigmodern tid eller Nya tiden sträcker sig från medeltidens slut till franska revolutionen.

Placera in perioden i Timeline>>>

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. I boken Alla tiders stil varvas stilarna med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, livsstil och konsumtion och mycket mer. Läs mer i boken Alla tiders stil.