Meny Stäng

Modernism – funktionalism

Modernism – design och stilhistoria under modern tid 1900-tal

Modernism och funktionalism i 1900-talets design och stilhistoria. I Sverige använder vi ofta begreppet funktionalism synonymt med modernism. Men modernism är ett bredare begrepp.

Bilder som illusstrerar modernism

Porträtt av Picasso, Le Corbusiers L’esprit nouveau i Paris 1925, Stockholmsutställningen 1930, Swedish Modern 1939 i New York, och Alva Myrdal i sitt hem i Bromma.

Hur modernismen uppkom

Ursprunget till modernismen har man gärna velat se som en logisk följd av det moderna samhällets utveckling. I sökandet efter det nya och det sanna uttrycket för tidsandan övergav man gamla former och traditioner. Framtidens samhälle skulle byggas på vetenskap, fart, teknik och rättvisa.

Författarna, som James Joyce och Marcel Proust, experimenterade med tidsbegreppet, fri vers, inre monologer och avancerad berättarstruktur. Arnold Schönbergs ”fria atonala period” kom att påverka musikutvecklingen under hela seklet.

Modernism - tavla av Piet Mondrian

Piet Mondrian har även påverkat modet. 1930.

Modernismen inom konst och design

Inom konsten sökte man nya modernistiska uttrycksformer och det uppstod otaliga ­ismer. Man ville bort från det figurativa och skapa ett måleri som stämde med den moderna människans världsbild. En riktning var kubismen med Pablo Picasso. Ur kubismen kom purismen i Frankrike med Le Corbusier och konstruktivismen i Ryssland. Dessa påverkade i sin tur grupper och skolor som ville forma den nya tiden, så som Deutscher Werkbund, De Stijl och Bauhaus. Den senare var en konst­- och hantverksskola i Tyskland, grundad av Walter Gropius, som nazisterna stängde 1933.

Marcel Breuer, Ludwig Mies van der Rohe och Mart Stam gjorde de första stålrörsmöblerna på 1920-talet. I Norden ersatte man stålrören med blont böjträ som hos Alvar Aalto och Bruno Mathsson.

Industridesigner blev en ny yrkesgrupp. Alvar Lenning, Ralph Lysell och Sixten Sason blev pionjärer i Sverige, både för den så kallade strömlinjeformen och som industridesigners.

Ursprung i tanken dekoration som ”förbrytelse”

Man avvisade alla former av dekoration. Hemmen skulle inte längre innehålla möbler utan vara möblerade med ”utrustning”. Arkitekten Adolf Loos från Wien skrev redan 1908 Ornament und Verbrechen. Han menade att driften att smycka var primitiv och den blev förknippad med kvinnorna som var underlägsna männen precis som ornamentik var underlägsen design.

Le Corbusier en central gestalt för modernismen

En central figur för modernismen var arkitekten Le Corbusier. Vid Parisutställningen 1925 låg hans paviljong L’Esprit nouveau lite i skymundan. Man tyckte den såg ut som ett kubformat kyllager. Le Corbusiers idéer passade in i tiden efter depressionen.

En modern byggnad skulle vara en total upplevelse allt från själva byggnaden till belysning och askkoppar. Rent tekniskt eller funktionellt innebar det inte några större nyheter för hemmet. Modernisternas lösningar var prototypiska, vilket betyder att individen skulle anpassa sig. Det lilla köket och den minimala arbetsytan var opraktiska. Modernismen var kanske trots allt en visuell, dekorativ stil trots bristen på dekoration.

Modernism - Göteborgs rådhus med Gunnar Asplunds tillbyggnad.

Gunnar Asplunds funktionalistiska tillbyggnad till Göteborgs rådhus 1936.

Kännetecken för svensk modernism/funktionalism – Swedish Modern

Här hemma ville socialdemokraterna utrota Fattigsverige. De socialistiska idealen gick hand i hand med företagens krav på standardisering och rationalisering. Klasskampen blev utbytt mot visionen om folkhemmet, som skulle inredas funktionalistiskt.

Genom massproduktion skulle nu den vackra vardagsvaran äntligen nå folket. Stockholmsutställningen 1930 blev en manifestation av de nya funktionalistiska idéerna. Gregor Paulsson var den drivande kraften och Gunnar Asplund var utställningsarkitekt. Man avvisade all dekoration. Nyttoaspekten var särskilt viktig. Man skulle kunna skilja mellan begär och behov. Väggarna skulle vara ljusa och mönstren små och lugna.

Den svenska funktionalismen övergick så småningom i en mjukare inredningsstil. Vid världsutställningen i NewYork 1939 kallade man stilen Swedish Modern. Under 1950-talet fortsatte succén med Scandinavian Design.

Staten engagerade sig i hur man skulle inreda och bo. Hemmens forskningsinstitut kom till för att främja hemarbetet och kvinnans ställning. Svenska Slöjdföreningens ordnade utställningar och bocirklar i hela landet.

Kritik mot modernismen

Så kom postmodernismen, som vände ”less is more” till ”less is a bore” och funktionalismen fick utstå mycken kritik. Som försvar kan man ändå hävda att själva syftet ändå var gott. Man ville bygga ett jämlikt samhälle för alla.

Placera in perioden i Timeline>>>

Timeline

Läs mer i Alla tiders stil

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. Läs mer i boken Alla tiders stil, där stilarna varvas med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, om skönheten, klass, livsstil och konsumtion och mycket mer.

Alla tiders stil om modern tid
Se större text >>>

Läs mer i alla tre böckerna

Se video om modernismen/funktionalismen

Genväg till stilarna

Externa länkar