Modernism - funktionalism

Modernism – design och stilhistoria under modern tid 1900-tal

Innehåll

Modernism – design och stilhistoria under modern tid 1900-tal
Se video om modernismen/funktionalismen

Modernism/funktionalism – är det samma sak? I Sverige använder vi ofta begreppet funktionalism synonymt med modernism. Men modernism är ett bredare begrepp.

Porträtt av Picasso, Le Corbusiers L’esprit nouveau i Paris 1925, Stockholmsutställningen 1930, Swedish Modern 1939 i New York, och Alva Myrdal i sitt hem i Bromma.

Hur modernism/funktionalism uppkom

Världen förändrades snabbt och dramantiskt på 1900-talet, politiskt, tekniskt och socialt. Framför allt vetenskapliga upptäckter förändrade vår världssyn och vi fick bättre och snabbare kommunikationer – från ångfartyg till rymdfärjor, från häst och vagn till bilar!

Ursprunget till modernismen har man gärna velat se som en logisk följd av det moderna samhällets utveckling. Man ville skapa det nya och sanna uttrycket för tidsandan och då övergav man gamla former och traditioner. Och därför skulle man bygga framtidens samhälle på vetenskap, fart, teknik och rättvisa.

Modernism/funktionalism inom konst och design

Inom konsten sökte man nya modernistiska uttrycksformer och på så sätt uppkom otaliga ismer. Man ville bort från det figurativa och skapa ett måleri som stämde med den moderna människans världsbild, t.ex. kubismen med Pablo Picasso. Ur kubismen kom i sin tur purismen i Frankrike med Le Corbusier och konstruktivismen i Ryssland. Dessa påverkade också grupper och skolor som ville forma den nya tiden, så som Deutscher Werkbund, De Stijl och Bauhaus. Den sistnämnda var en konst- och hantverksskola i Tyskland, grundad av Walter Gropius och stängd av nazisterna 1933.

Författare, som James Joyce och Marcel Proust, experimenterade med tidsbegreppet, fri vers, inre monologer samt avancerad berättarstruktur. Arnold Schönbergs ”fria atonala period” kom att påverka musiken under hela seklet.

Dekoration som ”förbrytelse”

Man avvisade alla former av dekoration. Hemmen skulle därför inte innehålla möbler utan vara möblerade med ”utrustning”. Arkitekten Adolf Loos från Wien skrev redan 1908 Ornament und Verbrechen, där han menade att driften att smycka var primitiv och den blev dessutom förknippad med kvinnorna, som var underlägsna männen precis som ornamentik var underlägsen design!

Modernismen och Le Corbusier

En central figur för modernismen var arkitekten Le Corbusier. Vid Parisutställningen 1925 låg hans paviljong L’Esprit nouveau lite i skymundan. En del tyckte den såg ut som ett kubformat kyllager. Men Le Corbusiers idéer passade in i tiden efter depressionen.

En modern byggnad skulle vara en total upplevelse, allt från själva byggnaden till belysning och till minsta lilla askkopp. Men detta innebar rent tekniskt eller funktionellt inte några större nyheter för hemmet, eftersom modernisternas lösningar var s.k. prototypiska, vilket betyder att individen skulle anpassa sig. Det lilla köket och den minimala arbetsytan var nämligen opraktiska. Modernismen var kanske trots allt en visuell, dekorativ stil trots bristen på dekoration?

Marcel Breuer, Ludwig Mies van der Rohe och Mart Stam ritade de första stålrörsmöblerna på 1920-talet. I Norden ersatte man dock stålrören med blont böjträ som hos Alvar Aalto och Bruno Mathsson. Det dröjde ända till 1980-talet tills stålrörsmöbler blev populära.

På 1930-talet blev modernismen lite rundare och mer fartfylld och blev kallad strömlinjeform, inte minst i USA. Industridesigner blev en ny yrkesgrupp, i Sverige var bl.a. Alvar Lenning, Ralph Lysell och Sixten Sason pionjärer, både för strömlinjeformen och som industridesigners.

Piet Mondrian har även påverkat modet. 1930.

Modernism - Göteborgs rådhus med Gunnar Asplunds tillbyggnad.

Gunnar Asplunds funktionalistiska tillbyggnad till Göteborgs rådhus 1936.

Svensk modernism/funktionalism

Här hemma ville socialdemokraterna utrota Fattigsverige. Och de socialistiska idealen gick hand i hand med företagens krav på standardisering och rationalisering. Klasskampen blev därför utbytt mot visionen om folkhemmet, som skulle inredas funktionalistiskt.

Stockholmsutställningen 1930

Stockholmsutställningen 1930 blev en manifestation av de nya, funktionalistiska idéerna med Gregor Paulsson i spetsen och med Gunnar Asplund som utställningsarkitekt. Man avvisade all dekoration och nyttoaspekten var särskilt viktig. Man skulle nämligen kunna skilja mellan begär och behov.

Utställningen väckte heta känslor och en livlig debatt mellan ”tradis”- och ”funkis”-anhängare. Traditionalisterna hävdade t.ex. hantverket framför den utarmande massproduktionen. Men med debattskriften ”acceptera” 1931 ville funkisanhängarna bryta udden av denna kritik.

Swedish Modern

Den svenska funktionalismen övergick så småningom i en mjukare inredningsstil, som man vid världsutställningen i NewYork 1939 kallade Swedish Modern och den beskrev man som den nya stora inredningsstilen. Den svenska utställningskatalogen hette Swedish Arts and Crafts – Swedish Modern – A Movement towards Sanity in Design. I den går man igenom den svenska stilhistorien från 1600-talet och framåt och påpekar att i ett land med långa och mörka vintrar är människor tvungna att tillbringa mycket tid inomhus och att hemmet då på ett naturligt sätt blir föremål för uppmärksamhet och omvårdnad. Man poängterar dessutom att Swedish Modern egentligen inte är en stil utan en rörelse.

Staten engagerade sig i hur man skulle inreda och bo bl.a. genom att Svenska Slöjdföreningen ordnade utställningar och bocirklar i hela landet. Hemmens forskningsinstitut kom till på 1940-talet för att främja hemarbetet men även kvinnans ställning.

Och under 1950-talet fortsatte designsuccén med Scandinavian Design.

Kritik mot modernismen/funktionalismen

Så kom postmodernismen, som vände ”less is more” till ”less is a bore” och funktionalismen fick utstå mycken kritik. Som försvar kan man ändå hävda att själva syftet var gott, eftersom man ville bygga ett jämlikt samhälle för alla.

I stilhistorien kan man följa hur varje stil genom århundradena förhållit sig till – för och emot – de antika idealen, d.v.s. klassicismen. I fortsättningen förhåller vi oss kanske på samma sätt, men nu i stället för och emot modernismen? Är ett paradigmskifte på gång?

Placera in perioden i Timeline>>>

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. I boken Alla tiders stil varvas stilarna med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, livsstil och konsumtion och mycket mer. Läs mer i boken Alla tiders stil.