Meny Stäng

Ikeas framtid

Uppslag ur IKEA design och identitet om framtida utmaningar.

Ikeas framtida utmaningar

Ikea liksom de flesta andra företag, står inför stora utmaningar framöver om man ska lyckas behålla sin position och samtidigt leva upp till de allt högre miljökrav. Att företagets verksamhet innebär en miljöbelastning är odiskutabelt. Ikea har fördelar genom sitt koncept med platta paket, en material- och produktionsstyrd designprocess. Kan man utveckla dessa delar ytterligare och fortfarande ligga i framkant när det gäller forskning och utveckling. Att våga hålla sig till basprodukter är en del av detta och på så sätt motverka överkonsumtion.

Men kan Ikea som stort multinationellt företag med sina ambitioner på miljöområdet verkligen påverka utvecklingen till det bättre eller är det just själva skalan på verksamheten som utgör problemet?

Intervju med Bo Ekman, Tällberg Foundation

Bo Ekman är grundare och styrelseordförande i Tällberg Foundation som varje år genomför Tällberg Forum, där bland annat politiker och vetenskapsmän från hela världen diskuterar konsekvenserna av den ökande globaliseringen. Avsikten är att förbättra vår förståelse för hur olika system som ekonomi, säkerhet och energi interagerar.

Hur ser du rent allmänt på företag och företagande?

Det är ett verktyg precis som en yxa. Man kan slå ihjäl någon med den, men man kan också bygga hus. Det beror på vilka värderingar man har.

Hur ser du då på IKEA som företag?

IKEA är ett värderingsstyrt företag och Ingvar Kamprad har en grundsyn att man ska vara försiktig med sina tillgångar. Man ska vara sparsam. Man ska aldrig vara nöjd. Man kan alltid göra saker billigare och bättre. Man ”vänder på slantarna”. De värderingarna har han konsekvent tillämpat i sitt företag.

Om näringslivet och miljöfrågan

Du har skrivit att näringslivets historiska misstag var att inte göra miljöfrågan till sin. Vad kan de göra nu då eller är loppet kört?

Det vet vi inte, men jag menar att det var ett historiskt misstag att näringslivet inte anammade en referensram som utgick från naturen. Vi kan inte producera något utanför det naturen ger. Naturen ger energi och råmaterial. Och företagen är ju samhällets metod att skapa ekonomiska värden, materiella värden. Så dem kan vi inte vara utan. Frågan försvann ju inte, men man överlämnade den till miljörörelsen och miljöpartiet. Det finns fortfarande djupt inne i näringslivet uppfattningar att klimatfrågan är något som vänstern, några miljötokar eller antiglobaliseringsrörelsen driver.

Kan affärsmässighet gå hand i hand med värderingar som tar hänsyn till miljön till exempel?

Ja absolut. Men näringslivet var sent på frågorna. —

Kan det vara positivt med multinationella företag som har koll på läget?

Frågan är om dessa multinationella företag verkligen har koll på läget. Det tas enorma risker på finansmarknaderna och klimat-/miljöfrågorna är eftersatta. Om förtroende försvinner ut ur det finansiella systemet är Den Stora Krisen över oss. Jag tror det är bra med företag som ägs av individer. Börsföretag måste underkasta sig kapitalmarknadens jakt på avkastning. Fördelen att inte vara på börsen är att man kan styra efter egna värderingar. Jag tror inte att ikea hade varit det företag det är i dag om det hade varit på börsen. —

Hur förhåller sig personbilsresorna till transporter av varor över världen?

Hur mycket koldioxid i förhållande till transporterna? Det skulle man räkna på, men det gör nog IKEA, de har ju hjälpt generationer att tänka i helheter, att tänka i en sammanhållen stil och IKEA-katalogen är ju en lärobok. Ikea är en drömfabrik, men för drömmar som ligger inom räckhåll. Den mycket positiva relationen mellan Ikea och dess konsumenter ligger i just detta. Man känner att man växer lite grann. Det måste ju finnas något alldeles fundamentalt positivt hos ett företag som tjänar så mycket pengar och skapar sådana rikedomar, samtidigt som det har kundernas kärlek.

IKEA design och identitet av Eva Atle Bjarnestam


Alla decennier är rikt illustrerade med olika varuprodukter, noggrant angivna med namn och formgivare. Texterna varvas med intressanta intervjuer med formgivare och deras inställning till form- och produktionsprocessen.
Ur BTJ-häftet 2009:24