Meny Stäng

Tjugotalsklassicism Swedish Grace eller nordisk klassicism

Tjugotalsklassicism Swedish Grace eller nordisk klassicism – design- och stilhistoria under modern tid -1900-tal

Vad ska stilen egentligen heta? Tjugotalsklassicism, Swedish Grace eller nordisk klassicism? När man googlar på antingen tjugotalsklassicism eller Swedish Grace (en engelsk journalist hittade på detta namn 1930) kommer man direkt till nordisk klassicism och då handlar det nästan enbart om arkitektur. Tjugotalsklassicism begränsar ju stilen tidsmässigt. Den sträckte sig nämligen ända fram till slutet på 1940-talet.

Tjugotalsklassicism, Swedish Grace eller nordisk klassicism - byggnad och föremål

Listers härads tingshus av Gunnar Asplund, Glas av Simon Gate, exempel från Näfveqvarns bruk, Nationalservisen/Swedish Grace av Louise Adelborg och matta av Märta Måås Fjetterström.

Vad är klassicism nu igen?

Klassicism går tillbaka till ursprunget, nämligen till antikens Mesopotamien och Egypten och till Grekland och Rom. Gång på gång i historien har man valt klassicism för pampig arkitektur – under renässansen och nyklassicismen och särskilt under empiren i början av 1800-talet.

En bit in på 1900-talet ville man ha en modern klassicism, som var med sin tid, enkel, stram och dessutom vacker.  Enkelheten kunde också bero på ekonomin och tekniska framsteg, t.ex. armerad betong. I Frankrike fanns också en betongklassicism.

Klassicismen levde ganska stark i Europa, men den har förträngts. Det beror på att nazisterna var förtjusta i pampiga, klassicistiska byggnader – och i Tyskland har man utplånat dem nästan helt. Vår nordiska klassicism slapp dåligt rykte. Här i Norden kan vi ”förena tradition och modernitet” har det hetat. Som Gunnar Asplund och Alvar Aalto till exempel.

Nordisk klassicism = arkitektur

När vi hör uttrycket nordisk klassicism så är det alla kända byggnader vi ser framför oss. Numera gör man ju arkitektuppror mot modernistiska lådor. Men Gunnar Asplund, Carl Bergsten, Ivar Tengbom m.fl. kunde konsten att rita vackra, klassicistiska lådor!

Gunnar Asplund kunde konsten att förena olika stilar och göra dem moderna. Han började i nationalromantisk stil men mot slutet av karriären var han funktionalist. Däremellan ritade han Stockholms stadsbibliotek, biografen Skandia samt Skogskyrkogården i klassicisstisk stil.

Den nordiska klassicismen slapp dåligt rykte trots likheter med nazisternas klassicism. I den nordiska klassicismen betonade man att tradition och modernitet inte var motsatser utan ”både och”. Det klassiska arvet och den modernistiska arkitekturen ansåg många vara oförenliga, men övergångarna i Gunnar Asplunds arkitektur, det organiska i Alvar Aaltos verk, förtjusningen i trä samt närheten till naturen och det lokala mjukade upp den nordiska modernismen och moderniserade klassicismen. Det finns en röd tråd i vårt svenska arv, nämligen ”att förena tradition och modern ande/modernitet”.

Alla stora arkitekter ritade också inredning inte minst Asplund. Hans biograf Skandia i Stockholm anser många vara en av de vackraste biograferna i Europa.

Om man står på Götaplatsen så har man alla klassicistiska kulturbyggnader framför sig, som förenas av enkla och stora volymer, flacka tak samt det gula teglet. Och i inredningen känner vi igen möbelformgivarna och konstnärerna från tiden. Carl Bergsten ritade stadsteatern 1934. Här tog han ett steg mot funktionalismen och där finns också spår av art déco.

Två stora utställningar

Två stora utställningar visade den svenska tjugotalsklassicismen, dels Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och dels världsutställningen i Paris 1925. Göteborg sågs som en förövning till Pars, men nästan alla som deltog i Paris hade också varit med i Göteborg. Den svenska paviljongen i Paris uppmärksammades just för att den förenade folklig tradition med ett som man tyckte nytt internationellt formspråk.

Eller art deco?

Tidigare ansåg man att det fanns väldigt lite art déco i Sverige. Vår stil Swedish Grace var nämligen graciös, enkel och elegant. Art déco var tvärtom mer lyxig och extravagan. Idag har art déco blivit så stort internationellt – och inte minst dyrt – och då vill man gärna räkna Swedish Grace som art déco. Och ibland till och med som modernism! Det kom en bok härom året som hette Swedish Grace – en bortglömd modernism!

Mr Swedish Grace – Carl Malmsten

Några svenska arkitekter och konstnärer var Gunnar Asplund, Carl Bergsten, Ivar Tengbom, Carl Hörvik samt Uno Åhrén. Simon Gate och Edward Hald blev världsberömda för sitt graverade glas. Märta Måås-Fjetterström för sina mattor. Andra exempel var Wilhelm Kåge, Wiwen Nilsson, Elsa Gullberg, Edvin Ollers, Folke Bensow, Ivar Johnsson, Anna Petrus, Einar Forseth, Maja Sjöström, Sidney Gibson m.fl.

Och så har vi han som man menar förkroppsligar Swedish Grace, nämligen Carl Malmsten. På 1920-talet inredde han bl.a. vardagsrummet i Ulriksdal för kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise.

Placera in perioden i Timeline>>>

Timeline

Läs mer i Alla tiders stil

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. Läs mer i boken Alla tiders stil, där stilarna varvas med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, om skönheten, klass, livsstil och konsumtion och mycket mer.

Alla tiders stil om modern tid
Se större text >>>

Läs mer i alla tre böckerna:

Se video om tjugotalsklassicism, Swedish Grace eller nordisk klassicism

Och många fler bilder från 1920-talets klassicism/Swedish Grace. Att kunna en del om stilar gör att vi kan avkoda vår omgivning och spåra det gamla i det nya.

Utställningar i Göteborg och Paris

Flera stora utställningar visade upp både klassicism och art déco under 1920-talet till exempel Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och världsutställningen i Paris 1925. I Paris haglade priser över den svenska paviljongen.

Men visst ser man skillnad mellan den franska paviljongen i art déco och den svenska i tjutotalsklassicism?

Se video om Jubileumsutställningen i Göteborg 1923

Genväg till stilarna

Externa länkar

Utställning på Nationalmuseum: Swedish Grace 24.2 – 28.8 2022

Interna länkar

Se också 1920-talet