ismer inom konsten - Stilspaning

Många ismer inom konsten har påverkat och influerat 1900-talets form och design.

Abstrakt expressionism

En amerikansk konstriktning från 1940- och 1950-talen där konstnärerna övergav konkreta motiv för att istället uttrycka starka, subjektiva känslor. Genom spontana penseldrag, stänkande lades fokus på själva skapandeprocessen och färgens egen kraft. Stilen bidrog till att flytta konstvärldens centrum från Paris till New York efter andra världskriget.

Dadaism – ismer inom konsten

En beteckning inom konst och litteratur som uppkom 1916 i Zürich, dit konstnärer sökt sig undan kriget. Man motsatte sig samhällets övertro på logik och sunt förnuft. I Tyskland verkade till exempel Max Ernst. Fransmannen Marcel Duchamp blev berömd för att göra bruksföremål, till exempel den berömda toalettstolen, till konstverk. Dadaismen fick en ganska kort blomstringstid och många konstnärer fortsatte inom surrealismen.

Digitalism (Digital konst) (digital konst eller Net Art)

En rörelse som tog fart under det sena 1900-talet när datorer, mjukvara och internet blev tillgängliga som konstnärliga verktyg. Rörelsen utforskade teknikens nyhetsvärde. Konsten skapades i och för den digitala miljön (t.ex. algoritmisk konst, tidig webbdesign och pixelestetik). Konstnärerna bytte ut penseln mot pixlar och kod.

Expressionism

hette från början post-impressionism. Man betonade subjektivitet och spontanitet och konstnären kunde uttrycka känslor och tankar. Expressionisterna fanns i storstäderna, men längtade till naturen och kände leda inför det västerländska samhället. Man intresserade sig för afrikansk konst och för söderhavskulturerna och sökte det råa och ofulländade i material och teknik. Lärofäder var van Gogh, Gauguin och Munch och förgrundsfiguren var Henri Matisse. Det sena 1900-talets postmodernistiska formgivning har blivit påverkad av expressiviteten.

Fauvism

kom till i samband med en utställning i Paris 1905 då en kritiker kallade Henri Matisse m fl för fauves dvs vilddjur. Deras färgstarka och förenklade måleri var en reaktion mot impressionisterna. I fauvismen framhäver man det subjektiva uttrycket, och riktningen blir ofta uppfattad som en del av expressionismen. Till fauvisterna räknar man Henri Matisse, André Derain, Raoul Dufy och Maurice de Vlaminck. Som svenska fauvister räknar man ibland Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén och Einar Jolin.

Futurism – ismer inom konsten

en riktning som uppkom i Italien på 1910-talet, med efterföljare bl a i Ryssland. Futurismen krävde en modernisering av samhället och lovsjöng maskiner och teknik. Typiskt var rörelsen och hastigheten och kollektivet satte man före individen. Futurismen förhärligade krig och våld. Formmässigt var futurismen släkt med den samtida kubismen.

Impressionism

en riktning inom konst, musik och litteratur som söker fånga nuet i vardagliga situationer. Inom konsten uppkom begreppet i Frankrike ca 1870 efter Claude Monets målning Impression, soleil levant. Man använde mest ljusa, klara färger. Man använder också begreppet impressionism för en mer allmän stil inom konsten som uppmärksammar ljuset och en fri, målande gestaltning.

Konceptkonst

En internationell konstriktning som från 1960-talet där idén eller konceptet bakom verket är viktigare än det fysiska föremålet eller det tekniska utförandet. Konstnärerna tonade ner materiella värden och estetik för att istället utmana traditionella definitioner av vad konst kan vara, vilket kunde resultera i verk av text, fotografier, instruktioner etc.

Konkretism

ett begrepp som man i Sverigen använder om konkret konst, dvs en geometrisk-abstrakt konst som fick sitt genombrott i slutet av 1940-talet. De främsta företrädarna, 1947 års män, var målarna Olle Bonniér, Karl-Axel Pehrson, Pierre Olofsson och Lennart Rodhe samt skulptören Arne Jones m.fl. Konkretismen fick stor genomslagskraft i Sverige på 1950-talet då konstnärerna gjorde många offentliga utsmyckningar.

Konstruktivism

uppstod efter revolutionen 1917 i Ryssland med Vladimir Tatlin och Aleksandr Rodtjenko i spetsen. Man utgick från kubismen och ville befria konsten från imitation. Konsten skulle också passa in i den nya sociala och politiska situationen. Man intresserade sig inte bara för måleri utan för formgivning inom alla områden, arkitektur, möbler, scenografi och film, kläder, keramik och textilier, böcker, affischer m.m. En västlig variant av konstruktivismen uppstod också i början av 1920-talet med bl.a. El Lissitzky. Konstruktivismen fick stor betydelse för många grupper inom den modernistiska rörelsen, t.ex. De Stijl och genom László Moholy-Nagy, som undervisade vid Bauhaus 1923-28.

I Sverige skrev Gösta Adrian Nilsson, GAN, programskriften Den gudomliga geometrin 1921 om konstruktivismens lagar och påverkade vännen Wiwen Nilsson. Ingegerd Torhamns mattor med stiliserade motiv och som hon visade på Stockholmsutställningen 1930 var också inspirerade av rysk avantgardism.

Kubismen – ismer inom konsten

Kubismen avände geometriskt förenklade former och var en reaktion mot expressionismen och nådde sin höjdpunkt 1907–14 i Paris. Picassos målning Flickorna från Avignon 1907 och Braques Husen i Estaque 1908 beskrevs som gjorda av små kuber. På så sätt uppstod beteckningen kubism.

Minimalism

En riktning som arbetar med starkt reducerade eller elementära uttrycksmedel. Minimalismen inom konsten, ibland kallad primary structures, växte fram i USA på 1960-talet. Minimalistiska verk bygger på enkla former; för att undvika det subjektiva uttrycket låter konstnärerna därför ofta tillverka föremålen industriellt.

Numera beskriver man den skandinaviska stilen som minimalistisk i motsats till

Maximalism

Maximalism i inredningen är uttrycksfull med starka färger, många prylar och många, blandade mönster. Efter decennier av strikt funktionalism och minimalism kom maximalismen som en reaktion under det sena 1900-talet, med en kulmen under 1980-talet. Rörelsens motto är ”more is more” , i direkt opposition till modernismens ”less is more”. Starka färgkombinationer, vilda mönstermixar, historiska pastischer och dramatiska former firar det överdådiga, det personliga och det teatrala.

Nyexpressionism

En internationell konstriktning från 1970-talet som reagerade mot konceptkonsten och minimalismen. Konstnärerna återvände till det figurativa måleriet men fyllde det med rå, energi, intensiva färger och känsloladdade motiv. Stilen kännetecknas av grova penseldrag, förvridna figurer och en medvetet kaotisk ytstruktur som speglar mänsklig sårbarhet och historiska trauman.

Opkonst (Op Art)

En riktning inom den sena modernismen från 1950-talet med kulmen under 1960-talet. Stilen bygger på att utnyttja det mänskliga ögats perception genom geometriska mönster, upprepningar och skarpa kontraster – ofta enbart i svart och vitt. Genom att medvetet skapa synvillor och optiska effekter får verken ett dynamiskt spel där bildytan upplevs vibrera eller röra sig när man betraktar den.

Performancekonst

En konstform som utvecklades under 1960- och 1970-talen, där konstverket består av en livehandling som utförs här och nu inför en publik. Konstnären använder den egna kroppen, rösten och tiden som sitt uttrycksmedel. Konstarten uppstod som en reaktion mot konstens kommersialisering och rör sig i gränslandet mellan bildkonst, teater, dans och ritualer.

Pointillism (även kallad divisionism)

En fransk konstströmning inom postimpressionismen som utvecklades under 1880-talets mitt. Istället för att blanda färgerna på en palett målade konstnärerna med små, rena färgprickar tätt intill varandra direkt på duken. Tekniken bygger på optiska teorier där det mänskliga ögat och hjärnan själv blandar prickarna till nya nyanser när betraktaren ser målningen på ett visst avstånd, vilket ger verken en alldeles särskild känsla.

Popkonst (Pop Art)

En konstinriktning som uppstod i Storbritannien och USA under 1950-talet och dominerade 1960-talet. Konstnärerna bröt med finkulturen genom att hämta motiv från masskulturen och vardagen, såsom reklam, serietidningar, kändisar och konsumentprodukter. Genom att använda industriella tekniker som screentryck utmanade popkonsten det traditionella konstnärliga hantverket och speglade efterkrigstidens växande konsumtionssamhälle med en blandning av ironi och fascination.

Postdigitalism

En rörelse som uppstod under 2000-talet när den digitala tekniken slutade vara en nyhet och istället blev en del av vardagen. Den handlar om hur det känns att leva i en helt digitaliserad kultur. Fokus skiftar från själva datorn till mänskliga relationer, övervakning och skärmtrötthet. Karaktäriseras av hybriditet, där digitala fenomen flyttas ut till fysiska objekt i form av skulpturer, installationer eller traditionellt måleri.

Postimpressionism

En samlingsterm för de konstströmningar som utvecklades i Frankrike under 1880- och 1890-talen som en reaktion mot impressionismens flyktiga måleri. Konstnärerna behöll impressionisternas klara färgpalett och tjocka färglager, men övergav den rent realistiska avbildningen av ögonblicket för att istället satsa på mer struktur, symbolik och personliga känslouttryck. Genom att experimentera med förenklade former, onaturliga färger och tydliga konturer lade rörelsen grunden för nästan all modern 1900-talskonst.

Purism – ismer inom konsten

var en konstriktning i Frankrike lanserad 1918 av bl a Le Corbusier. Man gav ut manifestet Après le cubisme. Man var för kubismen men mot dadaismen och ville skapa ett måleri utan berättande och med enkla motiv som buteljer, glas, osv.

Stuckism

En internationell konstriktning som grundades i Storbritannien 1999 som en reaktion mot konceptkonsten och den postmoderna installationskonsten. Man återvänder till det figurativa måleriet och betonar konstnärens personliga hantverk, känslouttryck och intuition framför intellektuella idéer eller kommersiella galleritrender. Namnet kommer från ett kritiskt uttalande om att figurativa konstnärer var fast (”stuck”) i det förflutna, vilket rörelsen istället vände till en stolthet genom att visa att det traditionella fortfarande har stor nyskapande kraft.

Suprematism

En rysk avantgardistisk konstriktning som grundades i Moskva runt 1913–1915, där konsten har befriats från alla föreställande motiv och istället helt bygger på rena geometriska former som cirklar, kvadrater, kors och linjer i ett begränsat färgspektrum. Konstnärerna strävade efter att nå en rent andlig dimension, där den rena känslan i konsten var överordnad (”supreme”) den materiella världens synliga ting.

Surrealism

var en konstnärlig rörelse främst inom bl.a. litteratur, bildkonst och film. Själva begreppet surrealism kom från föregångaren Apollinaire. Poeten André Breton gav ut det första surrealistiska manifestet 1924. Man utgick från dadaismen och det undermedvetna från psykoanalysen och man ville dessutom revolutionera samhället. Surrealismen började alltså inom litteraturen, men den som blivit mest förknippad med surrealismen är målaren Salvador Dalí. Svenska surrealister var t.ex. Halmstadsgruppen under 1930-talet. Det drömliknande berättandet och symbolspråket från surrealismen påverkade även filmen till exempel Alfred Hitchcock och David Lynch.

Symbolism

en mystisk och suggestiv riktning inom bl.a. litteratur och konst. Den symbolistiska konsten under slutet av 1800-talet anknöt direkt till romantiken. Konstnärer hämtade också motiv från myter i litteraturen. Efter 1890 förenas symbolismen med syntetism och jugendstil, till exempel i verk av Edvard Munch.

Transavantgarde

En italiensk konstströmning från 1970-talet som var en del av postmodernismen. Rörelsen var en protest mot konceptkonsten och minimalismen. Man ville återinföra det färgstarka och figurativa måleriet. Konstnärerna lånade fritt från olika historiska epoker, myter och stilar utan krav på trohet mot något visst manifest, vilket gav verken ett poetiskt, ironiskt och ofta känsloladdat uttryck.