Nystilarna

Nationalismen under 1800-talets slut tilltog och den vita rasen ansåg sig vara överlägsen och de europeiska länderna erövrade därför politisk makt på andra världsdelars bekostnad. Den ekonomiska vinningen var viktig, men man ville också sprida ”civilisationens ljus” över ”de stackars vildarna”. Imperialismen nådde sin kulmen i slutet av 1800-talet då de europeiska stormakterna styckade upp Afrika i intressesfärer. När det gäller stilar så avlöste nystilarna varandra.

Nystilarna – design- och stilhistoria under modern tid 1800-tal

En förutsättning för nystilarna var den andra industriella revolutionen under 1800-talet. Industrialism och massproduktion gjorde att utbudet av möbler och varor blev enormt, men klasskillnaderna blev också enorma.

Stolar som representerar olika nystilar.

Kultur

Den franske konstnären Édouard Manet,1832–83, strävade efter att återge det vi faktiskt ser och inte det vi vet. Hans målning Frukosten i det gröna 1863 väckte därför stor skandal. Därefter blev Manet förgrundsgestalten bland de unga oppositionella målarna på 1860-talet och han påverkade 1870-talets impressionister.

Inom litteraturen var realismen, 1830 -1860, en reaktion mot romantiken med författare som t.ex. Honoré de Balzac, som därför strävade efter att ge en dokumenterad och korrekt bild av samhället.

Författarna valde mer samtida ämnen och ett realistiskt språk. Men det var ingen skarp övergång; romantiska författare, i synnerhet poeter, var verksamma under större delen av 1800-talet. Hos Carl Jonas Love Almqvist övergick t.ex. romantiken i realism omkring 1840.

1800-talet var nystilarnas århundrade. De levde sida vid sida århundradet ut. Man kopierade inte stilarna utan blev också inspirerade till nya former. Många influenser kom från Tyskland.

Samtiden har alltid varit inspirerad av tidigare stilar – inte minst har man gått tillbaka till antiken. Nu fortsatte man från medeltiden och framåt och stilarna avlöste varandra i snabb takt, men fanns också samtidigt. Ofta ansåg man att en stil var särskilt lämpad för en viss miljö och man skilde på stilar som passade för män respektive kvinnor.

Domen över nystilarna och denna ”stilmaskerad” har varit hård. Men idag kan vi med lite mer postmodernistiska ögon uppskatta nystilarna. Ofta när man tror att något är ursprungligt, så är det ändå i nystil från 1800-talet. Vi har ju inte så mycket bevarat från medeltiden och renässansen till exempel.

Exotismen var viktig för nystilarnas utformning. En anledning var att Japan kring 1860 öppnade sina gränser och då blev allt japanskt på modet. Man hämtade också inspiration från Indien och Turkiet m.fl. länder. På världsutställningen i Wien 1873 kunde man se dessa influenser.

Nystilarna - mode och inredning — Det ideala midjemåttet var 32 cm! Nationalmuseets Klunkehjem i Köpenhamn.

Nyromansk stil

Nyromansk stil blev inte så vanlig, men man använde naturligtvis de typiska rundbågarna, särskilt i kyrkor.

Nygotik

Även benämnd Oscar I:s gotik i Sverige. Nygotiken kan vi spåra tillbaka till 1700-talet och England, där möbelkonstnären Thomas Chippendale tillverkade gotiska möbler. I Sverige fanns exempel på nygotiska möbler på 1820- och 1830-talen till exempel i audiensrummet på Gripsholms slott, inrett 1846-49.

Framför allt har nygotiken präglat kyrkoarkitekturen. Även i kyrkornas inredning har nygotiken spelat en viss roll. Kyrkor och mycket annat blev också till försilvrade brevpressar och andra småsaker. Därför kan man nästan tala om ett prylsamhälle.

Nyrenässans

Även benämnd Oscar II:s klassicsim i Sverige.

Nyrenässansen dominerade inom arkitekturen under andra halvan av 1800-talet och den satte sin prägel på städerna.

Nyrenässansen kan vi spåra till Tyskland redan vid seklets mitt. Till Sverige kom den på 1880-talet, där den förekom mest i matsalar och restauranger. Men den influerade också keramikhantverket, t ex majolika.

Hela möblemang ofta i ek
Skåp med arkitektonisk uppbyggnad och med kolonner
Stolar med liknande arkitektonisk uppbyggnad
Platt reliefdekor med broskornament
Majolikaimitationer (ursprungligen italiensk renässanskeramik)

Nybarock

Även benämnd Oscar II:s klassicsim i Sverige. Nybarocken fick inte samma genomslag som nyrenässansen. Riksdagshuset och Operan i Stockholm är dock exempel på byggnader i nybarock.

Hela möblemang, gärna i ek
Skåp med arkitektonisk uppbyggnad
Stora, tunga bord med svarvade bordsben
Möbelben med kryss och kulfötter
Stolar av typen Crown Chair med höga, smala ryggstöd
Rottingflätning eller läderimitation vanligt på stolar
Stora karmstolar med spiralvridna ben

Ny Louis Seize

Även benämnd Oscar II:s klassicsim i Sverige. Stilen kom från Frankrike, där man vurmade för Marie Antoinette. Den fick genomslag internationellt genom världsutställningen i Paris 1867.

Stram form
Spensliga stolar
Hög pösig stoppning

Fornnordisk stil

Ibland även kallad nationalromantisk stil. Stilen tog upp det germanska arvet med drakslingor och geometriska tecken på textilier, snidade i trä och även på keramik. Man hämtade också mönster från gamla allmogetextilier i vävnader och broderier. Stilen var vanlig från 1870 till sekelskiftet.

Nyrokoko

Även benämnd Karl XV:s rokoko i Sverige. Nyrokokon kan vi spåra till England och Frankrike på 1820- och 1830-talen. I Sverige blev den populär från 1840-talet och med ett uppsving i slutet på 1800-talet.

Möbler i nyrokoko var vanliga i salonger, förmak och sängkammare. Man ansåg att stilen var kvinnlig och därför också amatörmässig.

Kraftigt S-svängda ben samt stolsben med trissor
Rik. skuren dekor. Rocailleornamentet vanligt
Mörka träslag, valnöt och mahogny
Ny typ av stoppning och resårer
Mycket textilier – möbeltyger i korsstygn och plysch
Starka färger
Gärna fransar m.m. på textilierna

Morisk stil

Allt orientaliskt och österländskt var populärt. Därför byggde man lusthus, badhus och trädgårdspaviljonger i morisk stil. I hemmen möblerade man moriskt i vissa rum särskilt herr-rum. Även benämnd nyislamistisk stil i Sverige.

Tapetserarstil

I Danmark kallad ”klunkestilen”. I slutet på 1800-talet kunde man utnyttja ny stoppningsteknik. Därför kom textilierna att dominerade rummen.

Sittmöbler med mjuka, bulliga former
Möbelträet knappt synligt
Soffor och fåtöljer var djuphäftade med knappar
Möbelklädsel i sammet och plysch i mättade, starka färger
Vinrött var favoritfärg
Garnering med fransar och bollfransar

Övrigt

Möbler i gustaviansk stil har funnits hela tiden som stilmöbler. Och på 1920-talet kallade man klassicismen för nyempir. Idag säger vi ju däremot tjugotalsklassicism eller Swedish Grace.

Naturalism innebar att man använde naturformer i olika material t.ex. ljusstakar i form av blommor, en björkstubbe i porslin osv. Och man använde gärna ”trompe l’oeil”, d.v.s. att bedra ögat-effekten.

Nystilarna i USA – The gilded age

Illustrerar klassklyftorna under The Gilded Age i USA

The gilded age var en period av ekonomisk tillväxt då USA tog täten inom tung industri, järnvägar och kolbrytning. Begreppet ”Gilded Age” kommer från en roman av Mark Twain, en satir över en tid med både extrem fattigdom och förgyllt överdåd. Perioden sammanföll också med den viktorianska eran i Storbritannien och La Belle Époque i Frankrike.

Modet från ca 1830 – nystilarna

På 1830-talet blev puffärmar hypermoderna. Midjan hamnade nu också på sin naturliga plats med korsettens hjälp. Bahytten med en dekorerad skärm runt ansiktet, och som knöts under hakan, blev modern. Kjolen blev vidare och fötterna synliga.

Under 1840-talet blev modet mer diskret. Ärmarna blev dessutom snävare, bahyttens brätten smalare och kjollängden gick ner till golvet. Korkskruvslockar blev också moderna.

Korsetten snördes extremt hårt med en smal getingmidja som resultat. Under 1850- och 60-talen gick det åt stora tygmängder till kvinnornas krinoliner över en särskild ställning av metalltråd. Krinolinen övergick så småningom till en halvkrinolin och slutligen kring 1870 till turnyren. Den turnyr som var modern i början på 1880-talet var lite annorlunda och satt högre upp. I slutet av 1880-talet blev den omodern och kjolen blev skuren mer i trattform.

Modet i slutet av 1800-talet – nystilarna

Under 1890-talet blev också puffärmarna från 1830-talet moderna igen. De blev så småningom så stora att man vid mitten av 1890-talet kallade dem fårbogsärmar.

Nu var det också tillåtet för en kvinna att sminka sig, vilket tidigare hade varit oanständigt. Solfjädern och parasollet var viktiga accessoarer. Frisyren var slät och uppsatt i nacken. På 1890-talet kammade man däremot håret åt sidorna med en knut uppe på huvudet.

För männen blev det en riktig ”mörkläggning” inom modet, bara västen och halsduken fick ha färg. Långbyxor och hög skorstenshatt var typiskt. Mannen skulle vara slätrakad och kortklippt, men under 1840-talet var det också populärt med långt, lockigt hår, en bild av den romantiske poeten. Till slut skulle även väst och halsduk vara diskret mörka. Håret var kort och slätkammat och det blev också modernt med mustasch och skägg.

Vid sekelskiftet 1900 blev kläderna enklare med en slankare silhuett. Hattar med plymer etc. bidrog till att skapa detta. Axlarna poängterade man genom volanger. Mannen klädde sig i kavaj, väst och byxor.

Nystilarna – svenska drottningar

Stilar brukade förr bli uppkallade efter kungarna, som var bra krokar att hänga upp (stil)historien på. Här spanar vi i stället in deras drottningar så att vi kan följa tiden och modet bättre.

Josefina 1844-59 (Oscar I), Lovisa 1859-72 (Karl XV), Sofia 1872-1907 (Oscar II), Victoria 1907-50 (Gustav V).

Placera in perioden i Timeline>>>

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. I boken Alla tiders stil varvas stilarna med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, livsstil och konsumtion och mycket mer. Läs mer i boken Alla tiders stil.