Ordlista 1900-talets design

Ordlista i bokstavsordning som berör 1900-talets design – ett urval. Läs också om 2000-talets designtrender.

Evas böcker – bakom allt – stora designpaketet

Bokpaket - tre böcker av Eva Atle Bjarnestam

Tre böcker som ger dig stilkoll

De formade 1900-talet – om svensk och utländsk formgivning.
IKEA design och identitet – äventyret bakom de platta paketen.
Alla tiders stil – din guide till stilhistorien under 3500 år

Specialerbjudande – köp alla tre för 450 SEK (fri frakt)

Köp hela paketet

Att bläddra i en fysisk bok ger överblick och sammanhang.

The Aesthetic Movement

> The Aesthetic Movement från slutet av 1800-talet med Oscar Wilde i spetsen, skilde sig från Arts and Crafts rörelsen. Läs mer!

Man menade t.ex. att konsten hade ett eget existensberättigande utan socialt eller moraliskt syfte, l’art pour l’art, konsten för konstens egen skull. Denna inställning kom därför att påverka 1900-talets konst och formgivning. Släktskap också med den dekadenta rörelsen i Frankrike.

Anti-design-rörelsen eller Radical Design

> Anti-design-rörelsen uppkom i Italien efter Ettore Sottsass möbelutställning i Milano 1966. Läs mer.

En arg men humoristisk italiensk revolt mot modernismens stela ”goda smak” under 1960-talet och 1970-talen. Möbler skulle inte bara vara praktiska bruksföremål utan ironiska, färgstarka föremål i nya material. Trenden resulterade i popskulpturer i vardagsrummet, – som saccosäcken eller soffor formade som gigantiska läppar. Man lade grunden för 1980-talets Memphisgruppens postmodernistiska uttryck.

Anti-modernism

Anti-modernism är en allmän beteckning för motståndet mot modernismens formalistiska värderingar.

Arts and Crafts-rörelsen

> Arts and Crafts-rörelsen i England under senare delen av 1800-talet reagerade mot den industriella maskinproduktionen och tog därför fasta på det hantverksmässiga. Läs mer.

Man beundrade medeltiden, t.ex. gotikens former och arkitektur. Dekorationen skulle enbart ha till uppgift att framhäva konstruktionen, allt för funktionens skull. Man förde också in en social dimension och ansåg att konsten tillhör alla. Förgrundsgestalten var William Morris och rörelsen har haft stor betydelse för 1900-talets olika stilriktningar. Deras motto ”trohet mot materialet” innebar att föremålens form bör spegla det material de är gjorda av. Man påverkade bl.a. Bauhaus och modernismen.

Bauhaus

> Bauhausskolan var en konst- och hantverksskola 1919-33 i Tyskland. Läs mer.

Den har betytt mycket för formgivningen under 1900-talet. Typiskt för Bauhaus-stilen var asketiska former och ett geometriskt formspråk utan dekorationer och som utgick ifrån klotet, kuben och konen samt färgerna rött, blått och gult.

Biomorfisk formgivning

> Denna trend kom under 1940- och 1950-talen som en reaktion mot den tidiga modernismens maskinella geometri. Läs mer.

Istället för räta vinklar började man skapa möbler med asymmetriska, njurformade och amöbalika silhuetter. Trenden visade hur industriella material som formpressad plywood och plast kunde tämjas till mer mänskliga former.

Camp

> Camp är ett förhållningssätt där omvärlden ses som en estetisk angelägenhet och där det förkonstlade och det oskuldsfulla är grunden. Läs mer.

Man har använt begreppet i USA sedan 1940-talet och författaren Susan Sontag tog upp det igen i essän ”Notes on ’Camp'” i tidskriften Partisan Review 1964. Man kan enligt henne kalla något camp om det visar upp en blandning av ”det överdrivna, det fantastiska, det passionerade och det naiva”. Och det ska ske på ett sätt som ter sig komiskt, samtidigt som det vädjar till betraktarens ömhet.

Contemporary style

En något mjukare och mer lekfull inredningsstil efter andra världskriget. Numera använder man också contemporary om ”samtida” konst etc.

Danish Modern Movement

använde man för den modernistiska rörelsen i Danmark med stora danska arkitekter och designers som t.ex. Hans J. Wegner, Arne Jacobsen.

De Stijl

De Stijl var en sammanslutning av holländska konstnärer och arkitekter 1917, som propagerade för en modern, konstruktivistisk stil. Gerrit Rietvelds Röd-blå stol 1918/23 blev ett exempel på gruppens program.

Dekonstruktivism

> Dekonstruktivismen föddes under sena 1980- och 1990-talen som en del av postmodernismen. Läs mer.

Den fungerar som den felande länken i slutet av seklet, precis innan tekniken exploderade och transformerade formspråket till 2000-talets digitala trender.

Designsemantik

> Designsemantik var ett begrepp på 1980-talet som en aspekt på all slags design. Läs mer.

Man placerade formgivningen i ett kulturellt sammanhang. Kommunikationen mellan människan och produkten samt de symboler som hörde till användningen skulle gemensamt bestämma formen. Diskussionen kring produktsemantik etc. förde också med sig ett ökat intresse för designhistoria och designforskning.

Deutscher Werkbund

var en sammanslutning i Tyskland, grundad 1907. Man ville tillföra det industriella arbetet konstnärlig kvalitet, men ändå verka för standardisering för att nå ut.

Eklekticism

uppstod då man för nystilarna under 1800-talet lånade drag från tidigare stilar. Det återkommer inom postmodernistisk design när formgivare utnyttjar idéer och inslag från olika stilar.

Expressionism

> Expressionism hette till en början postimpressionism. Läs mer.

Expressionism använde man för det moderna måleriet, inte som begrepp inom formgivningen. Man betonade subjektivitet och spontanitet och konstnären kunde dessutom uttrycka känslor och tankar. Expressionisterna befann sig i storstäderna, men längtade till naturen och kände leda inför det västerländska samhället. Man intresserade sig för afrikansk konst och för söderhavskulturerna samt sökte det råa och ofulländade i material och teknik. Lärofäder var t.ex. van Gogh, Gauguin och Munch och förgrundsfiguren var Henri Matisse. Det sena 1900-talets postmodernistiska formgivning har blivit påverkad av expressiviteten.

Futurism

> Futurism var en radikal riktning inom främst konst och litteratur i Italien på 1910-talet, med efterföljare även i andra länder. Läs mer.

F.T. Marinetti publicerade futurismens manifest i Paris 1909. Rörelsens program omfattade kulturlivets alla områden, inklusive politiken. Futurismen krävde en modernisering av samhället och lovsjöng tekniken, maskinerna samt storstäderna. De nya estetiska principerna var rörelsen och hastigheten, och massan satte man dessutom före individen. Formmässigt var futurismen också släkt med den samtida kubismen.

High Tech

> High Tech kommer från amerikanskans high-style och technology och kom till 1977. Läs mer.

En enkel, elegant, men lite anonym stil inspirerad av modern teknologi men också med inspiration från Bauhausskolan. Man utnyttjade nya industrimaterial, som man också tog i bruk inom nya områden. Blir ibland kallad industriell stil; Renzo Piano räknas dit.
Under 1970-talet och 1980-talet slutade man dölja byggnaders och föremåls tekniska funktioner. Istället lyfte fram dem som ren dekor. Ventilationstrummor, färgglada rörsystem och bärande stålkonstruktioner lämnades synliga. Denna verkstadsestetik flyttade in i vardagsrummen i form av hyllor i gallerdurk och bord på industrihjul.

Kinetisk design (rörelseestetik)

Under 1960-talet blev optiska illusioner och mekanisk rörelse en trend influerad av tidens op-konst. Formgivare experimenterade med rörliga delar, dolda ljuskällor som pulserade och mönster som förändrades beroende på hur betraktaren rörde sig.

Kitsch

> Kitsch är lånat från jiddisch och betecknar dålig estetisk kvalitet. Läs mer.

Man kan också använda begreppet på ett medvetet och ironiskt sätt. Begreppet har sitt ursprung i Tyskland i slutet av 1800-talet och stod för billig konst. Det blev ett allmänt begrepp på 1920-talet. Så småningom har kitsch fått en allt vidare betydelse och omfattar nu konstnärliga uttryck av olika slag som uttrycker dålig smak och försöker väcka sentimentala känslor t.ex. ’hötorgskonst’ och veckotidningsnoveller. De senaste decenniernas omvärdering av populärkulturen har också inneburit en ny syn på begreppet.

Klassisk och klassicism

Klassicismen söker sina förebilder i den grekiska och romerska antiken. Klassisk kan däremot vara en tidsperiod, en konstnär eller ett konstnärligt verk av hög, bestående kvalitet, i viss mån normerande.

Konceptdesign

Begreppet konceptdesign kommer från konstvärlden och innebär att idén bakom är viktigare än själva utförandet. Att ställa frågor och formulera problem är viktigare än resultatet.

Maskinestetik (Machine Art)

> Under 1920- och 1930-talen förvandlades fabriksdetaljer till högsta mode. Läs mer.

Formgivarna hyllade det nakna materialet i sig, inspirerade av kullager, kugghjul, laboratorieglas och blänkande rörkonstruktioner. Maskintillverkade produkter ägde en inneboende, ärlig skönhet ansåg man och som överträffade det gamla hantverksidealet.

Nationalromantik, hembygdsromantik – Cottage-trenden

> En rörelse från sekelskiftet 1900, som idealiserade det svenska bondesamhället, hantverket och den lokala kulturen. Läs mer

Det var en reaktion mot industrialiseringen. Carl och Karin Larsson och Sundborn blev vida berömt.
Istället för storstadens maskinella tempo hyllade man det rustika, det handmålade och det enkla lantlivets estetik med rötter i den lokala historien och naturen. Trenden spreds genom ljusa tapeter, enkla furumöbler och traditionellt vävda textilier, vilket skapade en trygg, nostalgisk och skyddande kokong mot den moderna världens snabba förändringar.

Nyfunktionalism eller nymodernism

> Dessa begrepp använde man i Italien på 1950-talet. Läs mer.

Under 1990-talet kunde man också i Sverige märka en återgång till modernistisk/funktionalistisk tänkande, ofta under benämningen nymodernism eller nyenkelhet. Jasper Morrison t.ex. återuppväckte Scandinavian Design från 1950-talet och samarbetade med svenska formgivare. Skandinaviska möbler från 1950- och 60-talet tilldrog sig stort intresse hos auktionsverken.

Op Art

Op Art var en abstrakt stil på 1960-talet. Man skapade en illusion av rörelse av mönster med optiska effekter. Förgrundsfigurer var Bridget Riley och Victor Vasarely.

Organisk funktionalism

> Under 1930-talet började den internationella modernismens strama ytor att mjukas upp. Läs mer.

Organisk funktionalism var en trend som integrerade naturens egna material och linjer med den rationella designen. Istället för att enbart använda stål och betong förde formgivare in flätad rotting, ljust obehandlat trä, läder och grova naturtextilier för att skapa en mer varm, hemtrevlig miljö. Detta blev startskottet för den skandinaviska designvågen, där den mänskliga kroppen och naturens formspråk fick diktera möblernas linjer utan att kompromissa med den funktionella nyttan.

Pop

> Pop var en konst- och designrörelse från mitten av 1960-talet. Läs mer.

Pop uttryckte den nya och unga kulturen och fick sitt uttryck i t.ex. musik, konst, inredning, mode och livsstil. Man vände sig mot modernismens stelnade ideal och ville uttrycka glädje, förändring och förbrukning. Formgivare omfamnade nya, billiga syntetiska material och skapade uppblåsbara möbler i PVC, futuristiska kläder i rymdmetall och bubbliga plaststolar i popfärger. Designen utstrålade en kaxig tekno-optimism där runda rymdhjälmsformer och science fiction-estetik flyttade in i vardagsrummen.

Power Dressing

> Under 1980-talet uttryckte man status och framgång med kläder. Läs mer.

Typiskt var breda axelvaddar, skarpa herrinspirerade snitt, dubbelknäppta kavajer och starka, mättade färger som signalerade dominans. Detta mode fungerade som en visuell rustning för en ny generation yrkeskvinnor som tog plats på mansdominerade arbetsplatser, vilket gör trenden till en stark sociokulturell symbol.

Psykedelisk estetik

> Under 1960-talet exploderade formspråket. Läs mer.

Typiskt var kalejdoskopiska mönster, optiska vibrationer, rinnande typsnitt och intensiva färgkombinationer av neonorange, fuchsia och giftgrönt. Trenden var en antites till modernismens kliniska ordning och letade sig från konsertaffischer och skivomslag in i modevärlden via mönstrade textiler och inredningsdetaljer som den ikoniska lavalampan.

Punken

> Punken var en musikform och livsstil från mitten av 1970-talet. Läs mer.

Punk kallade man ursprungligen amerikanska källarband. Den brittiska 1970-talsrörelsen tog upp punken, med grupper som Sex Pistols och The Clash. Man klädde sig med målade och nitade svarta skinnjackor, sönderrivna kläder, extrema, färgade frisyrer och stack också säkerhetsnålar genom olika kroppsdelar. Rörelsen/stilen blev snabbt kommersialiserad och hade spelat ut sin roll i början av 1980-talet. Punken som antimode, blev däremot, i lite snällare variant, mode under 1980-talet – svarta kläder, läder och metall.

Rationalism 1

> Rationalism, il razionalismo, var den italienska arkitekturens motsvarighet till funktionalismen. Läs mer.

Med Giuseppe Terragni som viktigaste namn. På 1970- 80-talen återkom dessa ideal, neorationalismen, i skrifter och byggnader av bl.a. Aldo Rossi och Giorgio Grassi. I neorationalistiska verk tonar man ner funktionens roll till förmån för en formgivning som bygger på ett antal arkitektoniska typer (arketyper) i modern tolkning.

Rationalism 2

> Ett förhållningssätt inom arkitekturen där man eftersträvar största möjliga effektivitet i konstruktion och ekonomi. Läs mer.

Byggnadssättet har sina rötter i den klassiska arkitekturen där t.ex. kolonner och valv blir upprepade och bildar en helhet. I modernt byggande innebär rationalism standardisering, modulbyggande samt användning av prefabricerade byggnadselement.

Retro

Retro beskriver design som blickar tillbaka, imiterar eller utnyttjar drag hos tidigare stilar, relativt nyligen passerade. Ibland kan det också innebära nytillverkat i en äldre stil.

Rymdstil, Space age

> En stil som lånat inspiration från rymdforskningen. Läs mer.

Rymdstilen var populär inom mode och inredning på 1960-talet, då Jurij Gagarin blev första människan i rymden (1961). André Courrèges skapade rymdmodet och Pierre Cardin blev känd för sin rymdstil i vinyl och med mönster lånade från op-art och pop-art. I filmen 2001 – Ett rymdäventyr av Stanley Kubrick 1968, kan man se stolen Djinn av den franske industridesignern Olivier Mourgue.

Scandinavian Design

> Scandinavian Design kallade man på 1950-talet en medveten satsning på skandinavisk formgivning. Läs mer.

Utställningen Design in Scandinavia turnerade i USA och Canada 1954-57 och bidrog till att befästa begreppet. Man kombinerade funktion med enkel och elegant form i inredning, möbler och föremål. Utomlands beundrade man också nordiska föremål som i industriell form gav uttryck för vår hantverkstradition.

Shabby Chic

1989 öppnade stylisten Rachel Ashwell sin första butik i Kalifornien med vita möbelöverdrag och en blandning av loppisfynd och gamla möbler. Hon kallade stilen Shabby Chic.

Shaker

Shakerrörelsen i England och Nordamerika under 1800-talet gjorde möbler med stränga krav på enkelhet, renhet och hög kvalitet. De har haft stort inflytande på senare formgivning.

Strömlinjeform

> Stilen uppkom på 1930-talet i USA med formgivare som t.ex. Raymond Loewy. Läs mer.

Strömlinjeformen skulle ge minsta möjliga motstånd vid rörelse genom luft eller vatten. Man kan se den som en utveckling av art déco-stilen. Nu uttryckte man fart och fläkt och effektivitet. Stilen var populär under 1950-talet och man har senare använt den inom fordonsindustrin för minsta möjliga luftmotstånd. Exempel är Kenneth Granges höghastighetståg i Storbritannien.

Swedish Modern/Mid-Century Modern

> Under efterkrigstiden mognade modernismen till en mjukare och organisk variant. Läs mer.

Swedish Modern som rönte internationella framgångar. Med rötter i skandinaviska hantverkstraditioner kombinerades industriell funktionalitet med varma naturmaterial, där eleganta möbler i teak, jakaranda och ek fick slanka, strömlinjeformade ben. Stilen präglades av folkhemmets demokratiska ideal om att skapa praktiska, ljusa och vackra vardagsvaror för alla. Stilen lever internationellt som Mid-Century Modern.

Wiener Seccession

En sammanslutning av konstnärer grundad 1897. Bland de främsta företrädarna var t.ex. Otto Wagner, Josef Hoffmann, Gustav Klimt, Koloman Moser och Joseph Maria Olbrich.

Wiener Werkstätte

> Wiener Werkstätte var en ateljé och verkstäder för konsthantverk 1903-32.

Man ville förena konst och hantverk med inspiration från Arts and Crafts-rörelsen. Hantverkaren var lika viktig som formgivaren/konstnären. Det strama formspråket pekade fram mot funktionalismen, men materialen var dyrbara och kundkretsen välbeställd. Från mitten av 1910-talet blev den stränga geometrin mjukare och övergick i en mer ornamental stil av bl.a. Dagobert Peche.

Yuppie-minimalism (80-talets high-tech-elegans)

> En exklusiv inredningstrend som motpol till 1980-talets färgglada popestetik. Läs mer.

Stilen hämtade inspiration från tidens High-Tech-arkitektur och fyllde lyxiga vindsvåningar med en monokrom färgskala i svart, vitt och stålgrått. Typiskt var kombinationen av kalla, högblanka material och kromade detaljer. Det var en steril men statusfylld estetik som hyllade den nya digitala tidsåldern.

1900- och 2000-talens design och formgivning

> Välj ett decennium

> 1920-talets formgivning
> 1930-talets formgivning
> 1940-talets formgivning
> 1950-talets formgivning
> 1960-talets formgivning
> 1970-talets formgivning
> 1980-talets formgivning
> 1990-talets formgivning
> 2000-talets formgivning
> 2010-talets formgivning
> 2020-talets formgivning
> Ismer inom konsten
> Ordlista 1900-talets design