Meny Stäng

Mesopotamien och Egypten

Mesopotamien och Egypten – design- och stilhistoria

I Mesopotamien och Egypten under antiken finner vi grunden till vår kultur i Västerlandet, just där tre kontinenter, Afrika, Asien och Europa, möts i nuvarande Mellersta Östern, och som knyts ihop av Medelhavet.

Föremål, kilskrift och hieroglyfer från antikens Mesopotamien och Egypten.

Vattenflaska från Tutankhamuns grav, hieroglyfter, Luxor, kilskrift, palmett och assyriska möbler.

Flodkulturerna

Flera civilisationer kom till vid floder ca 3500 f.Kr., till exempel i Mesopotamien mellan Eufrat och Tigris och i Egypten vid Nilen. För det första var betingelserna goda för ett rikt jordbruk och man lärde sig bygga dammar och bevattningssystem. För det andra anlade man städer och bedrev handel och utvecklade en centraliserad, skatteindrivande stat. På det sättet kom några av mänsklighetens rikaste kulturer till, flodkulturerna, där floden var själva livet och rikedomen. Så var det också med floden Indus i Pakistan och Gula floden i Kina.

Att våra rötter finns i Mesopotamien och Egypten innebär egentligen att man skulle behöva skriva om historien. För det var här man nämligen lade grunden till en rad vetenskaper som grekerna sedan utvecklade och fullföljde och gjorde till sina. Vi känner till namnet på grekiska filosofer och vetenskapsmän. Men deras äldre kollegor däremot är anonyma!

Den minoiska kulturen på Kreta växte fram parallellt med Egypten också med påverkan från Mesopotamien. Den egeiska kulturen var tillika ett samlingsnamn på kulturerna på grekiska fastlandet, öarna i Egeiska havet och på Kreta och Troja.

Antikens Mesopotamien

Mesopotamien är landet mellan Eufrat och Tigris. Områdena öster och väster om floderna, nuvarande Iran respektive nuvarande Syrien och Irak, räknar man också dit. Den norra delen hette Assyrien och den södra Babylonien. Mesopotamien hade, i motsats till Egypten, obestämda gränser och en sammansatt befolkning. Varje stad levde sitt eget liv i växelverkan med andra och man stod i livliga förbindelser med omvärlden.

Sumer var ett stort område i södra Mesopotamien med viktiga statsstäder som Ur och Uruk. Det här var den första högkulturen i Mesopotamien, omkring 3000 f.Kr. Här utvecklade man till exempel världens första skrift, kilskrift, och sumerisk guldsmedskonst stod högt.

De sumeriska tempelhymnerna till gudinnan Inanna finns bevarade. De är skrivna av världslitteraturens äldsta kända författare, som man känner namnet på, nämligen Enheduanna, ca 2280 f.Kr. Hon var överprästinna åt månguden Nanna i Ur, tillika prinsessa, matematiker, astrolog, astronom och poet. Hon var också den första som skrev i första person, alltså skrev om sig själv som ”jag”.

Under nybabylonisk tid, ca 500 f.Kr., utökade Nebukadnessar, Jerusalems förstörare, riket och byggde upp staden Babylon på nytt, som blev en av världens största städer. Bland annat byggde man Marduktemplet med tillhörande ziqqurat (en terrassformad, religiös byggnad) , troligen Bibelns ”Babels torn”.  Han lät också bygga processionsgatan med den berömda Ishtarporten i glaserat tegel samt delar av det stora palatsområdet där de mytomspunna hängande trädgårdarna lär ha legat.

Arvet efter Mesopotamien

Mesopotamisk skrivkonst, handel, räknekonst, tideräkning, teknik och religion spred sig ut till andra folk och fick stor historisk betydelse. En del tog t.ex. över kilskriften och inflytandet västerut till Syrien och Palestina kan vi spåra i Gamla testamentet. Egypten och Kreta fick också viktiga impulser från sumererna.

Under 2000-talet f.Kr. utvecklade man en matematik, som byggde på talet 60 och som lever kvar i vår indelning av timmar i minuter och sekunder och även vinklar i grader. Man konstruerade också en kalender med månader efter månen och året efter solen.

Vårt kakel har sitt ursprung i assyriska väggplattor i glaserat tegel. De spreds först till Babylonien, Egypten och Persien och kom sedan till Europa via den islamiska kulturen under medeltiden. Alla vapensköldars märkliga djur har sitt ursprung här, såsom våra landskapsvapen. Babylonisk bandslinga, palmetter och pinjekottar gick i arv till antikens Grekland och finns hos oss än idag.

Nutidens förstörelse

Tänker vi på att det faktiskt är grunden till vår kultur, gamla Mesopotamien, som man har bombat sönder och samman i Syrien och Irak? Förutom allt lidande som människorna fått utstå! 

Soldater går upp i en ziqquarat (torn)  från antikens Mesopotamien.
Amerikanska soldater bestiger ziqquraten i UR 2010.

Antikens Egypten

Nildalen och Egypten har en mer samlad historia i jämförelse med Mesopotamien och var en stramt sammanhållen, centraldirigerad stat. Man tillbad en stor mängd gudar och gudinnor. All makt, gudomlig och mänsklig, blev samlad hos farao med hjälp av en prästorganisation och en hierarki av ämbetsmän. Hieroglyfkonsten passade detta härskarsystem som handen i handsken.

Sfinxen och pyramiderna från Gamla riket, vid Giza nära Kairo, är berömda. Särskilt Cheops pyramid, som fortfarande är ett av jordens största byggnadsverk.

Många senare civilisationer har blivit påverkade av pyramiderna och konstföremålen och av egyptiernas sociala och tekniska framsteg. Det gällde framför allt greker och romare, som lärde känna egyptiernas konst och statsmannaskicklighet.

Arvet efter Egypten

Det forntida Egypten lämnade efter sig ett stort kulturellt arv. Det var när greker och romare lärde känna egyptiernas konst och statsmannaskicklighet, som den egyptiska kulturen fick sitt största inflytande. Många senare civilisationer har blivit påverkade och inspirerade av pyramiderna, konstföremålen och deras sociala och tekniska framsteg. Typiskt var också den långt drivna arbetsfördelningen med präster, skrivare, olika typer av hantverkare och bönder och så småningom ett särskilt handelsstånd.

Egyptierna tog tingen nyktert och ”funktionellt”, som de konservativa praktiker de var. Därför var formen strängt ordnad och reglerad precis som i deras feodala samhälle och i deras dagliga liv. Under flera tusen år kom de allmängiltiga och eleganta former till, som påverkade kommande kulturer och stilar. Man kan säga att vi fått grunderna för vår kultur från Egypten. Några exempel är hus av sten med fyra väggar, flyttbara möbler, såsom stolen, bordet, sängen, draglådan och obelisken.

Lotusblomman och papyrusväxten var vanliga motiv. Svart, rött, mörkt orange, gult, grönt och blått var vanliga färger. 5000 år f.Kr. tillverkade man keramik i former som vi fortfarande använder och 2500 f.Kr. framställde man glas och glaspärlor till smycken.

Hieroglyfer

Egyptiernas gamla skriftsystem, hieroglyfer, hade blivit ersatt med ett modernare grekiskt alfabet och fallit i glömska. Vid Napoleons fälttåg till Egypten kring år 1800, hittade man en stenplatta i Rosetta nära Alexandria. Med hjälp av den kunde språkforskarna lösa hieroglyfernas gåta. Texten var nämligen skriven både på grekiska och med hieroglyfer.

Tutankhamuns grav

Tutankhamun var farao och dog vid knappt 20 års ålder 1323 f.Kr. Hans död kom oväntat och hans grav var förmodligen avsedd för någon annan, eftersom den ställdes i ordning i all hast. Gravens fyra rum innehöll allt man kunde behöva både i det dagliga livet och i livet efter detta. Guldsmedsarbetena var också bland de mest praktfulla man hade sett. Det fanns en hel militär utrustning inklusive rustning, men också korgar med torkad mat. I en fyrkantig stenkista fann man en människoformad sarkofag av rent guld med Tutankhamuns mumie.

Gravkammaren blev upptäckt 1922 och utgrävningen tog tio år. Den blev en sensation och påverkade form och design under 1920-talet.

Bland alla föremål i graven fann man ca 400 plagg. 1991 började Gillian Vogelsang­Eastwood i Holland att katalogisera dem och genom kontakt med Christina Rinaldo vid Väfskolan i Borås, kunde man återskapa Tutankhamuns garderob. Det blev en utställning som visades runt om i världen. De rekonstruerade plaggen är numera förvarade hos Textilmuseet i Borås.

Man hade funnit höftskynken, tunikor, kiltar, förkläden, bälten och skärp, handskar, mantlar, huvudbeklädnader och sockor i graven. En del plagg var så sköra att de inte kunde flyttas, medan andra var i fint skick, förmodligen beroende på ursprunglig trådkvalitet. De flesta plagg var tillverkade av lin med olika kvaliteter från 30 till 100 trådar/cm. Så extremt fint linne som fanns i Egypten då, finns inte idag. Enstaka mönster fick tryckas i stället för att vävas; skulle man ha vävt, hade det tagit flera år.

Nefertiti och Horus öga

Nefertiti, ca 1380–1331 f. Kr., var drottning av Egypten, artonde dynastin, och fostermor till Tutan­khamun. Hon har varit ett kvinnligt skönhetsideal under mer än 3000 år, mycket tack vare den berömda byst av henne som finns i Berlin. Se bild på omslaget av Alla tiders stil!

Eyelinern kommer på modet med jämna mellanrum, t.ex. på 1960-­talet efter filmen Kleopatra med Elisabeth Taylor. Egyptiernas eyeliner var en giftig blandning som innehöll bly. Man trodde att sminket skyddade från sjukdomar och dagens forskare har visat att det faktiskt stämmer.

Horus öga en egyptisk symbol

Horus öga är en fornegyptisk symbol för mod och styrka och förmågan att se, upplysa och handla.

Placera in perioden i Timeline>>>

Timeline

Läs mer i boken Alla tiders stil

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. I boken Alla tiders stil varvas stilarna med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, livsstil och konsumtion och mycket mer.

Med många bilder från antikens Mesopotamien och Egypten. Att kunna en del om stilar och stilhistoria gör att vi kan avkoda vår omgivning och spåra det gamla i det nya.

Se video om Mesopotamien och Egypten

Genväg till stilarna

Externa länkar om Mesopotamien

Mesopotamia – History

Ancient Egypt – History