1900-talets decennier

Världen blev snabbt och dramatiskt förändrad på 1900-talet, politiskt, tekniskt och socialt; t.ex. från en oxkärra 1924 till en amerikansk rymdfärja, som lyfte första gången 1997. Det långdragna, grymma första världskriget var ändå en seger för demokratin. Två tusen år av härskartraditioner från Roms och Bysans dagar tog slut, eftersom demokratierna USA, Storbritannien och Frankrike segrade över tsaren, sultanen, Habsburgskejsaren och tyske kejsaren. Men när man styckade upp de gamla rikena i nationalstater förblev många konfliktungar dolda och som gör sig påminda idag.

Kommunikationerna gick t.ex. från ångfartyg till rymdfärjor och från häst och vagn till bil. Industrisamhället byggde på användning av oljan och på bilen, men båda gav oss problem vid seklets slut, då miljö- och klimatfrågorna kom i fokus. Efter 1945 startade ”den stora accelerationen” då industrin lade in högsta växeln och ökade trycket på planeten. En nobelpristagare uttalade dock 1930 att det var omöjligt för människor att förstöra något så stort som jorden. Men det visade sig att han hade fel.

Världskrig och kallt krig

Två världskrig, nazisternas judeförföljelser, andra folkmord och hot om kärnvapenkrig har dessutom förmörkat seklet. En europeisk union hade som syfte att skapa fred. De gamla kolonialmakterna i Europa kom också att få se stora delar av ”tredje världen” komma i kapp i utvecklingen.

Kännetecknande för tiden fram till 1989 var bl.a. av det kalla kriget mellan stormakterna USA och Sovjetunionen. Utvecklingen från basindustrier till högteknologi och från tillverkning till handel och service brukar vi kalla den postindustriella revolutionen och man har också talat om informations- eller kunskapssamhället. Med internet började en revolution, som vi inte har namn på ännu.

Motströmmar under 1900-talets decennier

När vi studerar stilarna under 1900-talets decennier är det viktigt att vi kommer ihåg att det alltid har funnits motströmmar och andra stilar och idéer vid sidan av de tongivande och omskrivna. Funktionalismen räckte egentligen inte till för de hem och miljöer kvinnorna ville ha. I Sverige var mörkbetsade björkmöbler i chippendalestil mer vanliga under 1930-talet än ljusa funkismöbler i böjträ. Och chintzgardiner och blommor och gröna växter har frodats i hemmen men inte i inredningsreportagen. Under hela seklet har förtjusningen i den gustavianska stilen, rokokon och empiren varit stor. De som haft råd och kunskap har skaffat originalmöbler eller exakta kopior, andra har skaffat nytillverkade, lite mer sittvänliga, stilmöbler.

Läs mer i Alla tiders stil

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. Läs mer i boken Alla tiders stil, där stilarna varvas med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, om skönheten, klass, livsstil och konsumtion och mycket mer.

Beställ Alla tiders stil