Meny Stäng

Bysans och den islamiska expansionen

Bysans och den islamiska expansionen –
design- och stilhistoria under medeltiden

Nu har turen kommit till två samtida kulturer med religiösa förtecken, nämligen Bysans och den islamiska expansionen, dvs. det Bysantinska riket och den arabiska guldåldern.

Typiskt för högmedeltiden, ca 1000 till 1350, var en stark ekonomisk tillväxt och befolkningsökning. Den politiska makten blev dessutom både stabiliserad och centraliserad.

Föremål från Bysans och den islamiska expansionen

Korsriddare (Rikard Lejonhjärta), det danska Dagmarkorset, vas från Alhambra, kalligrafi, mosaik från Hagia Sofia i Istanbul

När Västrom upphört på 400-talet levde östra delen kvar med Konstantinopel som huvudstad. På 800- och 900-talen återtog Bysantinska riket flera förlorade provinser och upplevde åter en storhetstid omkring år 1000.

Under hundra år efter profeten Muhammeds död, det vill säga 632–750 e.Kr., blev den nya religionen spridd över stora områden och det blev början på den muslimska guldåldern. Islam härskade till slut över ett område från Portugal i väster till Indien i öster. Impulserna från antiken, som blev förmedlade av den islamiska kulturen, fick stor betydelse för Västeuropa.

I nuvarande mellersta Europa skapade Karl den store samtidigt sitt rike omkring år 800.

Bysans

Den västra delen av det romerska riket upphörde, men den östra delen levde vidare som det Bysantinska riket.

I det Bysantinska riket förenade man arvet från Rom, grekisk kultur och kristendomen. Klosterväsendet präglade hela samhället och det mest bestående arvet blev just den ortodoxa kristendomen.

Påven kallade till korståg för att hjälpa Bysans att återvinna det Heliga landet. Genom korstågen blev det bysantinska inflytandet i Europa stort och de skapade också kontakt mellan öst och väst. På så sätt kom Europa i kontakt med den muslimska världen och det ledde till ökad handel och att man återupptäckte antikens författare som hade blivit översatta av araberna.

Det mest bestående blev som sagt den ortodoxa kristendomen, främst i Ryssland. När det gäller den bysantinska konsten så hyllade man Gud och inte människan som under antiken. Därför blev konsten statisk och stiliserad och förekom mest som mosaiker och fresker och inom ikon- och bokmåleri. Mosaikerna är berömda och de viktigaste konstföremålen blev just ikonerna, bilder av Kristus, Jungfrun och helgon, som tjänade som vördnadsföremål i både i kyrkor och i hem.

Dagmarkorset på bilden ovan är en dansk nationalklenod. Man hittade korset vid drottning Dagmars grav 1683 och det visade sig vara bysantinskt från 1000-talet. Man tror att det hamnade i Danmark genom handelsförbindelser eller korståg. Numera är kopior av Dagmarkorset en vanlig bröllopsgåva i Danmark.

Bysans – arkitektur

Vid sidan av basilikan uppkom en ny byggnadstyp, nämligen korskyrkan med förgylld kupol och utvändigt strävsystem som skulle gestalta himmelriket. Man ersatte skulpturer med mosaiker och fresker.

Hagia Sophia

Hagia Sophia i Istanbul

Hagia Sofia i nuvarande Istanbul blev den kristna arkitekturens mästerverk och förblev så under åtminstone 1000 år. Man byggde den som en kristen kyrka på 530-talet och den blev senare förknippad med den grekisk-ortodoxa kyrkan. När Konstantinopel föll mot turkarna 1453 blev den en moské och 1934 ett museum. 2020 annullerade man beslutet från 1934 för att den återigen ska kunna vara en moské.

Karta över Bysans och den islamiska expansionen.
Det Bysantinska rikets och den islamiska expansionens utbredning.

Den islamiska expansionen/den arabiska guldåldern

Efter de militära erövringarna följde en kulturell och vetenskaplig islamisk dominans, som varade från 700-talet till mitten på 1200-talet.

Islams företrädare visade större religiös tolerans än vad de kristna härskarna hade gjort. Man intresserade sig dessutom för kultur och vetenskap i de erövrade områdena. Man räddade de grekiska filosoferna och författarna till eftervärlden genom att översätta dem till arabiska.

Från araberna har vi fått våra siffror och talsystem, som de förde med sig från Indien. Hur mycket de påverkat Europa, visar alla arabiska låneord.

Araberna gjorde som i Bysans. Man framställde inte människor på bild, eftersom människan är skapad som Guds avbild.  I stället utvecklade man dekoration och ornamentik till fulländning, till exempel rytmiskt upprepade mönster med oändlighetsverkan, geometriska, sammanflätade stjärnmönster och stiliserad växtornamentik, s.k. arabesk. Dekoration och ornamentik återkom också inom den arabiska skriften i kalligrafisk form. Kalligrafin och bildkonsten smälte samman i många bokverk.

Arabisk kultur har påverkat många av våra vanligaste bruksföremål, till exempel tallrikar, serviser och bokband. Och vi har fortfarande gärna orientaliska mattor på golvet!

Man kan säga att araberna drev den bysantinska abstraktheten till sin spets. Ett enkelt föremål som en mattpiska visar kraften och elegansen i formspråket. Den nyktra men samtidigt rika fantasin har fått ett handgripligt utryck.

Hypostyle

Hypostyle i Córdoba, Spanien

Arabisk arkitektur

Gemensamt med konsten hade arkitekturen några drag gemensamma såsom symmetri, geometriska mönster, arabesker och klara färger. Inom arkitekturen återkommer några drag över hela den islamiska världen från Spanien till Indonesien, nämligen hypostylen, en gård med fontäner och iwan, en stor portal eller hall med spetsigt tunnvalv, minareter samt mihrab, d.v.s. en nisch i moskén som visar riktningen mot Mekka.

Placera in perioden i Timeline>>>

Timeline

Läs mer i boken Alla tiders stil

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. I boken Alla tiders stil varvas stilarna med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, livsstil och konsumtion och mycket mer.

Ur Alla tiders stil om medeltiden och kelter och germaner
Större text >>>

Se video om Bysans och om den islamiska expansionen

Se fler bilder från Bysans och från den islamiska expansionen. Att kunna en del om stilhistoria gör att vi kan avkoda vår omgivning och lättare spåra det gamla i det nya.

Genväg till stilarna