Kelter och germaner – stilhistoria, kultur och spår i vår vardag -3

Kelter och germaner. En keltisk krigare och germanske Herrman.

Kelter och germaner – föränderliga folkgrupper

Kelter och germaner formade Europas historia och stilshistoria

De flesta förknippar kelter och germaner med museer, svärd och gamla historieböcker. Men sanningen är att de har lagt grunden för mycket i vår moderna livsstil. Varje gång du planerar din vecka, firar en högtid, tar på dig en rutig halsduk eller startar en fantasy-serie på Netflix, kliver du rakt in i deras värld.

Före romarrikets spridning och kristendomens intåg dominerades Europa av två stora kultur- och språkgrupper:

Germanerna: Våra nordiska och nordeuropeiska förfäder. Ett folk fyllt av myter om asagudar, runor och en stark krigarkultur som romarna både fruktade och fascinerades av.

Kelterna: Kända för sitt intrikata hantverk, sina druider och sin djupa koppling till naturen. De dominerade de brittiska öarna och delar av centraleuropa.

Kelter och germaner – design- och stilhistoria under tidig medeltid

Kelter och germaner var inga etniska utan tvärtemot ständigt föränderliga grupper med olika språk och dialekter. (Populär)kulturen och hela den moderna fantasygenren vore otänkbara utan kelter och germaner och deras berättartradition och stilhistoria.

Fibula (dräktspänne), vikingaskepp, Tolkiens ring, keltisk hjälm och glaspärlor.

Kelter – kultur, konst och ornamentik

Kelterna spred sig över stora områden i västra och centrala Europa och blev kända för sin rika ornamentik, sina skickliga hantverkare, sina metallföremål och sin starka kulturella identitet. Deras konst och stil är tydliga i många fynd från järnåldern.

Den keltiska kulturen har sina rötter i Hallstattkulturen i Österrike, ca 1 000–400 f.Kr. vid övergången mellan brons- och järnålder, samt i Latènekulturen i Schweiz, från ca 500 f.Kr.. Grekerna kallade dem keltoi och betraktade dem som ett av de fyra stora barbarfolken, medan romarna gav dem namnet galler. Kelternas samhällen blev en kulturell smältdegel med starka stilimpulser från både skyter, etrusker och greker.

Klicka på frågorna nedan för att dyka djupare ner i kelternas och germanernas fascinerande formvärld och se hur de påverkar oss än i dag.

> Vad är typiskt för kelternas kultur?

Kelterna levde i lokala grupper med stark kulturell identitet och med gemensamma språkliga och estetiska drag. De var skickliga hantverkare som gjorde utsökta metallarbeten i brons och järn, vapen, sköldar, smycken och prydnadsföremål. Kelterna är särskilt kända för sin ornamentik med komplexa mönster som användes på metallföremål, vapen, smycken och keramik.
Prästerna, druider, spelade en viktig roll i religiösa och kulturella frågor. Kelterna har påverkat senare europeisk konst och lever kvar i modern design, smycken och ornamentik.

> Vilka stildrag och hantverk utmärker den keltiska kulturen?

Kelternas hantverk kännetecknades av intrikata spiralslingor, virvelmotiv och kraftigt stiliserade djur. De hämtade inspiration från grekiska växtmotiv och skytiska djurmotiv och skapade en helt egen smältdegel av former. De använde även gjutna glaspärlor, färgstarka emaljinläggningar och är särskilt kända för torques – de kraftiga, öppna halsringarna i metall.

> Vad har kelterna betytt för europeisk och nordisk berättartradition, språk och traditioner?

Deras diktare kallades barder och sjöng storslagna hjältesagor. När de brittiska kelterna drevs tillbaka till Wales och Skottland av angler och saxare, föddes berättelserna om kung Artur och hans riddares tappra motstånd. De keltiska språken (som kymriska/walesiska, gaeliska, bretonska och iriska) lever kvar än i dag.

Germaner – struktur, kultur och samhällsliv

Germanerna levde främst öster om Rhen och i delar av norra Europa. De utvecklade egna språk, samhällsstrukturer, ledarskapsformer och värderingar. Vår bild av germanerna påverkas starkt av gamla källor, bland annat skrifter av den romerske författaren Tacitus.

Omkring år 50 f.Kr., när Julius Caesar erövrat Gallien och vunnit över kelterna, blev romarna grannar med folkslagen norr om Alperna som de kallade germani. Den romerska historikern Tacitus beskrev dem år 98 f.Kr. i sin skrift Germania. Runt 500 f.Kr. talade de ett gemensamt ursprungsspråk som under det följande årtusendet delades upp i olika dialekter.

> Hur såg det germanska samhället ut?

Germanerna levde i olika stammar med egna ledare i lokala samhällen. De vuxna männen samlades till rådslag, concilium. Krigarföljet kring en hövding kallades hirden – ett frö till feodaltidens riddare. Heder, lojalitet och mod var centrala värden. De har påverkat senare europeiska samhällen och synen på ledarskap och heder. Efter romarrikets fall och folkvandringarna formades färre men större riken som franker, burgunder, sveber, visgoter och ostrogoter.

> Hur påverkade kontakten med Romarriket germanernas stil och ekonomi?

Kontakten mellan romare och germaner var intensiv och rymde både krig och fredlig handel. Germanerna exporterade järn, ull, bärnsten, hästar och enorma mängder hudar och skinn till den romerska armén. I utbyte strömmade romerska guldmynt och exklusivt romerskt glas norrut. De germanska hantverkarna smälte ofta ner de romerska guldmynten och smyckena för att omvandla dem till helt nya, lokala statussymboler och smycken med nordisk prägel.
Germanerna var skickliga på metallarbeten och utvecklade en helt egen, abstrakt nordisk djurornamentik med djur- och fågelmotiv.

> Vad är nordisk djurornamentik och vilka är vikingatidens sex stilar?

Nordisk djurornamentik är en germansk konstform där ursprungligen naturtrogna motiv av hästar, hjortar och fåglar gradvis förvandlades till abstrakta, schematiserade och sammanflätade mönster. Under vikingatiden utvecklades sex kända huvudstilar:
Osebergstil (ca 750–850): Introducerade det karaktäristiska och energiska “gripdjuret”.
Borrestil (ca 850–950): Mer tredimensionell med täta geometriska mönster och ringkedjor.
Jellingestil (ca 900–975): Platta, S-formade djur som påminner om band eller reptiler i profil.
Mammenstil (ca 950–1025): Kraftiga djurkroppar som för första gången blandas med europeisk växtornamentik.
Ringerikestil (ca 1000–1075): Stram och elegant stil med tunna, utdragna bladflikar som virvlar runt motivet.
Urnesstil (ca 1050–1150): Den sista och mest minimalistiska stilen med smala, graciösa och asymmetriska djurslingor.

> Vilken vikingastil ser vi mest av på svenska runstenar i dag?

Det är den sena Urnesstilen (ca 1050–1150), som fått sitt namn efter träsniderierna på Urnes stavkyrka i Norge, men det är på de svenska runstenarna – framför allt i Uppland – som stilen förekommer allra mest. De svepande, runda kurvorna och de mandelformade ögonen på runslingorna är exempel på denna sista fas av den hedniska djurornamentiken, som ofta blandades med kristna kors och latinska bokstäver under en turbulent brytningstid.

> Vilken status hade kvinnorna i de keltiska och germanska samhällena?

De var friare än kvinnorna i det antika Rom och Grekland. Germanska kvinnor var gårdens överhuvud och bar nyckelknippor i bältet som symbol för sin juridiska makt över egendomen. Keltiska kvinnor kunde ärva land, behålla sina egna tillgångar vid äktenskap och till och med bli militära och politiska ledare.

> Hur syns det kvinnliga arvet i dåtidens design och hantverk?

Det syns i den avancerade textilkonsten och i de praktfulla smyckena. Den germanska kvinnodräkten smyckades med stora, dekorerade spännbucklor i brons på axlarna, fyllda med den intrikata nordiska djurornamentiken. Kvinnorna behärskade också vävstolen och skapade de mönstrade ylletyger som lade grunden för vår nordeuropeiska textiltradition.

> Varför är begreppet germaner belastat?

“Germaner” blev ett belastat begrepp när nazisterna gjorde det till sitt, då de ville skapa sitt stortyska rike. Efter andra världskriget har man försökt avnazifiera begreppet germaner utan att riktigt lyckas.

Avsnitten utgår från boken Alla tiders stil, som visar hur varje stiluttryck speglar sin tid och hjälper oss att spåra det gamla i det nya. Lämplig som kurslitteratur.

För lärare och föreläsare

wiskhy och öl - arv efter kelter och germaner

Kelter och germaner idag – arvet i vår vardag

Med tiden blandades keltiska och germanska kulturer både med varandra och med romerska influenser. Detta har gett spår som lever vidare i språket, i namn, i berättelser, i konst och i många kulturella uttryck än i dag.

Varje gång du planerar din vecka, häller upp en kall öl, tar en liten whisky eller tar på dig en skjorta, kliver du rakt in i deras värld. Genom arkeologiska fynd kan vi i dag spåra en unik stilhistoria där dåtidens traditioner möter vår vardag.

Klicka på frågorna nedan för att se de fascinerande spåren av kelter och germaner i vårt liv i dag.

> Hur kelter och germaner uppfann fantasy

Hela den moderna fantasygenren vore otänkbar utan dem. Kelternas barder sjöng hjältesagor, medan de germanska folken delade muntliga epos som Beowulf på fornengelska och berättelsen om Sigurd Fafnesbane i Norden. Denna sista saga blev det tyska eposet Nibelungenlied som senare blev en opera av Richard Wagner. Författaren J.R.R. Tolkien hämtade enorm inspiration från dessa keltiska och germanska hjältesagor, runor och myter när han skapade Sagan om Ringen.

> Så styr vikingarnas gudar din vecka!

Vår kalender och hur vi benämner tid har sitt ursprung hos germanerna. Romarna hade döpt sina veckodagar efter sina gudarna och planeterna, men germanerna översatte detta till sina egna gudar. Det är därför våra svenska veckodagar har fått sina namn direkt från asatrons gudar: Tisdag (Tyr), Onsdag (Oden), Torsdag (Tor) och Fredag (gudinnan Frigg eller Freja).

> Utan kelter och germaner ingen öl!

Ja, i allra högsta grad! Medan romarna och grekerna föredrog vin och betraktade öl som en “barbardryck”, var ölet en central del av kosten och kulturen hos de germanska och keltiska stammarna. De bryggde öl på korn och vete och smaksatte med honung, kryddor och örter. Det var grunden för den europeiska pub- och ölkulturen.

> Utan kelter ingen whiskey!

Själva ordet whisky, eller whiskey, är keltiskt. Det kommer från gaeliskans uisce beatha (eller iriskans uisce beatha) som betyder “livets vatten”. Det var keltiska munkar på Irland och i de skotska högländerna som under tidig medeltid förfinade konsten att destillera kornmäsk – baserat på kunskap från resor i Sydeuropa. Den gaeliska frasen översattes senare slarvigt i folkmun och blev till slut “whisky”.

> Före kelter och germaner bar alla klänning!

Några av våra basplagg kommer från dem. Med skyterna kom byxorna till Europa och kelter och germaner adopterade dem snabbt på grund av det kalla, nordiska klimatet. Romarna bar togor och hånade plagget som omanligt och kallade länderna i norr för ”byxnationer”. Dessutom gjorde de med tiden den keltiska undertunikan, camisian, kortare. Detta ord lever kvar i spanskans camisa och franskans chemise och är det direkta ursprunget till vår moderna skjorta.

> Halloweens mörka, keltiska ursprung.

Halloweens ursprung går tillbaka till den gamla keltiska nyårsfesten Samhain, som man firade 31 oktober. Den markerade den direkta övergången till vintern. Det var en stor religiös fest fylld av ceremonier och ritualer som leddes av de keltiska prästerna, druiderna. Läs mer om varför vi firar Halloween.

Placera in kelter och germaner i Timeline

Perioden i Timeline>>>

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant.

Kelter och germaner – se Stilspanings video på YouTube

De tidiga europeiska folken kelter och germaner hade en rik kultur utan skriftspråk. Videon visar att kulturutbytet mellan romare och germaner kom att påverka Europas stilutveckling. Kulturarvet från kelter och germaner med deras hjältesagor och språk har betytt mycket för vår stilhistoria, populärkultur och fantasy. Nr 3 i Stilspanings Design och stilhistoria på YouTube.

Crash course / snabbkurs i stilhistoria

– om stilar och design i 16 avsnitt:

Läs min blogg om kelter och germaner idag

Extern länk om kelter

Hemsida för boken Kelter – motspelare i medieskugga
av Karl Basilier.