Meny Stäng

Nyklassicismen – empir – Karl Johan

Nyklassicismen – empir – Karl Johan – design- och stilhistoria – modern tid 1800-tal

Nyklassicismen – empir – Karl Johan kallade man stilen i början på 1800-talet. Då hade känslan och fantasin blivit viktigare än upplysningens tro på förnuftet. Napoleon och hans inredningsarkitekter förändrade nyklassicismen till en romersk kejsarstil, som vi kallar empir, d.v.s. en arkitektonisk och praktfull stil.

I det begynnande industrisamhället kunde borgarklassen ta för sig och fler fick därför råd att inreda och förnya sina hem.

Nyklassicismen - empir - Karl Johan - föremål

Illustrationen ur en bok av Jane Austen.

Romantiken

Empiren sammanföll med romantiken, en riktning inom konst, musik, litteratur, vetenskap och filosofi från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet. I Tyskland kom man på idén om en Volksgeist, som gav varje nation dess egenart och som bidrog till romantiken och den var en reaktion mot upplysningstidens tro på förnuftet, då existentiella frågor om livets mening inte fick några svar. Därför blev nu känslan och fantasin viktigare och som förde med sig en våg av emotioner över Europa.

Man betraktade naturen som en själens spegel och man såg också konsten som ett uttryck för en tidsepoks, ett folks eller en individs väsen. Därför såg man konstnären mer som ett geni än en hantverkare. De engelska poeterna Shelley, Keats och Byron förkroppsligade det unga geniet.

Romantiken – litteratur och musik

Romanen hade lägre status än poesin i början av seklet, men dess status växte och 1800-talet blev romanens århundrade med typiska historiska äventyrsromane som Ivanhoe av Walter Scott och De tre musketörerna av Alexandre Dumas d.ä. Johann Wolfgang von Goethe i Tyskland var en av de mest inflytelserika författarna, liksom Victor Hugo i Frankrike.

Genom Jane Austens romaner och otaliga filmer och teveserier har vi lärt känna empiren, i England kallad regency.  Dandyn dök också upp i umgängeslivet. Men idag skulle vi nog säga snobb.

Inom musiken blev Ludwig van Beethoven en länk mellan Joseph Haydns och Wolfgang Amadeus Mozarts wienklassicism och romantiken. Symfonierna nr 3, 5 och 6 skrev han under 1800-talets första decennium och symfoni nr 9, EU :s ”nationalhymn”, kom till på 1820-talet.

Nyklassicismen – empir Karl Johan – i Sverige

Omkring 1810, samtidigt med den nye kronprinsen Karl Johan, kom empiren till Sverige och blev en fortsättning på den gustavianska stilen. Karl Johansstilen blev som alltid i Sverige enklare och mer lågmäld. Möblerna blev nu ett enhetligt möblemang från att ha varit en samling enskilda pjäser. Och sittgruppen fick nu stå kvar mitt i rummet under ljuskronan. Tidigare flyttade man fram möblerna och ställde tillbaka dem utmed väggarna efter användning.

Nyklassicismen - empir - Karl Johan - Fransk bordspendyl i brons
Fransk bordspendyl i brons (Auctionet)

Typiskt för empir och Karl Johansstilen

Möblerna var uppbyggda med kolonner och pelare och byrå-­ och bordsskivor var ofta i marmor. Borden fick därför en annan tyngd än de graciöst smalbenta gustavianska borden. Nu målade man dessutom inte möblerna längre så flammig pyramidmahogny blev det vanligaste träslaget.

Föremål och möbler från nyklassicismen - empir - Karl Johan

Bordsunderrede i form av en sfinx, möbeltyper under empiren samt en urna i porfyr.

Vanliga möbler var empirsängen, som man drog ut från fotändan samt bordet på centralfot, ofta med lejontassar eller med tredelad fot. Modemöbeln framför andra var chiffonjén.

Stolarna hade svängda ben, mest framtill. Empirstolar har inspirerat till några av våra vanligaste allmogestolar. Bysnickarna var nämligen inspirerade av de sabelformade benen och av ryggbrickorna. Under senempiren ersatte man de sabelformade frambenen med profilsvarvade ben efter brittisk modell. Typiska för empiren var långa, ganska tunga soffor med fast stoppning som tidigt hade raka gavlar, men senare svängda.

Mot mitten av seklet förekom ljusa möbler av björk och alm, gärna med svärtade detaljer. Denna spensliga möbelstil, med influenser från Österrike och Tyskland, kallade man från början lite nedlåtande för ”biedermeier”, d.v.s. småborgerlig, brackig.

Textilier och ornament under empiren

Siden och andra textilier i starka färger, rött, citrongult, grönt, guld och blått draperade man i konstfulla gardinuppsättningar och även väggarna blev klädda med siden.

Praktfulla pjäser, kandelabrar och även möbler bars upp av karyatider (kvinnostatyer). Vanliga material var marmor, porfyr och brons.

Ornament som för det första var inspirerade från antiken: akantus, lagerkransar, lejontassar, lyror, svanar och palmetter. För det andra från krig: örnen, skölden, lansen och kasken. Och för det tredje från Egypten: lotusblomma, sfinx och grip. 

Nu kom också papperstapeter med målade dekorationer i klara färger. Golvmattor blev också vanligare.

Pelta, en halvmåneformad sköld från antiken, var en omtyckt dekordel för stolsryggar. De bar också upp sybord och klaffbord och man använde dem som mönster på sidentyger.

Empirens mode

Den enkla grekiskinspirerade klänningens skärp åkte upp under bysten på 1790-talet och vi fick det typiska empirmodet. Napoleon däremot ogillade de halvt genomskinliga linnetygerna och ville gynna sidenindustrin. Sidenet blev modernt kring år 1800 och då måste klänningstyget skäras på ett annat sätt så det kunde falla vackert. Midjan hamnade fortfarande under bysten. Puffärmar blev moderna. Utanpå kunde man ha en långärmad, kort jacka i mörkare färg. Modefärgerna var vitt, ljusblått och ljusrosa. Kvinnornas hår kunde, för första gången sedan antiken, vara kort.

Så småningom blev färger och mönstrade tyger moderna och klänningarna blev dekorerade med volanger, rosetter och tygblommor. Håret skulle nu vara långt igen, gärna lockigt och uppsatt under vida, dekorerade hattar. Midjan började också krypa nedåt.

Männens mode blev med Napoleon mer diskret. Håret klipptes kort och kläderna blev mörka. Långbyxan blev modern. Senare blev håret lite längre och gärna lockigt. Kravatter och halsdukar och den höga hatten hörde till mannens utstyrsel. Dandyn var särskilt modemedveten. Vi kanske skulle säga klädsnobb.

Empirdrottningar

Stilar brukade förr bli uppkallade efter kungarna, som var bra krokar att hänga upp (stil)historien på. Här spanar vi i stället in deras drottningar så att vi kan följa tiden och modet bättre.

Svenska drottningar under empiren.

Fredrika av Baden 1797-1809 (Gustaf IV Adolf), Hedvig av Holstein Gottorp 1809-18 (Karl XIII), Desirée 1818-44 (Karl XIV Johan).

Placera in perioden i Timeline>>>

Timeline

Läs mer i Alla tiders stil

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. Läs mer i boken Alla tiders stil, där stilarna varvas med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, om skönheten, klass, livsstil och konsumtion och mycket mer.

Se video om nyklassicismen – empir – Karl Johan

En video om empir och Karl Johansstilen. Av Eva Atle Bjarnestam.

Fler bilder från empiren. Att kunna en del om stilhistoria gör att vi blir bra på att avkoda vår omgivning och spåra det gamla i det nya.

Genväg till stilarna

Externa länkar om empir