1960-talets form och design

1960-talets form och design visade på kulturella och politiska omvälvningar. En popkultur med färgstarka plastmöbler och mönster uttryckte ungdomens glädje, förändring och protest. Formerna blev raka och kantiga och färger som brunt, grönt och orange dominerade. Kultur, mode och politik flätades samman och samhällets förändringar tog sig uttryck i flexibla möbler och en ny syn på konsumtion. 60-talet var en dynamisk brytningstid i designhistorien, där funktion mötte lekfullhet och tradition mötte innovation.

Alla tiders stil – nyckeln till att avkoda din vardag

Den här sidan är bara lite av allt du hittar i Alla tiders stil. Boken sätter in stilarna i ett historiskt sammanhang och 500 bilder hjälper till att göra dig till en riktig stilspanare.

Omslaget säger precis vad det handlar om. Genom att förstå det historiska DÅ, kan du upptäcka och förstå trender och design NU.

Pris: 240 kr (Alltid fri frakt!)

Köp boken här

Välfärdssamhället tar form

Städernas stadskärnor revs och beredde plats för trafikleder och funktionalistiska byggnader. Kyrkobyggnaderna gav mer utrymme för konstnärlig frihet. Hela 350 nya kyrkor byggdes under några decennier. Och många av välfärdssamhällets offentliga byggnader ritades och inreddes, stadshus, bibliotek, simhallar etc.

Stadshuset i Sandviken illustrerar inredningen av den offentliga sektorn under det stora utbyggnadsskedet.

Pop, antidesign – 1960-talets form och design

1960-talets form och design blev påverkad av 68-rörelsen, som bl.a. bestod av olika radikala rörelser med ursprung i studentrevolten i maj 1968. Gemensamt för dem var att man t.ex. ifrågasatte gamla normer och värderingar.

En rörelse, nämligen antidesignrörelsen, uppkom i Italien efter Ettore Sottsass möbelutställning i Milano 1966. Man tog till sig det som modernismen avvisade, flyktighet, ironi, humor, kitsch samt starka färger. Flera grupper kom senare att ingå i Memphisgruppen under 1980-talet.

Pop, politik och plast  

Pop var uttrycket för den nya, unga kulturen och som fick sitt eget uttryck i musik, konst, inredning, mode samt livsstil. Man ville bl.a. uttrycka glädje, förändring och förbrukning. Och även protest förstås. Ofta politisk!

Mary Quant gjorde t.ex. poppiga kläder för Swinging London. Och i Finland ritade Maija Isola sina kända mönster som t.ex. Unikko för Marimekko. Intresset övergick från danska hantverksmöbler till finska möbler, som bl.a. Eero Aarnios möbler i glasfiberarmerad plast i starka färger, såsom Åskbollen och Pastillen. Verner Panton, Joe Colombo och Eero Arnio visade också futuristiska inredningar och plastmöbler på möbelmässan i Köln.

Plast var dessutom användbart till hushållsföremål, leksaker, kläder och smycken.

Plast från Gustavsberg.

I Sverige gjorde Inger Persson t.ex. en popserie i keramik och Gunnar Cyrén gjorde Popglas i klara färger. Börge Lindau och Bo Lindekrantz gjorde möbler i lackerade stålrör och Jan Dranger och Johan Huldt gjorde även succé i Japan med sina ungdomliga möbler.

Inez Svensson, Gunila Axén och Birgitta Hahn gjorde t.ex. färgglada, poppiga textilier. Handarbetets Vänner under Edna Martins ledning knöt till sig textilkonstnärer som Kaisa Melanton samt Sten Kauppi.

Rakt, kantigt, färgglatt och storblommigt

Lena Larsson myntade det lite missförstådda begreppet ”slit-och-släng”, eftersom hon egentligen propagerade för att man skulle slita ut grejerna och inte sig själv. Men en kritik mot masskonsumtion växte. Således lämnade konsthantverkarna sina verkstäder och uppsökte skolor, sjukhus och fängelser. Aktivitet var ännu viktigare än resultat.

Stig Lindberg ritade Berså 1960, även kallad decenniets servis. Torun Bülow-Hübe gjorde bl.a. en klocka utan siffror. Och Föreningen Nutida svenskt silver kom till 1963 i Stockholm.

Erik Höglund gjorde succé bl.a. med blåsigt och orent glas. 1963 kom Bertil Vallien till Åfors glasbruk och inledde därmed sin långa karriär. Och Signe Persson-Melin gjorde t.ex. Glas i kvadrat för Boda 1969. Mot slutet av decenniet växte studioglasrörelsen fram med Åsa Brandt som pionjär.

Volvo 140 kom 1966 och Lars Lallerstedt formgav bl.a. stilbildande apparatur för Sonab.

Läs om alla formgivare och designers

De formade 1900-talet samlar ca 1 500 formgivare, företag och grupper. Här på stilspaning.se hittar du bokens innehåll, men själva boken är ett mer effektivt arbetsverktyg. Att bläddra i en fysisk bok ger en annan överblick och gör det lättare att jämföra och hitta kopplingar.

Ikea är en viktig del av 1900-talets och vår nutida design och stilhistoria. Man demokratiserade designen och de platta paketen gick hand i hand med modernismen. Läs mer om Ikea:s decennier.

Mode och frisyrer på 60-talet

I Paris etablerade sig Yves Saint Laurent 1962 och Courrèges lanserade bl.a. långbyxor och byxdräkt för kvinnor. Men konfektionssydda kläder ökade i betydelse. I Sverige startade företaget Gul & Blå 1966 och Sighsten Herrgård skapade bl.a. en unisexoverall i crimplene 1967.

Killarna lät luggen växa efter Beatles och efter hippieeran blev håret ännu längre. Skägg blev också mode bland intellektuella. Flickorna tuperade också håret. Politiskt vänstervridna bar maojacka.

Mitt i detta färgglada decennium, en stor oro här och ute i världen!

1960-talet – Tio år på en minut – från SVT

Externa länkar

Post war design från Victoria & Albert museum