Meny Stäng

1960-talets form och design

Pop, antidesign – 1960-talets form och design

1960-talets form och design blev påverkad av 68-rörelsen, som bl.a. bestod av olika radikala rörelser med ursprung i studentrevolten i maj 1968. Gemensamt för dem var att man t.ex. ifrågasatte gamla normer och värderingar.

En rörelse, nämligen antidesignrörelsen, uppkom i Italien efter Ettore Sottsass möbelutställning i Milano 1966. Man tog till sig det som modernismen avvisade, flyktighet, ironi, humor, kitsch samt starka färger. Flera grupper kom senare att ingå i Memphisgruppen under 1980-talet.

Bilder som illustrerar 1900-talets form och design
1900-talets decennier:

Stol Josef Frank och graverat glas Simon Gate 1920-tal, takkrona art déco New Yorker hotel, Konsumbutik Svedmyra och mugg Swedish Grace (1930/2000-tal), tapet Josef Frank, Lena Larsson med fladdermusfåtölj 1950-tal, fåtölj Kyllö Ikea 1960-tal, postmodernistisk byggnad samt lampa Svarva 2000-tal.

1960-talets form och design – popkultur, politik och plast  

Pop var uttrycket för den nya, unga kulturen och som fick sitt eget uttryck i musik, konst, inredning, mode samt livsstil. Man ville bl.a. uttrycka glädje, förändring och förbrukning. Och även protest förstås. Ofta politisk!

Mary Quant gjorde t.ex. poppiga kläder för Swinging London. Och i Finland ritade Maija Isola sina kända mönster som t.ex. Unikko för Marimekko. Intresset övergick från danska hantverksmöbler till finska möbler, som bl.a. Eero Aarnios möbler i glasfiberarmerad plast i starka färger, såsom Åskbollen och Pastillen. Verner Panton, Joe Colombo och Eero Arnio visade också futuristiska inredningar och plastmöbler på möbelmässan i Köln.

Plast var dessutom användbart till hushållsföremål, leksaker, kläder och smycken.

Pop i Sverige

I Sverige gjorde Inger Persson t.ex. en popserie i keramik och Gunnar Cyrén gjorde Popglas i klara färger. Börge Lindau och Bo Lindekrantz gjorde möbler i lackerade stålrör och Jan Dranger och Johan Huldt gjorde även succé i Japan med sina ungdomliga möbler.

Inez Svensson, Gunila Axén och Birgitta Hahn gjorde t.ex. färgglada, poppiga textilier. Handarbetets Vänner under Edna Martins ledning knöt till sig textilkonstnärer som Kaisa Melanton samt Sten Kauppi.

Raka, kantiga former; bruna, gröna och orange färger; stiliserade och storblommiga mönster.

Teven förde in världen och politiken in i vardagsrummen och den påverkade därför möblering och inredning, som skulle vara flexibel, gärna med vitlackerade möbler och furumöbler. När fyrtiotalisterna satte bo på 1970-talet blev ljudanläggningen också särskilt viktig.

Lena Larsson myntade det lite missförstådda begreppet ”slit-och-släng”, eftersom hon egentligen propagerade för att man skulle slita ut grejerna och inte sig själv. Men en kritik mot masskonsumtion växte. Således lämnade konsthantverkarna sina verkstäder och uppsökte skolor, sjukhus och fängelser. Aktivitet var ännu viktigare än resultat.

Fler nedslag i 1960-talets form och design

Stig Lindberg ritade Berså 1960, även kallad decenniets servis.

Torun Bülow-Hübe gjorde bl.a. en klocka utan siffror. Och Föreningen Nutida svenskt silver kom till 1963 i Stockholm.

Erik Höglund gjorde succé bl.a. med blåsigt och orent glas. 1963 kom Bertil Vallien till Åfors glasbruk och inledde därmed sin långa karriär. Och Signe Persson-Melin gjorde t.ex. Glas i kvadrat för Boda 1969. Mot slutet av decenniet växte studioglasrörelsen fram med Åsa Brandt som pionjär.

Volvo 140 kom 1966 och Lars Lallerstedt formgav bl.a. stilbildande apparatur för Sonab.

Mode och frisyrer

I Paris etablerade sig Yves Saint Laurent 1962 och Courrèges lanserade bl.a. långbyxor och byxdräkt för kvinnor. Men konfektionssydda kläder ökade i betydelse. I Sverige startade företaget Gul & Blå 1966 och Sighsten Herrgård skapade bl.a. en unisexoverall i crimplene 1967.

Killarna lät luggen växa efter Beatles och efter hippieeran blev håret ännu längre. Skägg blev också mode bland intellektuella. Flickorna tuperade också håret. Politiskt vänstervridna bar maojacka.

Ur Alla tiders stil

Utdrag ur boken Alla tider stil om 1960-talets form och design.

Samhälle

Kongokrisen äger rum 1960. Samma år blir Sverige medlem i Efta, Europeiska frihandelssammanslutningen. Berlinmuren blir byggd 1961. FN :s generalsekreterare Dag Hammarskjöld dör i en flygolycka samma år. Kubakrisen mellan USA och Sovjet 1962.John F. Kennedy blir mördad 1963. Vietnamkriget utvidgas 1964 och strider utbryter på Cypern.

Kulturrevolutionen i Kina börjar 1966. 1967 genomför man en militärkupp i Grekland. Samma år utbryter sexdagarskriget med ett blixtanfall av Israel mot Egypten. Sovjet invaderar Tjeckoslovakien 1968 efter ”Pragvåren”. Brittisk militär till Nordirland 1969. I Afrika pågår Biafrakriget. Och i mordets tecken : 1968 blir Martin Luther King och Robert Kennedy mördade i USA. Terrorattentat i Rom och Milano 1969.

I Sverige blir kvinnor prästvigda första gången 1960. Nioårig grundskola blir införd 1962. Stig Wennerström blir dömd för spioneri 1964. Samma år blir p-piller godkända i Sverige. Neurosedynkatastrofen 1961. Laser kommer i bruk i USA 1960 och man sänder upp den första kommunikationssatelliten 1961.

1969 tar Neil Armstrong klivet ut på månen. Rachel Carsons bok Tyst vår om miljön utkommer 1962. Begreppet miljö får nu en ny betydelse av miljöförstöring.

Man river Klarakvarteren i Stockholm. Hötorgskravaller bryter ut i Stockholm 1965. Föräldrars rätt att aga barn upphör 1966. Sverige genomför omläggning till högertrafik 1967 och Bror Rexed inför du-reform vid Medicinalstyrelsen. 1968 säger riksdagen nej till svensk atombomb och avvecklar kärnvapenprogrammet. Grundskolan får en ny läroplan 1969.

Olof Palme demonstrerar tillsammans med Nordvietnams ambassadör 1968. Han efterträder Tage Erlander som Socialdemokraternas partiledare och Sveriges statsminister 1969. Strejk vid LKAB i Kiruna och Högerpartiet ändrar namn till Moderata samlingspartiet.

Kultur

1960 blir Siri Derkert den första kvinnan med separatutställning på Moderna museet. Utställningen Form Fantasi på Liljevalchs 1964 är en reaktion mot enkelheten som blivit stereotyp. Och utställningen med amerikansk popkonst på Moderna museet samma år blir legendarisk, liksom en happening med Robert Rauschenberg, John Cage och Öyvind Fahlström.

1962 kritiserar Bengt Nerman kulturklimatet i Sverige i boken Demokratins kultursyn. Den kommunala musikskolan växer sig stark under decenniet. I radion börjar Melodiradion sända 1961 som ett svar på piratradion Radio Nord som stoppas.

Alfred Hitchcock filmar Psycho och Frederico Fellini regisserar Anita Ekberg i filmen Det ljuva livet. Ingmar Bergman får en Oscar för Jungfrukällan 1960 och ännu en året därpå för Såsom i en spegel. Mer film: Bo Widerbergs Kvarteret Korpen 1963 och Vilgot Sjöman gör 491 året därpå. Första James Bond-filmen har Sverigepremiär och Svenska Filminstitutet bildas. Sound of Music slår alla biorekord 1965.

Ännu mer kultur från 1960-talet

Astrid Lindgrens Vi på Saltkråkan blir teveserie 1964. 1960 kommer Per-Anders Fogelströms roman Mina drömmars stad. 1963 ges Sylvia Plaths Glaskupan ut. 1965 skriver Göran Sonnevi dikten Om kriget i Vietnam. Lennart Nilsson ger ut boken Ett barn blir till och Rolling Stones uppträder i Stockholm. 1962 debuterar Bob Dylan och 1967 ger The Beatles ut skivan Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band. Och musikalen Hair har premiär i New York.

Samma år kan vi se Vilgot Sjömans film Jag är nyfiken – gul och Bo Widerbergs Elvira Madigan. 1969 dyker Pippi Långstrump upp i teve och Samuel Beckett får Nobelpriset i litteratur. Och vi får en tevekanal till, TV2 ! Sommar-OS i Rom 1960 och Tokyo 1964. Vid en prisceremoni vid OS i Mexico City 1968 demonstrerar Tommie Smith och John Carlos för Black power och blir avstängda. Vinter-OS i Squaw Valley 1960, Insbruck 1964 och Grenoble 1968.

Pizza serverades redan på 1940-talet i Västerås, men 1968 öppnas pizzerior på olika håll i landet och det blir enklare att äta ute.

Design och formgivning under 1900-talets decennier:

De formade 1900-talet av Eva Atle Bjarnestam
Ibland är det bäst att ha själva boken till hands! Innehållet i De formade 1900-talet, formgivare, företag, föreningar, grupper:

Externa länkar

Post war design från Victoria & Albert museum