De formade 1900-talet O-S

Formgivare O-S ur boken De formade 1900-talet

1900-talets formgivning a – ö

Revideringsblad till boken över formgivare och designers som lämnat oss efter 2005. 

Ohlsson, Folke

Möbelformgivare, f 1919. Byggde upp Dux verksamhet i USA på 1950-talet. Formgav soffan Gästrikland i början av 1940-talet, fåtöljen Chrome i stålrör 1950 och fåtöljen Duxiesta tillsammans med Alf Svensson 1959 m fl. Formgav möbler för den amerikanska marknaden efter 1960. Lästips: Form 1961.

Ohlsson, Olle

Silversmed, f 1928. Formgivare hos Gekåsmycken 1960. Egen ateljé som fri konstnär från 1963. Arbetade som lärare Vid Grundskolan för konstnärlig utbildning 1963-72. En av de första som började skapa fritt i silver. Bröt med funktionalismen med sina okon­ventionella tek­niker med tandläkarborr, överhettning, syrebehandling och oxidering, och med sinnliga former och expressiva uttryck, lyhörd för ”hur silvret vill ha det”. Gjort föremål som går att använda, skålar, vaser och bruksföremål, smycken, humlor och guldmyror i serer och även rena konstföremål. Arbetat med olika symbolmättade teman, gulddosor, skålar, hattar, skor, och käppar och postmodernistiska brudkronor. Lästips: Anne-Marie Ericsson, Olle Ohlsson, silversmed, 1983; Anne-Marie Ericsson & G Brusewitz, Silver och guld, 1991. Lästips: Form 1977:2/3, 1986:7, 1991:2; ASF.

Olbrich, Joseph Maria

Österrikisk arkitekt och formgivare, 1867-1908. Medarbetare till Otto Wagner och med­lem av opponentföreningen Wiener Seces­sion. Rita­de föreningens utställnings­byggnad i Wien 1898. Berömd för sina jugendvillor för vilka han också ritade möbler. Formgav möbler, lampor, bordssilver, metallarbeten mm. Reagerade mot naturalismen och använde ett klart formspråk och ofta abstrakta mönster. Lästips: Joseph M Olbrich, utställningskatalog, Darmstadt 1983.

Oldfors, Hjördis

Keramiker, f 1920. Egen keramikverkstad i Göteborg i 1950-52. Vid Upsala-Ekeby 1952-59. Tog fram nya former och dekora­tions­me­toder. Känd för sina engobe-dekorerade vaser. Gjorde populära serier som Poäng, Kokos, Pal­­ma och Granit. Ägnade sig åt helt annan verksamhet 1960-68 och bodde i Spanien 1968-78. Senare verksam med textilt måleri mm och varit lärare i måleri och keramik i Göteborg 1979-88.

Ollers, Edvin

Målare och formgivare och utbildad teck­nings­lärare, 1889-1959. Enga­gera­des av Svenska Slöjdföreningen för Kosta 1917; vid Kosta även 1931. Gjorde succé med blåsigt glas i ljusa blå och gröna toner vid Hem­ut­ställ­ningen 1917. Verksam udner olika pe­ri­oder vid Reijmyre glasbruk 1918-19, Elme 1926-30, gjorde glas bl a i art déco-stil för Limmared 1929-­40, bl a parfymflaskor för Stock­holms­utställ­ningen 1930, Alsterfors, Åfors och Ekenäs. Gjorde unika fajanser för Upsala-Ekeby en kort tid 1918, mest krukor och vaser. Start­ade tillsammans med Gabriel Burmeister m fl Vittinge­keramik 1920. Stor serieproduktion för S:t Eriks Levarufabriker från 1924, bl a i den nya grönsvarta koppar­oxidglasyren. Ri­tade förlagor till silver- och tenn­ar­beten. Ri­tade tennföremål för Schreuder­ & Olsson 1924-­50. Lärare vid nuvarande Konst­­fack på 1930- och 40-talen. Lästips: Na­tio­nal­museum, utställ­ningskatalog 1960:256; Estelle Schlossman, Lergods­konst­närer, 1996; Form 1918 (glas), 1960; Antik&Auktion 1989:10, 1998:9.

Olofsson, Pierre

Konstnär, 1921-96. Konkretist, som konsekvent arbetade efter idén att konstnärerna skulle ut i samhället. Anlitades som monumentalkonstnär för skolor, sjukhus och industrier i hela landet.

Han har med Axel Liffners ord  ”satt färg på Sverige” och arbetade även med färgsättning för industrin, bl a för Sixten Sason vid Husqvarna och SAAB och vid LKAB i Kiruna. Arbetade ofta tillsammans med Karl Axel Pehrsson och Arne Jones. Förblev den geometriska nonfigurativa konsten trogen och som också blev textilmönster, t ex Vattenorgel, Singel strings och Strada montana för Stobo Textil 1954-55, Flick Flack tryckt hos Ljungbergs Textiltryck, även draperier, t ex för Gullberna sjukhus i Karlskrona och gobelänger. Gjorde bokomslag till bibliofilupplagan av National­encyklo­pedin 1990 och dekorationer till Lars Forsells uppsättningar i Uppsala och på Dramaten på 1950-talet. Exempel på hans stora utsmyckningar kan ses i Folkets Hus teatern i Halmstad, ett 520 kvm stort tak och Sandvikens läro­verk från 1954 eller i Danderyds tunnelbanestation, sprutmosaik från 1980. Lästips: T Millroth, Pierre Olofsson, 1992, som i sin tur ger många lästips.

Olsson, Ingrid

Keramiker, f 1948. Verkstad i Stockholm från 1975. Växelvis arbetat med kavlings- och ringlingsteknik i sina kärlformer och byggt stora kärl bl a i terracotta, oglaserade eller bemålade. Lärare vid Nyckel­viks­skolan från 1977. Offentliga utsmyckningar, t ex vid St Görans sjukhus 1985 och vid Östra station i Stockholm 1995. Läss­­tips: Form 1987: 8, 1997:2.

Opsvik, Peter

Norsk grafisk formgivare, möbel­form­gi­v­are och musiker, f 1939. Arbetade för Tandberg 1965-70. Verksam som möbelformgivare från 1970 och gjorde barnstolen Tripp-Trapp för Stokke 1972. Medverkade i det ergonomiska Balans-projektet, utvecklat av Hans Chr Menshoel, med ett helt nytt sätt att sitta, t ex stolen Balans Variable 1979. Fler rörliga, föränderliga möbler: lekfulla Klätterträd 1985, stolen Gravity 1983 och Thatsit 1991 och Swing, en hängstol inspirerad av mexikansk kultur. Lästips: Röhsska museet, utställningskatalog 2000; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Orrefors glasbruk

Grundat 1898. Orrefors övertog Kosta Boda-grup­pen 1990. Därmed kom sju småländska glas­bruk inom samma företag: Orrefors, Kosta, Boda, Åfors, Sandvik, Sea och Älg­hult. Tillhör Royal Scandinavia-koncernen från 1997.

Till­verkade fönsterglas mm i början av 1900-talet. När Simon Gate och Edward Hald knöts till bruket 1916 resp 1917 blev Orrefors inter­nationellt berömt för klas­siska kristall­ser­vi­ser och unikt konstglas. Form­givare: Simon Gate, Edward Hald, Nils Landberg 1925-72, Sven Palmqvist 1930-71, Ingeborg Lundin 1947-71, Eva Englund 1974-90, Gunnar Cyr­én 1959-70 och från 1976, Erika Lagerbielke 1988-, Anne Nilsson 1982-, Helén Krantz 1988- och 1994-, Lena Bergström, Martti Ryt­könen, Per Sund­berg och Malin Lindahl. I Orrefors museum och utställningshall visas historiskt Orreforsglas och aktuella utställningar och i glashyttorna i Orrefors och Hovman­torp kan man se hur ett gammalt hant­verk lever vidare. Lästips: Kärlek till glas: Agnes Hellners sam­ling av Orre­fors­glas, 1998; A M Herlitz-Ge­zelius, Orrefors : Ett svenskt glasbruk, 1984; K Wickman, utg, Orrefors 1-2, 1998; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1921, 1932, 1940, 1942, 1948, 1971:1, 1998:­3; Antik&Auktion 1998:5.

Orup, Bengt

Målare, grafiker och glasdesigner, 1916-96. Utöver sitt konstnärsskap anlitad av  Johans­fors glasbruk 1952-73. Förnyade deras glas­produktion under 1950- och 60-talen. Gjorde bl a servis- och nytto­glasen Demain 1952, Par­ty 1957, Stripe 1958, Strikt med ränder i olika färger, Klunkom, Parnasse och Pisa m fl. Gjorde glasskulpturer bl a till H55 i Hel­sing­borg och konstglas, t ex serien Grapa 1952 och Tona 1957. Formgav plast för Skånska ättiksfabriken i Perstorp, t ex perstorpsplattor och campingservis. Vid Hyllinge glashytta från 1963. Lästips: Thomas Millroth, Bengt Orup, måleri – glas, 2002; ASF.

Orvola, Heikki

Finländsk formgivare, f 1943. Formgivit glas för Notsjö/Nuutajärvi glasbruk från slutet av 1960-talet. Gjort både konstglas och bruksglas, t ex vasen Carambola för I­ittala 1996. Gjort serviserna Amorosa och Festivo för Rörstrand 1988 och 24th för Arabia 1997. Anlitad av Marimekko 1985-95 och frilansat för Alessi från 1994. Lästips: Heikki Orvola : craft design, 2000; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Osslund, Helmer (Åslund)

Målare, 1866-1938. Utöver sitt konstnärskap dekoratör vid Gustavsberg 1889-94. Deko­re­rade bl a stora fat och urnor i jugendstil. Gjor­de servismönstren Stockholm och Chrysanthe­mum. Deko­rerade även vaser och krukor av Albin Hamberg vid Höganäsbolaget, vilka vi­sa­des på Stockholmsutställningen 1897. Läs­tips: Nils Palmgren, Helmer Osslund, 137, ny uppl 1952; Nationalmuseum, utställningskatalog 1971:348; B Nyström, Svensk Jugend Keramik, 2003; Form 1971:3.

Ostwald, Jan

Silversmed och formgivare, f 1931. Gesällprov i silversmide hos Erik Fleming 1952. Efter Konstfack designer hos Rune Monö och Carl-Axel Acking i slutet av 1950-talet. Arbetade för Sigurd Persson 1961-85 både som designer och silversmed. Lärare vid Nyckelviksskolan 1975-90. Debuterade som sin egen 1987 och arbetat i brons men också  järn och mässing i säkra, tidlösa former. Arbetat med skålar som formtema, i litet format i smycken, i stort format som paviljongtak. Lästips: Form 1992:5.

Otto Wretling

Möbelföretag i Umeå. Leddes av Otto Wretling. Barnen David, Stig, Kjell, Anna och Brita ar­be­tade periodvis för  familjeföretaget. Idealbordet, som kunde göras om och fungera både som matsalsbord och soffbord formgavs 1936. Bo Wretling ritade funktio­nalistiska möbler och övergick till att bygga gi­tarrer med egen verkstad och butik i Stockholm från 1949. Före­ta­get lades ner 1969.

Oud, Jacobus Johannes Pieter

Nederländsk arkitekt, 1890-1963. En av grun­dar­na av De Stijl 1917 och den förste som tilläm­pade modernismens vita kubism i serie­pro­du­cerade radhus.

Packard, Vance 

Amerikansk författare och samhällsdebatör, 1914-96. Väckte opinion med sina samhällskritiska böcker bl a om manipulativ reklam. The Hidden Persuaders 1957, på svenska Varför köper vi och The Waste Makers 1960, på svenska Skrotmakarna, om undermåliga produkter

Palm, Rolf

Keramiker, f 1930. Vid Andersson & Johans­son i slutet av 1940-talet. Egen verkstad med stenkolsugn från 1950 i Höganäs. Inspirerad av de gamla, kinesiska Sung-mästarna. Ut­veck­lat ett självständigt stengods med fina glasyrer. Experimenterat med en matt ox­blods­­glasyr av samlare kallad ”hästlunga”. Lästips: S Olsson & A Axelsson, På grund av lera, 1969; Kulturhuset, utställ­nings­katalog 1976:­­13; Kulturen i Lund, utställningskatalog 1986.

Palmius, Jonas

Möbelformgivare, f 1966. Upp­märk­sam­mad för stolskulpturen Excent i diabas 1992, som tillverkas i trä för Gärsnäs. Även gjort stolarna Ekg 2000 och Gunga Din 2004 för Källemo och Modul­trap­pan för Form Faner. Stolen Excent i brons smyckar Helsingborgs hamn.

Palmqvist, Sven

Målare och glaskonstnär, 1906-84. Vid Orre­fors 1928-72. Började som assistent till Simon Gate. Arbetade som självständig konstnär från 1936 med både bruksglas och exklusivt konst­glas. Skapade vid experiment med graalglas se­rierna Kraka 1944 med ett inbyggt fint nät­mönster och Ravenna 1951, inspirerat av ita­lienska mosaiker och medeltida glasfönster. Gjor­­de Sant de Boeuf-glas i djuprött under­fång 1946. Serien Selena 1948 gjordes i en tjock, månskensfärgad kristall och Kantara, veckade skålar i färgat underfång, samma år. Utarbetade en metod att centrifugera glas och skapade serien Fuga 1954, en prisbillig var­dags­vara som kommit att bli symbol för 1950-talet. Fuga i färg blev Colora-serien. Ritade ser­visen Rhapsody 1958. Utförde monu­men­tala arbeten i stora kristallblock från slutet av 1950-talet. Lästips: Röhsska konstslöjdmuseet m fl, utställningskatalog 1984; Ljung­bergs­mu­seet, utställningskatalog 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Kalmar konstmuseum, utställningskatalog 2004; Form 1963; Antik&Auktion 1991:4; ASF.

Palmstierna-Weiss, Gunilla  

Konstnär, keramiker och scenograf, f 1928. Född i Schweiz och utbildad och bosatt i Österrike, Holland, Frankrike och Sverige. Keramisk verkstad, Tre krukor, i Stockholm 1952-57 tillsammans med Eva Sjögren och och Greta Berge-Beskow; egna verkstäder i Stockholm 1957-80. Formgivit både i lergods och stengods, även skulpturala former och väggreliefer. Arbetat med indusri­design, t ex för Russell Wright i New York och under­visat. Gjort offentliga utsmyckningar, t ex Skuggor och ljus för Radio- och TV-huset i Stockholm 1963 och en 60 kvm stor stengodsrelief för regionssjukhuset i Örebro 1965. Arbetat parallellt med scenografi, ”scenografi innehåller kunksap om konst, konst­hantverk och hantverkskunnande” (GPW), för att alltmer övergå till teatern, främst Dramaten men även Stadsteatern i Stockholm och teatrar i Berlin och München m fl. Lästips: A Nordin, Kvin­nor som konstnärer, 1975; E Wretholm, Moderna svenska konstnärer, 1975; G Olof­görs, Scenografi och kostym: Gunilla Palm­stierna-Weiss, 1995; Form 1962, 1969.

Palotai, Gabor

Grafisk formgivare, f 1956 i Ungern. Egen verksamhet från 1988. En av Sveriges mer uppmärksammade grafiska formgivare, även internationellt. Arbetat med företagsprofileringar, varumärken förpackningar, böcker, illustrationer, affischer mm, skildrat i egna boken Maximizing The Audience 2001. Exempel på uppdragsgivare är Eniro, Telia, Tekniska museet, Arvinius förlag, KTH m fl. Undervisat vid Forsbergs skola, Beckmans, Konstfack, HKD.  Lästips: Form 1992:3.

Palsby, Ole

Dansk industridesigner, f 1935. Drivit butiker för modern design i Köpenhamn. Från 1968 allmer inriktad på design av husgeråd. Form­gav köksserien Eva Trio 1977, den kända runda termoskannan för Alfie 1985 och kärl i rostfritt för WMF under 1990-talet. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1998:3.

Panton, Verner

Dansk inredningsarkitekt och möbel­form­givare, 1926-98. Arbetade hos Arne Jacobsen 1950-52. Egen verksamhet från 1955. Verk­sam i Basel från 1962. Chefs­designer hos Fritz Hansen på 1970-talet. Nyskapande och okonventionell stil och gjorde uppmärksammade inredningar i starka färger. Formgav mattor, mö­bel­tyger och gardiner. Utvecklade plast­stolen Panton chair eller Stacking chair i ett enda stycke 1960, i produktion hos Herman Miller i USA 1967. Ritade stolen Cone-chair i strutformat 1958 och stolen System 1-2-3. Ritade lampserierna Flower pot 1968, Big Flower pot 1971, Ring Lights och VP-globe 1969 för Louis Poulsen och Kugellampen 1969 för J Lüber. Exempel på arkitektoniska möbler är Living Tower, ett torn med sittbås. Lästips: Verner Panton : lyset och farven, Trapholt, utställningskatalog 1998; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Verner Panton : the collected works, Vitra design museum 2000; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Scandinavian journal of design history  1998; Antik&Auktion 1999:9.

Papanek, Victor

Österrikisk-amerikansk designer och pedagog, 1925-2000. Till USA 1939. Gjorde före­läs­nings­tur­néer världen runt. I boken Design for the Real World 1971 efter­lyste han designerns moraliska, sociala och ekologiska ansvar. Vann gehör hos den framväxande miljö­rörel­sen. Deltog i debattartikel i Form 1970 om Miljön och miljonerna och skrev om Design – tjänst eller förtjänst. Gav tillsammans med James Hennessey ut boken Nomadic Furniture 1973-74. Möbler skulle skapas utifrån mänskliga behov och aktiviteter. Lästips: Form 1968.

Parisutställningen 1925

Utställningen arrangerades för att manifestera Frankrikes ledande position inom Europas konstindustri och konst­hant­verk och innebar kul­men för art déco stilen. Jacques Émile Ruhl­mann och René Lalique var tongivande för Frankrike. Carl Bergsten ritade Sveriges ele­ganta, klassicistiska utställnings­pa­viljong. Sverige tilldelades, näst efter Frank­rike, flest medaljer, 36 st. Simon Gate och Edward Hald fick sitt inter­nationella genombrott. Carl Hör­vik, Ivar Johnsson, Anna Petrus, Anders och Bess Wissler, Uno Åhren m fl ställde ut. Ut­ställ­ningens namn Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes gav upphov till namnet på stilen art déco och utställningen kritiserades också för onödig lyx och brist på socialt engagemang med undan­tag för Le Corbusiers paviljong l’Esprit Nou­veau, som fick stor betydelse för den kom­man­de utvecklingen och modernis­mens/­­funk­tio­na­lis­mens genombrott. Därmed banade Paris­utställningen väg även för ”Industriels Modernes”. Lästips: Form 1925 med genom­gång av olika länders paviljonger.

Parisutställningen 1937

Utställnignen bekräftade modernismens/funktionalismens genombrott. Nu var Le Corbusiers pavil-jong ledande. I den spanska paviljongen, ritad av Josep Lluís Sert, visades Picassos Guernica för första gången. Alvar Aaltos finska pavil­jong väckte också uppmärk­samhet. För Sve­rige deltog Astrid Sampe, Elias Svedberg m fl. Sveriges paviljong var relativt anspråkslös, men begreppet Swedish Modern spreds till USA och beredde marken för Sveriges deltagande vid världsutställningen i New York 1939. Även Europas dikta­turer, Tyskland, Italien och Sovjetunionen deltog. Tysklands pavil­jong ritades av Albert Speer. Lästips: Form 1937 om Sveriges paviljong.

Patou, Jean

Fransk modeskapare, 1880-1936. Introducerade sportkläder som vardags­mode på 1920-talet, främst den korta veckade kjolen och stickade plagg t ex cardigan och jum­per­tunika i kubistiska mönster. Gjorde parfymen Joy 1930.

Paul, Bruno

Tysk arkitekt, tecknare och formgivare, 1874-1968. Förgrundsgestalt inom jugendrörelsen, en av grundarna till Deutscher Werkstätte. Ritade de första moderna typmöblerna för in­dustri­ell produktion kring 1910. Medarbetare i tidskriften Jugend. Som skribent och lärare fick han stort inflytande på utvecklingen av industridesign i Tyskland. Lästips: Bruno Paul, Münchner Stadtmuseum, utställ­nings­kata­log 1992.

Paulsson, Gregor

Konsthistoriker, 1889-1977. Intendent vid Na­tio­nal­mu­seum 1916-24; vd för Svenska Slöjd­föreningen 1920-34. Skrev boken Den nya arkitekturen 1916 och betonade konstens so­ciala dimension i skriften Vackrare var­dags­vara 1919. Vid sidan av konsthistorien var han den svenska konstindustrins främsta teore­tik­er. Blev en stor förespråkare för funktio­na­lismen och general­kom­mis­sarie för Stock­holms­ut­ställ­­ningen 1930. Lästips: Form 1977:2/3.

Pebaqué, Carlos R

Glasformgivare, f 1950 i Uruguay. Verksamhet i Montevideo i sju år. Till Sve­ri­ge 1978 och gick på Orrefors glasskola i bör­jan av 1980-talet. Startade Gullaskruf glasatelje 1984; från 1991 Carlos R Pebaqué Design med ny studiohytta från 1998. Utvecklat en egen tek­nik, Cara, att göra konstglas genom att måla med glasstavar på det varma glaset.

Peche, Dagoberrt

Österrikisk arkitekt och formgivare, 1887-1923. Formgav industriellt tillverkade mattor och keramik från 1912. Anslöt sig till Wiener Werkstätte 1915 och blev ansvarig för deras avdelning i Zürich; återvände till Wien 1917. Bidrog till en mjukare, mer ornamental stil. Lästips: H Ankwicz-Kleehover, Dagobert Peche, utställningskatalog 1923.

Pehrson, Karl Axel

Konstnär, f 1921. Utöver sitt konstnärskap formgivit mönster för tryckta tyger, t ex Stratosphere och Delfinsk rörelse 1954, som ingick i Astrids Sampes Signerad textil. Även formgivit det svenska filmpriset Guldbaggen. Offentliga utsmyckningar, t ex vid tunnelbanestationen Gärdet i Stockholm, vid Sturup, gobelänger för Riksbanken och ridå för Rundbergsskolan i Växjö m fl. Lästips: P Bjurström, Karl Axel Pehrson, 1992; U Linde, Karl Axel Pehrson, 1987.

Pehrsson, Anders

Formgivare, 1912-82. Designchef hos Philips i början av 1960-talet. Övertog Ateljé Lyktan i Åhus 1964 och inriktade sortimentet mot be­lysning för offentlig miljö. Formgav bl a Bum­­lingen 1968 efter en idé av Lindau & Lindecrantz.

Pehrsson, Inger

Klädskapare, f 1935. Gjort film- och teaterkläder från 1964, bl a kläderna till filmerna Att angöra en brygga, Scener ur ett äktenskap, Höstsonaten och Mitt liv som hund. Arbetat för Dramaten, Riksteatern och Folkoperan.

Pekonen, Aili

Finländsk tecknare, journalist och formgivare 1907-86. Verksam som tecknare och journalist på Stockholms-Tidningen , bl a som krigskorrespondent i Finland 1939-40. Formgav skor och skinnkläder bl a  för Svenska Skobranschrådet 1945-57 och 1963-67 och för företag inom modebranschen. Lärare i modeteckning och -design vid Konstfack från 1956 till början av 1970-talet. Gav ut Hemmet som växer : Pekonen ritar och bertättar om en utställning på NK 1940.

Percy, Arthur

Målare, keramiker och glaskonstnär, 1886-1976. Vid Gefle Porslinsfabrik 1923-60, vid Karlskrona Porslinsfabrik 1942-51 och vid Gullaskrufs glasbruk 1951-65.

Gjorde hand­dekorerat porslin i flintmassa på 1920-talet, bl a praktfulla vinbålar. Gjorde servisdekorerna Tre Blommor och Iris på 1920-talet. Deko­rer­na Bukett, Exotica, Turkos och Tibet samt figurinen Diana är exempel på mer art déco-be­to­nade arbeten. Lanserade den populära svarta glasyren 1927. Gjorde kaffe- och teservisen AB för Stock­holms­ut­ställ­ningen 1930. Ser­vi­sen Vinranka i flytande blått uppmärk­sam­ma­des på världs­ut­ställningen i New York 1939 och lanserades i svart till Helsing­borgs­utställ­ningen 1955. Ri­ta­de textiltryck för Elsa Gull­berg, t ex Spaljé, Ranka och Percy Blad på 1930-talet. Gjorde pressglasserierna Randi och Refla och ser­vi­sen Miranda m fl för Gul­las­kruf på 1950-talet och serien Doria på 1960-­­talet. Lästips: Konstnärshuset, utställningskatalog 1935; Anne-­Marie Ericsson, Arthur Percy – konstnär och formgivare, 1980; Nationalmuseum, utställningskatalog 1981; Himmelsberga museum, utställningskatalog, Bornholm 1996; Form 1957; Hem i Sverige 1947:5; Svenska hem 1957:4, 6; Antik&­Auktion 1992:11; ASF.

Perje, Herbert

Gravör och dekoratör, 1890-1981. Utbildad vid Rörstrand. Vid Gefle porslinsfabrik 1910-55. Ritade många servismönster, t ex  Viktoria, Alice, Blå ros, Dalros, Maria m fl.

Perriand, Charlotte

Fransk möbelformgivare 1903-99. Gjor­de tillsammans med Le Corbusier 1928/29 möb­ler i stålrör och läder, men modellerna blev enbart tillskrivna Le Corbusier. Arbet­ade med ett projekt om kulturellt utbyte i Japan 1940-46. Formgav stolen Synthese des Arts i ply­wood 1953. Lästips: Charlotte Perriand, Un art de vivre, utställningskatalog 1985; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Mary McLeod & Roger Aujame, Charlotte Perriand : an art of living, 2003.

Persson, Britt-Ingrid  BIP

Skulptör, f 1938. Egen verkstad i Stock­holm från 1966. Visade starkt socialt engagemang i sitt kera­miska arbete under 1960- och 1970-talen, t ex Skapelsens krona, svarta stövlar, som trampar sönder ägg eller Muskelhjärna i stengods om makt och maktutövning. Senare gjort mer subtila verk i oglaserat sten­gods och från mitten av 1980-talet i betong och brons, t ex Dagen och natten och Krets på 1990-talet. Gjort offentliga utsmyckningar, t ex keramiska väggar för S:t Görans och Danderyds sjukhus, 20 skulpturer för TV-huset i Stockholm 1987, bronsskulptur för Nacka sjukhus 1996 och Gjörvelns slottspark 2003, för Karolinska sjukhuset i betong 2001 m fl. Lästips: Västerbottens museum, uställnings­katalog, i tidskriften Västerbotten 2004:3 även utgiven i bokform, Britt-Ingrid Persson, BIP : Skulptur 2004; Form 1968, 1969 och 1972:2, 1974:10; Konstperspektiv 1986:4, 1991:2. 

Persson, Eric Sigfrid

Byggmästare och uppfinnare, 1898-1983. Introducerade perspektivfönstret i samband med byggandet av Ribershus i Malmö i mitten på 1930-talet. Känd för Friluftsstaden med radhus i Malmö från 1944. Lästips: Ulla Hår­de, Eric Sigfrid Persson : 1898-1983 : skånsk funktio­nalist, byggmästare och uppfinnare, 1986. Lästips: Form 1944 (Friluftsstaden).

Persson, Inger  

Keramisk formgivare, f 1936. Vid Rörstrand 1959-71 och 1982-96. Formgav även för Knabstrup Keramiska Industri i Danmark på 1970-talet.

Gjorde från mitten av 1960-talet rustikt, handdrejat och handdekorerat stengods i ateljéproduktion och som unikat. Från slutet av 1960-talet serier anpassade till industriproduktionen, t ex teservisen Colette 1967 med handmålad koboltblå dekor med varianten Stinta. Gjorde den uppmärksammade serien Pop 1968-69 med tekannor och en serie vaser, fat och ljusstakar i färgglada emaljglasyrer; även en liten handdrejad serie, Polo, med samma glasyrer. Under 1980-talet kom Spirea 1982, vita vaser och skålar i porslin med en enkel reliefdekor och den ugnseldfasta serien Spisa 1983 med reliefdekor, vaser Cello 1985 och Ballongvaser med matta glasyrer i många olika färger 1986. Med­verkade i olika projekt hos Rörstrand, t ex Terrinprojektet med gjutna, rustika, ovala terriner och jätteskålar med fruktmotiv till projektet Den sagolika skålen 1988. Till Rörstrands Pro Arte kollektion 1994 gjorde hon små flaskor, Snurran, med dekor i blått, grönt eller rött, burkar och flaskor i starka färger, Trippel, och veckade vaser, Starlet,  i gult, rött eller blått. Till Plus projektet dekoren Tangent på teservis i fem olika färger. Läs­tips: Rörstrand inför 90-talet, 1990; Antik&­Auktion 2002:3.

Persson, Sigurd

Ädelsmed, designer och skulptör, 1914-2003. Egen verkstad och designkontor i Stockholm 1942-80. Vid Kosta glasbruk 1967-81.

”Ett mång­faldens geni”, som gjorde kyrkligt silver, t ex altaruppsatser för kyrkorna i Sunne 1954 och Åmål 1955, och profant cor­pus­silver, kaffe­kannor och bestick i silver, t ex Ultra och personliga, både strama och lekfulla smycken. Hans stora, skulpturala ringar väckte uppseende i början av 1960-talet. Formgav Global, dubbelkarott i rostfritt 1952, besticken Servus i rostfritt 1956 och serverings­bricka för SAS 1958. Ritade stolar i stålrör och plywood för Åry Stålmöbler på 1960-talet. Gjorde underfångsglas i färg och glas med graverade dekorer av Lisa Bauer samt Slottsservisen vid Kosta under 1970-talet. De­signa­de den nya femkronan 1975, gryt­­serien Gunda 1977 och sopborste med skyffel i plast och aluminium för Kronborsten 1985. Samarbetade med Jan-Erik Ritzman vid Transjö Hytta från början av 1980-talet och arbetade bl a i Panacheteknik. Gav ut en rad böcker om sina egna verk med bilder av Sune Sun­dahl. En av fyra svenskar som fått den brittis­ka utmärkelsen HonRDI, 1987. Lästips: Dag Widman, Sigurd Pers­son: En mästare i form, 1994; Karin Gran­ström, Sigurd Persson : Nya vägar till ett smycke, Konstvet inst, Sthlms univ, 1999; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1960, 1963, 1967, 1973:1, 1985:9, 1989:4; Antik&Auktion 1987:2, 1998:2, 2001:5.

Persson Hjelm, Hilma

Keramiker och konsthantverkare, 1877-1953. Vid Rörstrand 1900-1907, t ex de första jul­tall­rikarna och den kända ljus­staken med dansan­de kullor i jugendstil. Egen verkstad i Arvika tillsammans med sin man Rolf Hjelm från 1907. Gjorde nytto- och prydnadsföremål i terrakotta mm. Lästips: Idun 1909; Rackstadmuseet, utställningskatalog 1996; B Nyström, Svensk Jugend Keramik, 2003.

Persson-Melin, Signe

Keramiker och glaskonstnär, f 1925. Egen verkstad i Malmö 1951-66. Frilans för Kosta Boda, Boda Nova, Höganäs Keramik och Rörstrand.

Genombrott vid Helsing­borgs­mässan 1955 med krydd­bur­kar i lera och vit tennglasyr. Gjort rustik bruks­­kera­mik enkla och funktionella former, kannor och skålar i stengods. Gjorde serviser för Boda Nova, t ex Chess 1971 och Signum 1994; även bestick och glas Signum.  Ritade tekannor i stengods, servisen Primeur och À la Carte för Rörstrand 1980. Formgav glasen Ruben för Boda 1969, Spark­ling 1971 och Bouquet 1972. Stark nytto­as­pekt som t ex i Glas i kvadrat 1969 för Boda och Original i glas och kork 1971. Offentliga utsmyckningar, bl a Nya Folkets Hus i Stockholm tillsam­mans med Anders Liljefors 1959-60. Lärare och professor vid Konstfack från 1985. Lun­ning­priset 1958. Lästips: Röhsska museet, utställ­ningskatalog 1996; Kerstin Wickman, Signe Persson-Melin: Keramiker och formgivare, 1997; Svenska hem 1953:3; S Ek, C-uppsats, Konstvetenskap Lunds univ 1984; Form 1988: 7, 1994:3; Antik&Auktion 1995:2.

Perstorp 

Se Skånska Ättiksfabriken

Pesce, Gaetano

Italiensk arkitekt, designer, filmare och konstnär, f 1939. Konsekvent opponerat mot modernismen och designkonstens grunder. Använt okonventionella, mjuka material och organiska former. Gjort avantgardistiska möb­ler, t ex sittmöbler i Up-serien 1969, bok­hyl­lan Carenza med grova, oputsade kanter 1972, lampan Square av uretan med 16 glöd­lampor i rutor, den höga fåtöljen med impreg­nerat tyg, I Feltri, 1987, stolen som ett paraply Umbrella 1992 eller Seaweed, fåtölj gjord av skräp­ma­te­rial 1992. Lästips: F Vanlaethem, Gaetano Pesce : architecture, design, art, 1989; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Form 1997:2.

af  Petersens, Kajsa

Konstnär, f 1941. Arbetat i egen regi från 1968. Gjort unika textilier, men också mattor och tyger för Ikea och ta­peter för Duro. Gav ut böckerna Massor att göra 1974, Trycka för egen hand 1976 tillsammans med Rut Beskow och Märkboken 1985 till­sammans med M Silfverhielm. Även gjort Lekmaterial för förskolan och affischserier för Lekmiljörådet. Offentliga utsmyckningar för sjukhus i Huddinge, Sundsvall, Hudiksvall och Nyköping, för skolor i Kista och Nynäshamn, för svenska ambassaden i Riyadh m fl.

Petersson, Lillemor

Keramiker och skulptör, f 1934. Knuten till Rörstrand 1957. Egen verkstad i Ödsmål i Bo­huslän från 1966. Arbetat med skulpturer i terrakotta och tegel och väggreliefer med detaljrika scenerier. Offentliga utsmyckningar, t ex för Östra sjukhuset i Gö­te­­borg, Trollhättans stadshus, Mölnlycke kulturhus och fasadreliefen i tegel på Bohusläns museum i Uddevalla. Professor vid Konstfack från 1995. Lästips: Form 1969, 1981:5, 1985:5.

Petrus-Lyttkens, Anna

Skulptris, grafiker och konsthantverkare, 1886-1949. En av Svenskt Tenns tidigaste medarbetare. Gjorde föremål i kraftfulla for­mer. Lejonet återkom ofta och blev hennes signum. Känd för porträtt­huvuden och vaser med stiliserade ansikten, t ex Janusvasen. Ar­be­tade också i gjutjärn för Näfveqvarns bruk bl a för Paris­utställ­ningen 1925. Lästips: Scandinavian journal of design history  1999; Antik­&­Auktion 1999:6.

Pettersen, Sverre

Norsk glasformgivare, 1884-1958. Konst­när­lig ledare vid Hadeland Glassverk 1928-49. Förnyade ser­vis­glaset i modernistisk anda och ritade även unika glas.

Pettersson, Harald

Keramiker, ca 1865-1920. Vid Upsala-Ekeby 1890-1920. Arbetade i början med föremål, statyetter och medaljonger, i terrakotta. Gjorde under 1910-talet vaser och skålar mm med rika dekorer. Lästips: B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003.

Pettersson, Lars E

Grafisk formgivare, f 1937. Verksam sedan 1960-talet, från 1970-talet huvudsakligen som bokformgivare för olika svenska bokförlag, särskilt uppmärksammade har böckerna för förlaget Raster blivit, t ex boken om 10-gruppen m fl. Skrivit Förlagsboken tillsammans med Gunilla Widengren Hammarskiöld 2001 och undervisat vid Beckmans och Berghs.

Pettersson, Pelle

Industriformgivare och seglare, f 1932. Genombrott med segelbåten Maxi77 följd av en serie Maxibåtar.Konstruerat tävlingsbåten Swedish Match 40 m fl. Kombinerat formgivningen med segling och har både OS-brons och OS-silver från 1964 resp 1972. Även känd för Volvos sportbil P1800.

Piano, Renzo

Italiensk arkitekt, f 1937. Internationellt genombrott med Centre Pompidou i Paris på 1970-talet, ritat tillsammans med Richard Rogers. Räknas till high tech-skolan. Renzo Piano Workshop har formgivit bestick för Hack­mans Tools-serie ca 2000. Lästips: On tour with Renzo Piano, 2004.

Pianon, Alessandro

Glaskonstnär, 1931-84. Formgivit glas för Vistosi i Murano, Italien. Känd för sina färgstarka glasfåglar på smala ben, Pulcino, från 1961.

Picasso, Pablo

Spansk-fransk konstnär, 1881-1973. Gjorde, utöver sitt konstnärskap som modernismens förgrundsgestalt, en rad betydande skulpturer och keramiska arbeten under 1950- och 60-talen, t ex fat, vaser och kannor i fajans, ofta med djur- eller ansiktsmotiv. Lästips: A Ramié, Catalouge de l’ouvre céramique édité 1947-71; Bo Wingren, Picasso i det offentliga rummet, 2003; Antik&Auktion 1991:4, 2003:1.

Pien, Peter

Formgivare och utbildad keramiker, f 1934. Hos Bernadotte&Bjørn i slutet av 1950-talet, t ex pro­dukter för Moderna Kök, termoskanna, kastruller mm. Formgav plast vid Gustavsbergs utbygg­da plast­fabrik 1959-66, en rad funktionella vardagsvaror, t ex en serie tunnor, ursprungligen tänkt som tvättunna, 90 resp 60 liter, och som fortfarande tillverkas, toapappershållaren Rivett 1960 och riv­järnet Rasper 1961 m fl. Gjorde också den första svenska snabbköpskorgen i plast i början av 1960-talet. Administrativa uppgifter från 1966 och vd för Husqvarna borstfabrik 1976, senare vd för Sveriges Plastförbund. Lästips: Thomas Lindblad, Bruksföremål av plast, 2004.

Pira, Olle

Möbelsnickare och möbelformgivare, f 1927. Känd för fällstolen Piraten 1954 för NK. Gjort bokhyllesystem, Pira-hyllan, med bärande stål­rörs­stolpar och flyttbara konsoler 1955 för String Design. Rektor för Carl Malmstens verk­stadsskola 1982-92. Professor vid Luleå tekniska högskola från 1993.

Pirak, Lars

Konstnär och sameslöjdare, f 1932. Från Jokkmokk. Förgrundsgestalt inom den samiska kulturen och förnyat den samiska slöjd- och bildkonsten. Ökat kun­skapen om samekulturen genom föredrag och framträdanden. Arbetade som lärare och kon­su­lent under 1950- och 60-talen. Offentliga utsmyckningar vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk och för Piteå stadshus m fl. Lästips: Form 1965; Samefolket 2003:2.

Piretti, Giancarlo

Italiensk designer, f 1940. Nyskapande inom möbeldesign från 1960-talet och framåt. Gjort ergonomiskt utformade stolar. Ritade fäll­stol­en Plia i plast 1969. Klädhängaren Planta 1973 har blivit en klassiker.

Playsam

Leksaksföretag, grundat 1984 av Carl Zedig i Kalmar. Tillverkning av renlinjiga, färgglada träleksaker. Hans-Christer Ericson gjorde ett grafiskt program för företaget 1985. Form­givare: Ulf Hanses, t ex den ström­linje­for­made leksaksbilen 1984, Björn Dahlström m fl. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Pløen, Erik  

Norsk keramiker, f 1925. Egen verkstad från 1946. Skapat stengods i stränga former med själv­ständiga, person­liga uttryck i glasyrer och dekorationer. Senare mer färgrika effekter och friare former. Lunningpriset 1961. Lästips: Kulturhuset, utställ­nings­katalog 1976:­­13

Poggats, Esse (Esaias)

Samisk konsthantverkare, f 1937. Verksam i Gällivare. Månsidig och tongivande med sina kvalitativt hög­stående helhornsknivar, mjölkstävor, saltströare och vrilar (skålar och skopor gjorda på utväxter på träd). Även ut­vecklat det samiska sil­ver­smidet. Fadern Andreas Poggats var på sin tid den främste på träarbeten.

Poiret, Paul

Fransk modeskapare, 1879-1944. Eget mo­de­hus 1904-29. Dominerade mode­branschen från första världskriget. Den förste modeskapare som över­gav hårda korsetter för mjuka, raka kläder. Intro­du­ce­rade ett orientaliskt mode med turbanen, tunikan och även kimonon. Föregångare med egen parfym och speciella acces­soar­er. Lästips: F Baudot, Poiret, 1997.

Pontén, Gunilla

Modeskapare, f 1929. Banbrytande inom svensk modedesign från 1949; be­tyd­de mycket för tonårs­­kläder­nas genombrott i Sverige. Arbetade för konfektionsföretagen Lapidus, Wahls och Hette­marks m fl på 1950- och 60-talen; även för Emilio Pucci i Italien 1952. Eget företag från 1969 med 15 franchiseaffärer 1980-85 bl a i New York och Lausanne. Profilerad nyskapande design med ett speciellt form- och färgspråk. Gjort herr- dam- och barnkläder, kläder för KF 1986-87, film och teaterkläder, bl a för filmerna Fröken April 1958 och Käre John 1962. Skrev memoar­boken Tyg och otyg 1993, kapitel i boken Kvinnan mitt i livet 2003 och Kärlek, lust, passion och romantik 2004. Lästips: Nordiska museet, utställningskatalog, 2004; Form 1987:7; ASF.

Ponti, Gio

Italiensk arkitekt och formgivare, 1891-1979. Grundade arkitektur- och designtidskriften Domus 1928. Ritade uppmärksammade bygg­nader, t ex Pirellis höghus i Milano, med in­red­­­ningar, möbler, lampor och textilier. Form­gav inom en mängd områden,  kera­mik, sanitetsvaror, glas, me­tall­ar­beten och hushållsföremål, t ex expressobryggaren La Pavone 1949.. Använde både tradition och mo­derni­tet och tog hänsyn till mass­pro­duk­tio­nens villkor. Stolen Superleggera 1957 för Cassina har blivit klassisk, även stolen Chiavari från 1951 och stolen Letizia. Ritade även stolar för NK. Lästips: Gio Ponti, 1996; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Porsche, Ferdinand

Österrikisk bilkonstruktör, 1875-1951. Gene­ral­direktör för Austro-Daimler AG 1916. Eget företag 1931. Ritade Volks­wagens första mo­dell, Skalbaggen, 1936. Konstruerade strids­vagnen Tiger under andra världskriget och ut­veck­lade tillsammans med sonen Ferry (Ferdi­nand) sportbilen Porsche 1948/49. Läs­tips: Peter Müller, Ferdinand Porsche, der Vater des Volkwagens, 1998.

Porsgrunds Porselænsfabrik

Porslinsfabrik i Porsgrunn, grundad 1885. Tillverkade först bordsserviser i nyrokoko, med 1700-talsdekorer; även figuriner, träd­gårds­urnor och enklare husgeråd. En särskild avdelning för konstporslin inrättades 1901. Konstnärliga ledare: danska konstnärinnan Rose Martin 1901-15, Hans Flygenring 1921-27, Nora Gulbrandsen 1928-45, Andor Hubay 1949-51, Tias Eckhoff 1952-59, Eystein Sand­nes 1959-, Poul Johannes Jensen 1986-. Lästips: Alf Böe, Porsgrunds Porselainsfabrik, 1967; Ada Buch Polak, Gammalt Pors­grund Porcelen, 1980; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1989:4; Antik&Auktion  1983:9.

von Post-Börjesson, Vicken (Hedvig)

Målare och keramiker, 1886-1950. Vid Rörstrand 1915-21. Gjorde små älskliga figu­riner i gips och porslin. Verksam i USA från 1921 där hon bl a gjorde en staty av Jenny Lind i New York. Lästips: B Nyström, Svensk Jugend Keramik, 2003.

Printz, Ursula

Keramiker, 1920-93. Vid Gustavsberg 1939-51. Målade fajanser vid Gustavs­bergs studio 1942-59, t ex handmålade frukostkoppar och fruktservisen Våren. Vid Den Konge­lige Porcelainsfabrik 1951-53. Egen verksamhet från 1954.

Procopé, Ulla (Ulrika)

Finländsk keramisk formgivare, 1921-68. Vid Arabia 1948-67. Ritade funktio­nella serviser i klassisk ren form, t ex grytserien Liekki 1957, servisen Ruska i höstlövsbrun färg 1960 och den koboltblå servisen Valencia 1963 m fl. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Prouvé, Émile Victor

Fransk skulptör, målare och formgivare, 1858-1943. Formgav möbler, smycken och glas. Ar­betade för Émile Gallé i Nancy och övertog ledningen för företaget efter Gallés död 1904. Hans glas signerades därefter med Gallés namn och en stjärna. Samarbetade med Deutsher Werkbund och formgivare i Tyskland. Lästips: M Prouvé, Victor Prouvé. 1958.

Prouvé, Jean

Fransk konstruktör och möbelformgivare, 1901-84. Förverk­ligade modernismens tankar om ett industriellt byggande. Formgav även modernistiska möbler i stål och läder i slutet på 1920-talet. Lästips: Vitra design museum; Peter Sulzer, Jean Prouvé, oeuvre complète, complete works 1-2, 1999-2000; Jean Prouvé, highlights: 1917-1944, 2002.

Pucci, Emilio

Italiensk modeskapare, 1914-92. Känd på 1950-talet för sina färgstarka och stor­mönst­rade kläder i silkesjersey och pirat-byxor. Blev aktuell igen och kopierades flitigt i slutet av 1990-talet. Lästips: Shir­ley Kennedy, Pucci : a renaissance in fashion, 1991.

Puiforcat, Jean

Fransk silversmed och skulptör, 1897-1945. Frankrikes främste silversmed under 1920- och 30-talen. Gjorde arbeten i art déco-stil med raka linjer och effektfulla detaljer i el­fen­ben och jade. Anslöt sig i slutet av 1920-talet till Union des Artistes Moderne, UAM, som tog avstånd från art déco-stilen. Lästips: F Bonneville, Jean Puiforcat, 1986 (parallelltext på franska och engelska).

Pukeberg

Glasbruk i Nybro, grundat 1871. Köptes 1894 av Böhlmarks lampfabrik, som hade intressen i bruket till 1978. Ledande till­verk­are av belysningsarmaturer fram till 1950-talet, men även tillverkning av hushålls- och pryd­nads­glas. Konstnärlig förnyelse i början av 1960-talet. Formgivare: Elis Bergh på 1920-talet, Uno Westerberg under 1950-talet, Ann och Göran Wärff 1960-64 resp 1959-64, Eva Englund 1964-73, Erik Höglund i slutet av 1970-talet, Margareta Hennix, Thomas Sandell och Birgitta Watz under 1990-talet. Glastillverkningen pågår numera endast delar av året. I stället har den gamla anläggningen tagits i anspråk av högskolan i Kalmar för en designhögskola och det finns planer att Arkivet för svensk formgivning skall flytta dit under 2005. Lästips: S Ambrosiani, Pukebergs Glasbruk 1871-1946, 1946.

Putman, Andrée

Fransk inredningsarkitekt och möbel­form­gi­vare, f 1925. Designkolumnist i Elle på 1950-talet. Startade Écart S A 1971, senare Écart International, som nytillverkade möbler av de modernistiska pionjärerna från 1920- och 30-talen. Inrett Con­corde­flygplan och kultur­mi­nisterns kontor i Paris 1985. Även ägnat sig åt scenografi och utställningar Lästips: S Tasma-Anargyros, Andrée Putman, eng övers 1997; Form 1993:3.

Pålsson Fankki, Jon

Renägare och sameslöjdare, 1880-1961. Från Kaitum/Gällivare. Ryktbar och stilbildande vid sekelskiftet 1900. Representerad i många samlingar med sina rikt dekorerade hornknivar.

Pårup, Mari

Keramiker, f 1955. Format och byggt stora kärl, tunnor och urnor i ursprungliga former ibland med påklippta ornament. Gjort plattor i olika former för golv och väggar. Of­fent­liga arbeten bl a reliefer i stengods för Astra i Södertälje 1992, skulpturgrupp för Kungsholmens gymansium 1995, Medborgarplatsens tunnelbanestation i Stockholm 1997, utomhusmur, Stairways to heaven, i Söda hammarbyhamnen 2003 m fl. Lästips: Röhsska museet, utställ­nings­katalog 1997; Formation i lera, Centre Culturel Suédois, utställningskatalog 2000; Konstnärshuset, utställningskatalog 2004; Form 1997:3.

Quant, Mary

Brittisk modeskapare, f 1934. Formgav från slutet av 1950-talet ungdomliga och prisvärda kläder. Startade butiken Bazaar på King’s road 1955. Skapade popmodet med vinylmode, hängslekjolar och strumpbyxor med psykedeliska mönster. Introducerade vid sidan av Courrèges mini­kjolen. Gjorde modevis­ningar till en hap­pe­ning med musik och lanserade smink och assecoarer. Gav ut memoarerna Quant by Quant 1966.

Quistgaard, Jens H

Dansk designer, utbildad bildhuggare, teck­nare, keramiker och silversmed, f 1919. Form­givit bruksföremål i olika material, teak, mäs­sing, glas och keramik från 1940-talet och fram­åt. Vid Palshus Stentøj 1948-50. Startade och arbetade för Dansk International Designs 1954-84. Känd för besticken Fjord 1953 och ishink i teak 1960. Bosatt i Italien1985-93. Lunningpriset 1954. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Race, Ernest

Brittisk möbel- och textilformgivare och industri­de­sign­er, 1913-64. Förgrundsgestalt efter andra världskriget inom den s k Contem­porary Style. Förespråkade lättare, mer organiska möbler. Ritade möbler av metallskrot från flygplan, t ex  BA-stolen 1945 av återanvänt aluminium. Gjorde stolen Antelope 1950 i stål­rör och form­pressad plywood och vilstolen Neptun 1953 m fl. Lästips: Hazel Conway, Ernest Race, 1982; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Rackstadmuseet

Museum vid sjön Racken utanför Arvika. Vid förra sekelskiftet samlades Rackstadgruppen, en grupp konstnärer kring Gustaf, Maja Fjaestad och Christian Eriksson m fl. De hade också kontakt med traktens hantverkare, främst keramiker, t ex Riborg Böving, Carl Emanuelsson ”Calla på San”, Hilma Persson Hjelm  och Rolf Hjelm. Museet har permanenta samlingar men också utställningsverksamhet. Lästips: Barbro Soyer, Konstsmeder och krukmakare i Arvikatrakten i Wärmland förr och nu 1980; A Fjæstad, Gustaf och Maja Fjæstad – ett konstnärspar, 1981; B Nyström, Svensk Jugend Keramik, 2003; Antik& Auktion 1998:9.

Rahoult, Lena

Textilkonstnär och formgivare, f 1950. Bosatt i Paris 1974-87. Arbetat som textilkonstnär, form­givare och utställningsdesigner och -producent. Formgav tygkollektionen Bolster för Klässbols Lin­neväveri 1992 och utställningen Bolster för Textilmuseet i Borås 1996 samt ett textilt program för Ikea 2001 mm. Projektledare hos Åhléns för designkollektionen Helt enkelt 1999. Uppdrag för Pukeberg 1999-2001. Lästips: Form 1989:7, 1992:7/8.

Rajalin, Börje

Finländsk silversmed och designer, f 1933. Prakti­serade hos Bertel Gardberg på 1950-talet. Egen designstudio från 1956. Gjort smycken för Kalevala Koru. Även arbetat som utställningsarkitekt och haft stora design­upp­drag för t ex Helsingfors tunnel­bana. Lunning­­priset 1963.

Rampell, Linda

Designforskare och författare, f 1971. Gav ut boken Designatlas, en resa genom designteorin 1845-2002 och där hennes akademiska avhandling ingår. Startat designföreningen Code och även givit ut designromanen Zoo 2000. I sitt skrivande gått hårt åt den smakfostran som dominerat under 1900-talet. Lästips: Form 2003:6 (Code).

Rams, Dieter

Tysk industridesigner och möbelformgivare, f 1932. En av de mest tongivande formgivarna i Tyskland. Arbetade för Braun 1955-95. Inspirerad av Bauhaus och japanska lackarbeten och använde prakt­is­ka, avskalade former utan dekoration. Form­givit radioapparater, Transistor I 1956 och Ate­lier 1957, rakapparater och miniräknare mm för Braun. HonRDI 1968. Lästips: Dieter Rams, Designer : die leise Ordnung der Dinge, 1990; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Form 1965, 1987:5.

Rand, Paul

Amerikansk grafisk formgivare, 1914-96. Gjort övergripande designprogram för en rad amerikanska företag, Westinghouse, Yale University m fl. Samarbetade med Eliot Noyes för IBM och gjorde deras logotype. Haft stort inflytande som lärare och skribent. Gav ut Thoughts on Design 1947. HonRDI 1973. Lästips: Steven Heller, Paul Rand, 1999; Paul Rand : a designer’s art, 2001.

Rantanen, Kirsti

Finländsk textilkonstnär, f 1930. Formgav möbel- och inredningstextilier från 1950-talet. Övergick till fritt konstnärligt skapande på 1970-talet. Gjort textila skulpturer som före­nar primitiv teknik och abstrakta former. Lä­rare vid Konstindustriella högskolan i Hel­sing­fors 1959-89. Innehade som första textilkonstnär en konstnärs­professur 1983-88. Lästips: Form 1988:1; Konstperspektiv 1988; Hemslöjden 1989:3.

Rashid, Karim

Egyptisk-kanadensisk industridesigner, f 1960. Egen designbyrå i USA från 1993. Form­givit allt från före­tags­identi­teter till pap­pers­korgen Garbo. Gav ut boken I want to change the world, 2001. Lästips: Form 2001:3.

Ratia, Armi

Finländsk textilkonstnär, 1912-79. Grundade Marimekko (= klänning för Mari) 1951, som under hennes ledning nådde stor inter­natio­nell framgång. Förändrade klädtänkandet och lät ledighet, färg och mönster verka. Läs­tips: Form 1980:1.

AB Raus Stenkärlsfabrik

Grundades 1911 av Ludvig Alfred Jonson utanför Helsingborg. Övertogs 1946 av med­arbetarna Knut Mellby, Hugo Ander­berg och Olof Nilsson. Berndt Friberg arbe­tade som drejare 1915-18. Tillverkning av bruna, salt­glaserade sylt­kru­kor mm till hus­hållet. 1989 övertogs företaget av Lars Andersson och Eva Isaksson och 2002  av konstnären Yoshio Nakajima. Lästips: Helsing­borgs museum, utställningskatalog 1981; Antik&­Auktion 1989:4; Svenskt konsthantverk 2004:1.

RDI  HonRDI

The Faculty of Royal Designers for Industry vid  Royal Society of Arts i London utser RDI ,ca 200 industridesigners i Storbritannien, men utser dessutom sedan 1936 internationellt framstående form­givare till heders­medlemmar med rätt att an­vända beteck­ningen HonRDI efter sina namn, Honorary Royal Designer for Industry. Fyra svenskar, Edward Hald, Bruno Maths­son, Sigurd Persson och Astrid Sampe, har fått utmärkelsen. HonRDI anges för de formgivare som blivit utsedda.

Reijmyre glasbruk

Glasbruk i Reijmyre, Östergötland, grundat 1810. Till­verk­ning av buteljer, apoteksglas, fönster­glas och bruksglas. Även tillverk­ning av blått glas. Först i Sverige med pressglas från 1840-talet. Mot slutet av 1800-talet även glas med skärslipade eller etsade dekorer. Form­givare: Betzy Ählström 1901-02, Anna Boberg 1901-02, Ferdinand Boberg 1907-09, Alf Wallander 1908-14, vilka ritade konst­glas i överfång och i marqueterie de verre, med mönster i jugendstil, oftast utförda av Axel Enoch Boman. Andra konstnärer har varit Ellen Meyer, Greta Welander, Edvin Ollers 1918-19, Sten Branzell och Axel Tör­ne­man på 1920-talet, Björn Trägårdh 1937, Monica Bratt 1937-58, Paul Kedelv 1956-77, Berit Ternell, Tyko Axelsoson 1957-81, Tyra Lund­gren 1960, Johnny Mattsson 1960-65, Tom Möller 1960-67, Milan Vobruba 1968, Carl-Arne Breger, Bert Kindåker 1981- , Mar­ga­reta Hennix 1993-, Eva Lilja Löwenhielm, Carina Seth Andersson m fl. I glashyttan kan man på nära håll följa glastillverkningen. Lästips: Å Nis­beth & T Fogelberg, Reijmyre glasbruk, 1960; Form 1960; Antik&Auktion 1995:1.

Reklam- och designhistoriska föreningen

Sveriges Arkiv för Reklam och Grafisk design

Reklam- och designhistoriska föreningen bildades 1996 för att samla in och arkivera allt som legat till grund för svensk reklam. Ett mål är att öppna ett museum. Föreningen samarbetar med kulturförvaltningen i Landskrona om Sveriges Arkiv för Reklam och Grafisk design.

Renta, Oscar de la

Dominikansk modeskapare, f 1932. I USA 1963-92 med eget modehus från 1965. Arbetat för modehuset Balmain i Paris från 1993. Gjort glamo­rösa och ele­ganta kläder, par­fymer och hem­textilier inspirerad av abstrakt konst men även av barocken.

Reuterberg, Tina

Keramiker, f 1967. Verksam från 1995. Blivit uppmärk­sam­mad för sina intuitiva, lekfulla och uttrycksfulla kärl, krukor och korgar och ornamentala skulpturer i Axel Saltos anda. Byggt sina kärl som pussel, som vuxit fram under arbetets gång. Använt klassiska, blyhaltiga glasyrer som sprutas med airbrush eller penslats för hand. Varit verksam och undervisat i USA. Lästips: Form 2000:1 och 6.

Reuterswärd, Anika

Inredningsarkitekt, möbelform­givare och inredningsjournalist, f 1936. Arbetat som konsult för inredning och design och gjort reportage för Femina på 1970-talet, Sköna Hem på 1980-talet och för Elle Interiör på 1990-talet. Ritat glas, porslin och tapet­mönster för Ikea, tyg- och tapetkollektion för Duro och Tampella på 1970-talet. Gjorde offentliga inredningar, interiörer hos NK, Svenskt Tenn m fl och var utställningsarkitekt på Läckö Slott på 1980-talet. Formgivit ett 50-tal olika möbelmodeller för Fogia från 1988, sittmöbler, matrums- och sovrumsmöbler.

Rhee, Hyonsun

Sydkoreansk keramiker, f 1938 i Tokyo. Vid Upsala-Ekeby 1963-65. Gjorde föremål med kalligrafisk dekor och med asia­tiska namn, t ex Kamogawa och Hana (blom­ma).

Rhodes, Zandra

Brittisk modeskapare, f 1940. Gjort per­son­liga, färgrika och romantiska plagg, ofta i hand­­tryckt chiffong eller siden, egentligen mer konst än mode. Stort inflytande på andra mode­skapare. Öppnade Fashion and Textile Museum i London 2003. Lästips: The art of Zandra Rhodes, 1984; Form 1985:4.

Ricci, Nina

Italiensk-fransk modeskapare, 1883-1970. Eget modehus i Paris från 1932. Gjorde väl­sydda och eleganta kläder. Även parfym och accessoarer. Sonen Robert tog över verk­sam­heten från 1945.

Richter, Erik Nirvan

Arkitekt, möbelformgivare och möbel­snick­are, f 1954. Startade Norrgavel 1993 i Lund. Inspirerad av Carl Malmsten och shaker­rörel­sens möbler. Ritat sakliga och sittvänliga möb­­ler, t ex länsstolen från 1993 som blivit något av en symbol för företaget. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000; Form 1993:6, 1999:1 (om Norrgavel).

Richter, Marianne

Textilkonstnär, f 1916. Vid hemslöjden i Växjö i början av 1940-talet. Medarbetare vid Märta Måås-Fjetter­ströms verkstad i Båstad från 1942. Exempel på mattor: Blåklint, rölakan 1944, Gula trädet, flossa 1945, Rubirosa, gobeläng­teknik 1958, Guld­slottet, rya 1959 och Muren, rölakan 1971. Form­gav maskin­vävda ryor för Wahlbecks fabriker 1955-72 och Tarkett 1974-76. Känd för sina textila ”tup­pa­­mönster”. Även formgivit keramik. Lärare vid Konstfack 1942-77. Gjorde ett draperi på 200 kvm i en av FN:s rådssalar 1952, vävnader för Operakällaren och Handelsbanken i Stockholm m fl offentliga utsmyckningar. Lästips: Erik Wet­ter­gren, Märta Måås-Fjetterström och hennes efterträdare, Båstad 1951; Mattor, vävnader, Båstad 1962; Tyra Lundgren, Märta Måås-Fjetterström och väv-verkstaden i Båstad, 1968; Form 1950.

Riemerschmid, Richard

Tysk arkitekt, målare, möbelformgivare och industri­designer, 1868-1957. En av pionjärerna inom industridesign. Hans strama jugendmöbler vid sekelskiftet 1900 förebådade funktio­na­lismen. Känd för sin Chair for a music room 1898/99. Ritade möbler för industriell serietillverkning 1905. Formgav även bestick, glas, keramik, lampor mm först i stram jugendstil men senare i rent funktionalistisk stil. Lästips: Richard Riemerschmid : von Jugendstil zum Werkbund, 1982.

Rietveld, Gerrit

Nederländsk arkitekt och möbelformgivare, 1888-1964. Tillhörde De Stijl-gruppen 1917-27. Såg formgivningen av hus, inredningar och möbler som en helhet, inspirerad av Frank Lloyd Wright. Gjorde redan 1917/­­18 första versionen av sin berömda, geo­metriska Röd-Blå-stol; utvecklade den fram till 1923, kan ses som en abstrakt skulptur. Gjorde stolar i stålrör och ply­wood i slutet av 1920-talet. Stolen Zig-Zag 1932-34 i trä pekade fram mot 1960-talets plaststolar i ett stycke. Cassina har rättig­heterna till hans möbler. Hans möbler återupptäcktes i samband med reaktionen mot funktionalismen efter 1950-talet. Lästips: M Küper, Gerrit Th Rietveld, the complete works 1888-1964, 1992; Peter Vöge, The complete Riet­veld furniture, 1993; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Riihimäki glasbruk

Glasbruk i Riihimäki, Finland, 1910-90. Slogs samman med Karhula glasbruk 1988. Till­verk­­­ning av emballage- och fönsterglas. Även bruks- och konstglas. Formgivare: Tyra Lund­gren, Eva Gyldén och Henry Ericsson på 1920-talet, Helena Tynell, Arttu Brum­mer, Alvar Aalto, Gunnel Nyman och Nanny Still på 1930-, 40- och 1950-talen. Denna pro­duk­tion upphörde 1976; tillverkningen av för­pack­ningsglas fortsatte till 1990. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Ritzman, Jan-Erik

Glasblåsarmästare, f 1943. Vid Kosta Boda 1957-82, glasblåsarmästare från 1964. Startade Transjö Hytta tillsammans med Sven-Åke Carlsson 1982. Ingår i gruppen Transjö Kulturarbetare i glas.

Rodtjenko, Aleksandr

Sovjetisk konstnär, formgivare och fotograf, 1891-1956. Ibland stavas namnet även Rodchenko. Le­dande rysk konstruktivist; som använde sig av rena, geometriska former. Ägnade sig utöver sitt konstnärskap åt industriell formgivning under 1920-talet, t ex avantgardistiska af­fisch­er, bokomslag, kläder, inredningar och sce­no­gra­fier. Ritade ett arbetarkafé, som väckte uppmärksamhet, till den sov­je­tiska paviljongen vid utställningen i Paris 1925. Stort inflytande på Bauhaus-skolan. Läs­­tips: Victor Margolin, The struggle for uto­pia : Rodchenko, Lissitzky, Moholy-Nagy, 1997; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Rohde, Johan

Dansk konstnär och konsthantverkare, 1856-1935. Ritade, utöver sitt konstnärsskap, möbler i dansk jugendstil. Formgav silver för Georg Jensen från 1908, t ex besticken Konge, på svenska Kungamönstret. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Roll, Glenn

Guldsmed, f 1952. Hyrde plats hos Bengt Liljedahl från 1977. Ateljé i Stockholm från 1985; från 1993 även i Trosa tillsammans med makan Maria Elmqvist. Arbetat med konstruktioner, ett slags mekanoarbete, inspirerad av cykelkedjor, ånglok mm i enkla, rena former, t ex cirklar och klot. Höll samman sina första smycken med skruvar, nitar och muttrar. Även använt plexiglas, titan bergkristall och onyx och tillfört sina smycken en sensuell, mänsklig dimension. Lästips: Form 1986:7, 1993:6.

Rooth, Jonas

Glasformgivare, f 1961. Arbetat som assistent till Helena Gibson, Monica Back­ström och Kjell Engman. Egen atelje från 1993, från 1999 i Kivik. Känd för sina ljuskronor mm i starka färger.

Rosdala glasbruk

Glasbruk i Norrhult-Klavreström i Småland, grundat 1895. Specialiserat på belysningsglas, t ex lampkupor i klart och färgat glas och opal­­glas. Även målning av glas. Numera är all produktion nedlagd, men i butiken kan man beställa lampglas efter gamla formar. Tillverkning sker på annat håll.

Rosén, David

Möbelformgivare, f ?. Ritade möbler för NK, bl a barskåp och exklusiva möbler under 1930-­­talet, men också möbel­serien Futura från 1949. Ritade möbler för Trivaserien, bl a sof­fan Parad 3, fåtöljen Mito och stolen Tokyo. Formgav bord med emaljerade skivor av Stig Lindberg och Algot Törneman. Med­verkade vid inredningen av Dag Ham­mar­skjöldbib­lio­teket i FN-huset i New York i början av 1960-talet.

Rosén, Sonna

Möbel- och textilformgivare, f 1920. Arbetade en tid på Carl-Axel Ackings arkitektkontor. Ri­tade bl a stolen Solfjädern 1948, som slog utomlands och fick utmärkelse av Museum of Modern Art  i början av 1950-talet. Stolen är en karmstolsvariant av den traditionella pinnstolen. Nytillverkats av Gemla från 1993. Form­gav även tapeter mm.

Rosenthal

Tysk konstindustri i Bayern, grundad 1879 av Philipp Rosenthal. Tillverkning av porslin och glas mm. Formgivare: Philipp Rosenthal ri­ta­de de första stora serviserna Darmstadt 1902, Botticelli, Donatello 1907 och Maria 1916 m fl. Sonen Philip Rosenthal tog över efter andra världs­kriget. Från 1950 sökt en mer avantgardistisk stil och många kända konstnärer har anlitats: bl a Walter Gropius, Salvador Dalí, Friedensreich Hundertwasser, Roy Lichten­stein, Bjørn Wiinblad, Hertha Bengtson, Lucienne Day, Tapio Wirkkala 1956-85, Raymond Loewy, William Wagenfeld m fl. Lästips: Rosenthal : hundert Jahre Porzellan, 1982; Form 1990:2.

Rossi, Aldo

Italiensk arkitekt och designer, 1931-97. Stort inflytande som skribent och lärare. Kritiserade funktionalismen och hävdade byggnader som kulturföremål. Använde sin arkitekturstil i de­signen av  bl a espresso­bryggaren La conica 1982, vattenkokaren Il conico 1984 och klock­or, t ex Moment för Alessi.Lästips: Aldo Rossi : the life and work of an architecht, 2001.

Roxner, Rigmor 

Keramiker, f 1958. Gjort kärl, reliefer och gal­ler­verk med utgångspunkt i enkla, geo­met­riska former; ibland i komplicerade strukturer, som påminner om islamsk konst. Gjort offent­liga arbeten bl a  i Stockholm, Härnösand och Norrköping. Läs­tips: Röhsska museet, utställningskatalog 1997; Form 1992:2, 1997:3.

Royal Scandinavia A/S

Dansk-svensk koncern, grundad 1985-87 med namnet Royal Copenhagen A/S; namnet ändrades 1997 då ett antal svenska företag tillkom. I koncernen ingick vid sekelskiftet 2000 Bing & Grøndahls Porcelænsfabrik, Den Kongelige Porcelains­fabrik, Holme­gaards Glasværker, Georg Jensen Sølvsmedie, Illums Bolighus, Hans Hansen Sølvsmedie, Orrefors Kosta Boda-koncernen och Boda Nova Höganäs Keramik samt italienska Ve­ni­ni. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Ruda, Bengt 

Möbelformgivare, 1918-99. Ritade möbler för NK:s Trivaserie i slutet av 1940-talet och bör­jan av 1950-talet. En fåtölj ritad 1953 pla­gie­rades och prövades för första gången i rätten enligt konstnärslagen. Gjorde en liknande, mer känd fåtölj till Helsingborgsmässan 1955 med sarglöst, saxat underrede. Tillhörde första generationens form­givare hos Ikea 1956-79, t ex fåtöljen Focus 1958, tevagnen Tea 1959, fåtöljen Cavelli och stolen Smögen i lättplast 1959.

Ruhlmann, Émile Jacques

Fransk möbelformgivare, 1879-1933. En av art déco-stilens främsta företrädare med en modern, dekorativ stil med lån från ny­klas­si­cism och empir. Gjorde eleganta och lyxiga möbler till Parisutställningen 1925. Formgav möbler, lampor, textilier mm och gjorde bl a in­red­ningar till Élyséepalatset. Lästips: Florence Camard, Ruhlmann : master of art deco, 1984; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Rune, Ola

Inredningsarkitekt, f 1963.  Se Claesson Koivisto Rune. 

Runeborg -Tell, Greta

Målare, skulptör och glasformgivare, 1911-89. Började vid Steninge Lervarufabrik och vid S:t Eriks Lervarufabriker och Upsala-Ekeby 1935-41. Gjorde föremål, t ex fat och vaser, i rustik stil men även i art déco-stil. Vid Ekenäs glasbruk 1942-52. Arbetade där med ode­ko­rerat och graverat kristallglas, men även ser­vi­ser. Lästips: Estelle Schlossman, Ler­gods­konst­närer, 1996.

Russell, Sir Gordon

Brittisk möbelformgivare och -tillverkare, 1892-1980. Började tillverka möbler 1910, inspirerad av Arts and Crafts rörelsen och senare av funktio­na­lism­en. Ville förena hantverk och maskintill­verk­ning, t ex Utility furniture, enkla och billiga möbler. Haft stor betydelse för brittisk design av konsumentprodukter. Formgav radion Murphy 1930 mm och gav ut boken Looking at Furniture 1964. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Ryggen, Hannah

Svensk-norsk målare och textilkonstnär, 1894-­1970. Började väva omkring 1920 in­spi­rerad av norska medeltida bonader. An­vände motiv från den samtida, politiska situationen, t ex Blod i gresset 1966 om Vietnamkriget. In­spirerade svenska textil­konst­närer på 1970-talet. Hennes arbeten fnns på Nordenfjeldske Kunst­industri­museum i Trondheim. Lästips: I E Naess, Vi lever på ei stjerna : ein biografi om Hannah Ryggen, 2002; Form 1948, 1962.

Rykiel, Sonia

Fransk modeskapare, f 1930. Skapade ett anti­mode med mjuka, renlinjiga kläder i trikå eller stickat. Använde bl a asymmetriska konturer och vände ibland fållarna ut och in. Egna bu­tiker över hela världen.

Rytkönen, Martti

Finländsk-svensk formgivare och glas­konst­när, f 1960. Vid Orrefors från 1994. Tillfört den klassiska Orreforsstilen en lekfull serie­teck­nings­stil, t ex Kaffepaus och Lyckad affär 1995 och Ungkarlsblomman. Gjort vaser i graal och ariel, t ex Finska kossor och sjöjungfruherrar och arbetat med gravyr och ravennateknik. Ritat servisen Wolfie 1994 och On the rocks samt servisen Capri för  för Kosta Boda 2001. Även arbetat i kristall, t ex vasserien Ramses 2000, skålserien Drop 2003 och ljushållaren Triangle 2004. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000.

Råman, Ingegerd

Krukmakare och glasformgivare, f 1943. Arbetat med bruksföremål i lera och stengods med ett enkelt och raffinerat formspråk. Vid Johansfors glasbruk 1968-72. Egen verksamhet från 1972. Vid Skrufs glasbruk 1981-98, t ex skålserien och vasen Mezzo 1985, ljusstake/vas Samuraj 1989, karaffen Mamsell 1990 och Bell­manserien från 1981. Knuten till Orrefors, nuvarande Orrefors Kosta Boda, från 1999, t ex vaserna Slowfox och Skyline och karaffen Tanterella 2000. Även formgivit för HPF Gustavs­berg, t ex eldfasta serien Domino 1998. Läs­tips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Millesgården, utställningskatalog 2003; Form 1983:1, 1990:­4/5, 1993:3; Antik&Auktion 1994:12; ASF.

Ränge, Jack

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1917. Egen verksamhet från 1950. Främst arbetat med inredning av offent­liga miljöer, restauranger m fl. Ritade stolen Känguru/­Kangaroo 1961 för Nässjö stolfabrik, från 1990 för Ber­ga Form. Ritat möbler i lågmäld funktionalistisk stil för Klaessons mö­bel­fabrik och Gem­­la, t ex stolen Lilla Karmen 1956 och Kaiser 1966 och stolarna Tranan, Viggen och Vipan för Albin i Hyssna i början av 1990-talet. Lästips: Kalmar konstmuseum, utställningskatalog 2003; ASF.

Röhsska museet 

Sveriges enda specialmuseum för konst­hant­verk, konstindustri och design. 1900-tals­sam­lingen av konsthantverk och design från Sve­rige och det övriga Norden är en av de största existerande. Idag samlar museet övervägande nutidsmaterial inom kategorierna konst­hant­verk, konstindustri och industridesign. Hu­vud­sakligen svenska ting, men också nor­dis­ka och för form­ut­veck­lingen betydande euro­peiska och väster­ländska produkter införlivas i samlingarna. 2004 var den nya 1900-talsut­ställningen klar som permanent ut­ställ­ning.

Rönndahl, Pia

Formgivare, f 1953. Vid Gustavsberg 1980-93, t ex servisdekorerna Grandiflora och Soft på 1980-talet. Därefter vid Rörstrand, t ex Sundborn och Mårbacka på 1990-talet.

Rörstrand

Porslinsfabrik, grundad 1726 i Stockholm. Flyttad till Göteborg 1926 och till Lid­köping 1936-39. Ingick 1932-64 i Skånska Cement-koncernen via Iföverken och därefter i Upsala-­Ekeby. Köptes 1984 av finländska Wärtsilä och övertogs av Hackman/Iittala-koncernen 1990.

Kända i början av 1900-talet för Alf Wallanders ju­gend­porslin med under­glasyrmåleri med motiv i relief. Edward Hald anställdes inför Hem­ut­ställningen 1917  för att skapa en mo­dern profil åt företaget. Formgivare: Alf Wallander 1895- , E H Tryggelin, Karl Lind­ström, Algot Eriksson, G J Asplund, Walde­mar Lindström, Nils Lundström, Knut Hall­gren, Edward Hald 1916-20, Louise Adelborg, Hugo Hörlin, J A Malmström, Magnus Isaeus, Kurt Ekholm, Astrid Ewerlöf, Mela Anderberg, Anna och Ferdinand Boberg, Anna Pettersson, Lillemor Mannerheim, V von Post Börjesson, Edgar Böckman, Yngve Berg, Ilse Claëson, Tyra Lundgren, Gunnar Nylund, konstnärlig ledare 1931-49, Lars Tho­rén, Irma Claëson, Gertrud Lönegren, Isaac Grünewald, Carl Harry Stålhane, Hertha Bengtson, Oscar Dahl, Lis Lundkvist, H Salo­mon, Charlotte Hamilton, Sylvia Leucho­vius, Marianne Westman, Einar Lynge-Ahlberg, Birger Kaipiainen, Inger Persson, Hertha Hillfon, Ester Wallin, Bertil Lundgren, Jackie Lynd, Signe Persson-Melin, Karin Björ­quist, Bertil Vallien, Ulrika Hydman-Vallien, Pia Törnell, Maria Olofsson, Alfredo Häberli, Philippa K m fl. Läs­tips: A Bæck­ström, Rörstrand och dess till­verk­ningar 1726–1926, 1930, faksimiluppl. 1981; A M Herlitz-Gezelius, Rörstrand, 1989; C Hern­marck, Fajans och porslin, 1959; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1943, 1976:6/7; Antik&Auktion 2000:3, 2000:9.

Rörstrands museum

På Rörstrand Museum i Lidköping finns en permanent utställning, där kan du följa fabrikens utveckling från 1726 fram till idag. Även butik för Hackman-koncernen.

Saarinen, Eero

Finländsk-amerikansk arkitekt, 1910-61. Till USA 1923. Bidrog till att göra USA till cent­rum för modern design efter andra världs­kri­get. Eget arkitektkontor från 1937. Ritade bygg­nader i stål, glas och betong, t ex TWA-terminalen på Kennedy Airport. Samarbetade med Charles och Ray Eames fram till 1946. Vann tillsammans en tävling om Organic De­sign in Home Furnishing för Museum of Modern Art i New York 1940. Utvecklade möbler av formpressad plywood och plast. Ri­tade möbler för Knoll International, t ex de kända fåtöljerna Grasshopper 1946 och  Womb 1946-48. Skapade serien Tulip 1955-57, bord med pelarben och stolar i fiberglas och aluminium. Lästips: Allan Temko, Eero Saarinen, 1962; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Antonio Román, Eero Saarinen : an architecture of multiplicity, 2003.

Saarinen, Eliel

Finländsk arkitekt, 1873-1950. En av Finlands främsta arkitekter. Ritade järnvägsstationen i Helsingfors och villor och inredningar i natio­nal­roman­tisk stil. Formgav möbler för Åbo­före­taget Nicolai Boman, inspirerad av Arts and Crafts rörelsen. Blev internationellt känd för sin medverkan i Finlands paviljong på världs­utställningen i Paris 1900. Från 1923 verksam i USA, där han var med och skapade Cran­brook Academy of Art nära Detroit. Arki­tek­tur innebar för Eliel Saarinen ”allt från stads­planen till askkoppen på vardags­rumsbordet” enligt sonen Eero. Lästips: Eliel Saarinen : pro­jects 1886-1923, 1990; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1984:8.

Sabattini, Lino

Italiensk silversmed och formgivare, f 1925. Internationellt känd på mitten på 1950-talet. Knuten till Christofle 1956-63, t ex teservisen Como 1960. Egen verksamhet från 1964. En­kel, skulptural stil. Gjorde Insect Legs, servis i silver och svart titan 1986 och vasen Connato i försilvrad mässing 1987. Även formgivit glas och porslin.

Sahlin, Gunnel

Designer, f 1954. Arbetade för Katja of Sweden i New York 1984-85. Till Kosta 1986. Gjorde färg­starkt glas i post­moder­nistisk stil med prickar och ränder. Inspirerad av växter, frukter och musik, t ex servisen Frutteria 1989 och Na­tu­ralis Atelier 1992, linjerena, färgstarka och syrliga samt Amazonserien 1992. Lämnade de star­ka färgerna  i slutet av 1990-talet och gjor­de glas i jordnära naturfärger, t ex Aqua Bo­ta­nica, Infusioner 1997 och Terra Magica 1998-99. Ritade en vit servis för Ikeas första PS-kollektion 1995. Gjorde en ljuskrona för Handelshögskolan i Göteborg 1995. Lästips: Gunnel Sahlin och Kosta Boda, Sthlm 2000; Antik&­Auktion 2001:7/8; Susanne Helgeson, Svens­ka Former, 2000; Åfors glasbruk : En färg­stark historia, 2001; Form 1986:6; Månads Journalen 1997:aug.

Saint Laurent, Yves

Fransk modeskapare, f 1936. En av de riktigt stora modeskaparna. Vid modehuset Dior 1957-61. Egen verksamhet från 1962. Öpp­na­de Rive Gauche-butiker 1966 för designade konfektionskläder. Skapade många trender och modestilar på 1960- och 70-talen. Lanserade skepparkavajen, safarijackan, knäbyxorna, byxdräkten, kava­jen, knytblusen, smokingen och trench­coaten för damer –  lån från herrgarderoben. Även designat herrkläder och husgeråd. Lästips: David Teboul, Yves Saint Laurent, 2002.

Salli, Timo

Finländsk designer, f 1963. Blivit känd i de­sign­världen för sitt provokativa nytänkande, t ex  teveapparaten Jack-in-the-Box 1997. Ritat fåtöljen Tramp för Cappellini 1996. Knuten till Snowcrash från slutet av 1990-talet. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Salmenhaara, Kyllikki

Finländsk keramiker, 1915-81. Förnyare av finsk keramik. Vid Arabia 1947-63. Lärare vid Konstindustriella skolan från 1963. Expe­rimen­terade med former, nya glasyrer och ke­ra­miska massor. Glasyrerna kan påminna om björknäver, urberg och höstlöv och harmo­nie­rar med de tidlösa formerna. Gav ut läroboken Keramiikka 1974. Lästips: Kyllikki Salmen­haara : 1915-1981, Konstindustrimuseet Hel­sing­fors, utställningskatalog 1986.

Salo, Markku

Finländsk formgivare, f 1954. Industridesigner vid Ergonomia Design 1979-80, Salora 1979-82. Vid Notsjö glasbruk 1983-91, senare knuten till glasbruket som fri konstnär, uppdrag för Hackman Designor från 1992. Även undervisat vid Konstindustriella högskolan 1982-99. Internationellt känd glaskonstnär och gjort stora skulpturer i glas ofta i kombination med metall. Även arbetat med och utvecklat gjutet glas med den s k pâte de verre-tekniken.

Salto, Axel

Dansk målare, grafiker, konsthantverkare och författare, 1889-1961. Vid Bing & Grøndahl 1923-25. Medverkade med sitt s k mjuka pors­­lin vid Parisutställningen 1925. Började ar­beta med stengods hos Carl Halier 1929-30. Hos Nathalie Krebs i Islev 1931-32. Vid Den Kongelige Porcelains­fabrik 1933-61. Sten­god­set, ornamentet och glasyren samspelade har­moniskt i hans olika stilar; den räfflade stilen, den knoppiga stilen, där ”tingens inneboende kraft” kommer till uttryck under ytan och den spirande stilen, där hela livskraften bryter ut och pressar sig fram i långa piggar. Gjorde också oglaserat stengods. Formgav och illust­rerade böcker, ritade textiltryck, glas och smycken mm. Gav bl a ut böckerna Saltos keramik 1930 och Keramikens väsen 1946. Lästips: Nationalmuseum, utställningskatalog 1952:197; Axel Salto : grafiker, kera­miker och textilkonstnär, 1958; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1946 (Stig Lindberg skriver om utställning på NK).

Samlarförbundet Nordstjärnan

Grundat 1941 för samlare av olika kategorier. Har ca 25 lokalavdelningar och ger ut Samlarnytt med 10 nummer per år. Lästips: Antik&­Auktion 1995:11.

Sampe, Astrid

Textilkonstnär och organisatör, 1909-2002. En av de stora förnyarna inom svensk in­dustri­­textil. Till NK:s Textil­kammare 1936; chef 1937-71. Stor framgång vid utställ­ningar­na i Paris 1937 och New York 1939, då Swe­dish Modern blev ett begrepp.

Ritade texti­lier, t ex Liljerand, Liljeruta och Versailles och nu­mera klassiska mönster för Kasthall och Al­me­dahls. Knöt kända konstnärer till Textil­kammaren, t ex Sven Markelius, Arne Jacob­sen, Stig Lindberg m fl. Gjorde den fram­gångs­rika kollektionen Signerad textil 1954 med inbjudna konstnärer. Introducerade Lin­ne­linjen 1955. Experimenterade med glasfiber och gjorde dator­program­merade mönster i sam­arbete med IBM. Medverkade vid inred­ningen av Trygg-Hansas huvudkontor i Stock­holm. Gav ut boken Textil bilderbok 1948 till­sam­mans med Vera Diurson. En av fyra svenskar som fått den brittiska utmärkelsen HonRDI, 1949. Lästips: Nationalmuseum, utställningskatalog 1984:­476; Svenska textilier 1890-1990, 1994; Fiell, Scandinavian design, 2002; Åsa Nilsson, Astrid Sampe och NK:s Tex­til­kam­mare, Konstvet inst, Sthlms univ 2002; Form 1962, 1983:2: Antik&Auktion 1990:­7/8; Scandinavian journal of design history, 1996; ASF.

Samuelsson, Alexander

Glasblåsare, 1862-1934. Till USA på 1880-talet. Ritade Coca-Cola-flaskan för en tävling 1915. Hans förslag vann och blev den mest välkända varuförpackningen genom tiderna. Flaskan har smalnat lite med åren, men grund­formen har stått sig och kan ses på Glas­bruks­mu­seet i Surte utanför Göteborg.

Sandberg, Gösta (Erik)

Textilkonstnär, 1915-95. Lärare i textil­färg­ning vid Konstfack 1957-70. Föreläsare i färgteknisk textilhistoria. Gav ut böckerna Växtfärgning 1967, Ikat 1984, Indigo 1986 samt Purpur, koschenill och krapp 1994. Lästips: Form 1981:2, 1984:5.

Sandell, Thomas

Hus- och inredningsarkitekt och möbel­form­givare, f 1959. Delägare i Sandell-Sandberg arkitektkontor. Inrett flera restauranger bl a Rolfs kök tillsammans med Jonas Bohlin och nya Moderna museets restaurang 1998. Ritat möbler för Asplund, Cappellini, Artek, Gärs­näs och Källemo m fl. Medverkat i Ikeas PS-kollektioner, t ex rottingmöblemanget Tärö 2002. Gjort fåtölj och bord Elena för ita­lien­ska B&B Italia 1999. Även formgivit glas för Pukeberg och Reijmyre och mattor för Kast­hall. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 2003:2.

Sandin, Kersti 

Möbelformgivare, f 1950. Startade företag tillsammans med Lars Bülow 1978 och gjorde basmöbler för KF, t ex karmstolen Bas i formpressad björk. Utvecklade denna till karmstolen Medi 1982. Gjorde rullbordet Supporter 1983 och skåpet Hommage à Josef Frank 1984 för Karl Andersson & Söner och möbelprogrammet Natura för kök 1991. Startade tillsammans eg­na företaget Materia 1992 med inriktning på offentlig miljö; övertaget av Kinnarps 2004. Även formgivit lampor för Nybro Armatur. Lästips: Form 1985:4.

Sandström, Helena

Silversmed och smyckeformgivare, f 1970. Verksam i egen regi från 1998. Gjort corpusarbeten och smycken i både tradiotionella och okonventionella material, t ex halssmycken med tunn guldtråd och äggskal eller med en fjäder och tunna armband i sidenorganza och ädelstenar. Hennes arbeten kan ses som ett brott mot den förutsägbara modernistiska traditionen och tar upp frågor av existensiell natur. Lästips: DN 2004-02-22.

Sandström, Margareth

Guldsmed och smyckekonstnär, f 1950. Guld- och silversmedja från 1973 i Linköping tillsammans med maken Peter de Wit. Båda blev pionjärer inom smyckekonsten och introducerade internatio­nella strömningar i Sverige. Även tecknat kroki. Djärv som konstnär och skicklig som guldsmed. Experimenterat med smycken av silver, guld och emalj med kvinnofigurer. Gjort broscher med ett slags modellmåleri i emalj under 1980-talet. Utnyttjat spänningen mellan en geometrisk och en organisk formvärld i sina stora men ändå lätta smycken. Gjort biskopskräkla för Linköpings stift 1996 tillsammans med Peter de Wit. Lästips: Form 1991:2, 1993:6.

Sandström, Yngvar

Möbelformivare, f 1923. Ritade möbler för NK och Trivaserien på 1940- och 50-talen. Drev S-design tillsammans med Alf Svensson. Formgav möbler för Dux, t ex snurrfåtöljen Galaxy (eller Form 8) 1971 i formgjuten plast.

Sandviks glasbruk

Grundat 1889 i Hovmantorp i Småland. Övertogs av Orrefors 1918. Formgivare: Edward Hald, Simon Gate, Nils Land­berg, Sven Palm­qvist, Erika Lagerbielke och Anne Nilsson. Typiskt för Sandviks glasbruk är det odekorerade färg­lösa eller svagt grå- eller bruntonade bruks­gla­set. Även tillverkning av färgad och färglös kristall. Beslut om nedläggning 2004.

Sankt Eriks Lervarufabriker

S:t Eriks Kakelfabrik grundades 1888 och om­bildades till S:t Eriks Lervarufabriker 1907, från 1959 S:t Eriks AB. Keramik­fabri­ken sål­des till Uppsala Ekeby 1937 och lades ner 1938. Den tidiga tillverkningen bestod av kakelugnar i kopior av 1700-tals­modeller från Marieberg och Rörstrand. På 1910-talet gjor­des kakelugnar efter ritningar av Gunnar Asp­lund, Carl Westman, Cyrillus Johansson m fl. Dekorerade kakelplattor var en stor artikel. Formgivare för bruksvaror och konstföremål: Agda Österberg 1910-21, Eva Jancke-Björk 1920-25, Edvin Ollers 1925-27, Anna-Lisa Thomson 1928-33, Gertrud Löne­gren 1932-36, Maggie Wibom 1935-36, Johan Rudholm, Hildur Haggård 1936, Jenny Bellander, Märta Ankarswärd-Grönvall, Lisa Johansson, Greta Runeborg, Evald Dahlskog, Tyra Lundgren, Ella Lagerman-Hejl, Helge Johansson och Torsten Palm. Lästips: Upp­lands forn­minnes­fö­renings och hembygdsförbunds årsbok 1971; Estelle Schlossman, Lergodskonstnärer, 1996; J Helmersson & P Norén, Keramik från S:t Erik Lervaru­fabri­ker, 2002; B Nyström, Svensk Jugend Keramik, 2003; Form 1932.

Sapper, Richard

Tysk industridesigner, f 1932. Kombinerat den tyska rationella stilen med italiensk stil­känsla. Känd för tekniskt avancerade design­lösningar. Samarbetat med Marco Zanuso, t ex den hopfällbara radion för Brionvega 1965, den stapelbara barnstolen i plast för Kartell, armaturer, t ex den skelett­formade låg­spän­nings­lampan Tizio för Artemide 1972 och husgeråd, t ex den visslande vatten­kokaren Bollitore med vågigt handtag för Alessi 1983. HonRDI 1988. Lästips: Richard Sapper : design, utställ­nings­katalog, Köln 1993; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 199; Michael Webb, Richard Sapper, 2002.

Sarpaneva, Timo

Finländsk konstnär, formgivare och grafiker, f 1926. Började med brodyr­kompositioner. Gjort sin största insats som glaskonstnär vid Iittala glasbruk från 1950. Gjort konst- och bruksglas, t ex ljus­stakarna Festivo 1966 och Arkipelago 1981, serien I-line 1956, vaserna Finlandia 1964, skulpturala vaser som Lansetti, Orki­de­ra, serien Claritas på 1980-talet m fl. Även form­­givit keramik, t ex servisen Suomi för Ro­senthal 1974 och metall, textil, armaturer, grafik och utställnings­sceno­grafi. Den rödemaljerade grytan i gjutjärn med trähandtag från 1960 har blivit en klassiker. Lunningpriset 1956. HonRDI 1963. Läs­tips: Timo Sarpaneva, utställningskatalog, Hel­sing­fors 1993; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1964; Antik&­Auk­tion 1999:04.

Sason, Sixten

Industridesigner och teknisk illustratör, 1912-67. Började som bildhuggare i faderns sten­hug­geri. Svensk industri­designs nestor. Teck­nade motorcyklar för Husqvarna redan på 1930-talet. Samarbetade med SAAB från 1939; ritade Saab 92 1947, inspirerad av SAAB:s flygplansmodeller och den ameri­kanska strömlinjeformen. Formgav också Saab 99 1967. Ritade även den första enögda spegel­reflex­kameran tillsammans med Victor Hasselblad 1948. Strömlinjeformen gick igen i dammsugare, våffeljärn, symaskiner och mo­tor­sågar för Electrolux och Hus­qvarna. Hans SAAB-modeller kan beses på SAAB-museet i Trollhättan. Lästips: Lasse Brunnström, Svensk industri­de­sign, 1997; Penny Sparke, Design : 1900-ta­lets pionjärer, 1999; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1957 (Från idé till kompromiss), 1980:6.

Sassoon, Vidal

Frisör, f 1929. Fick sitt genombrott 1963, när han klippte Mary Quant. Klippte håret med fem snibbar, 3 i nacken och en vid varje öra, en helt ny formklippt frisyr som passade modet i Swinging London. Senare blev Vidal Sassoon varumärke för hårvårdsprodukter.

Sauer, Karlheinz

Silversmed, f 1943. Född och utbildad i Tyskland. Lockades till Serige av Sigurd Perssons utställning 77 ringar, och startade verkstad i Västerås 1966. Gjort corpusarbeten och smycken. Arbetat med olika teman, t ex tekannor eller skålar och fat eller smycken. Gjort kyrksilver och tavlor i silver och guld bl a för kyrkor i Västerås. Lästips: Västerås konstmuseum, utställningskatalog 2003.

Saxbo Stentøj

Dansk stengodsverkstad 1931-68. Nathalie Krebs och Gunnar Nylund startade Nylund & Krebs 1928 i Patrick Nordström verkstad i Islev. GunnarNylund lämnade verkstaden 1931 och namnet ändrades till Saxbo Sten­tøj. Från 1937 i Herlev utanför Köpenhamn. Till­verk­ning av stengods med utsökta glasyrer i enkla former. Nathalie Krebs var kemist och glasyr­expert. Med­arbe­tare: Eva Stæhr-Nielsen m fl. Saxbos verksamhet innebar en förnyelse av den nordiska konstkeramiken. Lästips: Form 1933, 1939 och 1946.

Scarfatti, Gino

Italiensk belysningsdesigner, f 1912. Grun­dade belysningsfirman Arteluce 1939. För­grunds­gestalt inom sitt område. Använt sig av neon, plast och rörliga delar och tillverkade den första halogenlampan i bordsformat 1971. Arbetat för Olivetti i Barcelona och hotell Hilton i Rom.

Scarpa, Tobia

Italiensk arkitekt och designer, f 1935. Eget designkontor 1960 tillsammans med hustrun Afra. Visade sina möbler i Sverige i början av 1960-talet. Ritat soffan och fåtöljen Bastiano 1960, som blev prototyp för 1970-talets bas­soffa. Ritat möbler för Cassina och inred­ning­ar för Benetton. Lästips: Arkitektur 1994:1.

Scheurich, Paul

Skulptör, 1883-1945. Gjorde utsökta figuriner för olika tyska porslinsfabriker, främst under 1920-talet. Hans dansöser, morianer och gu­din­nor tillverkades långt in på 1900-talet.

Schewen, Anna von

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1965. Arbetade för Pelikan design i Danmark 1995-97; därefter egen verksamhet, utställningsdesign, inredning och formgivning av möbler mm. Upp­märk­sam­mad för den experimentella stolen Latta 1998, soffan Moss för Ikea och stolen Hug 2002. Läs­tips: Form 1998:6.

Schiaparelli, Elsa

Italiensk modeskapare, 1890-1973. Till Paris i början av 1920-talet. Etablerade sitt modehus 1927. Nyskapande och teatralisk; började med spektakulära jumprar och gjorde dräkter, hattar och vantar med surrealistiska drag. Lanserade 1937 sin egen moderfärg, chockrosa. Berömd för sin parfym, Shocking, med flaska efter Mae Wests figur. Storhetstid på 1930-talet; verksam till 1954. Lästips: Paul White, Elsa Schiaparelli : empress of Paris fashion, 1986; Francois Baudot, Elsa Schiaparelli, 1997;  Dilys Blum, Shocking! : the art and fashion of Elsa Schiaparelli, 2003.

Schilkin, Michael  

Rysk-finländsk skulptör och keramiker, 1900-62. Vid Arabia 1936-62. Gjorde monumentala keramiska väggreliefer, t ex entréväggen hos Arabia 1943. Känd för sina uttrycksfulla men med tiden alltmer stili­se­rade djur­skulp­turer i grovt chamotterat stengods med effekt­fulla glasyrer. Lästips: Michael Schilkin : 1900-1962, 1996; Form 1938.

Schlumbohm, Peter

Tysk uppfinnare, 1896-1962. Till USA 1931. Mest känd för den timglasformade kaffe­bryg­garen Chemex i eldfast glas 1944, men formgav många andra hushållsprodukter bl a stekpanna som inte behövde diskas. Innehade över 300 patent.

Schlyter, Caroline

Skulptör och möbelformgivare, f 1961. Stolen Lilla-h 1989, formad som bokstaven h i skiftlimmad björkfanér gjordes i 20 numrerade, handsignerade exemplar och 10 onumrerade och brännstämplade. Stolen blev känd in­ter­nationellt och inköpt till olika designmuseer. Den har följts upp av familjen h. Mamma, pappa, barn, Tripp, Trapp, Trull, är omegaformade bord i olika storlekar, lilla m en rundad barnstol, moster är en hög, kurvig spegel, älskaren en tresitsig fästmanssoffa och slutligen Fido en tevagn. Gav ut häftet Caroline Schlyter : möbler 1995. Lästips: Antik&Auktion 1999:11; Sköna hem 2001:10.

Schneider, Charles

Fransk glaskonstnär, 1881-1953. Formgav glas i en kombination av art nouveau/jugend- och art déco-stil under 1920-talet. Sönerna tog över och drev företaget till 1981.

Schou, Petra

Metallformgivare och smyckekonstnär, f 1968. Egen veksamhet från 1999. Arbetat med smycken och corpusarbeten. Uppmärksammad för sina speciella smycken inspirerade av naturen, t ex tätt sammanpackade element av silver med ädelstenar, som liknar strukturen i mossa och lavar. Lästips: Svenkt konsthantverk 2004:2; SvD 2000-06-03.

AB Schreuder & Olsson

Tenngjuteri, grundat 1896. Formgivare: Alf Wallander, t ex fiskkanna i jugendstil 1899, Olof Ahlberg, t ex skrivbordsuppsättningar i jugendstil, Aron Jerndahl, t ex tennfat med reliefer i jugendstil, Eugen Hammarberg och Edvin Ollers 1924-50. Lästips: Form 1936.

Schultz, Otto  

Tysk-svensk inredningsarkitekt och möbel­form­givare, 1882-1970. Drev möbel­före­taget Boet i Göteborg 1920-50. Gav också ut tid­skrif­ten Boet, en månadsskrift för hemkultur, hantverk och konstindustri, 1928-1940. Ska­pade bl a ”Bo-möbler med grup­pe­rings­möj­lig­heter”, utbyggbara bord, skåp, hyllor och sek­tions­fåtöljer i tre olika stilar.

Schumacher-Percy, Ulla

Textilkonstnär, f 1918. Började inom hem­slöj­den. Senare egen verksamhet som fri konst­när. Experimenterade med färger i sina ryor. Gjorde bl a bildvävnaderna Människo­land­skap och Galjonsbilder under 1970-talet och triptyken om Adelcrantz för en departe­ments­byggnad i Stockholm 1992. Lästips: Walde­mars­udde, utställnings­katalog 1984; Form 1975:1.

Schöblom, Svante

Möbelformgivare, f 1942. Arbetat för Over­man i Tranås. Gjorde barnmöblerna Lilleman i cellplast för KF 1967 och plaststolarna Teen­ager chair 1970 och Clipper 1972.

Sea

Sea glasbruk grundades 1956 i Kosta av Inge Samuelsson, Sven Ernstsson och Tore Andersson. Sea är initialerna i deras namn. Tillverkning av present- och prydnads­före­mål. Ingår från 1986 i Orreforsgruppen.

Sebton, Anya

Inredningsarkitekt och produktformgivare, f 1966. In­red­ningsuppdrag och utställningsdesign i samarbete med Eva Lilja Löwenhielm. Ritat möbler för Lammhults, t ex sektionsmöbeln Multi­pli­city 1998, barstolen Millibar 1999 och soffan Add One 2002. Även formgivit produkter för Ikea.

Selbing, John

Fotograf och glasformgivare, f 1908. Vid Orre­fors 1927-73. Började som assistent till Edward Hald och Simon Gate. Blev brukets fotograf 1932 och dokumenterade nästan all produktion. Ri­tade själv glas från slutet av 1940-talet, t ex Klot över kon 1953 och Cylinder på kon 1961. Upp­fann en fotografisk metod för ets­ning på glas. Lästips: Carola Selbing, Bakom kameran och glasfasaden : minnen från Orre­fors glasbruk berättade av John Selbing, 1995.

Sellgren, Alice

Textilkonstnär och målare, f 1930. Vid Örebro läns hemslöjd 1956-58 och vid Svensk Hemslöjd 1961-64. Gjorde broderier med förtätade abstrakta bilder samt vävnader och applikationer. Offentliga utsmyckningar i Kramfors, Mariapolikliniken i Stockholm m fl. Lästips: Form 1964, 1967.

Seth Andersson, Carina

Glasformgivare och designer, f 1965. Gjort enk­la, renlinjiga kärl bl a rostfri skål och salladsbestick för Hackman, glasskålar i se­rien Relations för Iittala och skålar med pip 2000 för Reijmyre. Även gjort offentliga utsmyckningar. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000.

Shakerrörelsen

Numera utdöd, protestantisk rörelse i Eng­land och Nordamerika; höjdpunkt på 1840-talet. Stränga krav på enkelhet och renhet. Tillver­ka­de möbler av hög kvarlitet, t ex runda bord på tregrenad fot eller med fäll­klaf­far. Stolarna hade stegrygg, svarvade hörn­stol­par och benslåar. När möblerna inte an­vän­des hängdes de upp på knoppförsedda vägg­lister. Deras möbler och inredningar har  haft stor påverkan på 1900-talets formgivning och föregrep funk­tio­nalismen. Shakerhantverkarna gjorde flera uppfinningar, t ex stålpennan, kläd­nypan, cirkelsågen och revolver­svar­ven. Rörelsen var också först med att paketera och sälja fröer. Lästips: T D Rieman & J M Burks, The Complete Book of Shaker Furniture, 1993; J Sprigg & D Larkin, Shaker : Life, Work and Art, 1987; Form 1969, 1974:8/9; Antik&­Auktion 1993:7/8.

SID

Föreningen Svenska Industridesigner bildades 1957.

Simmulson, Mari

Estländsk-svensk målare och keramiker, 1911-­2000. Praktiserade vid Arabia och kom till Sverige som flykting 1944. Vid Gus­tavs­berg 1945-49 och Upsala-Ekeby 1949-72. Gjorde färgrik och dekorativ keramik ofta med vit engobering och med järnoxidglasyrer. Gjorde även skulpturer i stengods och fat, ofta med surrealistiska ansikten som motiv samt många kvinno­figurer: Balinesiskan gjor­des i 100 numrerade exemplar, Indonesiskan serietillverkades 1954-70. Exempel på serier: To­kyo, Calypso, Luna, Ringo och Kalebass. Form­gav föremål för Deco i Helsingborg på 1970-talet. Lästips: Antik&Auktion 1997:3.

Sinnemark, Rolf

Industridesigner, f 1941. Silversmed och formgivare hos Gustermans Silversmide 1965-66. Vid Boda glasbruk, nuvarande Kosta Boda, 1964-86, t ex snapsglas med tjockt slipat ben på 1970-talet och skålar i blästrad kristall. Överförde blästringstekniken från glaset till keramiken. Gjorde te­kannor i  geometriska former och svart­vit dekor för Rörstrand på 1980-talet liksom serien Sallad. Frilans för Gense och Nilsjohan i slutet på 1980-talet.Gjort en översyn av Nilsjohans sortiment och själv produkter för köket. Formgav 1986 den nya ”Röda Clara 2000” för Nilsjohan. Från slutet av 1990-talet formgivare för Svenska glasbruk, främst för Älghults och Pukebergs glasbruk. Även samarbetat med Wilke Adolfsson med graalglas. Gjort offentliga utsmyckningar, t ex vägg med sand­blästrat planglas för LO-skolan i Åkers­berga 1985 och för entrén vid Kalmar lasarett 2002. Lästips: Form 1985:8. 

Sipek, Borek

Tjeckisk formgivare, f 1949. Formgivit möb­ler, glas, keramik och metall i en lekfull, post­moder­nistisk anda, t ex möbel­serien Sed­lak 1992. Verksam i flera euro­peiska länder, Hol­land, Tyskland m fl. Läs­tips: Ph Louguet, Bo­rek Sípek, 1998; Penny Sparke, Design : 1900-­talets pionjärer, 1999.

Sjödén, Gudrun

Modedesigner, f 1941. Egen tillverkning från 1974. Öppnade butik i Stockholm 1976 och började sälja per postorder 1978. Etablerat sig i Tyskland och USA. Gav ut Idé & skissbok 1996. Lästips: Form 1992:4.

Sjögren, Christer

Skulptör och konsthantverkare, f 1926. Arbetat med trä, järn, betong och glas. Efterträdde Gun­­nar Ander vid Lindshammars glasbruk 1964. Gjort gjutet glas i kraftiga former, även många kollek­tio­ner med serieglas mm. Även arbetat med medaljer och gjort offentliga utsmyck­ningar, t ex betongrelief i Hägernäs i Täby, glasvägg på 16 kvm för Kalmar polishus 1974 och utsmyck­ningar med väggplattor i keramik tillsammans med Eva Sjögren. Lästips: Form 1965.

Sjögren, Eva

Keramiker, f 1930. Verkstad i Stockholm från 1955. Gjort unika föremål och bruksföremål i lergods, stengods och porslin. Prövat olika tekniker och ofta använt blå och bruna de­ko­rer. Med tiden allt enklare och mer spar­sma­ka­de färger med mönster vitt i vitt. Även gjort skålar i svart 2003. Gjort offentliga utsmyckningar med väggplattor i keramik tillsammans med Christer Sjögren Lästips: Estelle Schlossman, Två keramiker, Sthlms univ 1980; Form 1983:2.

Sjöström, Maja (Maria)

Textilkonstnär, 1868-1961. Hos Handarbetets Vänner från 1890-talet till 1923. Den första i Sverige som använde jugendornamentik i sina textilier. Ledde den textila verkstaden för in­red­ningen av Stockholms stadshus 1916-24. Gjor­de praktfulla textilier, vävda i Venedig och brokad för Gyllene salens stolar. Verksam i Rom från 1924. Lästips: Form 1918 (om stadshuset).

Skawonius, Sven Erik

Målare, scenograf och industriformgivare, 1908-81. Mångsidig konstnär i moder­nist­isk anda. Vid Kosta glasbruk 1933-35, gjorde t ex vaser i över­fång och sand­blästrade och etsade skålar. Åter­kom 1944-50. Scenograf på Operan och Dramaten; chef för ateljé­erna 1937-44. Konst­närlig ledare och formgivare vid Upsala-Ekeby 1935-39 och 1953-57 samt 1962-66, t ex serien Nero. Gjorde serviserna Dukat 1954 och Stella 1967 för Karlskrona. Vd för Svenska Slöjdföreningen 1946-49 och 1958-60. Formgav även silver, mattor och tygtryck, t ex blommande kretonger för NK:s Tex­til­kam­mare på 1950-talet, t ex July 1958, bokband, tapeter mm. Lärare på Konstfack. Medverkade i flera böcker om nyttokonst, glas mm. Lästips: Walde­mars­udde, utställ­ningskatalog 1973; Estelle Schloss­­man, Lergodskonstnärer, 1996.

Skintveit, Kirsti

Norsk textilkonstnär och klädskapare, f 1942. Bl a gjort kläder och kappor i hemvävda ty­ger. Lunningpriset 1967. Lästips: Form 1967.

Skogh, Börje

Konstnär, f 1923. Vid Gustavsberg 1947-87 med egen signering från 1963. Specialiserade sig på 1960-talet på reliefplattor och stenar. De­ko­rerat med silver med en teknik som ut­veck­lats ur Wilhelm Kåges Argenta­pro­duk­tion. Lästips: Nationalmuseum, utställnings­katalog 1975:389.

Skrufs glasbruk

Glasbruk i Skruv i Småland, grundat 1897. Över­togs 1981 av fyra mästare från grann­bruk. Bildade 1998 till­sam­mans med Berg­dala glasbruk Svenska Glasbruk Skruf-Bergdala AB. Tillverkning av servis- och konstglas. Form­givare: Bengt Edenfalk, Lars Hellsten, Ingegerd Råman m fl.

Skultuna Messingsbruk AB

Sveriges äldsta mässingsbruk i Skultuna i Västmanland, grundat 1607. Tillverkade från början mässingstråd och mässingsplåt, från 1620 ljuskronor och efter hand ljus­stakar, mortlar mm. Numera nytill­verk­ningar efter äldre modeller men även ny formgivning. Formgivare: Carl Hjalmar Norrström 1895-1912, Pierre Forsell på 1950- 60- och 70-talen. Karl Paul Slott har nytillverkat väggplåtar och Sigvard Bernadotte gjorde föremål i mässing och aluminium. Michael Kurpatow och Olof Kolte har anlitats i slutet av 1990-talet. Lästips: Sigurd Erixon, Mässing, 1943, faksimiluppl 1978.

Skum, Nils Nilsson

Samisk konstnär och slöjdare, 1872-1951. Autodidakt som blev centralgestalten inom den samiska kulturen. Slöjdade, skrev, skulpterade, tecknade och målade och beskrev livet på fjället och arbetet med renarna med stor skärpa. Gav tillsammans med Ernst Manker ut boken Same Sita-lappbyn 1938 och  hans Valla renar gavs ut postumt 1955. Lästips: Västerbotten 1986:1; Samefolket 2000:4.

Skånekraft

En sammanslutning av yrkesverksamma keramiker, skulptörer, textilkonstnärer, konstsmeder och glasblåsare. Butik i Lund.

Skånska Ättiksfabriken AB/Perstorp

En av Sveriges största kemiska industrier. Bör­jade som Stensmölla Kemiska Tekniska Industrier 1881, efter några år Skånska Ättik­fabriken AB fram till 1966, då namnet ändra­des till Perstorp. Expansion efter första världs­kriget med nya läke­medels­produkter t ex acetyl­salicyl­syra, men framför allt plast. Tillverkade sin första plastprodukt 1917, ett isolithandtag till en knivströmbrytare. Den stora produkt­en blev perstorpsplattan från 1950. Numera är verk­sam­heten inriktad på specialkemi. Formgivare i plast: Hugo Lind­ström, Folke Arström, Sigvard Bernadotte, Ulla Christiansson, Bengt Orup  m fl. Lästips: C A Enefält, Att göra pengar ur rök : Perstorp AB 1881-1981, 1981; T Lindblad, Bruksföremål av plast, 2004.

Smålands museum

Basutställningen Svenskt glas under fem sekel visar det svenska glasets utveckling från tillverkningen av glas för de högre stånden vid Hertig Karls hytta i Nyköping i slutet av 1500-talet fram till dagens studioglashyttor och belyser framväxten av Sveriges internationellt mest kända produktion.

So, Jin-Sook

Textilkonstnär, f 1950 i Korea. Verksam i Sverige från 1978 som fri konstnär. Arbetat med reliefer och tredimensionella konstverk, i silke men oftast i metallnät, som bearbetats och ytbehandlats, ibland med belysning. Offentliga utsmyckningar för NCC i Kista 1988 och KTH i Stockholm 1992-93 m fl. Lästips: Östasiatiska museet, utställningskatalog 2001.

Sottsass, Ettore

Italiensk arkitekt och designer, f 1917. Knuten till Olivetti på 1950-talet. Formgav möbler och en rad skriv­maskin­er, t ex Valen­tine i röd plast 1969. Skapade nya ut­veck­lings­vägar för europeisk design bort från modernismen, in­spi­rerad av popkonst och indisk mysticism. Be­tydelse­full för Anti-Design-rörelsen på 1960-­talet. Deltog i bil­dan­det av Studio Alchi­mia 1976, en grupp som förespråkade en mer anarkistisk form­givning. Bildade Mephis­grup­pen 1980, som stod för en lekfull, post­moder­nistisk design och påverkade formutvecklingen efter den uppmärksammade visningen vid Milanomässan 1981. Ritat möbler, t ex side­board Casa­blanca 1981, husgeråd för Alessi och lampan Tahiti 1981. HonRDI 1999. Lästips: Penny Sparke, Ettore Sottsass, 1982; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; The work of Ettore Sottsass and associates, 1999; Form 1967, 1984:5.

Spolén, Ernst

Arkitekt och möbelformgivare, 1880-1974. Ansvarig för möbleringen av Stockholms stadshus 1913 under Ragnar Östbergs ledning och gjorde möb­ler till Gyllene salen och salen Tre kronor i tung barockstil. Deltog i Hemutställningen 1917. Lästips: Form 1918 (om stadshuset).

Sprinchorn, Barbro 

Textilkonstnär, 1929-73. Vid Märta Måås-Fjetterströms verkstad från 1955. Gjorde vävar med friska naturmotiv. Gjorde även personliga, rytmiskt uppbyggda broderier. Lästips: Gerd Reimers, Tio textilkonstnärer, 1965.

Spångberg, Agneta

Keramiker, f 1956. Egen verkstad i Stock­holm. Gjort bruksföremål i enkla former och med geometriska dekorer i klara, starka färg­er. Gjort stora, italieninspirerade krukor och jättekannor av skärvor i olika färger. Också känd för sina mönstrade espressokoppar med guldkant. Medlem i Blås & Knåda. Lästips: A Notini, Made in Sweden, 1987; Form 1987:1, 1991:8.

Stam, Mart

Nederländsk arkitekt, stadsplanerare och mö­bel­formgivare, 1899-1986. Kom 1924 med idén om stolen med stålstativ av s k canti­levertyp, dvs med rundat stålrörs­stativ, som förverkligades 1926. Var med om att skapa funktiona­lismens genom­brottsverk, van Nelle-fabriken i Rotterdam 1926-30.

Starck, Philippe

Fransk arkitekt och industridesigner, f 1949. Le­dande ”stjärndesigner” under 1980- och 90-talen. Rationell och industriellt anpassad formgivning, inspirerad av konst, flyg­plans­design och science fiction. Designat möbler, klockor, motorcyklar, citronpressen Juicy Sa­lif 1990, tandborstar mm för bl a Alessi och Cassina. Ritat en rad stolar, t ex de trebenta Costes 1982 och Ed Archer 1986, plaststolen Dr Glob 1988, Lola Mundo och Richard III med lånade historiska stildrag, Boom Rang 1992, WW Stool 1990, plaststolarna Lord Yo 1994 och Miss Trip 1996 och udda pallar som bärs upp av figurer – Gnomes. Gjort omtalade bar- och hotellinredningar runt om i världen, t ex Royalton 1988 och Para­mount 1990, båda i New York. Lästips: Träume und Phantasien des Philippe Strarck, utställningsfolder 1994; Judith Carmel-Arthur, Philippe Starck, på svenska 1999; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Form 1987:6, 2001:4.

Stave, Sylvia

Silversmed, 1908-94. Hos Hallbergs under 1930-talet. Debuterade vid Stock­holms­ut­ställ­ningen 1930 bl a med en silverkanna i stram form. Flyttade till Frankrike i början av 1930-talet. Fått internationell uppmärksamhet för sin säkra, modernistiska stil.

Stelton

Danskt företag grundat 1960 av Peter Holm­blad. Tillverkning av husgeråd i rostfritt stål, senare även plast. Samarbetade med Arne Jacobsen, t ex Cylinda Line på 1960-talet och med Erik Magnussen från 1970-talet. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Steninge keramik

Steninge Lervarufabrik i Uppland. Kera­mik­fabriken drevs 1932-37 (1) och Ste­ninge Lervarufabrik, blom­kruks­tillverk­ning­en 1932-75 (2). Upsala-Ekeby övertog Ste­ninge Ler­varufabrik 1975 och bytte namn till Ste­ninge Keramik AB 1975-86 (2). Såldes till Boda Nova 1982. Konstnärer (1): Allan Ebe­ling 1930-talet, Ingrid Abenius, senare gift Triller, 1933-34, Gudrun Slettengren 1934-35, Elsi Wahlquist 1934-35, Greta Runeborg 1934-35, Inga Hallenborg från 1936. Konst­närer (2): Anette Krahner, Monica Back­ström, Signe Persson-Melin, Lisa Larsson och Paula von Freymann. Lästips: Fataburen 1963; Glas och porslin 1968; Estelle Schlossman, Lergodskonstnärer, 1996.

Stenros, Pirkko

Finländsk möbelformgivare, f 1928. Arbetat hos Alvar Aalto och ritat genomtänkta barn­möbler och förvaringssystem som i sin en­kel­het är typiska för modern finländsk design.

Stephensen, Magnus

Dansk formgivare och arkitekt, 1903-84. Gjor­­de möbler i stål och böjträ, t ex barn­möbler och karmstol för Fritz Hansen 1932. Ritat föremål i silver och rostfritt stål med ett avskalat, mjukt, formspråk för Kay Bojesen och Georg Jensen, t ex besticken Tuja. Även ritat tapeter och porslin, t ex servisen Patella 1957 för Den Kongelige Porcelainsfabrik och Alu­minia. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Stickley, Gustav

Amerikansk möbelformgivare, 1858-1942. In­spi­rerad av Arts and Crafts rörelsen. Startade egen firma 1891. Gjorde funktionella, hant­verks­mässigt framställda möbler, t ex Spindle settle, soffa, gungstol och stolar med raka rib­bor 1908. Startade tidskriften The Craftsman 1901. Bröderna Leopold och John George gjor­de också möbler. Lästips: J J Bavaro, The furniture of Gustav Stickley, 1982.

Still McKinney, Nanny

Finländsk glaskonstnär och formgivare, f 1926. En av pionjärerna i Finlands glashistoria och verksam vid Riihimäki glasbruk 1949-76. Bosatt i Belgien från 1959. Gjort både konstglas och bruksglas i personlig och funktionell form, t ex den blå ser­visen Harlequin 1958, ljus­­stake/­vas Ambra 1961, Saturnus 1962 och Flindari-serien 1963. Även formgivit plast­fö­re­­mål och hushållsprodukter för Hackman på 1970-talet. Gjorde servisen Good Morning i bör­jan av 1960-talet för La Porcelaine de Bau­dour. Ägnat sig åt pâte de verre-tekniken och sandgjutning av glas efter 1992.  Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002; Glass by Nanny Still, Riihimä­ki, utställnings­katalog 2003.

AB Stobo

Textilföretag i Stockholm, grundat 1898 som Stockholms bomullsspinneri- och väfveri­aktiebolag. Ny inriktning 1953, då Sven Erics­son inbjöd konstnärer, bl a Olle Bonniér, Pierre Olofsson och Karl Axel Pehrson, att rita mönster. Göta Trägårdh blev konst­närlig ledare 1954 och ritade själv film­tryckta mönster. Hon an­litade formgivare: Inez Svensson, Olle Eks­ell, Ulla Ericson Åström, Lynge Ahlberg m fl. Kritikerna hyllade kol­lek­tionerna, men de var för avancerade för marknaden och verksamheten lades ner 1964.

Stockholmstutställningen 1897

Eg Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Ägde rum på Djurgården med Ferdinand Boberg m fl som arkitekt. Öv­riga Norden och Ryssland deltog. Även en internationell konstutställning ingick. De svenska avdelningarna för konstindustri och hantverk speglade 1800-talets nystilar och allmogekulturen, men också jugendstilen. Läs­tips: L Looström, utg, Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 1–2, 1899-1900.

Stockholmsutställningen 1909

Eg Allmänna svenska utställningen för konsthantverk och konstindustri. Ägde rum på Djurgården och kallas även Konst­industri­utställningen 1909. Arrangerades av Svenska Slöjdföreningen med Ferdinand Boberg som arkitekt. Utställningen visades som hela mil­jöer och jugendstilen genomsyrade utställ­ning­en. Lästips: Form 1908, 1909.

Stockholmsutställningen 1930

Utställning av konstindustri, konsthantverk och hemslöjd vid Djurgårdsbrunnsviken i Stockholm. Här fick funktionalismen sitt genombrott i Sverige. Svenska Slöjd­före­ningen ville visa hemmapubliken allt det Sverige haft så stor framgång med på Paris­utställningen 1925. På Gregor Paulssons initiativ blev inriktningen mer funktio­na­list­isk. Bostäderna ritades och inreddes av Sigurd Lewerentz, Uno Åhrén och Sven Markelius. Utställningen fick stor betydelse och blev mycket omdiskuterad även internationellt. Chefsarkitekt var Gunnar Asplund, även medarbetare i programskriften acceptera. Lästips: P G Råberg, Funk­tio­na­lis­tiskt ge­nom­brott, 2:a uppl, 1972; Stockholms stads­mu­seum, utställ­nings­katalog 1980; E Rudberg, Stockholms­utställningen 1930, 1999; E Klein, Stockholmsutställningen 1930 & H55 – en jämförande studie, Konstvet inst, Sthlms univ HT 1997; Form 1930 ger en mycket ingående skildring av utställningen, Form 1940, 1970, 1980:2/3.

Streijffert, Carouschka

Konstnär och utställningsarkitekt, f 1955. Ar­tist­namn Carouschka. Utöver sitt konst­när­skap skapat handtuftade, unika mattor med mönster­collage. Drev galleriet Mobile i Stock­holm 1986-88. Gjort scenografi för Dansens Hus, Dramaten, Operan, Stockholms stads­teater m fl. Gav ut boken Razzia : Gondolerat kött 1996. Lästips: Form 1989:7, 2001:4.

Strinning, Nisse

String Design AB

Arkitekt och designer, f 1917. Deltog till­sam­mans med Karin Strinning i Bonniers Folk­bib­lio­teks tävling 1949 om ett nytt bok­hylle­sys­tem. Vann med stringhyllan som utvecklats från ett diskställ i plast­överdragen ståltråd och som blev en av efterkrigstidens största mö­bel­succéer. Gjor­des även som Stringplexhyllan med gavlar i plexi­glas. Grundade String Design AB 1952 med ett helt möbelprogram, underskåp till hyllorna, trekantigt bord, säng och soffa. Även ritat stolar, t ex fåtöljerna Sittran och Lutan. Gjorde stolen Slim 1955 och stolar för Grythyttan, t ex Limbo 1972 och för Gemla och Thonet. Gjorde nyskapande vägghyllan Kam efter 40 år. Olle Pira ritade bokhyllesystem, Pira-hyllan, med bärande stålrörsstolpar och flytt­bara kon­soler 1955. Örjan Wetterqvist anlitades på 1950-talet och Sylve Stenqvist gjorde Paroll hyllserie på 1960-talet. Lästips: Birgitta Faxe, red, Nisse Strinning : bakåt och framåt, 1996; Form 1985:7; Antik&Auktion 1999:4; ASF.

Strömberg-af Klinteberg, Asta

Glasformgivare, f 1916. Formgivare vid Ström­bergs­hyttan från 1940-talet; chef  från 1960 till slutet av 1970-talet. Gjort  karaffer, ljusstakar, skålar och vaser i stramt, tjockväggigt kristallglas, ofta konst­fullt slipat med ljusbrytningseffekter. Lästips: Antik&Auktion 1999:12.

Strömberg, Gerda 

Glaskonstnär, 1879-1960. Anställd som ung vid Kosta glasmagasin. Kom via Sandviks glasbruk  till­sammans med maken Edvard Strömberg till Eda glasbruk 1927. Formgav prydnads­glas och serviser i en svagt grå- gul- eller topas­to­nad massa, ofta med fasettslipad dekor. Ritade serviser, t ex  Carin och Fylgia och Herr­går­den 1930. Startade Strömbergshyttan 1933 tillsammans med maken. Formgav många serier av servisglas och karaffer, skålar, vaser, ofta i kraftiga men mjuka och eleganta former och typisk gråblå glasmassa. Lästips: Ingrid Rosén, Fem tidiga glas­konstnärinnor, 1993; Kro­nobergs­boken 1995; Antik&Auktion 1999:­7/8.

Strömbergshyttan

Glasbruk i Hovmantorp i Småland, 1933-79, grundat av Edward Strömberg. Formgivare: Gerda Strömberg utvecklade hyttarbetat, ofta fasettslipat och lätt gråtonat eller topasfärgat glas för serviser, vaser, karaffer och skålar. Gunnar Nylund konstnärlig ledare 1954-68. Asta Strömberg ledde företaget 1960-79 och formgav själv från 1940-talet enkelt, slipat, tjockväggigt glas i klassiska former. Deko­ratör var Rune Strand. På samma plats fort­satte verksamheten i en studioglashytta 1987, då  tre glasblåsarmästare startade Studioglas Strömbergshyttan.

Strömdahl, Åke

Guldsmed och industridesigner, 1913-74. Drev familjefirman Hugo Strömdahl i Stock­holm 1947-63. Ritade kyrkligt och profant silver i rena former. Gjorde eleganta, natur­in­spi­re­rade smycken i internationell stil men också mer vardagliga, t ex  med slipade svenska stenar. Formgav även plastprodukter för Skaraplast och Polva i Skara. Gav ut boken Ädelstenar 1949. Lästips: T Lindblad, Bruksföremål av plast, 2004; Form 1941.

Stubelius, Torsten 

Arkitekt, inredare och formgivare, 1883-1963. Firma tillsammans med Sigurd Lewerentz 1911-16. Ritade flera uppmärksammade villor men också glasföremål för Färe glasbruk. In­red­de restaurangen Den gyldene freden i Stock­­holm 1920 på uppdrag av Anders Zorn.

The Studio

Brittisk tidskrift 1893-63 för konst och inredning. Organ för arts & crafts rörelsen och utövade stort inflytande och inspirerade t ex Carl och Karin Larsson i Sundborn. Gav ut specialnummer och årsbok. Gavs 1963-88 ut under namnet Studio International. 

Studio Alchimia

Italiensk designergrupp, bildad i Milano 1976 av bl a Alessandro Mendini. Med­lemmar: Andrea Branzi, Ettore Sottsass m fl. Man ville demonstrera en ny designepok genom ett avant­gardistiskt formspråk, antidesign. Hade sitt första framträdande i Milano 1978 med den ironiska titeln Bau Haus, eftersom man avvisade Bauhaus’ grundteser och ifrågasatte massproduktionens estetiska kvalitet.

Staehr-Nielsen, Eva

Dansk keramiker, 1911-76. Vid Saxbo Stentøj 1932-68. Formgav största delen av fabrikens pro­duktion. Gjorde enkla, utsökta sten­gods­före­mål ibland med ristad, sparsam dekor. Vid Den Kongelige Porcelainsfabrik från 1968.

Stålhane, Carl Harry

Keramiker och målare, 1920-90. Vid Rör­strand 1939-73; konstnärlig ledare efter Gunnar Nylund 1949. Assisterade Isaac Grünewald med fajansmålning under 1940-talet; gjorde även egna fajanser. Gjorde unikt stengods i kraftfulla kärlformer med unika glasyrer, stengods med kubistiska motiv och med oxidmåleri. Exempel på servisporslin är t ex SB- och Blanca­servisen, Entré, Swedish blue och Viking m fl. Egen verkstad, Design­huset, från 1973, utanför Lidköping, där han gjorde glasyrexperiment med vulkanleror från Väst­göta­slätten. Formgav textilmönstren Campari och Feria för Mölnlycke. Gjorde offentliga utsmyck­ning­ar, bl a stora väggreliefer i Svenska Handels­banken vid Sergels Torg och i en bank i Kan­sas City, Volvos huvudentré i Göteborg, runt­om i Lidköping och skulptur på torget i Trollhättan m fl. Lästips: Gamla museet, Lidköping, utställnings­katalog 1996; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1948, 1965, 1975:7.

Sundberg, Per B

Glaskonstnär och keramiker, f 1964. Startade tillsammans med sju kollegor hyttan 8 glas på Fjäderholmarna 1992. Vid Orrefors från 1994. Gjort vaserna Move, Soft och Kokkobello. In­spi­rerad av barock och jugend. Provocerat den svenska rena formen och vidgat gränser med föremål utan funktion, t ex älgradion 1999, en klockradio i keramik med skvalmusik och med kitschiga blomsterdekorer. Ex­peri­mente­rat med olika tekniker och utvecklat graaltekniken med Fabula  och Litograal, vasformer med insprängda bildmotiv. Gjort ljuskronor i neonrör i Hammarby Sjöstad i Stockhom.2004. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000; Form 1996.6, 2003:6.

Sundbäck, Gideon

Svensk-amerikansk uppfinnare och industri­man, 1880-1954. Emigrerade till USA 1905. Anställdes vid en blixtlås­fabrik, som han över­tog 1908. Förbättrade blixt­lås­konstruk­tioner, den första patenterad 1913. Lästips: Mats Karlsson, Knäppupp! Om blixtlåsets histo­ria —, ingår i Populär historia, 1991.

Sundell Nemes, Britt-Louise

Konstnär och keramiker f 1928. Vid Gus­tavs­berg 1954-82. Tog fram serviser i samarbete med KF:s provkök och gjorde Gus­tavs­bergs första sten­godsservis Rustik 1956, servisen Champinjon med dekor Ingarö samt servisdekorerna Berit, Rosenbrun m fl. Gjort unika föremål i sten­gods ofta i robusta former och jordfärgade glasyrer och konstgodsserien Mykene 1965 m fl. Formav en beredningsskål i plast 1960 för Gustavsberg och glas för Målerås glasbruk, t ex stapelbara vasen Joker 1962. Gjort offentliga utsmyckningar, stengodsreliefer, emaljarbete och gallergrindar i järn 1964 för tunnelbanestationen Mariatorget i Stockholm och dopfunt i keramik för Markaryd församling 1970. Verksam som tecknare och grafiker från 1977. Lästips: Form 1963, 1965, 1968; Ledarforum 1982:4/5; Artes 1993:3.

Sundstedt, Per

Industridesigner och belysnings­pla­nerare, 1941-2003. Egen verksam­het från 1964. Ritade cylin­der­formade plåtlampor för Kosta­lampan, Candela 1968 och lampor för Fagerhult med långt utvecklad teknik för avbländning och ljusfördelning. Samarbetade med Peo Ström. Gjorde gungpallen Ving 2002 för Pyra. Lästips: Form 1967, 1986:1, 1989:4, 1997:2.

Sunna, Lars Levi

Slöjdare, konsthantverkare och skulptör, f  1944. Liksom sin far Erik Knutsson Sunna, 1894-1976, en av förgrundsgestalterna inom sameslöjden och samisk konst. Skapat nya och överraskande former samtidigt som han bevarat det traditionella och karaktäristiska formspråket. Gjort allt från små ripor av horn till sammansatta skulpturgrupper för offentlig utsmyckning, t ex för stadshuset i Ki­runa 1976 och för länstyrelsen i Norrbotten 1977 och för Luleå stift och Samiska rådet i svenska kyrkan 2003-04. Läs­tips: Nationalmuseum, utställ­nings­katalog 1980:431.

Swatch

Ett varumärke för en typ av klocka, till­verkad i Schweiz och som lanserades 1983. Man ville skapa en konkurrenskraftig och trendriktig klocka och anlitade olika form­givare. Klock­an bygger på en för­enklad och robo­ti­serad till­verk­­ning. 1986 lanserades Keith Harings Pop Swatch-modell. Sedan dess har nya modeller pre­sen­­terats varje säsong, de flesta ritade i Mi­lano. En del har gjorts i mindre upplagor och blivit samlar­objekt.

Svedberg, Elias

Inredningsarkitekt, möbelformgivare och or­ga­nisa­tör, 1913-87. Elev hos Carl Malmsten 1931-32. Egen arkitekt­verk­samhet 1935-44. Medverkade vid Parisutställningen 1937. Ska­pade Trivamöbler 1940. Blev chef för NK inredning 1952-61 och ritade till­sam­mans med andra formgivare serien Triva Bygg för NK från 1944, de första mon­te­rings­bara möblerna och tänkta för export ut i Eu­ropa, t ex Safaristolen 1944. Ritade sport­stu­ge­möbler för världsutställningen i New York 1939 och den formpressade Milanostolen 1957. Arbetade för Knoll och Miller under 1950-talet. Gav ut boken Heminredning till­sam­mans med Lena Larsson 1947. Lästips: Svenska möbler 1890-1990, 1991; Form 1988:6.

Swedese Möbler AB

Möbelföretag i Vaggeryd i Småland, grundat 1945 av Yngve och Jerker Ekström med namnet Ese Möbler; som bytte namn till Swedese Möbler AB 1960. Inspiration från modern svensk och dansk formgivning. Yngve Ek­ström skapade en egen, elegant stil t ex med stolen Lamino 1956. Övriga form­givare: Lennart Notman, Lasse Pettersson, Leif Burman, Be­rtil Harström, Thomas Sandell, James Irvine m fl.

Svensk, Agneta

Textilkonstnär och formgivare, f 1952. Arbetade i Kanada 1974-75 och på Jobs Handtryck 1979. Uppdrag för Ikea från 1987, textilier, mattor, porslin mm. Gjort textilmönster för Ljungbergs Textiltryck, t ex Oliv 1982 och för Leksands hemslöjd, ofta med blom- och växtmotiv. Formgivit glas för Skrufs glasbruk 1996. Tagit fram en kollektion handknutna ullmattor, Ariadnes tråd, som tillverkas i Turkiet. Inrett  matsalar vid centrallasarettet i Växjö.. Lästips: Ariadnes tråd, Kulturen i Lund, utställningskatalog 2001. Hemslöjden 1995:2, 2001:1; ASF.

AB Svenska Möbelfabrikerna Bodafors

Företaget hade sitt ursprung i smeden Axel Häggs pinn­stols­fabrik från 1872. Ett antal möbelfabriker slogs ihop till AB Svenska Möbelfabriken på 1920-talet. Konstellationen upphörde, men namnet behölls av fabriken i Bodafors.

Åt­vida­berg Industrier förvärvade företaget 1954. Svenska Möbelfabrikerna ingick i Dux-koncernen 1971; såldes igen 1987 till Morgana AB med tillverkning av system­möblen Avanti och kontorsmöbler och glasade väggpartier; från 1990 i finskt ägo; ändrade namn till Martela AB 1996. Till­verkade under första delen av 1900-talet möbler och inredningar till fartyg, hotell och restauranger. Under en övergångsperiod tillverkades ”bambu­möbler” av svarvad björk. Bertil Frid­ha­gen var chefsarkitekt och Karl-Erik Kullén och Ingvar Fredén var möbelritare under nästan 40 år. Under 1940- 50- och 1960-talen tillverkades svenska kvalitetsmöbler av kända formgivare: Axel Larsson 1925-56, Gunnar Asplund, Eskil Sundahl, Carl Malmsten, Sven Markelius, Josef Frank, Paul Boberg 1940-talet, Carl-Axel Acking, Folke Ohlsson, Gunnar Myrstrand och Sven Engström. Lästips: Axel Larsson – humanist i funktio­nalismens tjänst, 2001; Form 1940.

Svenska Slöjdföreningen

En av de äldsta föreningarna i sitt slag. Grun­dades 1845 på initiativ av Nils Månsson Man­del­gren. Till en början för att stödja den rit­sko­la som så småningom blev Konst­fack­sko­lan. Syftet var ”att förbättra svenska hant­verks- och industriprodukter genom samarbete med konstnärliga krafter, för att förbättra kulturen i hushållen och verka för att höja den allmänna smaknivån”. Ledande företrädare har varit Erik Folcker, Erik Wetter­gren och Gregor Paulsson, Åke Stavenow, Åke H Huldt m fl. Omorganiserades 1915 efter Deutscher Werkbund som förebild och fick en mer social och mer radikal in­rikt­ning med programskriften Vackrare vardagsvara 1919. Bedrev 1948-67 funk­tions­studier av möbler mm. Initierat en rad betydelsefulla utställningar, t ex Hem­utställningen 1917, Stockholms­utställningen 1930 och Helsing­borg­s­utställningen, H55. Gav ut tidskriften Svenska Slöjdföreningens Tidskrift från 1905 och som bytte namn till Form 1932. Före­ningen ändrade namn 1976 till Föreningen Svensk Form. Lästips: Form 1970.

Svenska textilnätet

Ideell förening bildad 1997 med syfte att främja kontakten mellan alla som i Sverige arbetar med eller för textil. Lästips: Hemslöjden 2001:6.

Svenskt Tenn AB

Inredningsföretag i Stockholm, grundat 1924 av Estrid Ericson. Från början försäljning av tennföremål, formgivna av Estrid Ericson, Nils Fougstedt m fl. Flyttade till Strandvägen 1927. Avdel­ning från 1930 för mattor och möb­ler från Gemla och Bodafors och special­ritade möbler av Björn Trägårdh och Uno Åhrén. Josef Frank arbetade för företaget 1934-67 och satte med sina möbler, lam­por och stormönstrade textilier sin prägel på företaget och ”svenskt tenn-andan” och fick stort inflytande på den svenska inredningskonsten. Övriga formgivare: Nils Fougstedt, Thorwald Alef, Ossian Elgström, Anna Petrus, Edvin Öhrström, Björn Trägårdh, Uno Åhrén, Bjørn Wiinblad, Henning Koppel, Margareta Köhler. Under senare år Birgitta Hahn, Thomas Sandell, Ingegerd Råman, Margot Barolo och Tom Hedqvist m fl. Företaget ägs idag av en stiftelse och affären finns på Strandvägen i Stockholm. Lästips: M Boman, utg, Estrid Ericson : Orkidé i vinterlandet, 1989; Form 1925; Antik&Auktion 1999:10, 2003:12.

Svensson, Alf

Möbelformgivare, 1923-1992. Vid Dux Möb­ler 1949-61. Ritade stolen Te-Ve 1953 innan TV:n slagit igenom, den populära få­töljen Contour 1955 med underrede i svart­lackerat rundjärn eller trä, tv-fåtöljen Con­tourett Roto 1958 på kryssfot av stål. En variant har nypro­du­cerats från 2001. Drev eget företag, S-design, till­sam­mans med Yngvar Sand­ström från 1961. Formgav snurrfåtöljen Galaxy (eller Form 8) 1971 i formgjuten plast. Ritade även lam­por för Bergboms i Malmö.

Svensson, Elisabeth 

Keramiker, f 1952. Verkstad i Sölvesborg från mitten av 1970-talet. Gjorde först bruks­före­mål, men senare övergått till fritt skapande. Ar­betat skulpturalt i uttrycksfulla former. Gjort offentliga utsmyckningar, t ex för sjukhus, skolor mm i Ble­kinge. Lästips: Röhsska museet, utställningskatalog 1997; Form 1997:3.

Svensson, Inez

Textilkonstnär, formgivare och skribent, f 1932. En av pionjärerna inom svensk textilindustri, främst som designer av tryckta mönster. Vid Stobo textil 1954-55 i samarbete med Göta Trägårdh, t ex mönstren Bebop, Stenar och Kally. Chef vid Borås Wäfveri 1957-67, t ex Brooklyn 1961 och Camelot 1965. Med­ver­kade vid bildandet av 10-gruppen 1970, t ex Kuba 1972. Ritade basmönstret Bistro för KF 1978, tapeter och tyger för Ikea, t ex Strix och Strax, Mitt hjärta, Vita hjärtan och Måns och Lisa på 1970-talet och Randig banan 1986. Gav 1984 ut boken Tryckta tyger från 30-tal till 80-tal och Formgivarnas stickbok 1986. Även aktiv som debattör och skribent bl a i Form och Hemslöjden. Rektor för Konstfack 1990-96 och stod för idén bakom boken Tanken och handen : Konstfack 150 år, 1994. Lästips: K Wickman, 10-gruppen mönstertryck, 2001; Konstperspektiv 1985:1 (om Tryckta tyger); ASF.

Svensson, Tore  

Silversmed, f 1948. Egen verkstad från 1978. Skapat smycken och cor­pus­arbeten i kombination med  titan, niob och järn. Gjort stora, svarta men tunna och lätta skålar av drivet järn, ibland i kombination med guld i form av en förgyld kant eller bård som kontrast. Hans smycken är geometriskt enkla och noga avvägda, ofta med kvadraten som utgångspunkt. Gjorde två spiror i silver, titan och niob, insignier för Karlstad universitet, 1999. Lärare i smyckekonst vid Hög­skolan för Design och Konsthantverk i Göteborg 1989-96. Professor i smyckekonst 2003.

Svonni, Olav

Samisk konsthantverkare, f 1943. Verksam i Rautas i Kiruna. Konst-hant­verkare på heltid från 1985. Utvecklat gravyrkonsten och gjort mästerliga halvhornsknivar. Slog igenom 1990 under en utställning på Ajtte i Jokkmokk och hans slöjdarstil har bildat skola. Lästips: Samefolket 2003:2.

Syco

Fabrik i Strömstad 1945-68. Under de första åren tillverkades Syco-krukan, krukan som andas, i olika modeller och storlekar. 1949 började man tillverka plåtleksaker men också keramik. Under 1950- och 60-talen till­ver­ka­des bruks- och prydnadsporslin. Formgivare: Olle Alberius, Joyous Schiöler och Anita Nylund.

von Sydow, Christian

Konstnär, konsthantverkare och formgivare, f 1950. Autodidakt som arbetat med både lera och glas. Egen keramikverkstad från 1974. Vid Rörstand 1982-84, t ex servisen Ivory 1984. Vid Kosta Boda 1984-89, t ex konstglas Kontiki 1988 och Scarabé 1989. Åter egen verksamhet från 1989. Från 1996 blåst sitt eget glas i  egen glashytta. Offentliga utsmyckningar, Källan i planglas för Lunds universitetssjukhus 1993 och för Trelleborgs lasarett 2004.  Lästips: Kulturen i Lund, utställningskatalog 1999; ASF.

Sörman, Barbro

Klädformgivare, f 1927. Modetecknare och designer vid olika konfektionsföretag från slutet av 1940-talet. Vid Svensk Filmindustri 1951-52 och gjorde kläderna till filmen Sommaren med Monica m fl. Egen verksamhet från 1960 och gjorde från 1967 kläder med utgångspunkt från den tidlösa skjortan som modell och basmönster och som blev stor succé för Twilfit. Samarbetet varade 1969-92. Även gjort stickade kollektioner, tryckta tyger och tapeter. Lästips: ASF.