Meny Stäng

De formade 1900-talet D-G

Formgivare D-G ur boken De formade 1900-talet

Formgivare D – G
  1. Formgivare D-G ur boken De formade 1900-talet
De formade 1900-talet av Eva Atle Bjarnestam
Ibland är det bäst att ha själva boken till hands! Innehållet i De formade 1900-talet, formgivare, företag, föreningar, grupper:

Dahlbäck Lutteman, Helena

Museikvinna, 1944-97. Chefsintendent vid Nationalmuseum 1981-95 och chef för Röhsska museet 1996-97. Professor vid HDK i Göteborg 1997. Aktiv i FormMuseets Vänner från 1989 för att skapa ett formmuseum i Stockholm. Skrev böcker om porslin, keramik och silver. Svensk 1900-talskeramik 1985, Svenskt silver från gustaviansk tid till Scandinavian Design 1988 samt Birger Haglund : silversmed 1996. Den senare skrev hon tillsammans med Carl Otto Werkelid. Lästips: Scandinavian journal of design history 1998.

Dahlquist, Ibe (Inga-Britt)

Silversmed, 1924-96. Arbetade tillsammans med Olov Barve på Gotland i början av 1950-talet. Gjorde drivna, smidda, ciselerade och gjutna smycken i enkla, rytmiska for­mer. Även smycken i plast på 1960-talet då smycken blev ”lyx”.

Dahlskog, Ewald

Målare, grafiker och konsthantverkare, 1894-1950. Bidrog till Upsala-Ekebys produktion på 1910- och 20-talen. Tecknare och journa­list för Stockholms-Tidningen 1924. Förnyade det slipade glaset vid Kosta 1926-29 i art déco-stil inför utställningen i New York 1927. För­nyade intarsiakonsten i Stock­holms och Göteborgs konserthus 1926 resp. 1935. Ägnade sig åt intarsiaarbeten 1926-1949. Vid Bo Fajans 1929-1950. Formgav sin kända kulvas till Stockholmsmässan 1930. Använde form- och glasyreffekter, sällan de­ko­rationer. Lästips: G Johansson, Ewald Dahl­skog och Kosta, 1928; Janek Björklund, red, Ewald Dahlskog, 1985; Estelle Schlossman, Lergodskonstnärer, 1996; Fiell, Scandinavian design, 2002; Antik&­Auktion 1990:9; 1998:9.

Dahlström, Björn

Grafisk formgivare och industridesigner, f 1957. Eget företag från 1982. Formgivit möbler och industri­pro­dukter samt träleksaker för Playsam och köks­redskap för Hackmans. Ge­nom­brott 1994 med sin första möbel, den sma­la fåtöljen BD1 eller Liten fåtölj för Cbi. Stolen BD5 1997 var dess motsats, dvs en bred stol. Gjorde Relax, en vilfåtölj för utomhusbruk 2000 och fåtöljen Superstructure 2003 för Cbi. Professor vid Konstfack 1999-2001. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000; Ulf Beckman, Björn Dahl­ström, 2001; : Polster, Design­directory, 2001Björn Dahlström, designer, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1996:4.

Dalén, Gustaf

Uppfinnare och industriman, 1869-1937. Fick nobelpris 1912 för AGA-systemet, som gjorde fyrarna mindre under­hålls­krävande. Konstruerade i slutet av 1920-talet den kokseldade, bränslesnåla och värmeackumulerande AGA-spisen, som tillverkats i Storbritannien från 1932. På Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland kan man följa Gustaf Daléns liv och uppleva hans uppfinningar. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Darnell, Arne

Formgivare, f 1936. Vid Perstorp 1963-70 och vid Hammarplast från 1971. En av plastpionjärerna i Sverige, som formgivit många av våra vardagsföremål i plast i rena, enkla former, över 500 st, måttkannor, kapsyler, skålar, tvättkorgar, pulkor m fl. Lästips: Thomas Lindblad, Bruksföremål av plast, 2004.

Daum

Jean Daum, 1825-85, gjorde bruksglas. Bröder­na Auguste, 1853-1909, och Antonin, 1864-1931, gjorde art nouveau/jugendglas. Paul, 1890-1944, och Henri, 1894-1966, gjorde glas i art déco-stil. Michel, 1900-, kristall i fria 50-tals­former. Jacques, f 1919, åter­upptog pâte de verre-tekniken i moderna former. Pierre De Cherisey-Daum gjorde kristall och pâte de verre. Alla 6 gene­rationer Daum verksamma i Nancy, Frankrike. Lästips: Antik&Auktion 1986:12.

David-Andersen A/S

Norsk guldsmedsfirma grundad 1876 av David Andersen. Deras främsta formgivare var Gustav Gaudernack i jugend/art nouveau-stil och Torbjörn Lie Jörgensen. Övriga formgivare: Arthur David-Andersen,  Thorolf Holmboe, Ludwig Wittmann, Johan Simes, Ivar David-Andersen m fl. Lästips:  J-L Opstad, David-Andersen : 100 år i norsk gullsmedskunst, 1976. 

David Design

Designföretag och butik, som startades 1988 i Malmö av David Carlsson. Exempel på formgivare som varit knutna till företaget: Jonas Lind­vall, Helene Tiedemann, Claesson, Koivisto och Rune, Olof Kolte, Xavier Mariscal, Philippe Starck m fl. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001.

Day, Lucienne

Brittisk textilformgivare och designer, f 1917. Känd för sin textildesign, t ex mönstret Calyx 1951. Form­­gav möbeltyger, mat­tor och tapeter. Drev designstudio till­sammans med maken Robin Day från 1948. Tillsammans satte de Stor­britannien på designkartan under 1950-talet. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Lesley Jackson, Robin & Lucienne Day : pioneers of contemporary design, 2001; Form 1956.

Day, Sir Robin

Brittisk möbelformgivare och designer, f 1915. Vann tävling för lågpris­möbel­de­sign 1948 för Museum of Modern art i New York. Gjorde tidigt stolar i ply­wood. Formgav den stapelbara och mycket spridda stolen Polyprop (Polypropylene Chair) 1962/63. Den licenstillverkades av Overman i Tranås. Form­gav radio- och tv-apparater och gjorde flyg­plans­in­red­ningar mm. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Lesley Jackson, Robin & Lucienne Day : pioneers of contemporary design, 2001; Form 1956.

Decker, Heinz

Silversmed och målare, f 1919 i Tyskland. Hos Hallbergs Guldsmeds AB 1952-60. Egen verksamhet från 1961. Arbetat i olika material och som silversmed med allt från smycken och matbestick till stilrena corpusarbeten. Gjort offentliga utsmyckningar, bl a Kristus i människans historia för Karlstad domkyrka 1969 och Vikingatåget i glas för torget i Ljungby och flera arbeten i hemkommunen Lidingö. Hans kyrksilver är präglat av intresset för religiös symbolik.

Deco

Företag i Helsingborg, eg Grundas Deco Bosättnings AB, för tillverkning av hushållsgods i porslin. Under slutet av 1960-talet övergick man till prydnadsartiklar. Ytterligare en verkstad tillkom i Torekov 1974. 1985 flyttade man hela verksamheten till Torekov. Formgivare: Ketty Jacobsson m.fl. Rosa Ljung formgav en mängd föremål som fortfarande tillverkas. Mari Sim­mulson formgav föremål under 1970-talet.

De Geer, Carl Johan

Konstnär f 1938. Kallar sig själv ”hårt arbetande tillverkare av brukskonst inom olika kulturella fält, t ex film, foto, konst, scenografi, litteratur, kulturjournalistik och design”. Medverkade i den anar­kistiska tid­ning­en Puss på 1960-talet och var trombonist i Blå Tåget i 29 år. Ställt ut måleri, foto och installationer. Gjorde Tårtan m.fl. tv-serier samt scenografi till långfilmer bl.a. Tillsammans. Givit ut romaner, t.ex. Flosklernas rike 2000, barnböcker och fackböcker, t.ex. Med kameran som tröst, del 1. Gjorde nyskapande textilmönster från 1963 och var med om att bilda 10-gruppen 1970, t ex mönstren Rendez vous, Jonah och valfisken, Älg, Mask­­ros, Ananas och Palm. De senare för KF. Mönstret Monster 1986, Boberg  1993 och Aptit 1995 för 10-gruppen. Haren 1998 trycks upp igen i samarbete med Textilmuseet i Borås. Gjorde även mönster för Katja of Sweden. Ritade och designade inredningen till huset Eremitaget för bomässan Bo01 i Malmö med stolen Puder. Gjorde långfilmen Med kameran som tröst, del 2, 2004. Lästips: Borås konstmuseum, utställningskatalog 1990; Form 1964, 1991:8; Beckerell 1994:2; ASF.

Delaherche, Auguste

Fransk keramiker, 1857-1940. En av sin tids ledande keramiker med stort internationellt inflytande på den konstnärliga keramiken vid 1900-talets början, bl a via världsutställningarna i Paris 1889, 1900 och 1907. Arbetade med stengods och introducerade östasiatiskt inspirerade flambé- och aventurine-glasyrer och gjorde vaser och skålar i mjuka former, efter hand allt mer stiliserade.

Delaunay, Sonia

Rysk-fransk konstnär och mönsterformgivare, 1885-1979. Pionjär inom det abstrakta måleriet, influerad av kubismen. Gjorde väggmålningar, textilmönster, kläder, teaterkostymer, bokband mm med geometriska mönster i lysande, dekorativa färger. Hennes mönster och färger har inspirerat och påverkat senare textilformgivare t ex Marimekko och 10-gruppen. Ägnade sig från slutet av 1930-talet mest åt måleriet. Lästips: Jacques Damase, Sonia Delaunay : fashion and fabrics, 1997.

OBS Stor utställning om Sonia Delaunay på Louisiana museum i Danmark 12.2 – 12.6 2022

DeLucchi, Michele

Italiensk arkitekt och formgivare, f 1951. Ar­betade hos Gaetano Pesce i början av 1970-talet och samarbetade med Ettore Sottsass för Oli­vetti 1979. Medverkade i Studio Alchi­mia med bordslamporna Sinvola och Sipernica. Med­lem i Mem­phis­­gruppen under 1980-talet, t ex lam­pan Oceanic. Även gjort inredningar, möbler, hushålls­produkter, glas, keramik i lekfull, expressiv stil. 

Designers Guild

Inredningsföretag i Storbritannien, grundat 1970 av Tricia Guild. Tricia Guild har också skrivit en rad böcker om heminredning och de starka färgerna, som utmärker företagets textiler mm. Kaffe Fasset har anlitats för mönsterritning.

Designhögskolan i Ulm

HfG Ulm, Hochschule für Gestaltung Ulm, drevs 1953-68 och har i hög grad, vid sidan av Bauhausskolan, påverkat 1900-talets moderna design. Max Bill var skolans första rektor, vars grundidé var att förena konst och design. Tomás Maldonado var rektor 1954-67 och ändrade inriktningen på utbildningen till en mer modern designutbildning för en ny yrkeskår. 

Designhögskolan i Umeå

Grundutbildning i industri­design, som startade 1989. Därefter tre olika ma­gister­­på­bygg­nader: transportation design, advanced pro­duct de­sign och interaction design. Nära samarbete med industrin. Lästips: Form 1989:2. 

Designkonsulterna

Konsultföretag i Göteborg grundat 1975. Medarbetare är Hans Tollin, Affe Johansson, Rolf Rosenberg och Kenneth Österlin. Arbetat med ergonomiska och marknadsanpassade produkter framför allt för industrin, t ex ny spårvagn för Göteborgs Spårvägar, kontorsmöbler för Kinnarps och storköksmaskiner och gaffeltruckar. Gjort signallådan för övergångsställen med reliefkarta för synskadade, penna för reumatiker mm. Kenneth Österlin gav ut boken Design i Fokus för produktutveckling : varför ser saker ut som de gör? 2003.

Deskey, Donald

Amerikansk industridesigner, 1894-1989. Inspirerad av den europeiska, geometriska art déco-stilen. Använde nya material som kork, aluminium och stål. Gjorde moderna, enkla och exklusiva inred­ningar och möbler från 1920-talet och framåt. Gav upphov till den ame­rikanska stilen Streamlined Mo­derne. Verksam fram till 1970. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Dessau, Ingrid 

Textilkonstnär och industridesigner, 1923-2000. Gjorde mattor i olika tekniker för Kast­hall från början av 1950-talet och till slutet av 1970-talet och möbel- och gardin­tyger för Kinnasand 1970-84. Arbetade för Marks Pelle Vävare 1976-79. Formgav Nobelduken i linnedamast för Nobeljubileet 1991. Textila uppdrag för Riksdagshuset och Rosenbad på 1980-talet. Även verk­samhet i egen regi. Lun­ning­priset 1955. Lästips: Röhsska museet, ut­ställ­nings­katalog, 1996; Form 1986:4; ASF.

De Stijl

En grupp nederländska konstnärer och arkitekter som samlades kring tidskriften De stijl, som kom ut 1917-32. Medlemmar var målarna Piet Mond­rian och Theo van Doesburg och arkitekterna J J P Oud och Gerrit Rietveld m fl. Man propagerade för en modern, konstruk­ti­vistisk stil med färgerna gult, rött, blått och svart, vitt, grått. Rietvelds Röd-blå stol 1918/23 blev ett berömt exempel på grup­­pens program. Lästips: Richard Pado-van, Towards universality : Le Corbusier, Mies, and De Stijl, 2002.

Deutscher Werkbund

DWB, sammanslutning av 12 tyska konstnärer och arkitekter och 12 fabrikanter, grundad i München 1907 på initiativ av arki­tekten Hermann Muthesius. Richard Riemer­schmid, Peter Behrens, Josef Hoff­man, Joseph Ol­brich, Bruno Paul och senare Henry van de Velde ingick i gruppen. Man ville ge den industriella tillverkningen en konst­närlig kvalitet och standardisering var viktigt för distributionen. Man arrangerade utställningar och gav ut publikationer. Deras idér spreds också genom Bauhausskolan. DWB inspi­re­rade Svenska Slöjd­föreningen till kampanjen Konstnären till industrin 1915 och begreppet Vackrare var­dags­vara. Vid utställningen Bostaden i Weissenhof 1927 visade man verk av Marcel Breuer, Ludwig Mies van der Rohe och Le Corbusier, som alla anslutit sig till den nya sakligheten dvs funk­tionalismen. Lästips: Form 1928 (Uno Åhrén om en utställning i Stockholm), 1977:5.

Dior, Christian

Fransk modeskapare, 1905-57. Gjorde succé med sin första kollektion The New Look 1947 med feminina linjer. Framgångarna fortsatte med bl a A-, H- och Y-linjer. Huset Dior leds från 1989 av Gianfranco Ferre. Lästips: M F Pochna, Christian Dior : the man who made the world look new, 1998.

Ditzel, Jörgen

Dansk arkitekt och möbelformgivare, 1921-61. Formgav från 1946 möbler och inred­ning­ar tillsammans med hustrun Nanna bl a stolar i bambu och rotting och barnmöbler. Lun­ning­priset 1956.

Ditzel, Nanna

Dansk möbelformgivare, textil- och smycke­konstnär, f 1923. Utnyttjat ny teknik och nya material. Gjorde stolar i bambu och rotting samt barnmöbler mm tillsammans med sin man Jørgen 1946-61. Gjort smycken för Georg Jensen, textilier för Kvadrat och möbler för Fredericia. Egen ateljé i Köpenhamn. Gjorde den spek­ta­kulära Bench for two 1989. Ritat lätta, stapel­bara stolar, t ex Trinidad 1993 och Tuba 1996. Lunningpriset 1956. HonRDI 1996. Lästips: H S Møller, Bevaegelse og skønhed : bogen om Nanna Ditzel, 1998; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Sköna hem 2003:11.

Dixon, Tom  

Brittisk designer, f 1959. Grundade design­kon­toret One Off i London 1983 tillsammans med Ron Arad och Pete Keene. Egen verksamhet från 1991. Experimenterat med material och teknik; gjort möbler och inredningar i glas, betong och armerings­järn. Gjorde t ex  S-chair 1988 och golvlampan Mirror Ball 2003. Designchef hos Habitat från 2000. Lästips: Tom Dixon, London 1990; Forum för inredning 1995:2; Form 2001:1.

Djanaieff, Wanja

Textilformgivare, f 1941. Hos Almedahls 1960-70, t ex  Svan, ett av de tidigaste nai­vistiska mönstren. Chef för NK Designgrupp, f d  NKs Textil­kam­mare, 1970-77; ritade mönstret Kaffebord 1972. Gjorde olympiatruppens kläder 1974. Chef för textilfabriken Strömma i Norrköping 1977-80 där första kollek­tionen I folk­vise­ton innebar en ny start för företaget. Delägare i Svenska Designbyrån 1977-80 tillsammans med Kerstin Boulogner, Aino Östergren och Boel Matz­ner. Projektledare och lärare vid Konstfack 1980-88; professor 1988-92. Gjort scenografi och kostym för Peter Oskarsson i Järvsö och kostym för Folkteatern i Göteborg samt utställningar, t ex Textil omtanke. Lästips: Form 1977:4 (I Folkviseton), 1994:3; Hemslöjden 2002:5; ASF.

Domus

Italiensk tidskrift för arkitektur, inredning, konst och design, grundad 1928 i Milano av Gianni Mazzocchi och Gio Ponti. Under 1980-talet fungerade den som språkrör för anti design-grupperna Alchimia och Memphis.

Dranger, Jan

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1941. Gjorde monterbara möbler av well­papp, Well, 1967 tillsammans med tre andra konst­fackelever. Drev tillsammans med Johan Huldt Innovator 1968-79 med mottot nyenkla möbler för jeans­genera­tionen, t ex lackerade stålrörsmöbler som rullbordet Teck Trolley och stolen Stuns för KF 1972. Arbetat i egen regi från 1980 i lätta, flyttbara och ekologiska material. Gjorde kollek­tionen Soft Air för Ikea och japanska Muji 1997. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1983:2.

Dresser, Christopher

Brittisk botanist, formgivare och skribent, 1834-1904. Formgav glas, keramik, möbler, tapeter och textilier, inspirerad av japanskt konsthantverk, som introducerades i Europa vid en utställning 1862. Verk­sam under 1800-talet, men kan ses som den förste industridesignern vid sidan av Peter Behrens. Bejakade tekniken och den mekaniska produktionsformen och betonade god form framför hantverks­skicklighet i motsats till Arts and Crafts rörelsen. Hans silver och nysilver förebådade Bauhaus och funktionalismen. Vissa föremål nyproduceras hos Alessi. Lästips: British Design, Natio­nal­museum, utställningskatalog 1987; W Halén, Christopher Dresser, 1990; Form 1987:4; Scandina­vian journal of design history 1991.

Dreutler, Hanne(lore)

Glaskonstnär och silver­smed, f 1942 i Tyskland. Knuten till Flygsfors och Målerås glasbruk 1968-72 och till Kosta 1972-75. Formgav lampor för Ateljé Lyk­tan i Åhus 1965-70, t ex Pyrola 1966 och även senare fortsatt samabetet och gjort lampor i glas. Drev egna silversmedjor på 1960- och 70-talen. Grundade Studio Glashyttan i Åhus 1977 tillsammans med Arthur Zimsack. Gjort skålar, vaser, skulpturer mm och använt olika tekniker t ex graal. Samarbetade nära med Vicke Lindstrand både vid Kosta och i Åhus och har en permanent utställning om och av honom i hyttan. Lästips: Form 1981:7.

Dreyfuss, Henry

Amerikansk industridesigner, 1904-72. Började som scendekoratör på Broadway 1921; öppnade eget designkontor 1929. Kom att tillhöra pionjärerna inom amerikansk industridesign. Ritade telefoner, t ex Model 300 i svart bakelit för Bell 1930 och en slutgiltig version 1950, dammsugare och strykjärn för Hoover och lok och tåginredningar på 1930- och 40-talen. Designade en termos i strömlinjeform 1936. Betonade saklighet, funktion och ergonomi och införde användarperspektivet i sin design. Skrev böcker, t ex Designing for People 1955. Lästips: R Flinchum, Henry Dreyfuss, Industrial Designer, 1997; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Droog design

Holländsk designgrupp bildad i Amsterdam 1993 av Gijs Bakker och Renny Ramakers. Gruppen blev uppmärk­sammad vid Milanomässan fr o m 1993, t ex kollektionen Dry Tech 1 och 2, 1995 resp 1996 och Do create 2000. Efter nymodernism och mi­ni­malism bidrog Droog design att ge formgivningen en mer uttrycksfull och hu­mo­ristisk ton med in­riktning på kommunikation. Gruppen har sam­arbetat med Rosenthal, Flos m fl. Övriga form­givar­e, Hella Jonge­rius, Marcel Wan­ders m fl. Svensken Thomas Bernstrand gjorde en lampa som man kan svinga sig i för Milanomässan 2000. Lästips: Droog Design 1997; Droog Design : Spirit of the Nineties, 1998; Less + More, 2002.

Dufrêne, Maurice

Fransk inredningsarkitekt och form­givare, 1876-1955. Formgav möbler, textil, glas, ke­ra­mik och metallarbeten. En av skaparna av den franska art déco-stilen. Knuten till varuhuset Lafayette 1921-41 och formgav massproducerade möbler men även exklusiva beställningsarbeten.

Dufy, Raoul

Fransk målare, tecknare, grafiker och formgivare, 1877-1953. Som målare influerad av fauvismen, dvs han betonade den rena färgernas uttryck. Blev 1912 mönsterformgivare för en sidenfabrik i Lyon och fick stort infytande inom modevärlden. Skisser till hans monumentalmålning som visades vid Parisutställningen 1937, finns på Konstmuseet i Lund. Lästips: Dora Perez-Tibi, Dufy, 1989.

Dunand, Jean

Schweizisk-fransk skulptör, konsthant­verkare och möbelformgivare, 1877-1942. Arbetade med metall, trä och lack i art déco stil. Gjorde lackpaneler och skärmar och blev känd för sina vaser i oädel metall med inläggningar i geometriska mönster av guld, silver och emalj. Berömd för inred­ningen av de franska ocean­ångar­na Atlantique och Nor­man­die på 1930-talet. Lästips: F Marcilhac, Jean Dunand: his life and works, 1991; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Dux Industrier AB

Bakgrunden till dagens Dux är dels smeden Axel Häggs pinnstolsfabrik från 1872, som ombildades till AB Svenska Mö­bel­fabriken på 1930-talet och dels Efraim Ljungs madrassfabrik från 1926 i Malmö. Svenska Möbel­fabriker­na ingick i Dux-kon­cernen 1971, men såldes igen 1987. Dux övertog 1978 tillverkningen av den klassiska kollektionen från Bruno Mathsson International. Övriga formgivare: Folke Ohls­son, Yngvar Sandström, Alf Svensson, Carl Malmsten, Åke Hassbjer, Niels Jørgen Haugesen, Jan Ahlin, Martin Eiserman, Kenneth Bergenblad m fl.

Eames, Charles

Amerikansk arkitekt, möbelformgivare och designer, 1907-78. Vann tillsammans med Eero Saarinen en tävling om organisk form­givning 1940 för Museum of Modern Art i New York. Formgav en stol av formpressat träfaner och stålrör med gummibussningar 1946 för Herman Miller, en teknik från flyg­plansindustrin. Typiskt var just användandet av nya material på ett annorlunda och funktionellt sätt. Arbetade tillsammans med sin fru Ray Eames från 1944. Gjorde även kortfilmer och utställningar. Möblernas namn förkortas: LCW, Lounge Chair Wood, eller LCM, Lounge Chair Metal, RAR, Rocking Armchair Rod (plast och metall), DAR, Dining Armchair Rod m fl – alla från 1940- och 50-talen. Den mest berömda vilstolen/­fåtöljen är Model No 670, ritad för film­regis­sören Billy Wilder, i form­pressat pali­san­der­faner, klädd i svart skinn och med stålrörs­underrede. Före­taget Vitra har tillverk­nings­rättig­heter­na för alla möbler. HonRDI 1950. Lästips: Vitra design museum; The work of Charles and Ray Eames : a legacy of invention, 1997; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Form 1959, 1978:7.

Eames, Ray

Amerikansk designer, 1912-88. Gjorde skulp­turer i plywood och ägnade sig åt tidskrifts­design, reklam och möbel­de­sign. Samarbetade med maken Charles från 1944. Läs­tips: The work of Charles and Ray Eames : a legacy of invention, 1997; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Earl, Harley

Amerikansk ingenjör och designer, 1893-1969. Den förste fast anställde designern i amerikansk bilindustri och hade ansvaret för General Motors bilar 1927-59. Gjorde bilar inspirerad av strömlinjeformade racer­bilar, jetplan och raketer, Buick Y Job 1937, Le Sabre 1954 och den mest berömda Cadillac Eldorado 1959. Stort inflytande på sin tids formvärld i USA med sin luxuösa stil. Lästips: S Bayley, Harley Earl, 1990; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Ebeling, Allan

Keramiker, skulptör och målare, 1897-1975. Utöver sitt konstnärsskap verksam vid Bobergs/Bo Fajans 1921-27. Gjorde servis- och pryd­nadsgods men även praktpjäser. En te­ser­vis i gult och svart blev populär. Vid Upsala-­Ekeby 1928-30 med en kollektion för Stock­holms­ut­ställ­ningen 1930. Arbetade en tid för Steninge Lervarufabrik på frilansbasis. Egen verkstad från 1936, Svensk Lervarukonst i Torshälla. Gjorde skulpturer men också prydnadsgods i burleska former och med färgstark dekor. En särling inom svensk keramik som kallades Skrot-Nisse hem­ma­vid. På Ebelingmuseet i Torshälla kan man uppleva Allan Ebeling i helfigur. Lästips: Eskilstuna konstmuseum, utställ-nings­katalog 1957; Estelle Schlossman, Ler­gods­konst­när­er, 1996; Ebelingmuseet visar, katalog 1998; Antik&Auktion 2000:4.

Eckhoff, Tias (Mathias Gerhard)

Norsk keramiker och industridesigner, f 1926. Praktiserade vid Saxbo stentøj hos Nathalie Krebs. Vid Porsgrunds Porselaensfabrik från 1949, t ex serviserna Det riflede 1952 och Regent 1961. Formgivit bestick, t ex Cypress 1952 för Georg Jensen och Maya 1961 och Chaco 1989 för Norsk Stålpress. Formgav stolen Tomi i plast och stålrör 1983. Lunningpriset 1953. Lästips: Tias Eckhoff, utställningskatalog, Oslo 1998; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Eda glasbruk

Grundat som Emteruds Glasbruk. I drift 1835-1933 och 1943-53. Typisk produktion under 1800-talet var pressglas, glas med graverad de­kor, t ex brännvinsflaskor samt slipat och dekormålat glas. Tillverkade även fönster­glas och emballage. Typiskt under 1920-talet var också vaser och skålar i pressglas med lysterglasyr. Gerda Strömberg formgav 1927-33 prydnadsglas och serviser i en svagt grå- gul- eller topastonad massa, ofta med fasettslipad dekor. Lästips: T Fogelberg & G Lersjö, Eda glas­bruk, 1977; Antik&Auktion 1991:6.

Edenfalk, Bengt

Glasformgivare, f 1924. Vid Skrufs Glasbruk 1952-78 som första konstnärliga formgivare. Skapade ett hundratal serviser och bruksföremål, t ex serviserna Corona, Skandia, Old Sweden, Puck och Bell­man 1972, serien Spun 1961, kristallglas omvirat med glastrådar och allglaset för KF 1968. Gjorde centrifugerade skålar bl a Wood­stock 1972. Vann tävling om utsmyckning av T-centralen i Stockholm, en glasvägg med glas­prismor i olika färger, tillsammans med Erland Melanton. Ut­veck­lade från 1960 konstglasserien Thalatta, en teknik med infångade luftbubblor. Vid Kosta Boda 1978-89, t ex servisen Misty. Arbetade med allt från servisglas till hyttarbetat glas och slipat konstglas. Utvecklat en teknik med glasflarn och gjort många offentliga utsmyckningar i glasmosaik. Återupptagit thalattatekniken i färgat glas vid Strömbergshyttan 1990-95 och vid Wilke Adolfssons studioglas­hytta i Orrefors. Läs­tips: M Stensman, Bengt Edenfalk, 1994; ASF.

Edman, Helena

Guldsmed, f 1952. Gesällbrev som guldsmed 1979. Egen verkstad och butik i Stockholm från 1985. Gjort lätta, eleganta och stilrena smycken, ringar och halskragar och bladtunna broscher. Lästips: Form 1986:7.

Egersunds Fayancefabrik

Från början, 1847, ett enkelt norskt kruk­makeri som ut­vecklades till en stor fajans­fabrik med tillverkning av både bruks- och pryd­nads­gods. Slogs samman med Porsgrunds Porse­laens­fabrik 1967. Tillhörde Upsala-Ekeby-koncer­nen 1978-80. Inköptes av Arabia-Rörstrand­koncernen 1975 och lades ner 1979. Form­givare: Andreas Schneider, 1861-1931, And­reas Ollestad 1886-1936, Leif Nielsen 1909-37, Jacob Bjorheim 1906-64, Theodor Frie­stad 1910-1950, K Anker Olsen 1921-73, Osvald Osmundsen 1923-64, Kaare Johansen 1952-. Lästips: Gaustad, Gam­melt norsk stentøy fra Egersund, 1980; T Kielland & O Lorentzen, A/S Egersunds Fayancefabriks Co 1847-1947, 1947.

Ehrich, Hans  Se A&E Design

Industridesigner, f 1942. Arbetade i Italien under 1960-talet. Startade tillsammans med Tom Ahlström A&E Design AB 1968. Även vd för Interdesign AB 1982-2002 med inriktning på industridesign, t ex lok för ASEA och mjölkflaskor för Arla. Även formgivit serien Vitemölla, en kollektion inne- och utemöbler för Design House Stockholm. Lästips: Fiell, Scandi­navian design 2002; A&E design, utställ­nings­kata­log 1998; Form 1982:8, 1984:3, 1990:7, 1998:4.

Ehrlin, Hans

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1937. Gjorde möbler, satsbord, slagbord, skåp, stolar m fl i ljus björk och masurbjörk under 1960-talet. Möblerna tillverkas av Alfr Ehrlin/Ehrlin Möbel i Tranås.

Ehrner, Anna

Konstnär och formgivare, f 1948. Formgav Anna-lampan för Ateljé Lyktan på 1970-talet. Vid Kosta Boda från 1974. Skapat många serviser, den mest kända är Line 1981, som även finns som Line Black och Line Gold. Formgav glasserien Colombine 1985, servisen Felicia med inblåsta bubb­lor 1991 och ljuslyktan Atoll 1996, ljusstakar och champagneglas Athena 2000 mm. Gjort konstglas med blästrade dekorer, ljuskronor och unika stora frukter i starka färger och med dekorativa stjälkar. Även formgivit bestick för Boda Nova och gjort offentliga utsmyckningar.

Eilert, Anna  

Keramiker, f 1956. Arbetat med rakubränd keramik i geometriska, senare även med mer organiska former. Använt svärtan i den råa leran i kontrast till den mjuka ytan och olika glasyrer till väggreliefer och skulpturer och t ex för att illustrera dikter av Ekelöf och Stagnelius. Gjort offent­liga utsmyckningar, t ex entréer bl a i  Jarlaberg i Nacka, en väggrelief i Jenny Nyström­skolan i Kalmar samt gestaltat en foajé i konsert­huset i Västerås. Även arbetat med betong och mosaik, t ex rastplats vid E18 utanför Köping. Lärare vid Västerås konstskola. Läs­tips: Kulturhuset, utställningskatalog 1989; Köpingsboken 2003; Form 1986:7.

Einarsson, Gudümundur

Isländsk målare, skulptör och keramiker, 1895-1963. Grundade, utöver sitt konst­när­skap och sina skildringar av det isländska landskapet, Islands första keramiska verkstad 1930. Gjort flera offentliga utsmyckningar i Reykjavik. Lästips: Illugi Jökulsson, Gud­mun­dur fra Midal, 1997.

Ekberg Josef

Keramisk formgivare och dekoratör, 1877-1945. Vid Gustavsberg 1889-45; konstnärlig ledare 1908-17. Gjorde dekorer i s k sgraffito, där mönstret ristades genom ett eller flera lager oftast blå glasyr, och lysterdekorer på konst­gods. Ritade servismönstren Sol, Blenda och Chic m fl. Lästips: B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003; Antik&­Auk­tion 1984:11.

Ekenstam, Märta af   

Silversmed och konsthantverkare, 1880-1939. Utbildad ciselör hos Sven Bengtsson i Lund och Sveriges första kvinnliga ädelsmedsgesäll 1909. Egen verkstad för konstsmide i Malmö 1913 efter fem år i München. Gjorde cise­le­rade arbeten i silver, guld och elfenben och bruksföremål och smycken i tids­typisk ju­gend­stil. Flyttade 1929 till Kalifornien.

Ekenäs bruks AB

Glasbruk nära Vetlanda i Småland 1917-76. Tillverkade bords- och prydnadsglas, flas­kor, burkar och laboratorieglas. Formgivare: Hil­dur Haggård och Greta Runeborg-Tell under 1930-talet och Edvin Ollers under slutet av 1940-talet, Astrid Rietz under 1940-talet, John-Orwar Lake under 1950- och 60- talen och Michael Bang 1966-68.

Ekholm, Kurt

Finlandssvensk/svensk keramiker, 1907-75. Konstnärlig ledare vid Arabia 1932-48, bl a servisen AH 1935 och Sinivalko, vit med blå kant, 1936. Arbetade också med sten­gods, bl a vaser i sparsmakad stil. Konst­när­lig ledare vid Rörstrand 1949-50. Rektor vid Slöjd­före­ning­ens skola i Göteborg, nuvarande HDK, 1950-66. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Eklöf, Gunnar

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, 1909-63. Gjorde sjukhusinredningar bl a för Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset på 1930-talet. Utvecklade tillsammans med läkaren Bengt Åkerblom den ergonomiska Åker­blomstolen (i flera olika utföranden) med en karaktäristisk knyck på ryggen. Även ritat möbler i funktionalistisk stil. Lästips: Antik&­Auktion 2000:11.

Ekselius, Jan

Möbelformgivare, f 1946. Den ”veckade” stolen respektive vilfåtöljen Etcetera från 1970/72 gjorde inter­nationell succé. Tillverkades av tunt metallnät på stålrörsstomme klädd med velourtrikå. Även stolen Victor 1982 gjordes för JOC i Vetlanda. Formgav även lampserien Accent för Orre­fors 1978. Eget företag från 1984 med inrikt­ning på möbler för offentlig mil­jö, t ex kontorsserien Symfoni 1994-98 samt stolen och karmstolen Rubber 2002 av stålrör och formpressat trä ingjutna i gummi, för italienska Crassevig.

Ekselius, Karl Erik

Möbelformgivare, 1914-1998. Utbildad hos Carl Malmsten på 1930-talet. Ge­nom­brott på Helsingborgsmässan, H55. Gjorde enkla, ele­ganta karmstolar och fåtöljer, soffor och bord från slutet av 1950-talet till början av 1990-talet. Drev J O Carlssons Mö­bel­industri, numera JOC Möbel i Vetlanda 1961-­1987. Inredde Dag Hammar­skjölds­bib­li­o­teket i New York 1961. Lästips: E Ekselius & U Hård af Segerstad, Var så god och sitt, 1980; Svenska möbler 1890-1990, 1991; Form 1964; 1989:6.

Eksell, Olle 

Tecknare, grafisk formgivare och affisch­konstnär, f 1918. Verksam i egen regi 1941-94. En för­nyare inom svensk reklamkonst med många uppdragsgivare. Gjort 100-tals bokomslag, förpackningar och affischer. Förnyade t ex Mazettis ögon med en mer grafisk profil 1956. Gjorde textilmönstret Margaret rose för Astrid Sampes projekt Signerad textil 1954 och Lena Horne för 10-gruppen. Utställningsarkitekt bl a för utställ­ningen Förpackningen Hemma för Lunds konsthall 1963 och skrev om design i Aftonbladet under 17 år. Gav ut Design = ekonomi 1964; ny reviderad uppl 1999 och Formulerat 1999. Professors namn  2001. Lästips: Olle Eksell, Reklam & designhistoriska föreningen, 1999; Typiska arbeten / Olle Eksell, 2000; Form 1951, 2000:1; Wallpaper 1999.

Ekstrand, Ruud

Inredningsarkitekt, f 1943. Ritat möbler i svensk funktionalistisk tradition, t ex stolen Zip för Avarte, tvåmans­soffan Pic­colo för Inredningsform, stapel­stolen Peps och stolen Albert för Skan­diform m fl. Även tagit fram möbeltyget Flex med speciella tekniska egenskaper. Lästips: Form 1993:1.

Ekström, Yngve

Möbelsnickare och möbelformgivare, 1913-88. Startade tillsammans med sin bror Jerker Ese Möbler i Vaggeryd i mitten på 1940-talet och som 1960 blev Swedese Möbler. Debuterade hos Lena Larsson på NK bo 1953. Vilstolen Lamino från 1956 är ett exempel på hur böj­trä­tekniken ut­veck­lades. Gjorde ofta sina stolar/­få­töljer med både hög och låg rygg. Lami­nos låga variant hette Laminett. Föregång­aren till Lamino var Kurva från 1953. Gjorde fåtöljen Anders 1945, den breda karm­stolen Arka 1955 och fåtöljen Mingo och stolen Gracell i Gio Pontis anda 1956. Gjorde furumöbler på 1960-talet och formgav lampor för egna företaget Lystella. Snurr­fåtöljen Boro från 1964 har nytill­verkats med namnet Rondino. Lamino har fått en staty i Vaggeryd, ”Lamino, seklets möbel”, då den blivit vald till 1900-talets stol. Läs­tips: Form 1964; Sköna hem 2004:8.

Elfstrand, Albert

Krukmakare, 1904-87. Övertog verkstaden efter fadern Axel Elfstrand 1944. Verksam in på 1980-talet. Krukmakeriet i Sjöbo och till­verkningen med egenhändigt uppgrävd lera skildras detaljrikt i Kulturen 1951. Lästips: G Eriksson, Elfstrands krukmakeri i Sjöbo, 1990; Kulturen 1951; Hemslöjden 1990:1.

Elgström, Ossian 

Tecknare, grafiker, målare och författare, 1883-1950. Hade utöver sitt konstnärsskap uppdrag för Svenskt Tenn i slutet av 1920-talet. Ritade brickor och bordsskivor av tenn ofta med motiv från Lappland, t ex Norrsken och renar och Trolltrumman. Dekorerade kring 1940 en fruktservis i porslin, Pajala, som skildrar samernas liv. Lästips: Form 1914 (bild på furudörr med järnornament, vävnad mm).

Elison, Albin

Möbelformgivare, 1881-1947. Vid Nordiska Kompaniets ritkontor 1905-33. Ritade möb­ler i jugendstil och i äldre stilar. Hans möbel­dokumentation omfattar drygt 100 000 blad med uppmätningar av rums­inred­ningar, möb­ler och dekordetaljer. Materialet finns på Konst­­vetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Lästips: Form 1909, 1912, 1913 (bilder på möbler).

Elme glasbruk

Glasbruk nära Älmhult i Småland 1917-70. Till­verkade belysningsglas under 1920-talet och hushålls- och pryd­nads­glas, bl a Lalique-kopior. En specialitet var pressglaset. Edvin Ollers gjorde glas i tidstypiska former med enkla dekorer 1926-30 men också konstglas av hög kva­litet. Under 1950- och 60-talen gjordes tidstypiska, färgstarka vaser mm.

Elmqvist, Hugo

Skulptör, 1862-1930. Känd för sina brons­före­mål, lampor, ljusstakar, vaser m fl i jugendstil från början av 1900-talet. Uppfann en metod att gjuta brons och drev AB Elm­qvist­ska gjut­nings­metoden. Flyttade till Italien 1908. Höll fast vid den natursvärmiska stilen även under 1920-talet. Lästips: Antik­&­Auktion 2002:6.

Elmqvist, Maria

Guldsmed, f 1957. Egen verkstad i Stock­holm 1985-92. Därefter verkstad tillsammans med maken Glenn Roll i Stockholm och Trosa. Använt geometriska former som tema, kvadraten i strama broscher med subtila geometriska mönster i kombination med olikfärgade ädelstenar och cirkeln i sina uppmärk­sammade halskragar. Kombinerat enkelhet och strama former med färger och dekorativa detaljer och experimenterat med olika material, t ex gjort smycken tillsammans med textilformgivaren Pia Wallén. Lästips: Form 1992:1, 1993:6.

AB Elsa Gullberg Textilier och inredning

Inredningsföretag för produktion av vävda och tryckta textilier och mattor 1927-70. Elsa Gull­berg anställde Richard Künzl 1935, som in­tro­ducerade filmtrycket i Sverige. Kända konstnärer knöts till firman: Märta Afzelius, Carl Malmsten, Alf Munthe, Vicke Lind­strand och Arthur Percy. Svarade för textil inred­ning i Stockholms konserthus 1925, Svenska Tänd­sticksaktiebolaget 1928 och Göteborgs rådhus 1937 mm. Lästips: Natio­nalmuseum, ut­ställ­nings­katalog 1989:523; Form 1936, 1939.

Elvius, Anne-Marie

Textilkonstnär och formgivare, f 1921. Konstnärlig ledare och formgivare vid Stockholms läns och stads hemslöjds­förening 1945-55, för De Fyras Bod 1953-71; därefter frilans. Gjort inrednings­tex­ti­lier, tryckta möns­ter, stick- och broderiförlagor, vävda mö­bel­tyger och offentliga utsmyck­ningar, t ex mattor och väggtextilier för skolor i Västerås m fl. Arbetat med utbildning för Medborgarskolan 1971-86. Givit ut böckerna Jag vill brodera 1960/1976 och Färg, form, komposition 1980 m fl.

Engeström, Elsa 

Konstnär och keramiker, 1885-1976. Verk­sam vid Gustavsberg 1912-16. Gjorde sgrafffito-kermaik i  Gunnar G:son Wenner­bergs och Josef Ekbergs anda. Lästips: B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003.

Englund, Eva

Glaskonstnär, 1937-98. Vid Pukebergs glas­bruk 1964-73, t ex jubileumsservisen Caro­lina 1971 och serierna Eldlek och Mala­kit 1990. Vid Orrefors glasbruk 1974-90. Förvaltade och förnyade arvet efter Simon Gate och mest känd för sina avancerade och ka­rak­täristiska graalglas, vaser och skål­ar, ofta med ansikten och figurer som motiv och med mytiska namn, Medea, Adam och Eva m fl. Gjorde även gra­ve­rat glas och serviser med målad dekor, t ex Maja 1977 och Linnea 1981. Egen verk­sam­het, Murraya, från 1990. Samarbetade med Wilke Adolfsson m fl. Lästips: Eva Eng­lund, utställningskatalog 1992; Form 1987: 7; Antik&Auktion 2001:2.

Engman, Kjell

Glaskonstnär, f 1946. Vid Kosta Boda glasbruk från 1977. Gjort färgstarka, fantasifulla och tek­niskt avancerade föremål, t ex karaffer i form av pennor. Serien Filippa har tillverkats på Johans­fors för Kosta. Använt olika teman, t ex Cirkus och Chakra i sin glaskonst. Gjorde servisen Nobis 1998 och de höga flaskorna Tobago 2002. Gav ut boken Gräns­landet 2002. Lästips: Kjell Eng­man: en bildberättelse i glas, utställ­nings­katalog, Växjö 2001.

Engström, Sven

Möbelformgivare, f?. Startade inred­nings­firma tillsammans med Gunnar Myrstrand i slutet av 1940-talet. Med i sammanslutningen Bra Bohag och ritade möbelserierna Ideal 1952 och Expo för Skaraborgs Möbelindustri och serien Skandinett för Svenska möbelfabrikerna 1961.

Enoksson, Sune

Sameslöjdare, f 1934. Verksam i Tärna­by. För­nyat och utvecklat den syd­samiska slöjden med sin formkänsla och stora skicklighet i horn­gravyr. Gjort knivar, kåsor, dosor och moderna smycken. Lästips: Hemslöjden 1999:6.

Envall, Björn

Industridesigner, f 1942. Medarbetare till Sixten Sason 1960-67 med uppdrag för Husqvarna, Elekt­ro­lux m fl. Utvecklade Sixten Sasons idéer för SAAB 99, klar 1967. Designer hos Opel Design i Väst­tysk­land 1967-69. Tillbaka till SAAB 1969, där han byggde upp och utvecklade SAAB:s design­av­del­ning fram till 1994 och lyckades förankra SAAB:s budskap om säkerhet, komfort och profilering på markna­den. Medarbetare var Aribert Vahlenbreder, Ralph Jonsson, Peter Maddock, Einar Ha­reide, Aina Nilsson, Eero Miteinen m fl. Utvecklade SAAB 99 Combi Coupé 1973 och Saab 900 1978, SAAB 9000 1984, SAAB Cabriolet 1985 samt en ny generation SAAB 900 1994. Senare ägnat sig åt färgsättning, säkerhetsstolar för bussar mm. SAAB-modeller mm kan beses på SAAB-museet i Trollhättan. Lästips: Lasse Brunn­ström, Svensk industri­design, 1998.

EPA

Varuhuskedja, Enhetsprisaktiebolaget, grun­dad 1930 av grossistföretaget Turitz & Co. Slogs samman med Tempovaruhusen inom dåvarande NK-Åhléns 1978. EPA stod, lik­som Tempo, för lågt pris och enkel kva­litet. Genom EPA-varuhusen slog den folk­liga mo­der­nismen igenom med olika typer av varor, småsaker och husgeråd under ett och samma tak. En utställningsmonter hos Kulturen i Lund ger en bra bild av detta i sin permanenta utställning om Modernismen.

Ergonomi Design Gruppen

Ergonomidesign

Grundades under 1970-talet i Stockholm av två grupper som bildats i slutet av 1960-talet. Ett av Sveriges största konsultföretag för in­dustri­­design och ergonomi. Upp­märk­sam­mats inter­natio­nellt för god design och ergo­nomiskt kun­­nan­de. Utformat handi­kapp­hjälp­medel, t ex bestick och servis­delar för RFSU Rehab från 1978, ergo­no­miskt riktiga verktyg för Sandvik Bahco från 1980 och ambulans­sys­temet Allfa 1986 och kaffe­kanna för SAS 1987 mm. Formgivare: Maria Benktzon, Håkan Bergkvist, Olle Bobjer, Anna Carell, David Crafoord, Peter Ejvinsson, Ulrika Ewerman, Jonas Fridholm, John Grieves, Marcus Heneen, Hans Himbert, Daniel Höglund, Sofia Jacobsson, Oskar Juhlin, Sven-Eric Juhlin, August Michael, Thomas Nilsson, Malin Orebäck, Elisabeth Ramel-Wåhrberg, Pelle Reinius m fl. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1973:10, 1982:8, 1986:7, 1995:4, 1998:6.

Ericson, Estrid

Inredningsarkitekt och formgivare, 1894-1981. (Namnet stavas ibland med k; född Erikson). Grundade  Svenskt Tenn 1924 tillsammans med Nils Fougstedt, från början en verkstad för tillverkning av tennföremål. Form­­gav själv tenn, men anlitade många konst­närer. Affären flyttade till Strand­vägen 1927 och omfattade allt inom hem­inredning. Estrid Ericson blev legendarisk för sitt sätt att inreda och duka och blev en viktig faktor för svensk formgivning och inred­nings­konst. Ritade textil­mönstret Elefanter på 1930-­talet. Josef Frank knöts till företaget 1934. Lästips: M Boman, utg, Estrid Ericson : Orkidé i vinterlandet, 1989; Form 1982:1, 1984:4; Antik&Auktion 1983:10.

Ericson, H C  (Hans Christer)

Grafisk formgivare och fotograf, f 1945. Verksam inom reklambranschen och som grafisk formgivare. Gjort affischer, för­pack­ningar, grafiska profilprogram och reklam­kampanjer. Enkla och klara former, ofta lek med bokstäver och ordbilder, vilket resulterat i grafiskt kraftfulla kompositioner, t ex för Röhsska museet. Gjort designprogram för Play­sam i mitten på 1980-talet mm. Tog initiativet till priset Utmärkt Svensk Form 1983. Pro­fessor vid HDK 1991-97. Givit ut böcker; t ex Ordbilder 1991 och Boken som grafisk scen 1999. Lästips: Gunilla Grahn-Hinnfors, Ta form : om Hans-Christer Ericson, 1996; Röhsska museet, utställn­ings­katalog 2002; Form 1986:7, 1990:8, 1997:4.

Ericson, Kicken

Textilkonstnär, f 1947. Prövat många textila uttrycksmedel och experimenterat med olika tekniker. Målat med textilfärg på smärting, gjort collage, fria broderier mm. Med i och gjorde handtryckta metervaror för Textilgruppen 1973-88. Gjort en gobeläng för Wasamuseet 1990, utförd av Handarbetets Vänner, textilier för S:t Görans sjukhus och handtuftade mattor för flera svenska ambassader. Inred­nings­konsult för am­bas­sa­derna i Tokyo och Tallinn. Lästips: Form 1983:7, 1996:6.

Ericson Åström, Ulla

Textilkonstnär och mönsterformgivare, 1922-2002. Ritade lyriska och tidlösa blom- och bär­mönster från mitten av 1940-talet för Gefle Ångväveri, Stobo, Gamlestadens och KF Interiör. Mönstret And för Stobo från slutet av 1950-talet har blivit sam­larobjekt. Trycktes för KF en period tio år senare. Ex­peri­­men­terade med smycken under 1950-talet. Även ritat tapeter för Duro. Ägnade sig i slutet av 1970-talet åt tex­til skulptur och gjorde karak­täristiska tyg­djur. Lästips: Form 1963.

Eriksson, Algot 

Keramiker och porslinsmålare, 1868-1937. En av de ledande konstnärerna vid Rörstrand 1886-1912 i kretsen kring Alf Wallander. Vid Lidköpings porslinsfabrik 1912-17. Gjorde pryd­nads­föremål, bl a i pâte-sur-pâte-teknik, och serviser. Arbetade även för Gefle 1917 och för Karlskrona Porslinsfabriker från 1918. Lästips: Bengt Nyström, Svensk jugend keramik, 2003.

Eriksson, Christian

Skulptör och konsthantverkare, 1858-1935. En av dem som introducerade jugendstilen i Sverige. Gjorde föremål i metall och keramik och för­lagor till figurreliefer och möbelbeslag; de senare utfördes av konstsmeden Petter An­ders­son ”på Myra”. Bröderna Erikssons Möbelverkstad i Taserud i Arvika tillverkade ju­gend­möbler av hög kvalitet efter ritningar av Carl Westman, Ragnar Östberg och Ivar Teng­­­bom. Genombrott på Stock­holms­ut­ställ­ningen 1897 och verksamt till 1925. Christian Eriksson ritade själv möbler och är känd för marmorfrisen på Dramatens fasad. Lästips: Christian Eriksson oppstuhage, Rackstadmuseet, 1997.

Eriksson, Nils Einar

Arkitekt, 1899-1978. Medarbetare till Gunnar Asplund inför Stockholmsutställningen 1930. Egen verksamhet i Göteborg från 1932. Mest känd för Göteborgs konserthus 1932-35 i funktionalistisk stil. Ritade fåtöljer som tillverkades av Nordiska kompaniet; i övrigt inreddes konserthuset tillsammans med Axel Larsson och Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors. Ritade också inredningen till M/S Stockholm, som dock aldrig kom i trafik.

Eriksson, Thomas

Arkitekt och möbelformgivare, f 1959. Eget företag, TEArk, från 1988. Hans Röda-kors-skåp för Cappellini 1992 upp­märk­sam­mades internationellt. Arbetat för SAS och även ritat möbler för Ikeas PS-kollektion 1995 och 1999. Hel­hets­kon­cept från byggnad till möbler och de­taljer i strikta och funktio­nella former. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Erixson, Sven x-et

Konstnär, 1899-1970. Utöver sitt konst­när­skap gjort glas för Kosta 1923 och 1929-31. Inom det textila området vävde Barbro Nilsson efter hans förlagor, t ex Melodier vid torget för Göte­borgs kon­sert­hus 1936-39 och Hamnen i Lissa­bon 1946. Läs­tips: Form 1939; Antik&­Auktion 1998:9.

Ernkvist, Päivi

Keramiker och skribent, f 1946. Egen verkstad i Stock­holm från1973. Arbetat fritt med objekt och skulptur i renodlade former och med ett poetiskt bildspråk. Gjort en 400 kvadratmeter stor utsmyck­ning av keramiska plattor för tunnelbanestationen i Sätra 1991-93. Projektledare på Statens konstråd under 1990-talet, bla a för Det transparenta huset om glasets möjligheter i arkitekturen 2000-02. Från 2003 ledare för Iaspis-projektet Craft in Dialogue för att bygga ett internationellt nätverk för konsthantverk. Medförfattare i boken Gustavsberg – porslin för folket 2003. Lästips: Marie Fransson, Konst, debatt och utveckling : den nya, fria keramiken på 1960- och 70-talen med Päivi Ernkvist som exempel, Konstvet instit, Sthlms univ, 1999; Dagens nyheter 2001-05-23.

Erskine, Ralph

Brittisk-svensk arkitekt, f 1914. Till Sverige 1939. Egen arkitektrörelse. Betonat arki­tektens viktigaste uppgift att i samråd med människor utforma småskaliga, varierade och sti­mu­leran­de bostadsmiljöer. Står bakom ett stort antal sådana miljöer i Sverige och utomlands. Lästips: M Egelius, Ralph Erskine, arkitekt, 1988; Form 1966.

Eskils, Mats  

Silversmed, f 1953. Egen verkstad från 1980 i Stockholm. Lekfullt och humoristiskt förhållningssätt till både funktion och form med okonventionella corpusarbeten och smycken, ibland försedda med rörliga detaljer och ordlekar som namn. Använt betong i kombi­nation med diamant och vitguld. Formgivit föremål för det dukade bordet, t ex en kanna med formen av ett flygplan och bakdelen av plast. Även arbetat som utställningsarkitekt.

Eugen, Prins

Svensk prins, målare och mecenat, 1865-1947. Central gestalt inom svenskt kulturliv i början av 1900-talet. Utöver sitt konst­närs­skap de­ko­rer­ade han porslin för Rörstrand på 1880-talet. Formgav vita blom­krukor för Gus­tavs­berg kring 1915, vilka serie­tillverkats sedan 1950-talet och bidrar ekonomiskt till utställningsverksamheten vid Walde­mars­udde. Gav ut Breven berätta 1942 och Vi­dare berätta breven 1947. Hans hem, Walde­mars­udde, testamenterades till staten och öppnades för allmänheten 1948. Läs­tips: E Wenner­holm, Prins Eugen: människan och konstnären, 1982; B Nyström, svensk jugend keramik, 2003.

Exner, Bent

Dansk guldsmed, f 1932. Verkstad på Nord­jylland; Gjort smycken och kyrkligt silver med starkt arkitektonisk upp­byggnad. Lun­ning­priset 1969. Lästips: Form 1969.

Exner, Helga

Dansk guldsmed, f 1939 i Tjeckoslovakien. Drev verkstad till­sam­mans med sin dåvarande man Bent Exner 1961-83. Senare arbetat som lärare. Lunningpriset 1969. Lästips: Form 1969.

Fabergé, Carl

Rysk juvelerare och guldsmed, 1846-1920. Genombrott på Parisutställningen 1900. In­spirerad av äldre rysk guldsmedskonst och 1800-talets nystilar men även av art nou­veau/ju­gend­stilen. Berömd för de 50 dia­mant­besatta och emaljerade ägg som gjordes för den ryske tsaren. Lästips: Carl Fabergé: tsarens guld­smed, National­mu­seum, utställningskatalog 1997:598; Antik&­Auktion 1995:9, 1997:06.

Fagerlund, Carl

Formgivare, f 1915. Formgav lampor vid Orrefors glasbruk, Orrefors belys­nings­arma­turer, 1946-80. Utökade sortimentet med bords- och golvlampor. Hans lampkollektioner från 1960-talet hade geometriska former med färgade ytterkupor och innerkupor i klarglas. Blev känd internationellt för stora instal­la­tio­ner, bl a en ljusglob för General Mo­tors huvudkontor 1968 och en installation med 18 ljuskronor med 896 glaselement vardera i Kennedy Center i USA 1971. Den sista stora ljusskulpturen blev en ljusinstallation med 3835 vinglas Illusion av Nils Landberg hos Illums Bolighus i Köpenhamn 1983 ett par år efter pensioneringen. Lästips: Ljuskultur 2003:3.

Fahlcrantz, Eva

Keramiker och formgivare, f 1946. Vid Upsala-Ekeby 1969-72 som en av de sista keramikerna vid företaget, t ex  vaser och skålar samt ljuslyktor i chamotte. Där­efter egen verkstad utanför Uddevalla i Bohuslän.

Faith-Ell, Age

Textilkonstnär och designer, 1912-98. Start­ade egen verksamhet i Växjö 1957 och arbe­tade för Stobo, Eriksbergs Väveri, Marks Jacquard­väveri, Kinnasand m fl. Formgav vävda textilier för offentlig miljö. Använde klassiska rutor och ränder till nya strukturer och utnyttjade kontrasten mellan tätt- och glestvävt. Lästips: Age Faith-Ell, I dur och moll, Kulturföreningen Memoria 1992:4; Form 1960; ASF.

Fassett, Kaffe

Amerikansk/brittisk textildesigner, f 1937. Till England 1964. Revolutionerade sticknings- och bro­deri­konst­en på 1980- och 90-talen med ­starka mönster i omöjliga färgkombinationer. Arbetat som formgivare för Designers Guild m fl. Även arbetat med scenografi och keramik. Gav ut boken Kaffe Fassetts stick- och broderikonst, på svenska 1988 och Passionate patchwork 2001, på svenska Läckra lapptäcken : design och mönster, 2003. Lästips: Nordiska museet, utställningskatalog 1990; Hemslöjden 1989:2, 1990:1.

Fath, Jacques 

Fransk modeskapare, 1912-54. Eget modehus i Paris från 1937. Förebådade Diors New Look 1947 genom att redan 1939 visa en ny modesiluett med smal midja och vid, eller riktigt smal,  kjol. Började som förste franske modeskapare att göra konfektionskläder 1948 åt en amerikansk tillverkare. Satte sin prägel på 1950-talsmodet med breda lackskärp, stora knappar och V-ringningar.

Faxe, Birgitta

Textilkonstnär och formgivare, f 1940. Verksam som textilkonstnär och formgivare 1964-92. Var med om att starta Textilgruppen 1973. Gjorde bl a textilt köksprogram Apetite för Nilsjohan 1974-76 och Rainbow för Linum samt uppdrag för Hammarplast 1986-90 mm. Offentliga utsmyckningar, bla sex bildvävar för Bastionens matsal i Stockholm. Intendent vid Arkiv för Svensk Formgivning sedan 1992.

Ferm, Morgan

Industridesigner, f 1952. Blev industri­designer efter att ha prövat både glas, keramik och silver­smide. Designkontor tillsammans med Karl-Axel Andersson 1981-93. Form­­gav rullstolar och  rullatorer och andra handi­kapp­hjälp­me­del för Etac, termos Art för Hammarplast mm.Efter 1993 egen verksamhet. Lästips: Form 1988:2, 1999:6.

Ferragamo, Salvatore

Italiensk skodesigner, 1898-1960. Experi­menterade med form och mate­rial. Gjorde sulor av trä eller kork. Intro­ducerade kil­klacken och platåsulan. Populär som sko­designer åt filmstjärnor i Hollywood på 1920-talet.

Figgjo Fajanse A/S  

Keramisk fabrik grundad 1940 vid Stavanger i Norge. Pro­duk­tion av lergods och fajans, se­na­re även flint­porslin och eldfasta serviser. Slagits samman med Stavangerflint. Form­gi­vare: Aini Stange­­­land 1945-55, Ragnar Grims­­rud 1946-, Rolf Frøyland 14-, Turi Gramstad Oliver 1961-, Jørg Løve Nielsen 1947-. Hermann Bongard har formgivit ser­viser mm från 1957.

Finch, Alfred William

Finländsk målare, grafiker och keramiker, eg engelskfödd belgare, 1854-1930. Ledare för den keramiska avdelningen vid Iris­fab­riken i Borgå 1897-1902. Gjorde avancerad keramik i enkla jugendformer. Stort inflytande som lärare i ke­ra­mik vid dåvarande Centralskolan för konst­­flit 1902-30. Har kallats den finska kera­mik­ens fader. Lästips: G Mårtensson, Gammal fin­ländsk keramik, 1958; Alfred William Finch, Ateneum, 1991.

Fisher, Randi

Konstnär, 1920-97, född i Australien. Arbe­tade utöver sitt konstnärsskap från 1950-talet med sceno­grafi och offentliga ut­smyck­ningar i glas och textil. Utförde fönster i Västerås dom­kyrka. Form­gav dessutom märken, skyltar m m för Emmaus­rörel­sen, Amnesty och Green­peace. Lästips: Linda Åkesson, Randi Fischer, Lunds univ, Inst för konstvet, 1997.

Fiskars Oy Ab

Företaget har sitt ursprung i Fiskars Bruk, Pojo, grundat 1649. Numera en finländsk, internationell industri­koncern, fram­för allt för finsmide, t.ex saxar och knivar. Form­givare: Olof Bäckström, t ex kända saxar med plast­handtag från 1967, Ber­tel Gardberg, bestick Bistro 1957 och Trien­nale på 1960-talet. Olavi Lindén, chef­de­sign­er, gjorde träd­gårds­red­skap på 1990-talet. Läs­tips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1967.

Fisker, Kay

Dansk arkitekt, 1893-1965. En av de stora danska arkitekterna. Ritade den danska pa­vil­jongen vid Paris­utställ­ningen 1925. Formgav även möbler, bokband mm. Ritade corpus­ar­beten i silver för A Michelsens Sølvsmedie under 1920-talet. Lästips: H E Lang­kilde, Ar­ki­tekten Kay Fisker, 1960; Steffen Fisker, red, Kay Fisker, 1995; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Fjæstad, Gustaf

Målare, grafiker, konsthantverkare och idrotts­­­man, 1868-1948. Medhjälpare till Bru­no Lilje­fors och Carl Larsson. Central­figur bland konst­närerna i Rackstadgruppen, eller Racken­­gruppen, i Värmland. Hans målningar överfördes till vävnader i gobelängteknik av syst­rarna Amelie och Anna och hustrun Maja. Ritade några av den svenska jugendstilens märk­ligaste möbler bl a den stora soffgruppen för Thielska galleriet 1907-08 och snidade, s k stabbestolar. Dessa höggs direkt ur träd­stam­mar och smyckades med dekorer av barr och kottar. Lästips: A Fjæstad, Gustaf och Maja Fjæstad – ett konstnärspar, 1981; Form 1907 (gobeläng), 1908 (furumöbler), 1975:1; Hemslöjden 1989:1.

Fjæstad, Maja (Maria)

Konstnär, 1873-1961. Arbetade mest med textilier. Tecknade mönster för Kulturen i Lund 1898-1903. Använde olika tekniker, vävning, broderi och tryck. Komponerade stiliserade naturmotiv och abstrakta mönster. Gjorde träsnitt med blommotiv från 1915. En viktig kulturpersonlighet i Rackstadgruppen i Värmland. Lästips: A Fjæstad, Gustaf och Maja Fjæstad – ett konstnärspar, 1981.

Flander, Brita

Finlandssvensk industridesigner, glas­konst­när och lampformgivare, f 1957. Gjort arma­turer med skal av blästrat glas. Även gjort unikt glas, ljus­stakar för Marimekko och bruksglas för Artek. Arbetat för Skanno från 1992. Lästips: Röhsska museet, utställ­nings­katalog 1996; Polster, Design­directory, 2001; Form 1995:5.

Fleming, Erik

Silversmed, 1894-1954. Drev silversmedjan Borgila 1920-1950, namnet från seglatser på Borgilafjorden i Bohuslän. Slog igenom 1926 och blev en förgrundsgestalt inom svenskt sil­ver­smide med en sober och smakfull stil. Gjorde den stora servisen i silver, 811 delar, till kronprinsparet 1932, en gåva från staten. Hu­vud­lärare i metall vid Konstfack från 1947. Formgivare för Guldsmedsaktiebolaget/GAB, Electrolux, Separator, och Åt­vi­daberg-Facit. Anlitades av Skultuna bruk för design av husgeråd, från 1951 även i plast. Läs­tips: National­museum, utställ­ningskatalog 1955:­226 och 1994:577; Antik&Auktion 1994:11.

Flensburg, Elsa   

Konstnär, 1891-1982. En av grundarna av Ateljé Handtryck 1915. Gjorde illustra­tioner, mönster och kyrklig textil. Mest känd för sitt porträttmåleri och sina hand­tryckta, naturalistiska tyger och tapeter. Lästips: Form 1919; ASF.

Flerohopp glasbruk

Grundades som järnbruk utanför Nybro 1725. Tillverkade glas 1891-1960. Kända för sitt extra hårda, rutmönstrade press­glas, som gjordes fram till 1920-talet.

Flos

Italiensk belysningsfirma grundad 1961. Achille Castiglione har ritat en stor del av deras armaturer. Andra formgivare är Tobia Scarpa, Philippe Starck, Jasper Morrison m fl.

Flygsfors glasbruk

Grundades i Nybro 1889 för tillverkning av fönsterglas. Verksamheten upphörde 1920 men återupptogs 1930-79. Till­verk­ade belys­ningsglas, pressglas och prydnadsglas. Konst­­­­­­närer: Paul Kedelv 1949-56, Signaturen Berndt med Viking­serien 1959 och Ulla Nordenfelt på 1960-talet. 

Foersom, Johannes

Dansk möbelformgivare, f 1947. Arbetat bl a för Erik Jörgensen och tillsammans med Peter Hiort-Lorenzen för Lamm­hults. Gjort sofforna Nyhavn och New­port 1988 och den mycket spridda, stapelbara stolen Campus 1991 för offentliga miljöer. Lästips: Form 1995:1.

Fogelin, Herman

Keramiker, f 1947. Verkstad i Göteborg från 1974. Arbetat i stengods både med unikt bruksgods, ofta mångfärgat och dekorerat i sur-cru-teknik samt med fri keramisk form. Byggt stora kärl, gjort handslaget kakel och keramisk skulptur. Arbetat i olika material, stengods, betong och textil, t ex tufftade mattor och screen-tryck. Uppdrag för italienska Danuta 1992-2001 med fajansmålat bruksgods. Även arbetat med grafik och utfört scenografi för Stora Teatern. Lärare vid HDK i Göteborg 1982-87. Offentliga utsmyck­ningar för Angeredsgymnasiet och för Lundby nya kyrka i Göteborg, för Borås lasarett m fl. Lästips: Hemslöjden 2000:5.

Folcker, Erik Gustaf

Konsthistoriker och museiman, 1858-1926. Anställdes 1886 vid National­museum; chef för konsthantverks­avdelningen från 1913. Be­sökte England 1891 och hade kontakt med William Morris. Introducerade brittisk konst­industri i Sverige genom butiken Sub Rosa och tog ini­tia­tiv till Stock­holms­utställ­ningen 1909. Sekreterare i Sven­ska slöjdföreningen från 1896. Redaktör och flitig skribent i föreningens tidskrift i början på seklet. Lästips: E Stavenow-Hidemark, Sub Rosa : När skön­heten kom från England, 1991; Formens rörelse 1995; Form 1926, 1970; Scandinavian journal of design history 2000.

Follot, Paul

Fransk möbelformgivare och inred­nings­arki­tekt, 1877-1941. Ritade från början möbler i art nouveau/jugendstil. Startade egen verk­sam­het 1904 och övergick till art déco-stilen. Använde dyrbara material och dekorationer. Gjorde flera inredningar för Parisutställningen 1925.

Form

Eg Form Designtidskriften, medlems­tidskrift för Svensk Form. Utkommer med sex nummer per år. Världens äldsta fortfarande utkommande tid­skrift om konsthantverk, industridesign mm. 1905 ombildades Meddelanden från Svenska Slöjd­före­ningen, utgivna från 1878, till Svenska Slöjd­föreningens tidskrift och som i sin tur fick nam­net Form 1932. Lästips: Form 1973:7.

Form/Design Center 

Form/Design Center i Malmö har drivits från 1964 av Svensk Forms lokalförening för Skåne och Blekinge och är ett av Sveriges äldsta designcenter. Arrangerat ett tjugotal utställningar varje år om arkitektur, formgivning, industridesign och konsthantverk. Även en permanent avdelning, Vackrare vardagsvara, som visar svensk formgivning.

Formens hus

Design för Maskinen m fl permanenta avdelningar i Formens hus i Hällefors bygger på Torbjörn Lenskogs Industrial Design Collection. Formens hus’ utställningar åskådliggör 1900-talets industridesign och verksam­heten vill vara en länk mellan industri och formgivning. Lästips: Design för maskinen, katalog, u å.

Fornasetti, Piero

Italiensk konstnär, scenograf och formgivare, 1913-88. Gjorde inredningar tillsammans med Gio Ponti på 1930-talet. Formgav möbler, ke­ra­mik mm med surrealistiska bilder och trompe l’oeil-effekter under 1950-talet, t ex stolarna Lyre & Sun, Moor och Raggiera. Även form­­givit cyklar och andra bruks­före­mål. Återförsäljare i Sverige är Svenkt tenn. Läs­tips: Patrick Mauiès, Fornasetti : designer of dreams, 1998.

Forsberg, Ann-Mari

Textilkonstnär, 1916-92. Elev till Barbro Nilsson och knuten till Märta Måås-Fjetter­ströms textilverkstad 1943. Inspirerades av de gamla skånska flamskvävnaderna. Hennes mest kända vävnader är Valdemarskatten 1955, Bikupan 1959 och Apoteket Rosen­doften 1964. Lästips: Erik Wettergren, Märta Måås-Fjetterström och hennes efterträdare, 1951; Mattor, vävnader, 1962; Tyra Lundgren, Märta Måås-Fjetterström och väv-verkstaden i Båstad, 1968; Waldemars­udde, utställningskatalog 1982.

Forsberg, Karl-Erik

Grafisk formgivare och målare, 1914-95. Konstnärlig ledare hos Almqvist & Wiksell 1942-50 och hos Norstedts från 1950; hov­grafiker 1978. Formgav mer än 2 000 litte­rära verk, frimärken, exlibris och logotyper, t ex för Nationalencyklopedin och kunga­famil­j­ens monogram. Upp­hovsman till flera typ­snitt, Berling antikva 1951, Parad 1941, Lun­da 1942 och Carolus 1953. Gav ut böcker­na Ex­libris, monogram och andra märken 1981, Mi­na bokstäver 1983, Bokstaven och ordet 1990 och Alpha magica 1994 m fl. Skrev Om våra bokstäver i Form 1960. 3:e uppl av Skrift : handledning i kalligrafi kom 1996, skriven tillsammans med Geith Forsberg. Läs­tips: National­museum, utställnings­kata­log 1994:572; Form 1964.

Forsberg, Pia

Grafisk formgivare och illustratör, f 1953. Arbetat i egen regi från 1979 mest med bokformgivning för en rad bokförlag men också logotyper, t ex för Månpocket och Brombergs förlag. Gjorde nyskapande omslag till Månpocket 1979-95, över tusen omslag och bröt ibland mot den typografiska eti­ketten. Rektor för Forsbergs Skola från starten 1991. Lästips: Ny litteratur 1996:2.

Forsberg, Vidar

Grafisk formgivare och bokkonstnär, 1921-92. Vid LT:s Förlag 1951-55; konstnärlig ledare på  Bonniers förlag 1956-61; därefter egen verk­sam­het. Formgav pocketböcker för Aldus- och Delfinserien 1957 resp 1960; senare även för W&W-serien. Gjorde utsökt typografi t ex i Alf Henriksons Antikens Historier 1958. Skapade Skandias logotyp 1964. Känd internationellt. Lästips: Kungliga biblioteket, utställ­nings­katalog 1982; C F Hultenheim, Vidar Forsberg : en svensk typograf i världen, 1998.

Forsell, Pierre

Silversmed, 1925-2004. Utbildad vid Erik Flemings Atelier Borgila. Anlitad av Skultuna bruk från 1955 och formgav föremål i olika material och i stram form under 1950- 60 och 70-talen. Gjorde bl a rostfria bestick, t ex ”partygaffeln” Piruett 1956, en kombinerad gaffel, kniv, sked och Spectra 1961.

Forsell, Ulla

Glaskonstnär, f 1944. En av pionjärerna inom studioglaset. Startade egen glashytta i Stockholm 1974. Gjort deko­rativt och färgstarkt bruks­glas och unikt konstglas. Även offentliga ut­smyck­ningar, t ex för Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset i Stockholm och för ålderdomshem i Örnsköldsvik. Läs­tips: Karin Holmats, Ur konstnärens hand i egen hytta, Konstvet instit, Sthlms univ 1996; Form 1998:3; Antik&Auktion 2003:12.

Forseth, Einar

Konstnär, 1892-1988. Känd för guld­mosaik­erna i Gyllene salen i Stockholms stadshus 1921-23. Förnyade från 1918 glas­mål­nings­tek­niken och utförde fönster i en rad svenska kyrkor, även i katedralen i Coventry 1962. Arbetade även i al fresco, intarsia, blästrat glas och textil. Ritade även tapetmönster och förpackningar. Under 1920-talet verksam för Upsala-Ekeby och ritade dekorer för Rör­strand och för Lidköpings Porslins­fabrik, t ex Diana, Olympia och Råbäck. Lästips: I Böhn-Jullander, Einar Forseth : en bok om en konst­när och hans verk, 2 uppl, 1983; Estelle Schloss­­man, Ler­gods­konst­närer, 1996; Form 1919, 1944 (om glas­målningar), 1974:1; Antik&­Auktion 1981:2, 2001:10.

Fortuny, Mariano 

Spansk-italiensk scenograf, målare, textilkonstnär och fotograf, 1871-1949. Gjorde hand­målade siden- och sammets­tyger och exklu­siva kläder inspirerade av antiken, t ex enfärgade, hand­plisser­ade (eget patent) Delphos­klän­ningar. Hans kläder var en protest mot den tidens åtsnörda mode. I dag är hans kläder och tyger åtråvärda samlarobjekt. Lästips: A-M Deschodt, Fortuny, 2001.

Fougstedt, Nils

Konsthantverkare och skulptör, 1881-1954. En av de främsta tennformgivarna under 1920-talet. Startade tillsammans med Estrid Ericson Svenskt Tenn 1924. Utvecklade sin stil från 1920-talsklassicism till måttfull funk­tionalism under 1930-talet. Även bro­dern Tage formgav tenn. Lästips: Form 1923.

Franck, Kaj

Finländsk formgivare, 1911-89. En av Finlands främsta formgivare och peda­goger. Arbetade i början med belysning och textilier 1933-45. Vid Iittala 1946-50 och Notsjö/­Nuutajärvi 1950-76. Hos Arabia från 1945; konstnärlig ledare 1968-73. Servisen Teema från 1977 byggde på servisen Kilta från 1948. Använde enkla, geometriska och sparsmakade grund­former, inspirerad av kubismen. Gjorde också lekfullt, unikt glas. Experimenterade bl a ge­nom att lägga metallspån i glaset.  Lun­ning­­priset 1955. Lästips: Kaj Franck : Muotoilija, formgivare, designer, (parallelltext på finska, svenska och engelska), 1992; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1961; 1990:1; Scandinavian journal of design history 2000.

Frank, Josef

Österrikisk/svensk hus- och möbelarkitekt, 1885-1967. En av modernismens främsta företrädare i Österrike. Inledde samarbetet med Estrid Ericson 1932 och knöts till Svenskt Tenn 1934. Skapade under mer än 30 år möbler, t ex Nationalmuseiskåpet och by­rån Flora, lampor, glas och tryckta tyger med färgstarka blommönster, t ex Aralia, Aristidia, Notturno och Himalaya. Som arkitekt var Josef Frank funktionalist men som formgivare intresserade han sig för sym­bol­värden, tradi­tion och hemtrevnad. Ritade tapeter för Norrköpings Tapetfabrik. Skrev om Rum och inredning i Form 1934. Lästips: National­mu­seum, utställningskatalog 1952:188, 1968:­320; K Wängberg-Eriksson, Josef Frank : livsträd i krigens skugga, 1994; K Wängberg-Eriksson, Pepis flora : Josef Frank som mönster­­konstnär 1998 och Josef Frank, 1999; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; C Long, Josef Frank : life and work, 2001; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1967; Antik&Auktion 1989:2, 1998:9; Arkitetktur 1994:8; ASF.

Fredin-Fredholm, Maud 

Keramiker och textilkonstnär, f 1919. Vid Bo Fajans 1942-44, senare även på fri­lans­basis. Gjorde bl a fat, skålar, vaser och golv­urnor med målade, stiliserade växter. Egen textil­atel­jé i Göteborg från 1945 med produktion av tryckta och vävda textilier och egen design och tillverkning av damkläder. Arbetade också med inredning och färgsättning för offentliga institutioner och restauranger, bla a ca 250 ålderdomshem under 1960-talet.

Fredlund, Jane

Författare och journalist, f 1934. Skrivit om antikt i Antik & Auktion från 1975 och i en mängd tidningar och tidskrifter, Expressens Leva & bo m fl. Blivit en inkörsport för många genom sina knappt 30 böcker om antikviteter, t ex Stora boken om livet förr 1981, Antikt om några år 1983, Stora boken om antikt 1986, Gammalt porslin  1997, Auktionshandboken 1993, ny uppl 2004, Moderna antikviteter 2004 mfl.

von Freymann, Paula

Keramiker, född 1939 i Helsingfors. Vid Rörstrand 1962-64, Upsala Ekeby 1964-66 och vid Steninge Lervaru­fabrik 1966-86, där hon och formgav trädgårdskeramik och konstkeramik. Egen verkstad i Uppsala från 1972. Offentliga utsmyckningar för Steninge AB och Arlandahotellet i Märsta, Hotell Gillet i Uppsala m fl.

Friberg, Berndt

Keramiker, 1899-1981. Drejare vid Höga­näs­bo­lag­et 1915-18. Vid Gustavsberg 1934-81. Från början anställd som drejare åt Wilhelm Kåge och 1937 åt Stig Lind­berg. Utvecklade olika glasyrer. De­buterade som stengods­kera­miker 1941 till­sam­mans med Calle Blomqvist och Stig Lindberg. Från 1944 egen verkstad vid Gustavsberg. Be­härsk­­ade hela processen – klassisk form­givning, kun­skap om glasyrer, deras sam­mansättning och påläggning och bränning. Gjorde även ut­sökta miniatyrer. Läs­tips: Na­tio­nalmuseum, utställningskatalog 1979/80:­426; U Hård af Segerstad, Berndt Friberg, keramiker, 1964; Gustavsberg, ut­ställ­nings­katalog 1979; Form 1964; Fiell, Scandinavian design, 2002; Antik&­Auktion 1983:6, 1998:10.

Fribyter, Åke

Inredningsarkitekt, 1922-1998. Arbetade hos Carl Malmsten i början av 1950-talet. Gjorde tillsammans med Ingvar Carlsson den tids­typis­ka möbelserien Mysingen 1961, s k ”plank­­möbler” –  rakt och kantigt för maski­nell tillverkning. Gjorde stolen Classic för Gemla på 1960-talet och vilstolen Kroken för Nelo 1974 med sviktande medar och en ”sitt­påse” som formar sig efter kroppen.

Fridhagen, Bertil

Möbelarkitekt, 1905-93. Arbetade en kort tid hos Chamberts i Norrköping. Till Svenska Möbel­fabrik­er­na i Bodafors på 1930-talet; chefs­arkitekt från 1940. Ritade skåp, för­varings­­möbler och sittmöbler t ex möbelserierna Dinett, Facett, Librett, Sussett och Variett m fl under 1940-, 50- och 60-talen.

Fristedt, Sven  

Textilformgivare och konstnär, f 1940. En av Sveriges främsta mönsterformgivare. Ljung­bergs Textiltryck tryckte det första tyget Plexus i slutet av 1950-talet i filmtryck. Gjorde storskaliga mönster i kraftfulla och sobra färger för Borås Wäfveri 1965-90; konstnärlig ledare 1975-77. Exempel på mönster: kollektionen Nu blom­mar det med bl a  Pom­pel­mona, Paradis­kollek­tionen, Väder­leks­rapporten, Faderalla, Djungelserien, Prismakollek­tionen på 1960- och 70-talen, Satin Cross-kollektionen, Sträck & Böj, Puzzle, Loppcirkus m fl på 1980-talet m fl. Mönstren gjordes även för en internationell marknad och hade stora framgångar bl a i USA och Japan. Ritade mönster för Katja of Sweden under 1960-talet och för Ikea 1968-85. Även gjort unika kläder och textilier för offentlig utsmyckning. Lästips: Form 1984:4, 1992:7/8; ASF.

Fritz Hansen

Fritz Hansen, 1846-1900, dansk snickar­mäs­tare, grundade sin möbelfabrik 1872. Sam­ar­betade från 1929 med ledande danska mö­bel­formgivare: Kaare Klint, Ole Wanscher, Arne Jacobsen, Hans Wegner, Børge Mogen­sen, Poul Kjærholm, Peter Hvidt och Orla Møl­gaard-Nielsen, Niels Gammelgaard, Niels Haugesen, Verner Panton, Vico Magistretti m fl. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Frogdesign

Internationell designbyrå, grundad i Tyskland 1969 av den tyske designern Hartmut Ess­ling­er. Designuppdrag för Apple, Sony, AEG m fl.

Fromell, Sune

Möbelformgivare, 1920-97. Gjorde KF:s serie Växa-med-läxa 1958 och Canaljen 1962 för barn. Utvecklade Erik och Thore Ahlséns barn­möbler från 1940-talet. Möbelserien Fri­dolin 1965 var tänkt för fritidshus, leve­re­ra­des i kartong, enkel att montera själv.

de Frumerie, Agnes

Konstnär, 1869-1937. Studerade för Auguste Rodin i Paris och verksam i Frank­rike i nära 30 år. Skulpterade, målade och for­m­ade i trä, kera­mik, tenn och glas. Åter till Sverige 1923. Hennes glasföremål i pâte de verre-teknik, gju­tet, bränt glas, har väckt upp­märksamhet på senare tid. Hennes Strind­bergsbyst är berömd och kan ses på Kung­liga Biblioteket i Stock­holm eller i Agnes de Fru­merie-rummet vid länsmuseet i Skara. Gav ut boken Visdom och dårskap 1918. Läs­tips: Skara­borgs läns­museum, utställningskatalog 1935 samt 1985; Kvinna & konst­när, 1998; Färgstarka väst­göta­kvinnor, 1998; B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003; Märta Holkers, Oblåst glas, 2004;  Antik&­Auktion 1989:5; 1998:2. 

Frykholm, Annie

Textilkonstnär, 1872-1955. Startade Studio Annie Frykholm 1907, en ateljé för go­be­läng­vävnader och mönsterritning. Med­verk­ade vid Parisutställningen 1925. Lärare vid Tekniska skolan 1912-35. Tillhör pion­järerna inom svensk textilkonst.

Färnert, Suzanne

Guldsmed, f 1952, gift Lindahl 1976-87. Lärling hos Claes Giertta och debuterade 1982. Egen verksamhet Lindahl & Lindahl tillsammans med Håkan Lindahl från 1985 i Uppsala. Gjort smycken med ett experimentellt, humoristiskt och färgrikt formspråk. Lästips: Form 1987:1.

Föreningen för Svensk Hemslöjd

Förening bildad 1899 på initiativ av Lilli Zickerman och med prins Eugen som ordförande. Drev butik och snickeri och anställde textilkonstnärer och var en fö­re­bild för de lokala hemslöjdsföreningar som bildades från 1904.

Föreningen Svensk Form

Hette fram till 1976 Svenska Slöjdföreningen. Ideell organisation i syfte att främja god formgivning av svenska produkter, verka för förbättrad ge­staltning av bostad och allmän miljö samt sprida kunskap om god form. Forum för form­givare, pro­du­cen­ter och konsu­menter. Föreningen gör utställningar, arrangerar debatter och konferenser och ar­betar allmänt opi­nions­­bild­ande. Ger ut tid­skrif­ten Form sedan 1932. Delar årligen ut Utmärkt Svensk Form från 1983 till årets bästa svenska designprodukter i olika kate­gorier. Svensk form Skeppsholmen är mötesplatsen i Stockholm för form och design. Aktiva inom föreningen har bl a varit:Lennart Lindkvist, vd i Svensk Form 1973-95, Johan Huldt m fl. Lästips: Form 1970.

Förster, Monica

Formgivare, f 1966. Formgivit Cloud, ett flyttbart rum, sittpallar för David design, glas för Skrufs glasbruk, lampa i silikon för både inomhus och utmomhusbruk mm i den nya, mer lekfulla och nyskapande stilen i Droog design-anda.

AB Gabriel-Keramik

Keramikfabrik i Timmernabben i Småland, grundad 1925 som Gabriel-Verken. Gabriel Burmeister övertog då Tillinge Fajans­fabrik, grundat 1859. Tillverkning av glaserat och handdekorerat lergods s k Gabrielfajans. Konstnärer: Gabriel Bur­meister, S O Bur­meister, Ingegärdh Burmeister, Kjell Blom­berg, Eke Bjerén, Gunilla Ericsson-Sil­ver­hielm och Kjell Andersson. Numera ett fa­miljeföretag som tillverkar bruks- och pryd­nadsartiklar i sten­gods samt special­ka­kel. Lästips: Antik&­Auktion 1998:6.

Gabrielsen, Bent 

Dansk silversmed och formgivare, f 1928. Ritat smycken för Georg Jensen 1953-69. Egen verk­stad i Kolding från 1969. Gjort både corpusarbeten, främst kyrksilver, och smycken inspirerad av egyptisk smyckekonst. Lunningpriset 1964.

Gahn, Greta

Textilkonstnär; 1894-1996. Chef och konst­närlig ledare för Handarbetets Vänner 1931-51. Samarbetade med konstnären Alf Munthe. Gjorde den berömda altarbonaden för Skövde krematorium 1947. Grundade och drev textil­verkstaden Lekattgården till­sam­mans i Lek­sand 1951-71. Lästips: Hem­slöjden 1994:6.

Gahn, Märtha

Textilkonstnär, 1891-1973. Grundade Ateljé Handtryck 1915 tillsammans med Elsa Flens­burg. Konstnärlig ledare för Svensk Hem­slöjd 1917-33. Ledde ut­bild­ningen vid Hand­ar­betets Vänner 1933-35 och förestod Libra­ria, textil­ateljé för kyrklig konst 1935-54. Mest känd för sina kyrkliga textilier, men gjorde även damastmönster för Almedahls och mat­tor för Kasthall.

Gahrn, Mats David

Konstsnickare, f 1956. Egen verksamhet från 1977 i Mölndal. Tillverkat unika föremål i trä, främst väggskåp, skrin, askar och skålar. Offentliga utsmyckningar, t ex altarkors för Fässbergs kapell 1983, för Statens Vattenfallsverk i Trollhättan 1986 och brevskrin för president Paasikivi 1989. Givit ut Konstsnickare Mats David Gahrn på eget förlag. Lästips: Hemslöjden 1989:5.

Gaillard, Eugène

Fransk möbelformgivare, 1862-1933. Ritade möbler i jugend/art nouveau-stil med typiskt böljande stil och med snidade reliefdekorer.

Gallé, Émile

Fransk glaskonstnär, möbelkonstnär och kera­miker, 1846-1904. Verksam i Nancy. Vikti­gaste insatsen inom glaskonsten, i första hand med överfångsglas i två eller flera färger med dekor av ängsblommor och lövverk, insekter eller marina djur. Några vaser bär inskrifter, diktrader av Baudelaire eller Verlaine. Stor betydelse för art nouveau/­jugend­stilens formspråk. Började 1889 med en stan­dar­diserad mass­till­verk­ning, där graveringen ersattes av etsning. Även mö­bel­produk­tionen omfattade både lyxpjäser och enkla fabriksvaror. Lästips: Bernd Hakenjos, 1982; Tim Newark, Émile Gallé, 1995; Form 1958, 1966; Antik&Auktion 1988:2, 1998:10.

Galliano, John 

Brittisk klädskapare, f 1960. Känd för sitt ele­ganta skrädderi. Genombrott som designer 1996, först hos Givenchy därefter hos Dior. Även egna kollektioner.

Gammelgaard, Jørgen

Dansk möbelarkitekt och industridesigner, 1938-91. Arbetade för Arne Jacobsen 1968-69. Förnyade den klassiska danska mö­belkonsten på 1980-talet, inspirerad av bl a Kaare Klint. Arbetade för Børg Schiang, t ex stolen Skagen, och för Erik Jørgensen Mø­bel­fabrik m fl. Gjorde lamporna Tip-Top och lampserien VIP mm. Professor 1987.

Gammelgaard, Niels

Dansk industridesigner, f 1944. Egen verksamhet från 1969. Inledde sam­arbete med Ikea 1975, t ex soffa och bord Moment 1985 och bokhyllan Guide. Eget fö­retag Pelikan Design från 1978. Anlitats av Fritz Hansen, Cap­pelini m fl. Gjort en serie ute­möbler i gum­mi och galvaniserade rör för Fritz Hansen, Café-serien 1983 samt den byggbara modul­soffan Decision 1984. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Gardberg, Bertel

Finländsk silversmed och formgivare, f 1916. Egen verkstad i Helsingfors från 1949. Ar­betat i Danmark, Frankrike och USA. Förnyat det finländska silversmidet. Brett register från rostfria bestick till kyrksilver. Använt många olika mate­rial och betonat konst­hantverket ”att tänka med händerna”. Lun­ning­priset 1961. Läs­tips: Hangö museum, utställningskatalog 1990; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Gate, Simon

Glaskonstnär och målare, 1883-1945. Till Orrefors 1916. Gjorde de första graalglasen tillsammans med glas­blås­aren Knut Berg­qvist 1916. Fick utlopp för sin konstnärliga, deko­rativa förmåga i graalglasen. Skapade Triton­vaser med olivslipning 1916 och de s k slotts­glasen 1923. Gjorde tillsammans med Edward Hald svenskt glas världsberömt i och med Parisutställningen 1925 med sina gra­ver­ade pjäser. Formgav redan från 1917 billigare brun- grön- eller blåtonat s k sodaglas för Sandviks glasbruk i linje med vackrare vardags­vara. Ri­tade speglar och belys­nings­armaturer för Kon­sert­huset i Stockholm 1925 och grave­rade fönster för Konserthuset i Göteborg 1935. Lästips: A Hald, utg, Simon Gate och Edward Hald, 1948; Ljung­bergs­museet, utställningskatalog 2001; Fiell, Scan­dinavian design, 2002; Form 1940; Antik&­Auktion 1983:10, 2003:2.

Gaudernack, Gustav

Norsk konstnär och formgivare, 1865-1914, född i Österrike. Hos David-Andersen från 1892; egen verksamhet från 1910. Gjorde emaljmönstrade corpusarbeten och smycken i jugend/art nouveau-stil. Lästips: J-L Opstad, Gustav Gaudernack : En européer i norsk jugend, 1979;

Gaudí, Antonio

Spansk arkitekt, 1852-1926. Verksam i Barcelona; ritade byggnader påverkad av jugendstilen, t ex Sagrada Familia katedralen, Casa Milá m fl. Ritade originella möbler till byggnaderna i organiska, osymmetriska former i en egen personlig jugend/art nouveau-stil. Lästips: R Dalisi, Antonio Gaudí-Möbel und Objekte, 1981; Gij van Hensbergen, Gaudí, 2001; Antonio Gaudí, 2003.

Gaultier, Jean-Paul

Fransk modeskapare, f 1952. Egna kollek­tioner från 1977 för både dam- och herr­kon­fektion. Okonventionell, humoristisk, en mo­dets postmodernist. Gjort kläder för fil­mer, t ex för Peter Greenaways film The Cook, the Thief, his Wife and her Lover i slutet på 1980-talet, en film om smak. Även gjort kläder för Madonna. Lästips: Colin Mc­Do­well, Jean-Paul Gaultier, 2000; Form 1989:8 (om filmen).

Gavler, Martin

Grafisk formgivare och pedagog, 1915-86. Gjorde stiliserade filmaffischer på 1930-talet. Formgav NK:s tidskrift Stil 1950-52, Post­ver­kets trycksaker och skapade deras logotyp 1984. Lärare vid Konstfack 1950-69.

Gefle Porslinsfabrik

Porslinsfabrik i Gävle 1910/12-79. Övertog Gefle Kakel­fabrik, tidigare Forsells Kakel- och Fajans­fabrik. Tillverkade i början enk­lare hus­ge­råd och servisporslin. Övertogs 1936 av Upsala-Ekeby-koncernen. Arthur Percy konst­närlig ledare 1923-59, fabrikens stor­hets­tid. Till­ver­kade konst- och prydnads­ke­ra­mik i stengods och lergods samt serviser. 1927 intro­du­ce­ra­des en svart glasyr som blev en stor framgång. Formgivare: Herbert Perje gra­vör 1911-­55, Eugen Trost chefs­dekoratör 1922-63, Arthur Percy 1923-60, Anna-Lisa Thom­son 1933-52, Maggie Wibom 1933-34, Märta Willborg 1936-?, Vicke Lindstrand 1942–50, Helmer Ringström 1942-80 av­del­ningschef för över­glasyr­dekorer, Lillemor Mannerheim 1949-57, Ingrid Atterberg 1944-63, Mari Simmulson 1949-72, Sven Erik Skawonius 1935–39 och 1953–57, Eva Staer-Nielsen 1952, Kjell Blomberg 1953-57, Dorothy Clough 1954-57, Berit Ternell 1957-72, Göran Andersson 1960-­talet, Paula von Freyman 1962-64, Jackie Lynd 1970-talet. Ivar Johnsson anlitades från 1930-talet. Läs­tips: Anne-Marie Ericsson, Arthur Percy, konstnär och formgivare, 1980; Tord Gyllen­hammar, Gefle Porslin, 1989; Form 1926; Antik&Auktion 1996:4.

Gehlin, Hugo

Glaskonstnär, målare, grafiker och skulptör, 1889-1953. Gjorde mosaiker från slutet av 1920-talet i Lunds domkyrka och Helsingborgs badhus. Gjorde en tennskål för Ystads Metall­industri i slutet av 1920-talet. Konst­närlig ledare för Gullaskrufs glasbruk 1930-1953. Gjorde glas i raka och runda former och med lekfulla detaljer, ofta i starkt blå färger. Ritade servisen Rustica 1947. Lästips: Form 1945; Antik&Auktion 2001:5.

Gehry, Frank O(wen)

Amerikansk arkitekt, f 1929. Egen verksamhet från 1962. Stora uppdrag i USA, Europa och Asien. Gjort skulpturala byggnader i modernistisk tradition. Intresserad av ekonomiskt byggande, ”cheap-scape archi­tecture”. Även gjort utställningar och ritat möbler, t ex möbelserien Easy Edge 1972 av wellpapp. Ritade Vitra design museum i Weil am Rhein 1989 och American Center i Paris 1994, Guggenheim Museum i Bilbao i Spanien 1997 m fl. Lästips: Frank Gehry : 1996/2003, 2003; Form 1991:2, 1993:3, 2001:2.

Gemla Möbler AB

Möbelfabrik i Diö från 1884 i Småland i  med ursprung i Gemla leksaksfabrik i Stockholm och Gemla Fabrikers Aktiebolag. Gjorde bl a Wienermöbler, bl a kopior av Thonet-stolar, leksaker och barnmöbler, korgmöbler, sparkar, tennis­racketar, ishockey­klubbor mm under förra delen av 1900-talet. Därefter lanserat egna stolmodeller och böjträmöbler i bok. Formgivare: Gunnar Asplund, Carl Bergsten, Uno Åhrén, Sigurd Lewerentz, K A Adolfsson, Sonna Rosén, Poul Volther, Hartmut Lohmeyer, Åke Fribyter, Axel Kandell, Yngve Ekström, Carl Malmsten, Nisse Strinning, Peter Celsing, Åke Axelsson, Ulf Bengtsson, Andreas Fahlstedt  m fl.

AB Gense

Gustav Eriksson Nysilverfabrik Eskilstuna grundades 1856. Ägts av norska K A Ras­mus­sen från 1995. Tillverkning av bestick i rost­fritt, nysilver och silver. Formgivare: Folke Arström 1940-62, Pierre Forsell, Sven-Arne Gillgren, Sigvard Bernadotte, Bertil Vallien, Mikael Björnstjerna, Gunnar Cyrén, Tias Eckhoff, Henning Seidelin, Cilla Persson och Berit Johansson m fl.

Georg Jensen priset

Georg Jensen priset instiftades 1988 av Tuborgsfonden och kan ses som en fortsättning på Lunningpriset, som delades ut 1951-70. Georg Jensen priset har delats ut vartannat år t o m 2004, då det delas ut för sista gången. Från 1999 blev det ett internationellt pris.

Georg Jensen Sølvsmedie A/S

Grundades 1916 i Köpenhamn, så småningom med filialer i Paris och New York. Köptes 1972 av Den Kongelige Porcelainsfabrik och ingick från 1985 i koncernen Royal Copen­ha­gen. Formgivare: Georg Jensen, Johan Rohde, Harald Nielsen, Sigvard Bernadotte, Arno Ma­linowski, Sören Georg Jensen, Magnus Stephen­sen, Henning Koppel, Tias Eckhoff, Finn Juhl, Arne Jacobsen, Nanna Ditzel, Torun Bülow-Hübe, Allan Scharff  m fl. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Form 1939; Antik&Auktion 1983:7/8.

Gessl, Wolfgang

Guld- och silversmed, f 1949 i Österrike. Arbetade på 1970-talet hos Sigurd Persson och övertog hans verkstad 1980. Gjort raffinerade smycken av metall och dun eller fjäder, men också med temat koniska former. Gjort många spektakulära kannor i olika geometriska former och med handtag i olika material, t ex akryl; en del med namn som Standpunkt och Indisk dansös. Lärare vid Konstfack under 25 år. Läs­tips: Kerstin Wickman, Guld och silver­smed Wolfgang Gessl : Han tänjer geometrin, 2002; Form 1986:7;  Antik&Auktion 2001:1.

Gibson, Helena   

Glaskonstnär, f 1957. Egen studioglashytta i Göteborg från 1983. Gjort vaser i under- och överfång med abstrakta mönster i lysande färger. Använt teknikerna fusing och slumping. Gjort väggreliefer och glasmosaik.

Gibson, Sidney

Bildhuggare, 1877-1959. Ritade möbler för de offentliga utrymmena i stadshuset i Stock­­holm under Ragnar Östbergs ledning, bl a Klissmosstolen 1923 för Galleriet. Form­gav även silver i början på 1920-talet.

Giertta, Claës Erik

Silversmed, skulptör och tecknare, f 1926. Verk­stad i Stockholm från 1956. Ställde ut under namnet Tre smeder 1966 tillsammans med Rey Urban och Lars Fleming. Utfört corpusarbeten och smycken i en kraftfull, expressiv stil. Arbetat med offentliga utsmyckningar, bl a collage med mässing, koppar, järn och trä. Även arbetat som inredare för Svenska Finans och som skulptör och tecknare.

Gille, Marianne

Arkitekt, filmare och designer, f 1944. Chef för Design Center i Stockholm 1986-91. Egen verksamhet, Atom Design Studio, från 1991. Pro­du­cerat design­maga­sinet FORM­­patrullen på video, som ges ut av Mediecenter Stock­holm.

Gillgren, Sven Arne

Silversmed och formgivare, 1913-92. Konst­närlig ledare vid Guldsmeds­aktie­bo­la­get/­GAB 1942-75. Brett register från exklu­siva hant­verks­ar­beten till serietill­verk­ning i mjukt funktio­nalistisk stil. Format kyrksilver, ser­ve­rings­kärl och matbestick. Gjort smycken med poetiska teman, t ex en serie fågel­broscher av guld i olika färgskiftningar. Lärare vid Konstfack 1955-70. Lästips: Form 1943.

Giovannoni, Stefano

Italiensk arkitekt och formgivare, f 1954. Ritat hushållsartiklar av plast för Alessi i lekfulla, glada former inspirerad av serier och science fiction. Även uppdrag för Kartell, Cappellini m fl.

Gip, Stephan 

Inredningsarkitekt, f 1936. Eget arkitektkontor från 1962. Designer för Skrivrit under 1960-talet. Ritade i början av 1960-talet BA-serien, barnmöbler i bok och den höga barnstolen Robust från 1962 har blivit en svensk klas­siker. Gjorde några av de första plast­möb­lerna för Haga-plast och bygg­bara möbler i slutet av 1960-talet. Inredningsuppdrag för Handelsbanken m fl, formgivit för Ikea och medverkat som skribent i Allt i Hemmet och Aftonbladet och gjort offentliga utstmyckningar i emalj. Gav ut böckerna Elefunten 1968 och Leksaker vi gör själva 1976.

Girard, Alexander

Amerikansk arkitekt och industridesigner, 1907-93. Färgkonsult vid General Motors på 1950-talet tillsammans med Eero Saarinen. Designchef för Herman Millers textil­kollek­tion 1953. Inredningen av restaurangen Fonda del Sol i New York, med folkkonst och starka färger, blev stilbildande och påverkade skan­di­na­viska textilformgivare. Lästips: L Piña, Alexan­der Girard designs for Herman Miller, 1998; Form 1963.

Gisberg, Sofia

Textilkonstnär, 1854-1926. Kom till textil­ateljén Licium1904. Komponerade kyrklig textil, men ri­tade också bokband, exlibris och nobel­pris­diplom. Lärare i textning och skönskrift vid Tekniska skolan, nuvar­an­de Konstfack, i nästan 30 år, 1887-1925.

Givenchy, Hubert de

Fransk modeskapare, f 1927. Eget modehus från 1952. Känd för eleganta, välskurna dam­kläder t ex Bettina-blusen. Gjorde kläder för Audrey Hepburn och lanserade den s k säck­klänningen under 1950-talet. Lästips: F Mohrt, Le style Givenchy, 1998.

Giöbel, Selma

Textilkonstnär och träsnidare, 1843-1925. Startade firman Svensk Konstslöjdutställning i Stockholm 1885, vars ledare hon var till 1898, då Alf Wallander övertog företaget. Drev vävskola med vävateljé i Vadstena. Där vävdes t ex flossamattan Ombergs blommor för Ellen Keys hem Strand. Lästips: Selma Giöbel och hennes arbeten i länsmuseets samlingar, Ur Från Bergslag till bondebygd, Örebro läns museum, 1985. Lästips: ASF.

Glasakademin

En sammanslutning av glaskonstnärer som arbetar utanför glasbruken och ett forum för svenskt studioglas. Man arrangerar seminarier, utställningar mm om studioglas och har som målsättning att öppna ett museum. Hemsidan presenterar medlemmarna och är en del av Glasakademins verksamhet.

Glasbruksmuseet i Surte

Glasbruksmuseet i Surte nära Göteborg visar en bit svensk industri­historia 1862-1978 i arbete och fritid med hytta, handels­bod och arbetarbostad. Permanent utställning om Alexan­der Samuelsons liv, mannen som designade Coca Cola-flaskan.

Glimma glasbruk

Glasbruk i Glimåkra i Skåne 1918-69. Brett sortiment av pressglas, bruksglas och dyr­barare serviser, t ex Rude med fasettslipning från 1930-talet och Modell 41 från 1940-talet. Den röda press­glasserien Royal gjordes på 1950-talet. Konstnären Eugen Montelin formgav föremål och servisglas med björk­mönster på 1960-talet. 

Glössner & Co

Beslysningsföretag i Stockholm på 1940-ta­let. Även kända för glasböjning och ”konst på glas”. Formgivare: Bo Notini, Hugo Borg­ström, C E Bodén m fl.

Gneib, Anki

Inredningsarkitekt, f 1965. Arbetat för wall to wall arkitektur & form 1996-2003, t ex Östasiatiska museets nya entré; därefter verksamhet i egen regi. Ritade klädskåpet Brutus för Cbi 1993 och hyllan Squeeze och serien Hambo i slutet på 1990-talet. Hennes kalligrafiskt inspirerade ”tecken hyllor” från 1993 fick efterföljare i plexiglas 2001. Gjort möbelserien Kennedy för Offecct, möbler i återanvänt virke för Arvesund och mattan Cheese för ambas­sa­dörs­residenset i Berlin. Även formgivit glas för Skrufs glasbruk. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000.

Gnista, Forsse

Möbel- och inredningsarkitekt och trä­skulp­tör, f 1932. Gjorde träföremål med genom­tänkta konstruktioner och former, t ex Kung Salt och Drottning Peppar och ljusstaken Tre Kronor. Även formgivit plast. Lästips: Form 1960.

Godegårds porslinsmuseum

Godegårds säteri i Östergötland är en kultur­minnesförklarad bruksmiljö med en stor engelsk park öppen för besökare. I en av byggnaderna finns ett porslinsmuseum, där man kronologiskt kan se svenskt porslin från 1700-talet till idag.

Godenius, Ragnhild

Keramiker och skulptör, 1877-1966. Född i Finland; verksam i Sverige från 1907. Egen verkstad tillsammans med Gerda Sprinchorn i Rönninge från 1908. Ställde ut vid Stock­holms­utställningen 1909 och i Malmö 1914. Anlitades av Upsala-Ekeby kring 1915. Lästips: B Nyström, Svensk jugend keramik, 2000.

Goebel Porzellanfabrik

Fabrik i Rödenthal i Tyskland. Tillverkat Hum­melfiguriner från 1935 och årstallrikar signerade M I Hummel efter francis­kaner­nun­nan Maria Innocentia Hummel. Konstnärer: Arthur Möller, Gerhard Skrobek, Reinhold Unger, Karl Wagner, Charlot Byj m fl. Läs­tips: Antik&Auktion 1997:5.

Goldscheider

Tysk porslinsfabrik. Känd för sin art déco-produktion i fajans, bl a kvinnofigurer i lergods från 1930-talet.

Gordon, Ernest

Brittisk formgivare, f 1926. Vid Kosta glasbruk 1953-55 och Åfors glasbruk 1954-61, t ex graverat glas och servisen Helen 1959 mm. Återvände till England i början på 1960-talet. Verksam som formgivare i trä och metall, t ex metallsmide för Gnosjö konstsmide.

Graffman, Anita

Textilkonstnär, designer och inrednings­arkitekt, f 1936. Gjort stora textilier för offentlig miljö, t ex matta för Stockholms stadshus, gobelängsvit för If/Skandia och bildväv för TryggHansa samt för flera institutioner i USA. Ansvarig för rekonstruktioner av kultur­historiska miljöer, t ex Folkoperan i Stockholm. Även ritat tapet­­mönst­er. Lästips: Form 1992:7/8; Kulturens värld 1992:3.

Grafström, Thyra

Textilkonstnär, 1864-1925. Arbetade 1882-97 hos Handarbetets Vänner. Var med och arran­gerade Stockholms­utställ­ningen 1897. Ledde textilateljé 1897-1922, ägd av NK från 1898. Startade Thyra Grafströms Textilaffär 1922. Använde ofta växtmotiv i ljus färgskala.

Grandin-Nettles, Margareta

Textilkonstnär och formgivare, 1933-2003. Vid hemslöjden i Gävle 1961-66. Egen textilatelje i New York från ca 1970 och senare i Nantucket. Gjorde mattor och gobelänger i olika tekniker och hade en tid egen väv- och designskola. Offentliga utsmyckningar för Gävle och Norrköpings stadsbibliotek m fl.    

Grange, Kenneth

Brittisk designer, f 1929. Grundade till­sammans med kollegor designfirman Pentagram i London 1972 för arkitek­tur, grafisk design och industridesign. Form­givit många av den brittiska vardagens produkter, t ex köks­maskin­er för Ken­wood, badrumsdetaljer, rakapparater mm. Arbetat med designprogram för Reuters. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Form 1993:5.

Graves, Michael

Amerikansk arkitekt och formgivare, f 1934. Företrädare för den amerikanska postmodernismen. Känd för möbler, muralmålningar och scenografi, t ex toalettbordet Plaza för Memphis 1981 och tekittel med fågel­formad visselpipa för Alessi 1983. Även formgivit möbler, paraplyer, klockor mm. Professor vid Princeton. Lästips: K Wheeler & P Arnell, Michael Graves: Buildings & Projects 1966-1981, 1982; K Nichols & P Burke, Michael Graves, Build­ings & Projects, 1982–1989, 1990 och Buildings and projects 1990-94, 1995; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Gray, Eileen

Irländsk konstnär, arkitekt och möbel­form­givare, 1878-1976. Från början verksam i London; i Paris från 1907, där hon arbetade med lackmåleri och konservering av antika lackmålningar. Öpp­nade egen butik, Galerie Jean Désert, i Paris 1922. Gjorde eleganta möbler och skärmar mm i art déco-stil, ofta med japansk lackteknik. Ritade mattor med geo­metriska mönster. Kontakt med De Stijl, Walter Gropius och Le Corbusier. Visade möbler i stålrör och glas redan 1923. Ritade både byggnader och möbler efter 1927 i modernistisk anda. Det lilla runda natt­duks­bordet E 1027 gjordes 1927 som inred-ning till en av hennes byggnader. Hennes betydelse för 1900-talets form­givning erkändes först på 1970-talet. Lästips: P Garner, Eileen Gray: Design and Architecture 1878-1976, 1993; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Caroline Constant, Eileen Gray, 2000; Form 1973:3, 1984:3.


Grcic, Konstantin

Tysk industri- och möbeldesigner, f 1965. Verk­sam i London, München och Spanien un­der senare hälften av 1990-talet. Använt enkla, funktio­nella men lekfulla former, t ex bordet Tom-Tom, soffan Pascha och kombi­­nations­möbeln Rugtable. Arbetat för Cappellini och gjort köksföremål för Hack­mans Tools-serie. Lästips: Form 1994:5, 2004:1.

Grede, Anita 

Textilkonstnär, f 1947. Arbetat med bildvävar i rika mättade färger i ull, lin och silke för offentliga utsmyck­ningar, t ex Trollflöjten på Fårö hos Ingmar Bergman 1974-75, för Södertälje kommun 1983,  Jönköpings sjukhus 1986 och kulturhuset i Nyköping 1987. Ofta återkommande motiv är mannen, kvinnan och barnet. Gjort Mariabild för Svenska kyrkan i Oslo 1993 och Det ljusa korset för Missionskyrkan i Linköping 1995 samt teaterridå för Folkparkerna 1997. Lästips: Ord&bild 1982:3: Nationalmuseum, utställningskatalog 1988:512 (Mariabilder); Lars Ulvenstam, Nyfiken på, 1989; Kulturens värld 1992:3.

Griegst, Arje

Dansk guldsmed, f 1938. Egen verkstad i Köpenhamn från 1960. Gjorde bl a smycken åt drottning Margarete under 1970-talet. Även formgivit porslin och glas, t ex servisen Kon­kylie för Den Kongelige Porcelains­fabrik. Lästips: Form 1978:2.

Gropius, Walter

Tysk-amerikansk arkitekt, 1883-1969. En av förgrundsgestalterna inom den moderna arki­tekturen och designen; en av dem som for­ma­de funktionalismen. Arbetade hos Peter Behrens från 1908. Eget arkitektkontor i Ber­lin från 1910. Formgav allt från lokomotiv 1913 till teservisen TAC I för Rosenthal 1968. Ri­tade också inredningar, möbler, bil­karosser m m. Grundade och verkade som lärare och rek­tor vid Bauhaus-skolan 1915-27. Stor be­tydel­se för 1950-talets USA-influerade arki­tektur. HonRDI 1947. Läs­tips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Form 1940 (om hemmet).

Grundell, Susanne

Textilformgivare, f 1945. Vid KF:s textilateljé 1967-77; arbetade med bassortimentet och gjorde inrednings­mönster. Medlem av 10-gruppen 1970-86, t ex tapet- och tygkollektionen Intervall. Ritat småskaliga mönster med optiska förskjutningar och arbetat med textilt hand­tryck i samarbete med Ljungbergs Textiltryck för inredning och konstnärlig utsmyckning. Gjort linneridåerna till ABF-huset i Stock­holm under 1990-talet mm. Lästips: K Wickman, 10-gruppen mönstertryck, 2001; Form 1990:4/5.

Grünewald, Isaac

Konstnär, 1889-1946. Tillhörde den första modernistgenerationen i Sverige. Illustrerade utöver sitt konstnärskap även böcker och dekorerade keramik för Rörstrand 1942-46. Assistent som fajansmålare var Carl-Harry Stålhane och föremålen var oftast formgivna av Gunnar Nylund. Utförde keramikplattor, Com­media dell’arte, för Malmö stadsteater 1946. Lästips: J P Hodin, Isaac Grünewald, 1949; E Sundler, Isaac Grünewalds scenografi 1920-1930, 1975.

Gryt

Glasbruk i Närke 1897-1903. Gjorde bl a pressglas med snäckformat mönster, som blivit samlarobjekt.

Grythyttans Stålmöbler

Företag i Hällefors som från början tillverkade  hästskor, yxor mm. Carl Hörvik ritade 1930 en stol med stålstativ och sits och rygg av skiffer, vilken blev inled­ningen till Grythyttans till­verk­­ning av stål­möb­ler. Artur Lindqvist ska­pade samma år en stol med mjuk fjädring och vars stålrör följde kroppens form. Under 1930-talet utvecklades utseendet på trädgårdsfåtöljen och så små­ning­om blev den en storsäljare. Rune Monö ritade stolen Fjärilen 1959 med flätade plast­band. Nisse Strinning formgav fåtöljen Limbo 1972. Björn Alge ritade rastmöbeln Berså 1990.

Grytnäs Ersdotter, Barbro

Tecknare och textil- och modedesigner, f 1942. Modetecknare på Svenska Dagbladet 1966-75 och arbetade med förpacknings­design 1976-87.  Formgivit textilier, kläder, spetsar mm med uppdrag för Strömma 1966-72, Wahls, Tonnie­modeller, Blommor och bin m fl. Lett och deltagit i olika projekt, t ex om vadmal, Inne med linne i Järvsö 1988-89 och Linne i sjukvården. Gjort utställning om lin för Svenska Kulturhuset i Paris 1991. Ritade linne­kläder för Sveriges olympiatrupp 1992. Lärare vid Beckmans skola 1976-88. Gav ut boken Allmogekläder 1976. Lästips: Lin, Värmlands museum, 1992; Form 1989:4, 1991:6/7; Hemslöjden 1989:6, 1991:5; Vi 1992:38; ASF.

Grytt, Ulla

Konstnär, f 1936. Gjort applikationer, broderier och tygtryck. Uttryckte under 1960- och 70-talen ett politiskt och socialt engegemang i sina verk. Övergått till ett friare, mer absrakta former i sina bildvävar. Gjorde vävnaderna Livsgnistor för Gävle sjukhus 1986. Gav ut katalogen Textilgruppen 10 år 1983.

Gråsten, Viola

Finländsk-svensk textilkonstnär och mönster­formgivare, 1910-94. Född i Finland och verk­­sam där i slutet av 1930-talet och början av 1940-talet. Förnyade ryamattskonsten för Finska Handarbetets Vänner. Till Sverige och Elsa Gullberg 1945 för att rita ryor; efter en kort tid till NK:s Textilkammare. Ny­skap­an­de konst­när i garn men också i tryckta mönster. Gjorde mönstret Woodoo 1949 och fick sitt genombrott  med Oomph 1952; ritade Ulmus 1957 och Hassel 1958/59. Konst­närlig ledare för modetextil vid Mölnlycke 1956-73. Bröt färgvallen och använde gärna ”förbjudna” kombi­na­tioner som blått-grönt och orange-cerise. Lästips: Wa­ldemars­udde, utställ­nings­katalog 1981; Form 1957, 1965, 1981:5; Antik&­Auktion 1995:6; ASF.

Grähs, Gösta

Keramiker, f 1938. Verkstad i Arboga tillsammans med hustrun Kerstin Hörnlund från 1968. Gjort både bruksgods och fria, kraftfulla ibland surrealistiska konstobjekt. Gjorde i mitten av 1990-talet ett hundra tekannor, var och en i fem exemplar, alla i olika form, teknik, glasyr och storlek för att visa vilken variation som kan utvinnas ur ett enkelt tema. Vid Rörstrand 1982-86. Lärare vid Konstfack och HDK 1979-94. Offentliga utsmyckningar i Degerfors, Göteborg, Köping m fl. Lästips: Mailis Stensman, Ett hundra tekannor, 1995; L Hellström, Gästabordet, 2003; Form 1970, 1974, 1975. 

Gröndal, Susan

Textilkonstnär, 1901-95. Pionjär inom det hantverksmässiga textiltrycket. Ledare för Liciums profana verkstad 1942, som hon över­tog 1948 och drev under namnet Susan Gröndals Verkstad fram till 1980. Favo­rit­motiv var blom­mor t ex Pilblad, Trientalis och Vit­sippor. Gjorde specialinredningar i sam­arbete med arkitekter. Offentliga utsmyckningar vid Radiumhemmet och Tandläkarhögskolan i Stockholm. Lästips: National­mu­seum, utställningskatalog 1983:466; Form 1983:5; ASF.

Gucci

Företag grundat av Guccio Gucci i Florens 1921 för eleganta restillbehör. På 1950- och 60-talen bar Hollywoods stjärnor Guccis väskor, scarves och loafers. Efter en nedgång med plagiatproblem och familjestrider, kom Gucci åter i ropet med hjälp av Tom Ford under 1990-talet, som lanserade en 1970-talsinspirerad kollektion. Lästips: Sara Gay Forden, The house of Gucci, 2000.

Gudme Leth, Marie

Dansk textilkonstnär, 1910-97. Lanserade filmtrycket i Danmark och grundade Dansk Kattuntrykkeri 1935; chef till 1940. Startade därefter egen verkstad för tygtryck. Gjorde orientalskt inspirerade mönster i början, t ex Jagten 1932, många med blommotiv, t ex Kirsebaer 1946, men senare mer abstrakta, geometriska och färgstarka mönster, t ex  Bølger och Izmir på 1950-talet. Lästips: Det danske kunstindustrimuseum, utställningskatalog 1995; Fiell, Scandi­na­vian design, 2002; Scandinavian journal of design history 1995.

Gugelot, Hans

Holländsk-schweizisk arkitekt och industri­designer, 1920-65. Chef för design­högskolan i Ulm från 1954. Formgivare för Braun, t ex rakapparaten Sixtant. Gjorde skivspelaren SK4, i folk­mun kallad Snövits kista, till­sam­mans med Dieter Rams. Rak och funktio­na­listisk form­giv­ning. Intresserade sig för system­design, dvs åtog sig större uppdrag än att designa enstaka föremål. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Guimard, Hector

Fransk arkitekt och möbelformgivare, 1867-1942. Frankrikes främste företrädare för Victor Hortas belgiska art nouveau/jugendstil. Ritade alla detaljer till bygg­nader­na själv, även möbler. Berömd för utsmyck­ningarna i järnsmide vid tunnelbane­station­erna i Paris kring 1900. Lästips: G Naylor & Y Brunhammar, Hector Guimard, 1978; Felipe Ferré, Hector Guimard, 1988; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Gul & Blå

Företaget drevs 1966-95 av Lars och Maria Knutsson och blev ett begrepp, stora på jeans och tonårsmode under 1970- och 80-talen. Hade som mest 30 egna butiker i hela landet. Lästips: Form 1967.

Gulbrandsen, Nora

Norsk keramiker, 1894-1978. Konstnärlig ledare vid Porsgrund 1928-45. Satte stark prägel på fabrikens produktion. Arbetade också med textil, glas och emaljarbeten. Egen verk­stad i Oslo 1945-57. Lästips: Alf Bøe, Nora Gulbrandsen på Porsgrund, 1994.

Guldsmedsaktiebolaget, GAB

Guldsmedsaktiebolaget i Eskilstuna grun­dades i Stockholm 1867. Tillverkning av cor­pus­arbeten i silver och nysilver, smycken och rostfritt. Gense ingick från 1964 och Nils­johan 1982-86 samt Hallbergs 1961-78. Åter­gick under 1980-talet att vara en del av Gen­se-koncernenen. Konstnärlig ledare för verk­samheten: Jacob Ängman 1907-42 och Sven Arne Gill­gren 1942-75. Övriga form­givare: Maja Lisa Ohlson, Georg Thylstrup och O Elmgren på 1920-talet, Ainar Axelsson, Nils Nisbel, Ebba Ahlmark, Arne Erker (tenn) på 1950-talet, Just Andersen  m fl.

Gullaskrufs glasbruk

Glasbruk i Gullaskruv, Kalmar län, 1893-1983. Sveriges största tillverkare av hus­hålls­artiklar i pressglas. Form­givare: Hugo Gehlin, Arthur Percy, Kjell Blomberg, Marianne Sten­berg-Andersson m fl. I början av 1980-talet till­verkades Lars Hellstens pressglas i Gulla­skruf. Peter Kuchinke m fl drev verksamhet i början av 1990-talet. Senare drev Lotta Berg­ström Gulla­skrufs Glasateljé till­sam­mans med form­givarna Gun Lindblad och keramikern Jerry Karlsson. Lästips: J E Anderbjörk, utg, Gullaskrufs glasbruk 1927-1952, 1952; Natio­nal­museum, utställ­nings­katalog 1961:­263; Form 1971:1; Antik&­Auktion 1993:6.

Gullberg, Bengt-Johan

Arkitekt och möbelformgivare, f 1919. Vd för Elsa Gullberg Textilier och Inredning 1948-54; ritade även mönster. Gjorde en kombi­nerbar skåpserie som var nyskapande i sitt modultänkande 1946. Hans kända Gullberg-lampor med band som bländ­skydd från 1953 gjorde stor succé och har nypro­ducerats från 1990. Arbetat med färgsättningar för Asea och form­givit tv-apparater för AGA mm..

Gullberg, Elsa

Textilkonstnär och formgivare, 1886-1984. Tillhör nyskaparna inom svensk textil och var aktiv från 1909 till början av 1970-talet. Gjorde en stor insats som chef för Svenska slöjd­fö­re­ning­ens förmed­lings­byrå av konst­närer till industrin 1917-24. Tack vare henne kom en rad kända konst­närer till industrin, Edward Hald, Wilhelm Kåge, Carl Malmsten m fl. Egen firma från 1927 för vävda och tryckta texti­lier och mattor. Var först i Sverige med att satsa på film­tryck. Anställde Richard Künzl, som be­tydde mycket för filmstryckets utveck­­ling. Gjorde den textila inredningen i bl a Stock­holms konserthus 1925, Göte­borgs råd­hus 1937 och Malmö stadsteater 1944. Samarbetade med Märta Afzelius 1928-39, t ex bonaderna till Linköpings domkyrka. Lästips: Natio­nal­mu­se­um, ut­ställ­ningskatalog 1989:523; Svenska textilier 1890-1990, 1994; Fiell, Scandi­na­vian design, 2002; Form 1965, 1983:2 (även om Künzl), 1984:8, 1990:2.

Gustafson, Kåge

Vägmästare, f 1918. Ritade några av våra vanligaste trafikmärken på 1950-talet, ”herr Gårman” och varningsskylten för älg, som kultförklarats och blivit frimärke. Lästips: Form 1998:1.

Gustafsson, Sigurdúr

Isländsk arkitekt och möbelformgivare, f 1962. Utbildad i Oslo och med eget arkitektkontor för möbeldesign på Island från 1995. Gjorde stolen Röde Baronen, som stämde med Källemos inriktning och därefter gjort en rad möbler för Källemo, t ex Keflavik, Take off, gungstolen Rockn’roll i rostfritt stål 1998 och stolen Tango 1999, hyllorna Window och Skyscaper och lampan Take Away, allt i postmodernistisk anda men med inspiration både från isländsk miljö och österrikiska De Stijls tidiga modernism och den ryska konstruktivismen. Lästips: Röhsska museet, utställningskatalog 2003.

AB Gustavsberg

HPF i Gustavsberg AB 

Gustavsbergs Porslinsfabrik grundades 1825 på Värmdön utanför Stock­holm. Ingick från 1978 i KF:s Industri AB. Hushållsproduktionen övergick 1987 till Wärtsilä för att 1991 övertas av Hackmankoncernen, som 1994 flyttade tillverkningen av hus­hålls­porslin från Gustavsberg. Produk­tionen av sanitetsporslin ingår fr o m 2000 i Villeroy & Boch. 1996 bildades HPF Gustavsberg AB (=Hushålls­Porslins­Fabriken). HPF Gustavsberg inledde ett samarbete med Ingegerd Råman 1998 och med Margareta Hennix. Övriga formgivare: Stina Juhlin 1997-, Maria Johansson 2000- och Catharina Kippel 2001-.

De första konstnärliga medarbetarna  Gustavsbergs porslinsfabrik var August Malm­ström, Mag­nus Isæus och Helmer Åslund/­­Osslund. Form­givare under 1900-talet: Gun­nar G:son Wen­nerberg 1895-1908, Josef Ekberg 1889-1945, Herman Neujd 1897-1906, Beata Mårtensson 1908-10, Elsa Enge­ström 1912-16, Wilhelm Kåge 1917-60, Berndt Friberg 1934-80, Stig Lindberg 1937-82, Ursula Printz 1939-51, Tyra Lundgren 1941-50, Calle Blomqvist 1943-71, Marie Simmulson 1945-49, Börje Skogh 1947- , Karin Björquist 1950-, Lisa Larson 1954-81, Anders Liljefors 1947-57, Britt-Louise Sundell 1954-81, Eje Öberg 1955-71, Sven Jonson 1934-80, Bengt Berglund 1960-76, Edward Lindahl (uggle­familj 1961), Marga­reta Hennix 1967-, Paul Hoff 1969-74, Sven Wejsfelt och Pia Rönn­dahl. Gustavsberg hade också en omfattande produktion av plastföremål, som formgavs av Per-Olov Landgren, Stig Lindberg, Carl-Arne Breger, Peter Pien m fl.

Gustavs­bergs Studio bildades 1942 av Wilhelm Kåge och Stig Lindberg, öppnades 1974 som Keramiskt centrum, som med sitt porslins­mu­se­um byggdes om och återinvigdes 1991. Lisa Larson startade det egna företaget Keramik­stu­dion för konst­gods­tillverkning 1992.

Lästips: I Arnö-Berg, Serviser från Gus­tavs­berg, 2:a uppl, 1985; A Hald, utg, Gustavs­berg, verktyg för en idé : Hjalmar Olsons skildring av 60 års arbete, 1991; H Lutteman, utg, Gus­tavsberg 150 år, 1975; U Wikander, Kvin­nors och mäns arbeten : Gus­tavsberg 1880-1980, 1988; Fiell, Scandina­vian design, 2002; K Linder, Gustavsberg, 2003; T Lindblad, Bruksföremål av plast, 2004; Form 1925, 1943, 1975:10; Antik&Auktion 1996:2; 2002:9.

Gustavsbergs porslinsmuseum

Museet finns i de gamla fabrikslokalerna i Gustavsberg och drivs av Värmdö kommun. Samlingarna ingår sedan 2001 i Nationalmuseums samlingar.

Gusums bruk

Grundat som järnbruk 1653 i Östergötland; mässingsbruk mm 1661-1988. Kända för sina kulformade ljusstakar, ljuskronor, skrivbordsuppsatser mm som tillverkades in på 1920-talet. Lästips: K Forsberg, Gusums Bruks historia 1653-1953, 1953; G Bondeson, Gusums bruk, 1975.

 
Gynning, Lars

Målare och textilkonstnär, 1920-2003. Sam­arbetade från slutet av 1940-talet med Pinton Frères, tapetvävare i Frankrike. Gjorde mer än 250 dekorativa bildvävar i klassisk gobelängteknik efter hans förlagor, senare mer informella textilier i rika färger, även ryor. Gobelänger för konserthusen i Karlskrona och Helsingborg och för Idrottshuset i Kiruna. Lästips: Teddy Brunius, Lars Gynning : textila bilder, Lund 1985; Kulturen i Lund, utställ­nings­katalog 1986.

Gärsnäs AB

Möbelfabriken AB Herbert Andersson grun­dades 1893 i Gärs­näs i Skåne. Bytte namn till Gärsnäs 1984. Övertagits av Lammhults 2000. Använt skånsk rödbok till sina möbler. Pro­duk­tionen numera inriktad på offentlig miljö. Gjort möbler till riks­dags­huset, sven­ska am­bas­sader och Australiens parlament i Can­berra mm. Ny­till­verkning av stolar och lampor av Tore Ahlsén och lampor av Gun­nar Asplund. Formgivare: Elias Barup, Gunnar Eklöf, Stephan Gip, Åke Axelsson, Björn Hultén, Ralf Lindberg, Jon Lindström, Thomas San­dell, Lars Ljunglöf , Tore Liss, Lars Moss­berg, Sigvard Håkansson, Lars Fahlsten, Hans Kempe, Ignor Munoz och Peter Lund­bladh, Per Ahrbom, Johan Celsing, Jonas Palmius m fl. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Antik&­Auktion 1993:1; Form: 1974:3, 2000:1.

Göransson, Viking

Arkitekt, 1900-85. Länsarkitekt i Uppsala 1944-56 och slottsarkitekt 1966-83. Konstnärlig ledare vid Upsala-Ekeby 1950-52. Känd för sin kakelmosaik med outtömliga kombi­na­tions­­möj­lig­heter. Även egen konsultverksamhet 1956-84, ritade allt från keramik och silver till möbler och byggnader.

Göteborgs Porslinsfabrik  

Fabriken grundades på Hisingen i Göteborg 1898 och övertogs 1914 av Rörstrand. Tillverkning i eget namn till 1926; därefter tillverkning vid Rörstrand i Göteborg. Av­vecklades 1936-39 då produktionen flyt­ta­des till Rörstrands fabrik i Lidköping. Till­verk­ade servis- och prydnadsporslin, bl a in­tro­ducerades 1898 servisen Grön Anna. Formgivare: Gustaf Eriksson 1905-20, Ch Andreasen 1901-26, A J Edwards 1901-26. Lästips: Antik&Auktion 1983:1.