De formade 1900-talet L-N

Formgivare L-N ur boken De formade 1900-talet

1900-talets formgivning a – ö

Revideringsblad till boken över formgivare och designers som lämnat oss efter 2005. 

Lacroix, Christian

Fransk modeskapare, f 1951. Eget modehus från 1987. Gjort okonven­tio­nella, ungdomliga kläder i originella mönster- och mate­rial­kom­bi­na­tioner. Lästips: F Baudot, Christian Lacroix, 1996.

Lager, Malin

Textilkonstnär, född 1946. Arbetat som konstnär från 1983. Upptäckte då att hon kunde ”rita” med sin symaskin, som sedan blev verktyget att skapa bilder med täta, täta stygn i tunn sytråd, på avstånd som ett fotografi eller målning, t ex Mänskliga spår 1991, Speglingar och blänk 1996, Solenergi 1998, Födelsen och döden – båda en födelse 2001-02 och Ljuset i ateljén I-V 2004. Gjort offentliga utsmyckningar för daghem m fl i Kungsbacka och för Vara konserthus 2003.  Lästips: Malin Lager, utställningskatalog 1997.

Lagerbielke, Erika

Glaskonstnär och industridesigner, f 1960. Vid Orrefors från 1982/83. Använt slipad över- och underfångsteknik. Säker färg- och form­känsla. Gjort serviserna Intermezzo 1985 med en blå, grön eller svart droppe i benet, Vintage 1986, Crescendo 1987, Merlot 1995, Diffe­rence 2002, Imperial och Taste. Gjort drivna skålar och vaser, Louise, i grönt och blått och snapsglasen Ceremony på höga ben och dito ljuslyktor 2004. Gjort offentliga utsmyckningar i egen regi tillsammans med maken Tomas Åhlman utfört i planglas, t ex för Folkets Park i Nykvarn samt korfönster i Emmaboda kyrka 2000. Lästips: Form 1987:7: Glas och porslin 2001:2.

Lagerfeld, Karl

Tysk-fransk modeskapare, f 1938. Egen­sinnig modeskapare mest känd för att med överraskande detaljer och tekniska nyheter förnyat Chanelstilen och utvecklat modehuset Chanel. Lästips: Kunstmuseum Bonn, utställningskatalog c1998.

Lagerheim, Eva

Keramiker, f 1947. Började som fri kera­miker i slutet av1960-talet. Gjorde underfundiga, skulpturala djurfigurer med mänskliga uttryck och anspelningar på kommunikation och relationer. Senare ett mer abstrakt formspråk. Även arbetat som röstpedagog. Lästips: Hemslöjden 1986:2.

Lagerhem Ullberg, Gunilla

Textilformgivare, f 1955. Formgivit mattor, tyger och tapeter för NK, Ikea och Svenskt Tenn. Knuten till Kasthall från 1987, t ex Häggå 1988 och ryamattan Moss 2000, och till Kinnasand från 1997. Förnyat hårgarns- och ullmattorna med strama mönster i raffinerade färg­kombi­nationer. Gjort mattor för EU-kommissionen i Bryssel, Drottningholms slottskapell, flossamatta för audiensrummet och för museet Tre Kronor på Stockholms slott 2002, vävda av Handarbetets vänner. Även förnyat broderisatser samt gjort en väggtextil för Norrtälje sjukhus. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska former, 2000; Inger Dahlin-Ros, Textilrikets hemligheter, 2002.

Laholms keramik

Längs Lagan i Halland fanns lättillgänglig blålera och krukmakarna var många. Julius Nilsson kom till Laholm 1873 som lärling. Efter perioder i Danmark övertog han J C Boséns verkstad, som i sin tur övertogs av Anders Larsson 1923. Efter honom tog sönerna Olof och Nils Larsson över 1931 och blev Bröderna Lars­sons Keramikverkstad från slutet av 1930-talet; från 1946 Laholms Keramik. I ett tidigare laxrökeri ligger Laholms Keramikmuseum som visar Laholms betydelse som krukmakarstad. Lästips: Christina Lindwall-Nordin, Laholmskeramik, 1999.

Lake, John-Orwar

Konstnär, keramiker och glasformgivare, f 1921. Egen keramikverkstad i Stockholm 1950-53. Vid Ekenäs bruk (glas) 1953-76. Gjort servisglas, prydnads­glas, vaser mm.

Lalique, René

Fransk juvelerare och glaskonstnär, 1860-1945. Öppnade 1885 egen verkstad i Paris och slog igenom på 1890-talet med sina art nouveau/­jugend­smycken, som såldes i S Bings affär L’Art Nouveau. Ägnade sig åt glas efter 1902. Övertog ett glasbruk nära Paris 1909. Glaset gjordes i gjutna eller pres­sade former med fåglar, växter och kvinno­figurer som motiv från jugend- till art déco-stil. Gjorde den kända vasen Bachantes och servisen Hagenau, som visades på Paris­ut­ställ­ningen 1925. Tillverkade också interiördetaljer som dörrar, lampor och fontäner.Lästips: K McClinton, La­lique collectors, 1975; S Barten, René La­lique: Schmuck und Objets d’art 1890-1910, 1977; P Bayer, The art of René Lalique, 1996; Antik&Auktion 1991:12.

Lallerstedt, Lars

Industridesigner, f 1938. Egen verksamhet från 1963. En av de svenska pionjärerna inom industidesign och verksam inom en rad områden, designkoncept för ladugårdsanläggningar för Alfa Laval från 1984, medicinsk apparatur, hushållsprodukter, Hifi-system, telefoner, radio- och telekom­mu­nika­tioner, öppna spisar m m. Klart och stramt formspråk. Anlitades av Sonab 1969-74 och gjorde minimalistiska högtalare och förstärkare med stilbildande apparatkaraktär. Lärare vid Konstfack från 1976, rektor 1999-2003. Professor i industridesign, den förste i Sverige, 1986-92. Engagerad i Stockholm school of entrepreneurship, ett samarbetsorgan mellan olika utbildningar i Stockholm. Lästips: Form 1987:4.

Lammhults Möbel

Möbelfabrik grundad i Lammhult i Småland 1945; före 1986 Lammhults Mekaniska AB. Övertog Gärsnäs 2000. Tillverkning av möb­ler främst för offentlig miljö. Formgivare: Edvin Ståhl, t ex Pyramidstolen på 1950-talet, Sven E Olsson på 1960-talet, Erik Karlström, Lennart Sundestrand, J Hellström och K Bern­ström på 1960- och 70-talen, Börge Lindau och Bo Lindekrantz från 1965, Gunilla Allard, Love Arbén, Jonas Bohlin, Björn Alge, Johan­nes Foersom, Peter Hiort-Lorenzen, Jonas Oss­lund, Peter Brandt och Anya Sebton m f. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 2000:1.

Landberg, Nils

Glaskonstnär, 1907-91. Vid Orrefors glasbruk/­Sandvik 1925-72. Började som gravör och assistent till Edward Hald; formgivare från 1936. Gjorde frihandsblåsta, tunna former på 1950-talet, t ex tulpanglasen med färgat underfång i både kupa och ben. Gjorde konstglas i tjockt gods, bruksföremål och serviser, bl a Grace 1952, Illusion 1957, i slipad version Prelude, och Gasell 1959. För servisen Illusion användes den nya tekniken det s k dragna benet, dvs man drog ett ben i ett stycke i stället för som tidigare klippa på ämnet till benet. Lästips: Nils Landberg, Kalmar konstmuseum, ut­ställ­ningskatalog 1986; Fiell, Scandinavian design, 2002; Antik&Auktion 1987:1; ASF.

Landgren, Per-Olov

Industridesigner, f 1944. Vid Gustavsberg 1969-88; chef för plastdivisionen 1976-88. Formgav konsumentvänliga plastföremål, litermått, plastkorgar för handeln, tidskriftspärmar, kaffekannor mm. Egen verksamhet från 1988 för industridesign. Gjorde t ex den återvinningsbara arbetsstolen Procent för Ikea 1993. Arbetat med offentliga utsmyckningar, bl a båtmodeller i sju entréer i Nacka. Använt nedlagda, men upprustade fyrar och sjömärken vid olika uppdrag, bl a på Ekerö, där ett 30 m högt sjömärke visar vägen till Trappström. Lektor vid HDK i Göteborg.

Landqvist, Jan  

Industridesigner, f 1940. Formgav sani­tets­porslin för Gustavsberg 1967-75, t ex en dricksfontän 1969. Eget företag 1975-85 tillsammans med Hans Sjöholm. Därefter i egen regi fram till 2004. Ergonomisk inrikting i arbetet. Lärare och senare professor i designmetodik vid Konstfack sedan 1991.

Lanner, Olga

Målare, konsthantverkare och skulptör, 1884-1961. Drev verkstaden Smides­konst i Stock­holm 1914-18. Arbetade i silver och brons men också i keramik. Deltog i Baltiska utställ­ningen 1914 bl a med Vindarnas tempel, en bonbonjär i silver med en regnbåge som hand­tag. En av få svenska smyckekonstnärer med arbeten i jugendstil. TiIllverkade även lampor mm. Lästips: Konstnärshuset, utställningskatalog 1938; B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003; Idun 1909.

Lanvin, Jeanne

Fransk modeskapare, 1867-1946. En av de första kvinnorna med eget modehus i Paris. Gjorde feminina kläder med krinolinkjolar och snäva överdelar som motvikt till övrigt mode under 1920-talet. Känd för sina kont­rast­mönster och parfymen Arpège. Öppnade boutique för herrar 1926. Lästips: E Barillé, Lanvin, 1997.

Lapidus, Edmond

Fransk klädskapare, f 1929. Utbildad till ingen­jör i Tokyo. Startade eget modehus för haute couture i Paris. Förenade japansk teknik och franskt mode.

Larsen, Henning

Dansk arkitekt, f 1925. Egen verksamhet från 1959. Funktionalist med stark känsla för de­talj­er. Känd för utrikesministeriet i Riyadh i Saudiarabien 1979-84. Bland senare verk kan nämnas huvud­biblio­teket i Malmö, klart 1997. Ritade en elegant kaféstol för Fritz Hansen 1964 och en karmstol i förkromat stål 1967. Undervisat vid en rad universitet i Danmark, men även internationellt, t ex Yale och Princeton. Lästips: N-O Lund, Arkitekt Henning Larsen, 1996.

Larsen, Jack Lenor

Amerikansk textilformgivare och -producent, f 1927. Den mo­derna, vävda textilens pionjär i USA. Eget företag från 1952. Hämtat inspiration från Europa men också från primitiva kulturer. Även formgivit möbler mm. Skrev sina memoarer, Jack Lenor Larsen : a weaver’s me­moir, 1998. HonRDI 1983. Lästips: D R McFadden, Jack Lenor Larsen : creator and collector, 2004.

Larson, Lisa

Keramiker, f 1931. Vid Gustavsberg 1954-80. Därefter frilansdesigner för KF, Höganäs, Skruf, Jie keramik, Rosenthal m fl. Gjorde servisen Jang för Åhlens 1982. Övertog tillsammans med medarbetarna Franco Nicolosi och Siv Solin Gustavsbergs Studio som blev Kera­mik­studion Gustavsberg 1992. Mest känd för sina serietillverkade prydnadsfigurer, t ex Lilla Zoo 1955, Stora Zoo 1957, ABC-flickor 1958, Larsons ungar 1962, Afrika 1964, Menageri 1965, Kennel 1972, All världens barn 1974, Noaks ark 1978, Advent 1978, Utrotningshotade djur 1975-81 m fl. Efter åren vid Gustavsbergs porslinsfabrik mest arbetat med unikt stengods, skulpturer och kärlformer. Lästips: Lisa Larson, serietillverkad keramik 1954-80, 2 uppl 2001; Eronn, Lisa Larson – bland lejon och änglar, 2005, Form 1962; Antik&Auktion 1993:3.

Larsson, Axel

Möbelformgivare och inredningsarkitekt, 1898-1975. Vid Svenska Möbelfabrikernas Stockholmskontor 1925-56. Gjorde serie­till­verkade, rationella vardagsmöbler; har kallats seriemöblernas mästare. Gjorde en enkel, rak björkstol med flätad sits och rygg 1928, som visades på Stockholms­utställningen 1930. In­redde Göteborgs konserthus 1936, Park Ave­nue Hotel i Göteborg 1950 och Folk­sam­huset i Stockholm 1960. Ritade 12 olika möbel­se­rier. Utvecklade den S-svängda, sittvänliga karm­stolen i olka varianter. Möblerna blev stramare i formen under 1940-talet. Arbetade efter 1956 i egen regi. Lästips: Svenska möb­ler 1890-1990, 1991; Kalmar konstmuseum, utställnings­katalog 1996; Axel Larsson : humanist i funktionalismens tjänst, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1940;  Antik&Auktion 2001:7/ 8; ASF.

Larsson, Carl

Konstnär, 1853-1919. Arbetade utöver sitt övriga konstnärskap med porträtt av modeller i sin hemmiljö. Genom akvarellerna från Sund­­born blev Karin och Carl Larssons in­red­ning en inspira­tion för generationer av svenskar. Mycket kända även internationellt. Gav ut böckerna De mina 1895, Ett hem 1899, Larssons 1902, Spadarvet 1906, Åt solsidan 1910, Andras barn 1913 och memoarerna Jag 1931. Inred­ningen från trämöblerna till textilierna ingår i en svensk tradition med inslag av den engelska Arts and Crafts rörelsen och europeisk art nouveau/­jugend, men även med ett mo­dernistiskt drag. Lästips: Na­tio­nalmuseum, ut­ställ­nings­katalog 1992:548; E von Zweig­bergk, Hemma hos Carl Lars­sons, 1968; Carl och Karin Larsson : skapare av ett svenskt ideal, 1999; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form  1911 (Carl Larsson och en nationell möbelstil), 1969.

Larsson, Karin

Konstnär, 1859-1928. Använde sin konst­när­liga talang vid inredningen av sitt och Carl Larssons hem Lilla Hyttnäs i Sundborn. Hen­nes säkra känsla för form och färg gjorde hem­met till ett totalkonstverk. Gjorde för sin tid avancerade textilier, kläder och möbler. Lästips: Axel Frieberg, Karin : en bok om Carl Larssons hustru, 1967; Ingrid Andersson, Karin Larsson: Konst­när och konstnärs­hustru, 1986; Lena Rydin, Karin Larsson i närbild, 1998; Carl och Karin Larsson : skapare av ett svenskt ideal, 1999; Fiell, Scandinavian design; Form 1969.

Larsson, Lena

Inredningsarkitekt och journalist, 1919-1999. Arbetade först hos Elias Svedberg och var konstnärlig ledare för NK-Bo 1947-56 och på 1960-talet, en pedagogisk utställ­nings­butik för tids­med­vet­na. Introducerade nya möbel­formgivare, t ex Yngve Ekström och nya möbler, t ex Tri­va­serien, fladder-mus-fåtöljen, stringhyllan m fl. Var en färgstark med­arbetare i press, radio och TV och lärare på Konst­fack. Lanserade begreppet allrum på 1960-talet och blev upphov till begreppet Slit och släng genom en artikel i Form 1960. Form­­­­gav pinnstolen Allmoge 1952 för Näs­sjö Stolfabrik. Skrev boken Heminredning 1947 tillsammans med Elias Svedberg och memoar­erna Varje människa är ett skåp 1991. Lästips: Svenska möbler 1890-1990, 1991; Form 1990:1.

Lauren, Ralph

Amerikansk modeskapare, f 1939. Skapade från början exklusiv herrkonfektion och designade dam­kläder från 1971. Gjorde kläderna till fil­men Annie Hall 1977. Etablerat sig som in­re­dare med olika stilar och nostalgiska koncept, t ex Log Cabin (Timmerstugan), New Eng­land och Jamaica.

Lästips: Colin McDowell, Ralph Lauren and the spirit of America, 2001.

Le Corbusier

Pseudonym för Charles Édouard Jeanneret. Schweizisk-fransk arkitekt, målare och teo­retiker, 1887-1965.

Verksam som målare, möbeldesigner, arkitekt, filosof, skribent och stads­planerare i femtio år. Präglat 1900-talets arkitektur med sina teorier och visioner om ett samhälle med förnuft, enkelhet och ordning. Le Corbusiers paviljong l’Esprit Nou­veau vid Parisutställningen 1925 fick stor betydelse för den kom­man­de utvecklingen och modernis­mens/­­funk­tio­na­lis­mens genombrott.  Formulerade sina arkitek­turteorier i boken Vers Une Architech­ture 1925 med den berömda passusen om bostaden som en  ”machine à habiter” dvs ”en maskin att bebo”. Idéerna genomfördes i Villa Savoy 1929-31. Visade sina möbler, gjorda i samarbete med Pierre Jeanneret och Charlotte Perriand, på Salon d’Automne 1929, t ex stol B301, vilstolen B306 för olika lägen och fåtölj/soffa Grand Comfort med dynor i blockmodell. Deras möbler åter­upp­täck­tes på 1960-talet och började nytillverkas av Cassina. Lästips: S von Moos, Le Corbu­sier: Elements of a Synthesis, eng övers 1979; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Richard Padovan, Towards universality : Le Corbusier, Mies, and De Stijl, 2002.

Leach, Bernard

Brittisk keramiker och målare, 1887-1979. Bodde i Japan 1909-20. Startade krukmakeri i Saint Ives i Cornwall 1920 tillsammans med Shoji Hama­da. Gjorde utsökt stengods klart östasiatiskt inspirerat. Gav ut A Potter’s Book 1940, en in­spi­rationskälla för andra keramiker. Lästips: St Ives 1939-64, Tate Gallery, utställnings­katalog, 1985; Form 1947, 1979:7/8.

Lego A/S

Danskt leksaksföretag grundat 1932 av Ole Kirk Christiansen i Billund. Lego betyder ”leg godt”. Legos berömda byggbitar utvecklades från 1949 till en världsprodukt. Legoland öpp­nade 1968 i Billund och 1994 öppnade Le­go­land Windsor utanför London. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Lehtonen, Sirkka

Konstnär, f 1947. Samarbetat med Birgitta Ahlin från 1980. Ahlin & Lehtonen har varit pionjärer när det gäller konstglas inom arkitekturen. Utvecklat nya dekortekniker för laminerat glas; främst använt kalla tekniker som bl a att skära, slipa, blästra, etsa, böja, färglägga och laminera samman flera lager glas. Gjort både konstinstallationer och utsmyckningar, bl a för Astra­Zeneca, HSB, Stockholms läns landsting. Även gjort trian­gulära pallar och småbord av samma mate­rial. Läs­tips: Pernilla Åbrink, Ahlin & Lehtonen, Kul­turspridaren 2003; Form 1983:6, 1998:3.

Le Klint

Familjeföretag, grundat 1943 i Danmark av Tage Klint. Tillverkning av papperslampor. Brodern Kaare Klint ritade modeller, bl a den kända Frukt-lampan. Peter Hvidt och Orla Mølgaard-Nielsen har ritat modeller liksom Poul Christiansen m fl. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Lenning, Alvar

Ingenjör och designer, 1897-1980. Formgav en snabbtelefon i slutet av 1940-talet, radio­apparater för AGA, ett strömlinjeformat hölje till den klassiska svenska utombords­motorn Archimedes mm. Mest känd för Elektrolux köksmaskin Assistent 1940. Gav ut boken Praktisk handbok för ingenjörer 1949 m fl. Lästips: Lasse Brunnström, Svensk industridesign, 1997.

Lenskog, Torbjörn 

Reklamman och designsamlare, f 1936. Art director och delägare i Arbman & Len­skog från 1950-talet. Känd bl a för kampanjer för DN, Posten, Arla, Moderna museet, SKF, Sparbanken m fl under 1980-talet. Delar av hans sam­lingar av 1900-talsdesign blev utställ­ningen Reter­nity på Natio­nal­mu­seum 1996. Gav ut boken Designer – no name tillsam­mans med Lena Katarina Swan­berg 2002 och som följdes upp av en vandringsutställning i Svensk Forms regi. Lästips: Reternity : Tor­björn Lenskogs design­samling kom­men­terad av sju konst­närer, Reternity, National­museum, utställ­nings­katalog 1996; Antik&Auktion 2002:1.

Leonard, Thea

Inredningsarkitekt, 1925-72. Född i Estland. Gjorde inredningar för skolor och sjukhus och rit­ade pinnstolen Flamingo för Nässjö stol­fabrik 1955. Medlem i HI-gruppen 1957. Även verksam i Schweiz.

Lerverk

Galleri och butik i Göteborg för nutida svenskt konsthantverk, som sedan 1980 drivits kooperativt av ca 30 yrkesverksamma keramiker och glaskonstnärer från hela landet.

Leuchovius, Sylvia

Keramiker, 1915-2003. Vid Rörstrand 1949-76. Arbetade med unikt stengods, ofta med ljusa lysande glasyrer. Gjorde dekorativa väggplattor i stengods­cha­motte och offentliga utsmyck­ningar i Sverige och utomlands. Ritade servis­dekorerna Paljette, Select samt Sylvia till Rörstrands 250-årsjubileum 1976. Lästips: Form 1963.

Lewerentz, Sigurd

Arkitekt, 1885-1975. Vann tillsammans med Gunnar Asplund första pris i täv­ling­en om Skogskyrkogården i Stock­holm 1915. Ritade tunga, ”egyptiska” länsstolar och radikalt mo­derna stolar för Uppståndelsekapellet.  Rita­de affischen för Stockholmsutställningen 1930. Lästips: J Ahlin, Sigurd Lewe­rentz, arkitekt, 1985; Sigurd Lewerentz architect, 1997, Form 1986:2, 1994:2; Antik&­Auktion 2000:11.

Libenský, Stanislav

Tjeckisk glaskonstnär, f 1921. Förgrunds­gestalt inom den moderna tjeckiska glas­konsten. Utvecklat en ny teknik, ugnsgjut­ning. Lästips: Stanislav Libenský : Jaroslava Brych­tová : a 40 year collaboration in glass, utställ­ningskatalog, New York 1994.

Liberty, Arthur Lasenby

Brittisk företagare, 1843-1927. Drev varuhuset Liberty & Co i London med inspiration från Japan och Fjärran Östern och mot den viktorianska smaken. Sålde även varor från arts & crafts rörelsen. Lät på 1880-talet framstående konstnärer och formgivare, t ex C F A Voysey,  rita textilmönster, som blev föregångare till jugendstilen och som fortfarande produceras. Liberty-stil används ibland synonymnt med art nouveau eller jugend. Lästips: A Adburgham, Liberty’s : A Biography of a Shop, 1975; E Stavenow-Hidemark, Sub Rosa : När skönheten kom från England, 1991.

Libraria Konsthantverk AB

Textilateljé i Stockholm, grundad 1917 för tillverkning av kyrklig och profan textil. Till­hör numera Verbum­­koncernen. Konst­närliga ledare: Agda Österberg 1924/28-33, Märta Gahn 1935-54; övriga formgivare Alvar Gran­ström, Anna-Lisa Odelqvist-Kruse 1954-85, Gulli Lindström-Gillqvist och Sylva Klarén-­Wigen från 1987. Lästips: Form 1933, 1939.

AB Licium 

Ateljé för kyrklig textil i Stockholm, tidigare AB Textilatelier Licium, grundad av Mimmi Börjeson och Agnes Branting 1904. Slogs sam­­­man med Handarbetets Vänner 1951. Ver­kat för den kyrkliga textilens förnyelse. Konst­­­närliga ledare: Agnes Branting 1904-30 och Sofia Widén 1930-51. Formgivare: Märta Afzelius, Ruth Fischer, Elin Pettersson Hans Krondahl, Sten Kauppi, Inga Johansson, Kaisa Melanton m fl. Lästips: Form 1905, 1914, 1929, 1932, 1939.

Lidköpings Porslinsfabrik

Porslinsfabrik i Lidköping, grundad 1911 ge­nom övertagande av AB Nymans Porslins­måleri, grundat 1900. Tillverkning av fält­spats­porslin, kaffe- och matserviser med enkla dekorer. Köptes 1927 av Arabia och 1932 av Rörstrand. Fr o m 1943 märktes allt porslin Rörstrand. Formgivare: Louise Adel­borg, Einar Forseth, Algot Eriksson, Knut Hallgren, Einar Nerman, Anna Bursi, Oscar Dahl, Tyra Lundgren m fl. Gunnar Nylund konstnärlig ledare 1931-58. Lästips: Antik&Auktion 1984:12, 1996:5.

Lilja Löwenhielm, Eva  

Formgivare, f 1969. Gjort fåtöljen PS 2 och rund matta mm för Ikea, glas för Reijmyre, produkter för Room mm. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000.

Liljedahl, Annika

Konstnär, f 1946. Använt det textila materialet i sina bilder och med otraditionella medel, ironi och humor byggt sina skulpturer. Även gjort scenkläder och sce­no­grafi, bl a för Cramérbaletten och Riksteatern. Gjort offentliga utsmyckningar, t ex lekskulpturer för utvecklingsstörda barn,  Hjärn­kraft i blandteknik för Uppsala universitet och en ridå för Lysekils Folkets Hus. Lästips: Konstperspektiv 1988:4; Tex­til skulptur,  Norrköpings Konstmuseum, 1989.

Liljedahl, Bengt

Silversmed, f 1932. Egen verkstad i Stock­holm från 1954 och nestor bland svenska silver­smeder. Samarbetade med Ove U Bohlin från slutet av 1950-talet och slog igenom 1962 med smycken i enkel, geometrisk stil. Gjort brukssilver, t ex silverkastruller med kopparbotten, kyrk­silver och smycken. Haft stor förmåga att utnyttja silvrets uttrycksmöjligheter, ofta i strama former men också  i buckliga former med ljuseffekter mm. Försett ca 70 svenska kyrkor med silver, t ex Hed­vig Eleonora och Oskars kyrka i Stockholm, S:t Petri kyrka i Eskilstuna, Hedemora kyrka m fl. Gjort Guldbollen till årets bästa forbollsspelare och lagerkrans i silver för vinnaren i Nutids­orien­teringen.

Liljefors, Anders

Keramiker och målare, 1923-70. Vid Gustavs­berg 1947-53 och 1955-57. Däremellan och efter 1957 egen verk­samhet i Roslagen och Blekinge. Ställde ut fria skulpturer i sand­gjut­nings­teknik med stråk av glasyr 1956. Dessa blev banbrytande för den nya keramiken i Sve­ri­ge. Använde tekniken för offentliga ut­smyck­ningar t ex i Folkets hus i Stock­holm 1958-60. Lästips: Nationalmuseum, utställ­nings­katalog 1971:356; Minnesutställning, Ronneby 1987; K Linder, Gustavsberg, 2003; Form 1966, 1975:10, 1988:7.

Liljegren, Lena

Designer, f 1945. Inköpare på NK 1972-77. Arbetat för Mats Liljegren & Co från 1977. Produktansvarig för varumärket Getti S p a. Utformat Linjeflygs uniformer, gjort arbetskläder för Åhléns m fl.

Limmareds glasbruk

Sveriges äldsta glasbruk som fortfarande är i drift, grundat 1740. Tidig tillverkning av buteljer, vinglas, pokaler mm; även ljuskronor. Tillverkning av press­glas från 1840-talet och senare även slipat glas. Numera enbart  tillverkning av för­pack­ningsglas. Form­givare: Axel Walfrid Berg­holtz dekor­målade glas i slutet på 1890-talet och Berthold Braunstein i början av 1900-ta­let. Edvin Ollers anlitades inför Stockholms­utställ­ningen 1930. Ritade en kollektion be­römda parfymflaskor mm. Liandergårdens glasmuseum & konsthall kan besökas i Limmared. Lästips: Limmared : Bygden, bruket, samhället 1740-1990, 1990; Antik&Auktion 1990:6.

Lindau, Börge

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, 1932-99. Eget kontor tillsammans med Bo Lindekrantz 1964-86. Utvecklade tillsammans möbler i skiktlimmat trä och metall. Samar­betade med Lammhults från 1965. Slog ige­nom 1968 med den Bauhausinspirerade serien S70 i kraftiga, lackerade stålrör. Pallmodellen med traktorsäte tillverkas fortfarande. Stolen Opalen med inskjutet armstöd var en av de vanligaste stolarna i offentliga miljöer under 1970- och 80-talen. Ritade snurrstolen Planka 1985 och soffsystemet Häcken för KF 1972; lampor för Orrefors, t ex Tubla 1978. Inredde Norrköpings stadsbibliotek 1971. Startade eg­na företaget Blå station 1986, t ex stolserien Oblado och bordet Sims-al-abim och fåtöljen Tant Emma i början på 1990-talet. Lunningpriset tillsammans med Bo lindekrantz 1969. Lästips: Svenska möb­ler 1890-1990, 1991; Helene Karlsson, Möbel­formgivare Börge Lindau, Konstvet inst, Göteborgs univ, 1996; Form 1969, 1986:1, 1993:3.

Lindberg, Ralf

Möbelformgivare, f 1952. Ritat de uppmärksammade stolarna Tati 1988 i skift­limmad röd­bok och Doktorn 1994 m fl  för Gärsnäs. Den senare en modern vari­ant på Åkerblomstolen med karak­täristisk knyck på ryggen.

Lindberg, Stig

Konstnär, 1916-82. Vid Gustavsberg 1937-82. Elev hos Wilhelm Kåge 1937-40. Konstnärlig ledare 1949-57 och 1972-80. Även lärare vid Konst­fack. Startade tillsammans med Kåge Gus­tavs­bergs Studio 1942 och debuterade till­sam­mans med Berndt Friberg samma år. Form­gav, utöver keramiken, sanitets­varor, plast, emalj, textiltryck för NK från 1947, t ex Me­lo­di, Lustgården, Poéme d’amour och Pot­tery, affischer, spelkort, servisglas för Må­lerås 1945-­­47, TV-apparater för Luma 1959 mm. Illustrerade Lennart Hellsings barn­böcker och gjorde stora offentliga utsmyck­ningar, t ex för Nacka sjukhus 1964.

En av våra mest mång­sidiga konstnärer med ett egensinnigt och hu­mo­ristiskt formspråk. Brett register inom ke­ra­miken. Gjorde fajanser i glada färger, konst­godsserier, t ex Domino 1955, Figurin 1960, Grazia 1948, Pungo 1953, Veckla 1950, Gnurglor 1954, Karneval 1958, Reptil 1953, Silur 1960-tal, Springare 1952, Vinda 1950, unikt stengods med fina glasyr­effekter. Gjorde några av de mest använda serviserna/­dekorer­na: LA, LB, LD, LH, LI, LK, LL, LT och LU-serviser mfl med de­korer­na Adam 1959, Arena 1973, Berså 1960, Birka 1974, Blå Husar 1968, Bohus 1959, Colorado 1955, Cordon Bleu 1966, Coq 1966, Eros 1972, Festong 1962, Gefyr 1953, Gus­tavs­bergs­blom­mor 1941, Legym 1958, Löja 1948, Medicinalväxter (Landstingsservisen) 1948, Prunus 1962, Pynta 1962, Ranka 1942, Ribb 1955, Rondo 1981, Rosenfält 1969, Spisa, Spisa Ribb 1955, Terma 1955, Traktör 1966, Värmdö 1940 och Åland 1962 m fl. Skrev artiklar i Form, t ex Tjäna tre herrar 1951, Japanskt 1959 och om Japan och plagiatfrågan i Form 1960. Lästips: B Klyvare & D Wid­man, En bok om Stig Lind­berg, 1962; Natio­nal­museum, utställningskatalog 1982/83:456; K Öhrman, Stig Lindberg som barn­boks­illustra­tör, Konstvet inst, Sthlms univ, 1995; Fiell, Scandinavian design, 2002; Gisela Eronn, Stig Lindberg, 2003: Form 1945, 1962, 1975:10, 1982:5; Antik&Auktion 1998:1, 2003:4 (emalj); Antikbörsen 2001:7/8; ASF.

Lindberg-Freund, Märit

Keramiker, f 1934. Egen verkstad i Stockholm från slutet av 1950-talet till 1970. Därefter verk­­sam i Västerås; i Norrtälje från 2000. Arbetat med stengods och lergods ofta i vitt; skulptur och bruks­gods i mjuka former. Lärare vid Västerås Konstskola 1973-98. Gjort offentliga utsmyck­ningar i stengods, tegel, rostfritt stål och trä, många vid skolor, sjukhus, bibliotek m fl i Västerås. Lästips: Sven Hammarlund, Offentlig konst i Västerås, 1985; Form 1972, 1975.

Lindblad, Gun

Glaskonstnär, f 1954. Vid Kosta Boda 1982-87. Experimenterat med sand­gjutnings­teknik för skulpturer. Samarbetat med Paul Hoff för Ström­bergs­hyttan i slutet av 1980-talet, t ex saft- och champagneglas i olika färger samt en kollektion som utgick från de geometriska formerna kulan, konen och timglaset. Utfört flera offentliga utsmyck­ningar.

Lindeberg, Karl

Glaskonstnär och etsare, 1877-1931. Vid Sand­viks glasbruk 1904-07 och Kosta glasbruk 1907-31. Föreståndare för etsarverk­staden. Gjorde överfångsglas efter ritningar av Alf Wallander och Gunnar G:son Wennerberg, även  i egen design med enkla mönster och växt­motiv.

Lindegren, Axel

Arkitekt och möbelformgivare, 1860-1933. Eget företag i Stockholm från 1896. Ritade bl a KFUM i Uppsala 1911 och gjorde många kyrkorestaureringar, t ex Stora Tuna, som var klar 1917. Ritade möbler och inredningar i jugendstil, som t ex visades på konstindustriutställningen 1909. Gav ut boken Konsten och samhällets estetik 1913. Lästips: Form 1905, 1908 (möbler).

Lindekrantz, Bo

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, 1932-­97. Eget kontor tillsammans med Börje Lindau 1964-86. Utvecklade tillsammans möbler i skikt­limmat trä och metall. Samar­betade med Lammhults från 1965. Slog ige­nom 1968 med den Bauhausinspirerade serien S70 i kraftiga, lackerade stålrör. Pallmodellen med traktorsäte tillverkas fortfarande. Stolen Opalen med inskjutet armstöd var en av de vanligaste stolarna i offentliga miljöer under 1970- och 80-talen. Ritade snurrstolen Planka 1985 och soffsystemet Häcken för KF 1972; lampor för Orrefors, t ex Tubla 1978. Inredde Norrköpings stadsbibliotek 1971. Lunning­priset tillsammans med Börje Lindau 1969. Lästips: Svenska möbler 1890-1990, 1991; Form 1969, 1986:1.

Lindfors, Stefan

Finländsk designer och inredare, f 1962. Form­gav den insektsliknande bordslampan Scara­goo för Ingo Maurer 1987. Upp­märk­sam­mades för inredningen av restaurang Piégon i Helsingfors 1997. Gjort kaffeservisen EgO för Arabia och skålar och bestick i serien Tools för Hackman, regnkläder för Mari­mek­ko och glasserien Boy för Iittala i slutet av 1990-talet. Lästips: Mirja von Knorring: Fin­nish artists in the kitchen, 2000; Lindfors : rational animal, utställningskatalog, Helsing­fors 2000; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Lindgren, Herbert

Bokbindare och grafisk formgivare, 1919-87. Vid Bonniers förlag 1961-80. En av Sveriges främsta bokbandsformgivare under 1900-talet. Skapade dessutom många bokomslag, ofta med fotomontage. Lästips: Herbert Lindgren : moderna bokband, Länsmuseet i Linköping 1981.

Lindshammar Glasbruk AB

Glasbruk i Uppvidinge i Småland, grundat 1905. Övertagits av en norsk företagsgrupp i vilken även Hadeland Glassverk och Duka ingår. Tillverkning av hushållsglas och konst­glas. En specialitet var det s k arki­tek­turglaset, ett gjutet och ofta färgat tjockt glas. Under 1950-­talet var arkitekt Gunnar Ander verksam som formgivare och gjorde Lindshammar till glasbruket med färg. Övriga formgivare: Edvin Öhrström, Christer Sjögren och Tom Möller. Även Sigvard Bernadotte, t ex strama glas med silverrand vid mynningen, Inga Hallen­borg-Nord­ström och Carl Erik Göran­zon. Linds­­hammar pro­du­cerade 80 000 glas­bitar i grönt sodaglas till Öhrströms glas­obe­lisk vid Sergels torg. Nuvarande form­givare presenteras på hemsidan. Läs­tips: Antik&­Auktion 1983:11.

Lindstrand, Vicke (Viktor)

Glaskonstnär och keramisk formgivare, 1904-83. Vid Orrefors 1928-40. Gjorde graverat och emalj­målat glas och graalglas. Genombrott med Pärl­fiskare 1931. Introducerade ariel­tekniken tillsammans med Edvin Öhrström i slutet av 1930-talet. Knuten till Karls­krona porslinsfabrik 1935-36. Konst­närlig ledare vid Upsala-Ekeby 1942-50. Gjorde både unika föremål och serieproduktion, t ex elefanten i sex storlekar, eskimåer, potatisplockerska, snäckvaser, golvvaser, zebragrupp mm.

Gjor­de sin största insats som glaskonstnär vid Kosta 1950-73. Använde sin skaparkraft och idérikedom till allt från glasserviser som Me­lo­di 1958, Gracil 1962, till skulpturer, t ex mobilen Fågelflykt 1957. Känd för sina gra­verade vaser i kristall, t ex Tvätt, Träd i dim­ma och Höst 1950-51, till en början unika pjäser, men som senare serieproducerades. Serien Abstracta kom samma år. Gjorde den drygt 11 meter höga glasskulpturen Prisma för järn­vägs­parken i Norrköping 1967 och Grön eld i limmat planglas på Järnvägstorget i Umeå och Legend i glas i Växjö 1978. Gjorde glas vid Studio Glashyttan i Åhus hos Hanne­lore Dreutler efter pensioneringen från Kosta, t ex Linné­vasen. I Glashyttan i Åhus finns en permanent samling att bese. Lästips: Lars Thor, Legend i glas, 1982; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1951; Antik&Auktion 1988:10.

Lindström, Hugo

Industridesigner, f 1920. Designer hos Bolin­ders i Kallhäll på 1950-talet. Design­chef vid Perstorp 1957-60, t ex en snabbtelefon vid Elektro-Helios 1960-63. Ledde Electrolux-koncernens designverksamhet 1963-85. Form­gav huvudsakligen hushållsmaskiner. Initie­ra­de Föreningen Svenska Industridesigner, SID, 1957. Lästips: Lasse Brunn­ström, Svensk industridesign, 1997; Form 1963.

Lindström, Håkan

Grafisk formgivare, f 1935. Vid Bonniers förlag 1961-67. Formgivit böcker för förlag och museer samt årsredovisningar. Pro­fessor i grafisk design vid Konstfack 1987-94, vid Grafiska institutet 1994-98. Lästips: Svensk bokhandel 1996.

Lindström, Karl

Dekormålare, 1865-1936. Vid Rörstrand 1878-­1931. Gjorde under­glasyr­mål­ningar jäm­­sides med Alf Wallander. Gjorde jugend­vaser med stiliserade blad i relief. Visade vid Stockholmsutställningen 1897 en servis i blått med svenska slott och herrgårdar som motiv. Lästips: B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003.

Lindström, Waldemar

Modellör och verkmästare, 1875-1950. Vid Rörstrand 1897-1941. Modellerade 160 olika typer av djur; mest levande framstår hans katter, hundar och fåglar. Utförde många av Alf Wallanders modeller. Gjorde vaser i rouge flambé till Stockholms­ut­ställ­ningen 1897. Lästips: B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003.

Lindström, Åsa

Keramiker och formgivare, f 1956. Vid Rör­strand 1990-95, t ex servisen Opera. Frilans med egen ateljé i Gustavsberg. Gjort muggar med olika mönster och bilder från 1985. Gjort offentliga utsmyckningar vid Karolinska Insti­tutet och vid tunnelbane­stationen Ängbyplan i Stockholm. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000.

Lindvall, Jonas

Inredningsarkitekt, f 1963. Ritat villor, inrett restauranger och affärer, formgivit möbler, lampor och produkter för bl a Skandiform, David design och Annells ljus. Enkel, tidlös stil. Gjorde stereobänken Oak 1997 och den uppmärksammade kliss­mosstolen Oak 1999, kläd­hängar­serien Quasimodo 1995 m fl. Lästips: Möbler och rum : Jonas Lindvall, Malmö Museum, 1998; Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000; Form 2000:5.

Linton, Agneta 

Glasformgivare, f 1969. Verksam i egen regi från 1996. Arbetat med unika objekt och små serier i egen tillverkning, främst ugnsgjutet glas, både bruksföremål och skulpturala föremål. Medverkat i projektet Det transparanta huset; studerat och utrett möjligheten att använda betongglasmoduler i arkitekturen. Gjort en glasad fasad och entré i Lerum.

Lissitzky, El

Rysk konstteoretiker, konstnär och arkitekt, 1890-1941. Konstruktivist och länk mellan den sovjetiska och euro­peiska avant­garde­konsten. Formgav även möbler och porslin med kraftiga, geometriska mönster. Utbyte med Bauhaus på 1920-talet. Lästips: Victor Margolin, The struggle for utopia : Rodchenko, Lissitzky, Moholy-Nagy, 1997; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Lissoni, Piero

Italiensk arkitekt och möbelformgivare, f 1956. Startade tillsammans med Nicoletta Canesi Studio Lissoni 1987. Arbetat med arkitektur, möbeldesign och grafisk form­giv­ning. Ritat köksinred­ningar för Boffi och möb­ler för Cassina och Cappellini m fl med ett modernistiskt, avskalat formspråk.

Littleton, Harvey

Amerikansk glaskonstnär, f 1922. Pionjär inom studioglasrörelsen; byggde sin första glasugn 1962. Arbetat som lärare från 1951, först i keramik och senare i glas. Gav ut boken Glassblowing : A Search for Form 1971.

Littmarck, Barbro

Formgivare, f 1918. Hos juvelerarfirman W A Bolin 1941-84, där formgivarna var tämligen anonyma. Brett re­gister från stramt moderna till mer romantiska smycken. Hennes blomkorgsbroscher var mycket omtyckta. Formgivit kyrksilver, t ex kräkla och processionskors för Uppsala domkyrka. Gjorde även emaljfat vid Bolins emaljverkstad. Lästips: Anne-Marie Ericsson, Svensk smycke­konst, 1990.

Livstedt, Åke

Konst- och kulturhistoriker, f 1943. Konstkritiker i tidskriften Form från 1974 och i Svenska Dagbladet 1979-2001. Gjort insatser för svenskt konsthantverk och konstindustri genom förnyelsen av Nobelfestens dukning och av textilierna i Stockholms Konserthus. Stod för grundídén bakom satsningen i samband med Nobeljubileet 1991, då Karin Björquist, Gunnar Cyrén och Ingrid Dessau formgav servis, glas och bestick, resp linnedukar. Undervisat vid konstskolor i Norden och givit ut ett antal skrifter. Lästips: Stig Ramel, Pojken i dörren (kapitel), 1994; Antik&Auktion 1999:12 (Mannen bakom Nobelservisen).

Ljungberg, Anders

Silversmed och formgivare, f 1966. Arbetat i egen regi från 1995. Gjorde i början bl a stora halskragar, men har senare mest gjort corpusarbeten, t ex kannor och skålar. I sitt arbete frågat sig på vilket sätt formen styr våra handlingar och fått betraktaren att se föremålen på ett nytt sätt. Utvecklat sin analys om hur vi förhåller oss till och relaterar till föremålen omkring oss i boken Formu­leringar : människan, rummet, tingen 2003. Även formgivit för Boda Nova. Lektor vid Konstfack från 2000.

Ljungbergs Textiltryck AB  

Textiltryckeri för filmtryck i Floda, Väster­götland, grundat 1948. Erik Ljungberg spelade en viktig roll för svensk textil formgivning genom att skapa förutsättningar för att trycka textilmönster med stor kapacitet och kvalitet. Tryckte bl a alla  Josef Franks mönster för Svenskt Tenn och tyger för Astrid Sampe och NK:s Textil­kammare. Företaget övertogs 1985 av Kin­na­sand och ingick från 1999 i företagsgruppen SMG. Lästips: Form 1978:7; ASF.

Ljunggren, Mattias

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1956. Samarbetat med Källemo från 1993. Ritade stolen Cobra 1989 i ett försök att skapa den renaste formen av en stol; senare en fåtölj, soffa/dagbädd mm i Cobraserien. Gjorde stolen/fåtöljen Gute 1998 och Wasa 2000. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000. Lästips: Form 1996:6; Sköna hem 1997:10.

Ljunglöf, Lars (Erik)

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1924. Bildade HI-gruppen, Hantverks­mästare och Inredningsarkitekter, tillsam­mans med Stig Lönngren och Hans Kempe 1957. Gjorde inom HI-gruppen en av de första kromade stålrörsmöblerna på 1960-talet och en säng i mahogny och stålrör 1960. Hans möbler har tillverkats av Gärsnäs.

Loewy, Raymond

Fransk-amerikansk industridesigner, 1893-1986. Varuhusdekoratör och modeillustra­tör från 1919. Inledde sin legendariska karriär som industridesigner 1929, t ex med kylskåpet the Coldspot 1932, coca-colaautomater mm. Gjorde logotyper för Exxon och Shell på 1960-talet och rymd­far­koster för NASA under 1970-talet. Även form­­givit porslin mm. Gav ut boken Never Leave Well Enough Alone 1951, där han förde fram tesen att design blir lyckad om man kan skapa en helt ny form, men som ändå lätt känns igen. HonRDI 1939. Lästips: A. Schön­berger m fl, utg, Ray­mond Loewy : Pionier des Amerika­nischen Industriedesigns, 1990; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Form 1976:6/7.

Lokrantz, Kerstin

Klädformgivare, 1928-2000. Introducerade tonårs­modet i Sverige genom kon­fek­tions­före­taget Wahls 1950-57. Arbetade som frilans för film och teater och skrev böcker om sömnad, t ex Förklädesboken 1981, Stora enkla kläder : att sy själv 1990 m fl. 

Loos, Adolf

Österrikisk arkitekt och kul­tur­kri­tiker, 1870-1933, född i Brno, studier i Dresden och USA. Därefter verksam i Wien. Formgav enkla möbler och hushållsföremål, men gjorde sin största insats som skribent.  Skrev artikeln Orna­ment und Verbrechen 1908, på svenska 1985. Ville skilja design och konst åt och ansåg att  konsnären inte behövdes för formgivning av bruksföremål. An­såg all utsmyckning vara prim­itiv och slöseri med resurser. I sin egen formgivning lät han materialens egen textur ge en dekorativ verkan. Hans uppfattning gick emot jugendföreträdarna och Deutscher Werkbund m fl. Ritade bl a böjträstolar för Jacob & Josef Kohn i Wien 1899. Lästips: B Rukschio & R Schachel, Adolf Loos: Leben und Werk, 2:a uppl 1987; Werner Oechslin, Otto Wagner, Adolf Loos, and the road to modern architecture, 2002.

Louis Poulsen & Co  

Danskt belysningsföretag, grundat 1874. Kända för sin lamptillverkning. Sam­arbetade med Poul Henningsen från mitten av 1920-talet. Den första PH-lampan kom 1926. Arne Jacobsen formgav AJ-lamporna från slutet av 1950-talet. Övriga formgivare: Louis Poulsen, Alfred Homann, Vilhelm Wohlert, Henning Koppel, Verner Panthon, Jens Møller-Jensen m fl. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Lovegrove, Ross

Brittisk industridesigner, f 1958. Ritade produkter för AEG, Sony och Apple 1983-84. De­signer hos Knoll International i Paris 1984-87. Därefter eget designkontor. Ritat möbler och armaturer för Herman Miller, Cappellini och Arteluce m fl, t ex stolarna Crop och Bone 1996. Gjort berömd termoskanna för Alfi och vattenpanna för Hackmans Tools-serie. Lästips: Supernatural : the work of Ross Lovegrove, 2004; Form 1995:1, 1996:6.

Lund, Alice  

Textilkonstnär, 1900-91. Startade egen väv­ateljé, Alice Lund Textilier, 1936, först i Domnar­vet och från 1950 i Hytting utanför Borlänge och blev kvar som konstnärlig ledare till 1971. Skapade handvävda textilier för offent­lig miljö, kyrkor, skolor, teatrar etc, i nära samarbete med arkitekter. Gjorde mönster för Borås Jacquardväveri m fl. Lågmält, abstrakt formspråk inspirerat av naturens färger och former och har beskrivits som en lyrisk funktio­nalist. Lästips: Richard Sangwill, Alice Lund textilier AB 1934-1992, 1994; Form 1962, 1967; ASF.

Lundberg, Willy Maria

Journalist, 1909-2004. Anställd vid Expressen 1957-65 och Aftonbladet 1965-68. En av pionjärerna inom konsumentupplysningen. Gav ut flera böcker, bl a Träslottet 1966, som hon skapade i Hälsingland. Debatterade slit och släng med Lena Larsson på 1960-talet. Läs­tips: Antik&Auktion 1983:5 (Om Träslottet).

Lundgren, Bertil 

Skulptör och keramisk formgivare, f 1934. Formgivare 1974-79 och museichef  1979-96 vid Rörstrand. Gjort unika föremål, drejat gods, skulpturer och konstgodsserier. Gjorde Hållfastmodellen 1976. Även gjort keramiska utsmyckningar, t ex för Brunnsgården i Alingsås 1979.

Lundgren, Gillis

Möbelformgivare, f 1929. Tillhörde första generationens formgivare hos Ikea. Anstäl­ldes 1953 med anställningsnummer 0004. Utvecklade fåtölj Ägget, bord Scriva och bokhylla Regal under 1950-talet och introducerade också de monterbara möblerna för Ikea. Gjorde stol Ögla i kompositmaterial, hurts Tore m m under 1960-talet. Senare har tillkommit många välkända modeller, t ex fåtölj Mila och Tait, bokhylla Billy m fl. Verksam för Inter-Ikea i Schweiz 1987-2001; efter det fortfarande verksam med formgivning för Ikea – efter 50 år.

Lundgren, Tyra

Målare, skulptör, keramiker och glas- och textilkonstnär, 1897-1979. Vistades i Italien i slutet av 1920-talet. Från 1929 atelje i Paris. Keramik: Knuten till Arabia 1924-37; konstnärlig ledare vid Rörstrand 1929-30. Gjorde serviserna Läckö och Palma för Rörstrand. Knuten till Sèvres i Paris 1931-39. Vid Gustavs­berg 1940-50.

Kraftfull, dekorativ stil med raffinerade glasyrer. Vanliga motiv var fåglar, fiskar och porträtt, många själv­port­rätt. Gjort stora offentliga utsmyck­ningar bl a i Borås krematorium 1944 och Näm­forsens maskinhall 1951. Glas: Formgav glas för Riihimäki på 1920- och 30-talen. Samar­be­tade med Paulo Venini 1937-51. Ritade glas för Kosta 1935 och för Reijmyre 1960. Övrigt: Gjorde textilmönster för Licium på 1940-talet och det kända mönstret Solrosor för NKs Textilkammare. Hade ateljé i Fide på Gotland. Skrev boken Lera och eld 1946 och Fagert i Fide 1961 m fl. Flitig skribent i Form om svenkt och europeiskt konsthantverk. Läs­tips: Tyra Lundgren : tapisserier, bronser, stengods mm, Malmö museer, 1969; Lena Sallander, Tyra Lundgren : inte bara fåglar, ingår i Gotländskt arkiv 1991; I Rosén, Fem tidiga glaskonstnärinnor, 1993; Form 1934, 1940, 1943, 1944 (Borås krem), 1947, 1965, 1980:1; Antik&Auktion 1978:6, 1997:2.

Lundh, Sven

Intendent och företagare, f 1925. Intendent vid Smålands Konstarkiv 1963-2003. Var med och startade Bruno Mathsson International för lansering av superellipsbordet i mitten av 1960-talet. Startade Collection Källemo AB 1970 i Värnamo. Utvecklat samarbetat med och marknadsföringen av nyskapande och provocerande formgivare och konstnärer. Gjort utställningar om konst och möbler och myntat begreppet ”ögats slitage”. Givit ut boken Linton, Lundh, Carvaggio 2004. Lästips: Form 1988:1, A&A 2000:3.

Lundin, Ingeborg

Glaskonstnär, 1921-92. Vid Orrefors 1947-71. Gjorde enkla, spröda och graciösa föremål, t ex vaserna Timglas 1953 och Äpplet 1955/57. Gjorde vaser och skålar med informell, gra­ve­rad dekor och serviser, t ex Carina 1961. Allt i motsats till det tidigare, svenska praktglaset. Hon har kallats det svenska glasets luftande. Form­gav också en stor rund glaslampa 1961. Slutade vid Orrefors i sam­band med glasindustrins kris 1971. Gjorde efter ett långt uppehåll en serie kraftfulla, färg­mättade vaser i arielteknik vid Målerås glasbruk 1990-91. Lunningpriset 1954. Läs­tips: Fiell, Scandinavian design, 2002; Antik&Auktion 1991:2.

Lundström, Nils Emil

Konstnär och dekormålare, 1865-1960. Vid Rörstrand 1896-1935 samtidigt med Alf Wal­lander. Gjorde vaser med under­glasy­rmål­ning i jugendstil kring sekelskiftet 18/1900. Använ­de ibland s k uralgul glasyr. Arbetade även med stengods i liten skala. Målade Waldemar Lindströms figuriner. Lästips: B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003.

Lunningpriset

Frederik Lunning, 1881-1952, drev filial till Georg Jensen och agentur för Den Kongelige Porcelainsfabrik i New York. Han instiftade ett pris på initiativ av Kaj Dessau, som årligen delades ut 1951-70 till två ”begåvade och särpräglade nordiska konsthantverkare eller konst­industri­personer, företrädesvis unga, för vilkas konstnärliga utveckling och praktiska insats ett väl planlagt längre studieuppehåll i utlandet kan vara av stor, kanske avgörande betydelse”. Priset kom att betyda mycket för nordisk formgivning och 44 pristagare ut­sågs genom åren. Lästips: The Lunning Prize,  Na­tio­­nal­mu­seum, utställningskatalog 1986:489.

Luterkort, Einar

Skulptör, 1905-81. Utöver sitt konstnärsskap även verksam vid Upsala-Ekeby 1930-32. Gjorde vaser med figurer i relief och stora fat med drastiska djur­figurer. Upphovsman till den flicka som kom att pryda många askfat från Upsala-Ekeby, av andra konstnärer kallad dagg­masken. Lästips: Estelle Schlossman, Ler­gods­konst­närer, 1996.

Luxus

Belysningsföretag i Vittsjö i Skåne, grundat av Uno Kristiansson 1950. Se Kristiansson, Uno.

Lynd, Jacki  (Jacqueline)

Keramiker, f 1948. Född och utbildad på Irland och i England. Vid Rörstrand 1974-90, t ex serviserna Isolde, Birgitta 1976, Japonica, Jenny 1977, Ingrid, Sierra, Maj, Nordica 1978, Nocturn, Prince, Fjord 1979, Dia­mant 1982, Galaxy 1984, Fleur 1985, Lili 1987, Linnéa och Spira 1989. Även gjort unikt sten­gods. Anlitad av Höganäs Boda Nova 1990-92, t ex Haga, Berry och Chess Blue. Efter det arbetat som frilansdesigner för porslin, keramik och glas i Sverige, Tyskland och Turkiet. 

Lynge-Ahlberg, Einar

Målare och keramiker, 1930-80. Knuten till Rörstrand 1954-57. Gjorde unikt stengods, vaser och skålar i strama former och med mörka, matta glasyrer och ristad dekor.

Lynggaard, Finn

Dansk keramiker och glaskonstnär, f 1930. Egen keramisk verkstad från 1956. Gjort klas­siskt stengods men även modernt i pop-art-stil. Även arbetat med glas. Grundade ett museum 1986 i Ebeltoft på Jylland med studioglas av över 500 konstnärer från ett 40-tal länder. Gav ut boken Keramisk håndbog 1968, på svenska Keramisk handbok 1969.

Lysell, Ralph

Industridesigner, 1907-87. Den främste före­trädaren för strömlinjeformen i Sverige. Gjor­de efter Gösta Thames’ idé och även till­sam­mans med Hugo Blomberg en modell till Erics­sons Erico­fonen, Kobran, 1941. Det tog åtta år innan man be­slut­ade om tillverkning. Skrev om Industrial design i Form 1943. Läs­tips: Lasse Brunn­ström, Svensk industri­de­sign, 1997.

Lütken, Per

Dansk glasformgivare, 1916-98. Konst­närlig ledare vid Holmegaards Glasvaerker från 1942. Förgrundsgestalt inom dansk glaskonst under ett halvt sekel. Experi­men­terade med olika metoder, t ex Lavaglaset i slutet av 1960-talet. Gjorde färgat glas i organiska, enkla former och ett stort antal serviser. Gav ut boken Glas er liv/Glas är att leva 1986. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002; Antik&­Auktion 1997:3.

Lönegren (-Jerkman), Gertrud

Keramiker, 1905-70. Delvis utbildad i Wien. Vid S:t Eriks Lervaru­fabriker 1932-36. Svarade för en stor del av produktionen, t ex konstgods och fruktservisen Gert­rud och djur i lergods med färgglada glasyrer och det s k Cypern-godset. Vid Rörstrand 1936-41. Gjorde frukt- och pryd­nads­serviser som Kreta, Miranda, Prima Vera, Bohus och Blanche. Lästips: Estelle Schlossman, Lergodskonstnärer, 1996.

Lötz

Glasbruk i Böhmen, nuvarande Tjeckien. Över­togs 1840 av Johann Lötz. Kända för sitt iriserande glas från 1898, inspirerat av Tif­fany, men i mer kraftfulla jugendformer. La­des ner 1940. Lästips: H Ricke, utg, Lötz Böh­misches Glas 1880-1940 1-2, 1989.

McCardell, Claire

Amerikansk modeskapare, 1905-58. Skapade en serie funktionella och sportiga klassiker un­der 1940-50-talen, bl a kläder i yllejersey och skjortblusklänningen.

Mackintosh, Charles Rennie

Brittisk arkitekt och möbelformgivare, 1868-1928. Knappt, stramt formspråk, inspirerad av nygotiken och Japan. Förgrundsgestalt för den geometriska jugendstilen. Påverkade särskilt de s k secessionistera i Wien. Berömd för privatbostaden Hill House 1903 och The Glasgow School of Art 1909. Gjorde även inredningen, eftersom han ville förena byggnaden och innehållet till ett komplett konst­verk.

Form­gav glas, textilier och metallarbeten. Hade inget till övers för arts & craft rörelsens hantverksideal. Hans formspråk byggde på kontrasten mellan räta linjer och mjukt böjda kurvor. Ri­tade stolar med raka, höga, utdragna ryggar. Samarbetade med formgivaren och hustrun Margaret Macdonald. Hans möbler upptäcktes på nyt och fick en renässans på 1950-talet. Cas­sina har rättigheten till hans möbler. Lästips: T Howarth, Charles Rennie Macintosh and The Modern Movement, 1953; R Billcliffe, Char­les Rennie Mackintosh: The Complete Furni­ture, Furniture Drawings & Interior Designs, 1979; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; John McKean, Charles Ren­nie Mackintosh, 2000; E Swinglehurst, Char­les Rennie Mackintosh, 2001; Form 1969; Antik&Auktion 2003:12.

Magistretti, Vico

Italiensk arkitekt och möbelformgivare, f 1920. Ritat kontorshus och inredningar. Formgav stolen Carimate 1956 i rödmålat trä och plaststolen Selene 1969 för Artemide. Den senare bidrog till att plastmöbler fick en nymodern framtoning. Känd för stolen Sind­bad för Cassina, ett nytt koncept för sitt­möb­ler, ett hästtäcke kastad över en sittmöbel. Form­givit lampor för Artemide, t ex bords­lampan i metall, Eclisse och den skulpturala golvlampan Chimera 1966. Gjort servisen Rim för Rörstrand 2001. HonRDI 1992. Lästips: Vico Magistretti : elegance and innovation in post­war Italian design, utställningskatalog, Lon­don 1991; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Magnussen, Erik

Dansk industridesigner, f 1940. Började som keramiker. Gjorde serviserna Termo 1965 och Hank 1971 för Bing & Grøndahl. Formgivit lam­por, husgeråd och möbler i funktio­na­list­isk stil. Ritade Z-stolen i stålrör 1968. Gjorde en serie kärl i stål och plast, t ex termoskanna för Stelton 1975/76 och stålrörsstol i ett stycke för Paustian 1989. Knuten till Georg Jenssen från 1978. Gjort stolen Chairik i stålrör och plywood 1997. Lunningpriset 1967. HonRDI 2001. Läs­tips: H Sten Møller, Erik Magnussen, 1990; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1967.

Mago  

Eg Max Goldstein. Tysk-svensk teater­konst­när, f 1925. Gjort kostymer för teater, revy och film. Skrev memoarerna Klä av, klä på… 1988.

Mah-Jong

Klädfirma i Stockholm 1966-76. Startades av Helena Henschen, Veronica Nygren och Kristina Torsson. Gjorde svensktillverkade kläder i mönstrade, mjuka tyger för alla åldrar. Mah-Jong blev ett begrepp för anti­mode med politiska förtecken. Åter aktuella med utställning 2003 producerad a Riksutställningar m fl. Lästips: Salka Hallström Bornold, Det är rätt att göra uppror, 2003; Fataburen 1988; Form 1966, 1976:8. 

Majorelle, Louise

Fransk möbelformgivare, 1859-1926. Led­ande företrädare för art nouveau/jugend-stilen i Frankrike. Ritade utstuderade jugendmöbler, men även stolar och möbler för mass­pro­duk­tion. Kring 1900 en av Europas ledand tillverkare av jugend/art nouveau-möbler. Övergick till art déco-stilen efter 1925. Läs­tips: Alastair Duncan, Louis Majorelle : master of Art Nouveau design, 1991. Lästips: Form 1908, 1912 (exempel på möbler).

Malinovski, Arno

Dansk skulptör och formgivare, 1899-1976. Vid Den Kongelige Porcelains­fabrik 1921-35. Gjorde utsökta figuriner, t ex De fem ver­dens­dele, Islandsk pige och Bruden. Visade en ser­vis i art déco-stil vid Parisutställningen 1925. Ritade smycken för Georg Jensen från 1936. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Malmsten, Carl

Inredningsarkitekt, möbelformgivare och pedagog, 1888-1972. Ritade möbler för ar­bets­rum­men och Rådssalen i Stockholms stads­hus, invigt 1923, bl a en skrivstol 1916. Startade egen snickeriverkstad samma år. Ri­tade möbler för privatvåningen på Ulriksdals slott 1923, Stockholms konserthus 1926 och Svenska Tändsticksbolagets hu­vud­kontor 1926-­28. Gjorde exklusiva möbler med intar­sia.

Grundade Firma Carl Malmsten 1933. In­spi­rera­des av både all­moge­­tradition och 1700-tals­klassicism. Reagerade mot funk­tio­nalis­men och formulerade sitt ideal om en organisk stil byggd på svensk natur och tradition. Ut­veck­lade under 1940- och 50-talen serie­till­verkade möbler och sam­ar­be­tade med olika tillverkare, de s k Nyckel­bröderna. Grundade Olofskolan i Stockholm, Capellagården på Öland, Nyckel­vikskolan på Lidingö och Malm­­stens verk­stads­skola i Stockholm. Exem­pel på möbler: fåtöljerna Jättepaddan 1934, Advokaten 1936 och Samsas 1960. Stolarna, och möbelserier i förekommande fall, Lilla Åland 1940, Var­dags 1943, Herr­gården 1948, Talavid 1955 och Lilla Kina 1958. Skrev flitigt i Form, t ex om Skol­slöjd­en 1921-23 och om Ögat och handen i upp­fost­rans tjänst 1929. Lästips: National­mu­seum, utställningskatalog 1944:­102; E Wen­ner­holm, Carl Malmsten hel och hållen, 1969; Reijo Rüster, Carl Malmstens möbler för svenska hem, 1978; Carl Malm­sten 100 år, Nationalmuseum, utställnings­katalog 1988; A G Wahlberg, Carl Malm­sten, 1988; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1919, 1920, 1933, 1972:8, 1988:7; Kulturen 1980; Antik­&­Auktion 1988:6, 1997:10; ASF.

Carl Malmsten AB

Carl Malmsten-butiken har funnits på Strandvägen i Stockholm sedan 1940-talet.

 Carl Malmstens Arkiv

Carl Malmstens efterlämnade ritningar för möbler, inredningar, till tyger och tapeter, teckningar, akvareller och fotografier finns i Dieselverkstaden i Nacka, öppet för besök och sökningar i registren.

 Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design

 Linköpings universitet

Ursprung i Olofsskolan 1927 och Carl Malmstens verkstadsskola 1930, grund­ade av Carl Malmsten. Eleverna fick en ”teknisk, konstnärlig utbildning” med ”hand och tanke i skapande samverkan”. Ändrade namn till Carl Malmstens skola 1996. Utgör en del av Lin­köpings uni­ver­sitet från 2000 men även med verksamhet i Stockholm. Program: mö­bel­snickeri, möbelkonservering, möbel­design, möbeltapetsering och gitarr­byggeri. Lästips: Antik&Auktion 1987:6.

 Carl Malmsten Nu AB

Företaget ger yngre förmågor med anknytning till någon av Carl Malmstens deisgn- och hantverksutbildningar möjlighet att få producera och visa upp sina alster för en större publik.

Mannerheim, Lillemor

Keramiker och tecknare, 1927-1994. Vid Gef­le Porslinsfabrik 1949-57. Gjorde djurfigurer, vaser och skål­ar, ofta med svart Manganiaglasyr. Vid Rör­strand 1960-64. Gjorde djurfigurer, bisonoxe, giraff och himalayabjörn, men även teservisen Hya­cint. Formgav även möb­ler samt glas för Hov­man­torp. Gjorde en serie svart­vita djurfigurer för Arabia åt Världs­natur­fonden. Lästips: Antik­&­­Auktion 1992:11 (Om hemmet i Hällekis).

Marcks, Gerhard

Tysk keramiker, skulptör och grafiker, 1889-1981. Konstnärlig ledare för keramik­verk­städer­na vid Bauhaus 1919-25. Arbetade med enkla, stiliserade, expressionistiska dekorer. Ritade även husgeråd, t ex kaffe­pumpa för Jenaverken, som mark­nads­för­des i Sverige som Don Pedro av Nils-Johan under 1950- och 60-talen.  Lästips: Gerhard Marcks : 1889-1981, 1989.

Mari, Enzo

Italiensk designer, designteoretiker och konst­när, f 1932. Nymodernist med enkla men nyskapande och lättpro­du­cerade former. Ritat skriv­bords­pro­dukter i plast och metall och även träpussel för Danese från 1957. Gjort keramiska fat och kärl och ritat stolar, t ex Sof Sof 1971 och upphängningskrokar för Za­not­ta. Inspirerat yngre formgivare och åter uppmärksammad på 1990-talet och kring sekelskiftet 2000, efter postmodernismen, bl a för möbler för Thonet och japanska Muji. HonRDI 2000. Lästips: Francois Burkhadt, Enzo Mari, 1997.

Marimekko Oy

Finländskt textilföretag, grundat 1951 av  Armi och Viljo Ratia. Marimekko betyder Klänning för Mari. Revolutio­nerade kläd­stilen med enkla och färg­starka kläder. Formgivare: Maija Isola, Vuokko Eskolin-Nurmesniemi, Liisa Suvanto, Annika Piha-Rimala, Risto­matti Ratia, Marja Suna, Katsuji Wakisaka, Fujiwo Ishimoto, Penti Rinta, Albert Turick, Antti Eklund, Kristina Isola, Mika Piirainen och Anna Danielsson. Kläderna och mönstren gjorde företaget världsberömt. Annika Rimala gjorde en kollektion i randig trikå, Tasaraita, i slutet av 1960-talet. Eget textiltryckeri och egna butiker, vilka förutom kläder och texti­lier också säljer väskor, ljus mm. Brita Flan­der har t ex formgivit glas under 1990-talet. Tryckte en klassiker­kollektion till 50-årsjubileet 2001. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scan­dinavian design, 2002; Marimekko : fabrics, fashion, archi­tecture, 2003; Form 1964.

Marinot, Maurice

Fransk glaskonstnär och målare, 1882-1960. Började som målare och tillhörde fauvisterna, men arbetade med glas 1911-37, t ex flaskor, vaser och skålar i plastiska, skulpturala for­mer, ibland med luftbubblor och färgstänk i glaset eller med etsade figurer. Donerade en stor samling till Malmö konstmu­seum. Lästips: G Janneau, Le Verre et  l’art de Marinot, 1925.

Mariscal, Javier

Spansk illustratör och industridesigner, f 1950. Spaniens ledande designer vid 1900-talets slut. Gjort inredningar och möbler i nymodernistisk stil men med postmodernistiska inslag och starka färger, t ex möbelserien Amoral Furniture 1995. Även ritat humoristiska textilmönster. Deltog i Memphis­gruppens första visning i Milano 1981 med tevagnen Hilton. Ritade den olym­piska maskoten Cobi till OS i Bar­ce­lona 1992. Utformade de svenska social­demokraternas partisymbol 1993. Lästips: E Dent Cood, Javier Mariscal : designing the new Spain, 1991; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Form 1987:1, 1989:6, 1992:4.

Markelius, Sven

Arkitekt, 1889-1972. En av den svenska funk­tiona­lismens förgrundsgestalter. Ritade Hel­sing­borgs konserthus och KTH:s kårhus kring 1930, höghus på Gärdet i Stock­holm, Sveriges första kollektivhus 1935 och Folkets Hus i Stockholm. Spelade stor roll för planeringen av Vällingby på 1950-talet. Inredde Epa-baren i Stockholm 1936 med klassiska stålrörsstolar, tillverkade av Stockholms Nya Järnsängsfabrik. Stolen för Helsingborgs konserthus, tillverkad av Svenska Möbelfabrikerna, en stapelbar, enkel stol, har stått i de flesta svenska Folkets hus och samlingslokaler. Gjorde även böjträmöbler för Gemla och möbler för NK. Ritade textilier med geo­met­riska mönster, t ex berömda Pythagoras 1952, Prisma och Set Square. Ritade även silver, t ex teservis och samovar för Borgila på 1920-talet. Lästips: Eva Rudberg, Sven Markelius, arkitekt, 1989; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1972:­5/6, 1990:3; Antik&Auktion 2000:11; ASF.

Marongiu, Marcel

Fransk-svensk klädskapare, f 1962. Utbildad i Sverige och verksam i Frankrike. Eget företag från 1987. Blandat äldre stilar, folk­lore och mer modern stil och skapat figurnära och kvinnliga plagg. Även utökat med heminredningsdetaljer. Lästips: Form 1991:­6/7.

Martin, Edna

Textilkonstnär, 1908-2003. Konstnärlig ledare för Svensk Hemslöjd 1945-51. Vid Mölnlycke Väfveri i början av 1940-talet. Chef och konst­­­närlig ledare för Handarbetets Vänner, HV, 1951-­77. Lärare på Konstfack från 1957. Verksamhet i egen regi från 1977. En av centralgestalterna inom svensk tex­til­konst. Anlitade kända konstnärer för textil­form­giv­ning för HV, t ex Siri Derkert och Olle Baertling. Arbetade med alla typer av inrednings- och klädtyger och mönster för industrin, men också konstnärliga bro­de­ri­er, t ex det nai­vist­iska broderiet När skön­heten kom till byn 1941. Lästips: Walde­mars­udde, utställ­nings­katalog 1991; Svenska textilier 1890-1990, 1994; Form 1946, 1983:6; Antik­&­Auktion 1994:1; ASF.

MasOlle, Helmer

Konstnär, 1884-1969. Porträtt- och landskaps­målare. Ritade karossen till Volvos första per­son­vagns­modell ÖV 4 och Volvo-märket 1926. Även uppföljarna PV 651 1929 och 652 1930. Lästips: Lasse Brunnström, Svensk in­dustridesign, 1997.

Mathsson, Bruno

Möbelformgivare och arkitekt, 1907-88. Prakti­serade i fadern Karl Mathssons snickar­verkstad. Gjorde sin första stol med hängande sadel­gjords­matta, Gräshoppan 1931, för Vär­na­mo lasarett. Studerade ”sittandets mekanik” i början på 1930-talet och konstruerade arbets­stolen, vil­stolen och ligg­stolen. Gjorde även ett slagbord. Ställde ut sin arbetsstol och vil­stolar i lamellimmat böjträ på Röhsska museet 1936. Museum of Modern Art i New York köpte hans stolar till sitt café.

Grund­mo­deller­na utvecklades till nya modeller, t ex arbets­stolen Eva 1941, Miranda 1942 och vilstolen Pernilla 1943 och 1969. Konsturerade super­ellips­bordet med spännben i metall till­sam­mans med Piet Hein 1964. Ritade fåtöljen Jet­son med rund fot i stålrör 1966, i ny variant 1969 och fåtöljen Karin 1969 för Dux. Ut­veck­­lade från mitten av 1940-talet hus­kon­struk­­tioner med väggar av glas och be­tong­golv, bl a för firma Karl Mathsson i Vär­na­mo 1950. Ritade Kostas utställningshall 1954. Dux över­tog 1978 tillverkningen av den klas­siska kollek­tionen, medan möbler för kon­tors­miljö fortsatte inom firman Mathsson Inter­na­tio­nal, grundad 1964. En av fyra svenskar som fått den brittiska utmärkelsen HonRDI, 1978. Lästips: I Böhn-Jullan­der, Bru­no Mathsson: Möbelkonstnären, glas­hus­arki­tek­ten, människan, 1992; Carl Chris­tians­­son, Bruno Mathsson: Dikten om män­niskan som sitter, 1992; Nationalmuseum, ut­ställ­­ning­s­katalog 1993:559; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Polster, Design­directory, 2001Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1964, 1998:6; Antik&Auktion 1987:10, 2000:11; Sköna hem 2003:1.

Bruno Mathsson International och Bruno Mathsson Center finns i ­Värnamo.

Mattsson, Johnny

Konsthantverkare och formgivare, 1906-70. Utförde väggdekorationer, dopfuntar, skulpturer, kärl och nyttoföremål i olika träslag. Utnyttjade träets egenskaper i strama, behärskade former. Ritade även glas för Reijmyre glasbruk på 1950- och 60-talen. Offentliga utsmyckningar, t ex dörrar för Sundsvallsbanken i Gävle, dopfunt till flera kyrkor mm. Lästips: Hans Lidman, Johnny Mattsson : träkonstnär, 1976.

Maugham, Syrie 

Engelsk inredare, 1879-1955. Butik i London under 1920-talet. Ledande inredare under 1930-­talet. Blandade elegant komfort med mo­dernitet. Känd för sitt White Room med en blandning av strukturer och vita nyanser. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pion­järer, 1999.

Maurer, Ingo

Tysk grafisk formgivare och belys­nings­de­signer, f 1932. Förnyat och utvecklat artificiellt ljus till en rörlig ljuspoesi i både litet och stort format. Gjorde den uppblåsta glödlampan Bulb 1966 och senare Light Structure. Samarbetat med modeskaparen Issey Miyake. Lästips: H Bauer, utg, Ingo Maurer: Making Light, ty och eng, 1992; Ingo Maurer : Passion for light, utställningskatalog 2001.

Medbo, Mårten

Glaskonstnär, f 1964. Verksam i egen regi från 1992. Gjort teknikskt avancerat glas med ett uttrycksfullt formspråk, t ex Fönsterglas 1997 och Dubbelvas 1999. Även arbetat med keramik och stengods. Gjort en väggrelief, Betongraster, för Säveskolan i Visby 2001. Lästips: Form 1999:6, 2001:2.

Meissen

Europas äldsta porslinsfabrik, grundad 1710, nära Dresden. Varken jugendstilen eller funk­tio­na­lis­men har satt sina spår i servis­pro­duk­tionen. Konstnärlig förnyelse genom Paul Scheurich på 1920-talet, som förnyade och moderniserade figurinkonsten.

Melanton, Kaisa

Textilkonstnär och målare, f 1920. Egen verkstad från 1946. Konstnärlig ledare för Märta Måås-Fjetterström AB, MMF, 1970-75. Konst­när­lig råd­givare hos Handarbetets Vänner, HV, 1979-­90. Hör till den fria konstnärliga tex­tilens pionjärer, t ex ridå för biografen Flamman i Stockholm 1951, applikationen Lycko­hjulet 1961 och dubbelväven Histo­­rieboken 1957. Gjort textila kompositioner för Stockholms konserthus 1999-2003, draperier/gobelänger vävda av HV och matta för Gustav V:s rökrum, vävd av MMF. Även ritat linnevaror och mattor för industriell tillverkning. Huvudlärare vid Konstfack 1969-79. Lästips: Svenska textilier 1890-1990, 1994; Kaisa Melanton : målningar, vävar, teckningar, Konstakademien, utställ­nings­katalog 1997; Skisser och färdigt, utställ­ningskatalog, Kal­mar 2002; Form 1962, 1996:6; ASF.

Melin, John

Grafisk form- och idégivare, 1921-92. Vid reklambyrån Svenska Telegrambyråns filial i Malmö 1939-66, därefter vid Arbmans till 1976. Gjorde tillsammans med Anders Öster­lin en rad epokgörande insatser för olika före­tag, t ex för Trelleborgs Gummi­fabriker och för Moderna museet från 1958. Gjorde märket för NordForm 90. Gjorde upp­märk­sam­made förpackningar för Boda Nova på 1970-talet och formgav Vin&­Sprits röd­vins­glas med stjärna. Spirituellt och exakt form­språk. Läs­tips: John Melin till exempel : en hyllning till det enkla, vackra—, 1999; Form 1992:6, 2000:1.

Mellor, David

Brittisk designer och producent, f 1930. Storbritanniens ledande designer av matbestick, mest i rostfritt stål, t ex Pride 1957, Provençal 1973 och Odeon 1986. Enkelt och elegant form­språk. Arbetat för Walker & Hall i Sheffield. Egen firma från 1974.

Memphisgruppen   

Italiensk anti design grupp av arkitekter och formgivare, som leddes av Ettore Sottsass. Visade sin kol­lektion första gången 1981. Protesterade mot modernismen och den etablerade smaken och spelade stor roll för postmodernismen framväxt under 1980-talet. Namn efter den egyptiska staden Memfis och Bob Dylans musik. Ville eg inte be­näm­nas postmodernistisk, utan ”den nya internationella stilen”. Experiment, symbolvärden, uttrycksfullhet och dekorativa ornament skulle var tillåtet. Med­lemmar: Martine Bedin, Andrea Branzi, Aldo Cibic, Michele du Lucchi, Nathalie dy Pasquier, Michael Graves, Hans Hollein, Arata Isozaki, Terry Jones, Shiro Kuramata, Javier Mariscal, Alessandro Mendini, Paola Navone, Peter Shire, Ettore Sottsass, George James Sowden, Studio Alchymia, Matteo Thun, Masanori Umeda, Marco Zanini. Lästips: Sara Kristoffersson, Memphis och den italienska antidesignrörelsen, Göteborgs univ 2003; Sköna hem 2002:11.

Mendini, Alessandro

Italiensk arkitekt, designer och teoretiker, f 1931. Redaktör för tidskrifterna Casabella 1970-76 och Domus 1979-84. Bil­dade gruppen Alchimia tillsammans med Andrea Branzi och Ettore Sottsass i slutet på 1970-talet. An­såg att modern design inte kom längre. Gjorde om och dekorerade designklassiker som Mar­cel Breuers Wassilystol och Thonets öglestol och kallade det Redesign i postmodernistisk anda. Deltog också i den post­mo­der­nistiska Mephis­gruppen från 1981. Estetisk rådgivare för Alessi från 1978. Lästips: Alessandro Mendini, 2001; Form 1995:1; Arkitektur 1991:4.

Metallum

Galleri och butik i Stockholm och som sedan tjugo år drivits av en grupp metallkonstnärer. Gruppen består av Jesper Blomquist, Ingrid Bärndal, Maria Börjesson, Marita Carlborg-Olsson, Jan Dahlberg, Niklas Ejve, Monica C Fällberg, Wolfgang Gessl, Owe Egon Grandics, Kerstin Gustavsson, Olle Olls, Anders Olsson, Michael Persson-Carling, Sebastian Schildt, Torbjörn Testad och Pamela Wilson.

Meyer, Grethe

Dansk arkitekt och industridesigner, f 1918. Utvecklade tillsammans med Børge Mogen­sen skåpsystemet Boligens Byggeskab 1956. Ritat glas för Kastrup Glasvaerk, t ex de sta­pelbara dricks­glasen Stub 1959 till­sam­mans med Ibi Trier Mørk. Periodvis arbetat för Den Kongelige Porcelainsfabrik, t ex ser­viserna Blåkant 1965, Hvidpot och Ildpot 1976 och Picnic tillsammans med Ole Kortzau 1982. Även gjort bestick för Georg Jensen 1991. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Mies van der Rohe, Ludwig

Tysk-amerikansk arkitekt och designer, 1886-1969. En av de största och mest inflytelserika inom 1900-talets arkitektur och design. Ar­be­tade hos Peter Behrens 1908-11. Eget arki­tekt­­kontor i Berlin från 1911. Ritade sky­skrap­or och hus av glas och armerad betong. Rektor för Bauhaus 1930-33. Verksam i USA från 1937. Myntade begreppet ”less is more” dvs att hitta det bästa i det enkla.

Ritade i slut­et av 1920-talet numera klas­siska möbler i stålrör för Knoll, flera tillsammans med arki­tekten och designern Lily Reich: stolen MR20 och MR10 av cantilevertyp, dvs med rundat stål­rörs­stativ, 1927; den berömda stolen MR90, Barcelona, enkel x-formad metallram med skinnklädda dynor; stolen MR50, Brno, 1929/30; vilstol 1931; stol MR70, Tugendhat i stålrör och med skinnklädsel, 1929/30. Stor påverkan på senare formgivare, t ex Marcel Breuer, Poul Kjaerholm m fl. Läs­tips: Mies van der Rohe : architecture and design—, Vitra design museum 1998; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Richard Padovan, Towards universality : Le Corbusier, Mies, and De Stijl, 2002.

Miyake, Issey

Japansk textilformgivare och modeskapare, f 1939. Visningar i New York och Tokyo 1971 och i Paris från 1973. Utvecklat en formpressningsteknik för plissering, som han kallar taktila rustningar. Hans kläder har visats på museer och på teaterscener runt om i världen. HonRDI 1988. Lästips: Kazuko Sato, Issey Miyake : making things, 1999; Form 1983:7, 1991:3.

Mjölby Decouperfabrik

AB Mjölby Intarsia

Mjölby Decouperfabrik från 1909 om­bildades till aktiebolaget Mjölby Intarsia 1917. Knut Werner Dahlström hade konstruerat om en symaskin till en fanér­såg för at kunna göra intar­sia­in­lägg­ningar. Sonen Gösta Dahlström övertog företaget 1943. Erik Mattsson var konstnärlig ledare och gjorde själv många arbeten, ibland med 30 olika träslag. På 1930-talet gjorde Einar Forseth intarsia för LO-borgen i Stockholm. Gerhard Malmberg blev känd för sina intarsiaporträtt. Även Birger Ekman var verksam för företaget.

Mobilia

Dansk  möbel- och designtidskrift 1955-84, fortsättning av tidskriften Møbler. Kontro­versiell och experimentell. Redaktörer: grundaren Gunnar Bratvold, Grete Jalk, Poul Henningsen och Per Mollerup.

Mobring, Karin

Möbelarkitekt, f 1927. Elev hos Carl Malm­sten. Tillhörde första genera­tionens formgivare och konstruktörer hos Ikea och verksam några år in på 1990-talet. Skapade en stil i svensk tradition men anpassad för industrin. Ritade stolen Ingrid 1966, bokhyllan Leka, bordet Ka­ru­sell 1968, stolen Diana och den ung­dom­liga fåtöljen Krumelur 1972 i svartlackerad rör­stomme, klädd med Inez Svenssons tyg, furubord och -stolar Stabil, pallen Jerry och soffan Sörgården 1974 mm.

Mogensen, Børge

Dansk snickare och möbelformgivare, 1914-72. Elev till Kaare Klint. Använde gärna obe­hand­lade natur­ma­te­rial i sina shakerinspirerade möbler. Ritade den kända soffan för Fritz Hansen 1945 med nedfäll­bara sidor. Utvecklade tillsammans med Grethe Meyer skåpsystemet Boligens Bygge­skab 1956. Ritade stol i ek med sits och rygg av läder, spanska stolen, för Frederica Stolefabrik 1958. Gjorde möbel­serien Öresund för Karl Andersson & Söner i Sverige kring 1960. Ritade textilier till­sammans med Lis Ahlman. HonRDI 1972. Lästips: Arne Karlsen, Møbler tegnet af Børge Mogensen, 1968; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Moholy-Nagy, László

Ungersk konstnär, 1895-1946. Lärare vid Bau­haus 1923-28. Modernist och konstruk­tivist. Flyttade till Chicago 1937 och grundade där New Bauhaus och en egen design­skola. Lästips: Louis Kaplan, László Moholy-Nagy : biographical writings, 1995; Victor Margolin, The struggle for uto­pia : Rodchen­ko, Lissitzky, Moholy-Nagy, 1997.

Molin, Ulla

Trädgårdsskribent, 1909-97. Redaktör för tidskriften Hem i Sverige/Villa & hem i Sverige från 1944 till 1970-talet; även verksam som trädgårdsarkitekt. Visade hur man kunde gestalta sin trädgård genom Gröna Gården i Hälsingborg från 1967 och samarbetade med Signe Persson-Melin. Gav ut boken Leva med trädgård 1986 m fl. Lästips: Ulla Rylander, Ulla Molin och villaträdgården under 1900-talet, examensarb Alnarp 1988; Anna Maria Blennow, Ulla Molin – trädgårdsarkitekt, 1998; Arkitektur 1982:6.

Mollino, Carlo

Italiensk arkitekt och formgivare, 1905-73. Gjor­de möbler och inred­ningar mm på 1940-talet. Känd för bordet Arabesque i form­pres­sad plywood och två glasskivor från 1947. Hans verk återupptäcktes på 1980-talet då hans organiska och ibland surrealistiska form­givning uppskattades. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Monö, Rune

Industridesigner och grafisk formgivare, f 1920. En av de svenska pionjärerna och den förste ordföranden i Föreningen Svenska Industridesigner, SID, 1957-61. Egen verksamhet från 1949. Gjort designprogram för SAS och ICA m fl. Gjorde bl a nya ICA-emblemet/logotypen 1963. Formgav köksinredningar, tv-apparater, bilen Tjorven för Postverket, truckar mm. Framstående designteoretiker och gav ut böck­er­na Synlinjer 1990, Design för gemensamma resor 1992 och Design for Product Under­standing 1997. Professor i semiotik vid Konstfack 1987. Även undervisat vid Designhögskolan i Umeå. Lästips: Lasse Brunnström, Svensk industridesign, 1997; ASF.

Moos, Peder

Dansk snickare och möbelformgivare, 1906-91. Gjort originella möbler med olika dimen­sioner i bordsben, sargar och stolsryggar. Hans möbler har jämförts med Finn Juhls. Läs­tips: Form 1947.

Morales-Schildt, Mona

Glaskonstnär, 1908-99. Vid Gustavsberg i slutet av 1934-38, t ex servismönstren Anette, Bonita, Grenetta, Kennia, Smyrna och Tomtebo. Vid Arabia 1938-39. Arbetade med utställningar av glas och keramik på NK 1945-57. Vid Kosta 1958-71. Skapade ett nytt konstglas, Ventana, i tunga kristallformer med olikfärgade under­fång och två­sidiga slipningar som gav optiska effekter. Gjorde även eleganta serviser, t ex Teodora 1964 och storsäljaren Rosengömman. Ägnade sig också åt smycken i glas och silver. Läs­tips: Form 1964; Antik&Auktion 1996:2; ASF.

Mornils, Erik

Dekoratör, 1900-74. Vid Nittsjö Ler­kärls­fab­rik från 1925 där han biträdde Jerk Werkmäs­ter fram till 1967. Inspirerad av allmogeke­ra­mikens mönster. Använde olika tekniker och glasyrer, t ex vaser, skålar och fat med vit gla­syr och med målade band i färg med rist­ade mönster. Gjorde även deko­ra­tions­mål­ningar i Rättvikstrakten. Lästips: Estelle Schlossman, Lergodskonstnärer, 1996.

Morris, William

Brittisk arkitekt, formgivare och författare, 1834-96. Ville förverkliga John Ruskins idéer och formideal om en estetisk hemmiljö och äldre hantverksmetoder. Startade inred­nings­fir­ma 1861 och ritade pap­pers­ta­peter och tyger; flera mönster pro­duce­ras fortfarande. Gav upphov till Arts and Crafts Movement och påverkade art nouveau/jugendstilen. Introducerades i Sve­ri­ge kring sekelskiftet 18/1900 av Erik Folcker. Inspirerade Ellen Key och Karin och Carl Larsson. Arbetade också politiskt inom den socialistiska rörelsen under 1880-talet. Skrev boken News from Nowhere 1890 om sin egen konstfilosofi. Lästips: G Shankland, William Morris, svensk övers 1955; R Watkinson, William Morris as Designer, 1967; Charlotte & Peter Fiell, William Morris, 1999; Kulturen 1961; Form 1962, 1979:3; Antik&Auktion 1995:1;

Morrison, Jasper

Brittisk möbelformgivare och industri­de­sign­er, f 1959. Egen verksamhet i London från 1986. Även varit verksam i olika projekt i Tyskland och Italien. Gjort nymodernistiska, strama möb­­ler, ofta i ljust trä, t ex plywoodstol med öppen rygg och svängda bakben för Vitra de­sign­ museum 1988 och för­varings­systemet Universal 1989 för Cappellini. Gjorde vil­stol­en The thinking man’s chair med metallram och dynor för händerna 1988. Uppdrag för Alessi, Rosenthal m fl. Lästips: Jasper Morrison : designs, projects and drawings, 1990; C-A Boyer, Jasper Morrison, 1999; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Jasper Morrison, Everything but the walls, 2002; Form 1990:6.

Morsing. Ann

Inredningsarkitekt, f 1956. Gjort inredningar, t ex för Skandia och Stockholms universitetsbibliotek  och möbler tillsammans med Beban Nord för gemensamma företaget Box Design, t ex för­varings­sskåpen Frost 1993, soffbordet Cosmo 1998 m fl i modernistisk, skandinavisk stil. Övriga formgivare i företaget: Johannes Norlander och Lloyd Schwan. Lästips: Polster, Design­directory, 2001; Forum för inredning, design & arkitektur 1995:1.

Moser, Koloman

Österrikisk målare, grafiker och formgivare, 1868-1918. En av grundarna av Wiener Sezession/­Wienersecessionen 1897 och Wie­ner Werkstätte 1903, som introducerade en stil med enkla, geo­metriska former, början till 1900-talets geometriska jugend och även till moder­nismen. Gjorde bokillustrationer och affischer och formgav möbler, textilier, silver, smycken och bokband. Lästips: Werner Fenz, Koloman Moser, 1984.

Motzfeldt, Benny

Norsk glaskonstnär (kvinna), 1909-95. Vid Hadeland Glassverk 1955-67 och vid Rands­fjord Glass­verk 1967-70. Egen glashytta i Fredrik­stad från 1970 och ledan­de inom norsk glaskonst. Lästips: Benny Motzfeldt, 1984.

Mourgue, Olivier

Fransk industridesigner och möbel­formgivare, f 1939. Gjorde möbel­experi­ment med stålrör, poly­uretan­skum och stretch­ma­terial på 1960-talet. Stolen Djinn från 1965 ingår i rymd­station­en i Stanley Kubricks film 2001. Gjorde olika varianter på Djinn-temat. Även arbe­tat för Renault och Air France m fl. Lästips: Form 1967.

Mucha, Alphonse 

Tjeckisk konstnär, 1860-1939. Verksam i Paris 1888-1904 och i New York 1904-10. Gjorde affischer, omslag, tyger, kort mm i dekorativ och överdådig art nouveau/­jugend­stil kring sekelskiftet och i början på 1900-talet. Lästips: Jirí Mucha, Alphonse Maria Mucha : his life and art, 1989; Utställ­nings­kata­log (på eng), Prag 1994.

Mugler, Thierry

Fransk klädskapare, f 1948. Började som balettdansör 1967. Lanserade sitt eget märke 1973 med egen butik i Paris 1978 m fl. Expressiv och dramatisk stil med åtsnörda midjor och breda axlar. Även skapat kläder för män. Lästips: Thierry Mugler : fashion fetish fantasy, 1998.

Munch-Petersen, Ursula

Dansk keramiker, f 1937. Fjärde gene­rationen krukmakare Hjorth på Bornholm. Vid Bing & Grøndahl 1961-68. Vid Den Kongelige Porce­lains­fabrik från 1987, t ex flintgodsservisen Ursula 1992. Även arbetat med stengods i fria former. Gjort offentliga utsmyckningar, t ex 24 stora krukor till Botanisk Have 1999. Lästips: Scandinavian journal of design history 1996.

Munthe, Alf   

Målare och textilkonstnär, 1892-1971. Verk­sam för Handarbetets Vänner från 1930-talet. Gjorde textil utsmyckning till Skandia­bio­gra­fen i Stockholm för Gunnar Asplund 1923 och för Konserthuset i Stockholm, invigt 1927. Drev textil­verk­staden Lekattgårdens vävatelje i Leksand, 1951-71, tillsammans med Greta Gahn. Gjorde monumentala textilier för kyrk­liga miljöer, t ex altarbonaden Ljus mot ljus för Skövde krematorium 1947. Lästips: Form 1924 (Skandiabiografen), 1923 (pap­pers­tapeter), 1948 (Skövde), 1962.

Munthe, Gerhard 

Norsk konstnär, 1849-1929. Utöver sitt konstnärsskap ritade han möbler, formgav silver, keramik, glas, smycken och konstsmide. Komponerade även vävda textilier i allmogestil. Gav ut boken Minder og meninger 1919. Lästips: Fiell, Scandi­na­vian design, 2002; Scandinavian journal of design history 1994.

Muona, Toini

Finländsk keramiker, 1904-87. Vid Arabia 1939-70. En av Finlands ledande keramiker i mitten av seklet. Både spröd och robust stil med personliga variationer på klassiska for­mer. Gjorde bl a naturinspirerade höga, böjda vaser, som kallades gräs. Lästips: Harri Kalha, Toini Muona 1904-1987, 1998 med sam­man­drag på svenska; Form 1940.

Murray, Keith

Brittisk arkitekt och designer, 1892-81. Född på Nya Zeeland. Bidrog till moder­niseringen av den brittiska konstindustrin under 1920- och 30-talen inspirerad av Edvard Halds och Simon Gates glas på Parisutställningen 1925. Gjorde glas i enkla, geometriska former för Stevens & Williams och keramik och porslin för Wedgewood. Formgav även metall­arbe­ten. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Muthesius, Hermann

Tysk arkitekt och skribent, 1861-1927. Påverkad av engelsk arkitektur och formgivning i William Morris anda efter tjänstgöring vid tyska ambassaden i London åren kring 1900. Gav ut boken Das englishe Haus 1-3 1904-05. Kritiserade den rådande historicismen i Tyskland och ville åstad­komma en sann maskinstil. Kom att betyda mycket genom bildandet av Deutscher Werkbund.

Myrstrand, Gunnar

Möbelformgivare, 1925-97. Startade inred­nings­firma tillsammans med Sven Engström i slutet av 1940-talet. Med i sammanslutningen Bra Bohag. Arbetade även som utställ­nings­arki­tekt. Ritade möbelserierna Ideal 1952 och Expo för Skaraborgs Möbelindustri och serien Skandinett för Svenska möbelfabrikerna i Bodafors 1961 och matgruppen Tiveden 1963 m fl.

Målerås glasbruk

Glasbruk i Nybro; Målerås I 1890-1904, Målerås II 1917-22 och Målerås III från 1924. Konstnärlig ledare och formgivare 1924-70 var Folke Walwing. Under 1930-talet gjordes glas till KF. Kalle Lodén och Georg Scherman an­li­tades inför Stock­holms­utställningen 1930 och även senare. Åke Röjgård, t ex serien Målle, och Britt-Louise Sundell, t ex  vasen Joker, var knutna till företaget på 1960-talet. Blev 1981 Sveriges första löntagarägda glasbruk. Drivs från 1988 av Mats Jonasson Design AB.Övriga formgivare: Erika Höglund, Klas-Göran Tinbäck och Robert Ljubez.

Mårtensson, Beata

Keramiker och målare, 1880-1956. Vid Gus­tavs­berg 1908-10 under Gunnar G:son Wen­ner­berg. Gjorde vaser och krukor med tenn­glasyrer i olika färger, ibland med grafiska mönster. Ritade servisen Beatrice 1909. Lästips: Art Bulletin of Nationalmuseum, 1999.

Måås-Fjetterström, Märta

Textilkonstnär, 1873-1941. Centralgestalten inom den moderna svenska textilkonsten. En formens och kompositionens mästare. Lärde känna den skånska textilskatten vid Kulturens vävskola 1902-05. Chef för Hemslöjden i Mal­mö 1905-11 och föreståndare för Svensk Hem­slöjds vävskola i Vittsjö 1913-18. Inspi­rerades av Lilli Zickerman att producera flossa- och rölakansmattor med utgångspunkt från gamla mönster. Startade egen väv­verk­stad i Båstad 1919.

Till hennes stora verk hör bonaderna Staffan Stalledräng 1909 och En­hör­ningen i skogen från 1910-talet; mattorna Vit botten, rölakan före 1919, Svarta träd­gårds­mattan, flossa 1923, Ängarna, flossa 1928, Ståndaren 1928, Blå heden, rölakan 1931, Bruna heden, rölakan 1931, Rutmattan, rölakan 1931, Nypon­blomman, rölakan 1932, Porslins­mattan, rölakan 1932, Munka-Ljung­by, rölakan 1933, Tusenskönan, flossa 1933, Örtagården, flossa 1934, Blåringen, flossa 1942, m fl. Verkstaden ombildades efter hen­nes död 1942 till Märta Måås-Fjetter­ström AB. Lästips: Erik Wetter­gren, Märta Måås-Fjetterström och hennes efterträdare, 1951; Mattor, vävnader, 1962; Tyra Lundgren, Mär­ta Måås-Fjetterström och väv-verkstaden i Båstad, 1968; Kulturen 1980 (Sankt Göran och draken); I Bergman, Märta Måås-Fjetter­ström : en mästare och nyskapare inom tex­til­konsten, 1990; Svenska textilier 1890-1990, 1994; B Magnusson, Var vid gott mod! : Mär­ta Måås- Fjetterströms liv och verk, 1995; Form 1931, 1940, 1969 (Väverskan som inte kunde väva), 1990:2; Hemslöjden 1990:3.

Märta Måås-Fjetterström AB

Märta Måås-Fjetterström startade sin verkstad i Båstad 1919. Efter hennes död ombildades verkstaden 1942 till ett bolag, Märta Måås-Fjetterström AB. Konstnärer: Barbro Nilsson, konstnärlig ledare 1942-70, Kaisa Melanton, konst­närlig ledare 1970-75. Idag är Angelica Persson vd och konstnärlig ledare. Flera konstnärer har gjort förlagor till textila verk, Ann-Mari Fors­berg, Marianne Richter, Barbro Sprinchorn, Hans Krondahl, Barbro Broms och Ernst Billgren. Lästips: Erik Wettergren, Märta Måås-Fjetterström och hennes efter­trädare, 1951; Mattor, vävnader, 1962; Tyra Lundgren, Mär­ta Måås-Fjetter­ström och väv-verkstaden i Båstad, 1968; Kulturen 1980 (Sankt Göran och draken); I Bergman, Märta Måås-Fjetter­ström : en mäs­tare och nyskapare inom tex­til­konsten, 1990; Svenska textilier 1890-1990, 1994; B Mag­nusson, Var vid gott mod! : Mär­ta Måås- Fjet­ter­ströms liv och verk, 1995; Form 1931, 1940, 1969 (Väverskan som inte kunde väva), 1990:2; Hemslöjden 1990:3.

Märthaskolan

Modehus och yrkesskola 1927-74 för utbildning av sömmerskor och skräddare med in­rikt­ning på högklassigt dammode. Även med en fransk avdelning för haute couture.

Möbelinstitutet

Erik Berglund startade möbelstudier för Svenska Slöjdföreningen 1948. Det blev omfattande studier av bäddmöbler, bord, skpåp, hyllor, sittmöbler. De grundliga utredningarna låg ofta till grund för svensk standard. Då Slöjdföreningen ställde sig negativ till verksamheten, grundade Erik Berglund och Per Berg Möbel­insti­tutet 1967, en prov­ningsanstalt i Stockholm, som gav ut marknadsöversikter, t ex skriften Möbelråd. Institutet gav upphov till Forsnäspriset och Bruno Mathsson-priset. 1993 flyttades institutet till Jönköping och lades ned 1995. Lästips: Erik Berglund, Tala om kvalitet, 1997;  Per Berg, Möbel­insti­tutet, 2005.

Mølgaard-Nielsen, Orla

Dansk snickarmästare och möbelformgivare, 1907-93. Egen firma tillsammans med Peter Hvidt 1944-75. Ritade Ax-stolen med bord i bok och mahogny 1950 i formböjt och lami­nerat trä för Fritz Hansen. En klassiker och ett exempel på att hantverkskvalitet kunde mass­pro­duceras. Gjorde X-stolen 1961. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Möller, Grete

Keramiker, 1915-2000. Född och utbildad i Danmark. Verkstad tillsammans med Edith Sonne-Bruun i Danmark 1934-37 och tillsammans med sin man Tom Möller i Stockholm 1944-70. Därefter egen verkstad. Gjorde skickligt hand­drejade ­bruksföre­mål i lergods och stengods, stora robusta fat men också spröda, lätta föremål och miniatyrer. Använde svarta och vita glasyrer men också  enfärgade i blått, grönt och gult. Lärare vid Viggby­holmsskolan och Nyckelviks­skolan. Lästips: Form 1957; Hemslöjden 1999:2.

Möller, Tom 

Keramiker och glaskonstnär, f 1914. Vid Alsterbro glasbruk 1959-60, vid Reijmyre som formgivare och konstnärlig ledare 1960-67, t ex Pavane-serien från 1960. Arbetat för Linds­­­hammar från 1968. Keramisk verkstad tillsammans med sin fru Grete Möller 1944-70 och gjorde allmoge- och djurfigurer, dekorerade fat mm. Lärare vid Konstfack 1960-79. Gav efter ett halvt sekels forskning ut boken Krukmakare och kakel­ugns­makare 1999 med egna illustrationer. Offentliga utsmyckning­ar, t ex väggdekor, färgad lera i tegelstenar i Gubbängens tunnelbanestation 1956, väggmosaik, Lagbalkar, i färgat glas i Polishuset i Norrköping 1966, Charybdis, väggdekor i emalj i Kramfors simhall 1972 och Tre fiskar, dopfunt i Mariakyrkan i Växjö 1980. Lästips: Gunilla Lundahl, Tom Möller, Lindshammars glasbruk 1984; Form 1957.

Mölnlycke Väveriaktiebolag

Mölnlycke Hemtextil

Ursprungligen ett textilväveri, grundat 1849. Edna Martin knöts till företaget i början av 1940-talet och blev den första konstnären som fick möjlighet till fritt skapande i en svensk textilindustri. Genom inredningsarkitekten Eyvind Beckman och Viola Gråsten som konst­­närlig ledare för modetextil från 1956, blev Mölnlycke ledande inom inred­nings- och modetextil under 1950-talet. Annika Malm­ström knöts till företaget 1959. Andra formgivare: Birgitta Dahlström, Erna Gislev, Birgitta Graf, Mona Johansson och Gunnel Jönsson.

Nakamuro, Noburo

Japansk formgivare, f 1938. Till Sverige 1970 och utbildad vid Carl Malmstens Skola. Vid Ikea 1973-78, t ex fåtöljen Poem i Alvar Aaltos anda, senare med namnet Poäng 1977, en av de mest sålda möblerna i Ikeas historia. Verk­sam i Japan från 1978.

Nationalmueum

Nationalmuseum är Svenska statens ansvarsmuseum för att samla, vårda och visa konthantverk och design från 1500-talet till idag. Museet har en permanent utställning kallad ”Den moderna formen 19002000” som presenterar konst­hant­verk, konstindustri, industridesign och grafisk design från 1917 till 2002. Ut­ställ­ningen kompletteras ständigt med föremål från nutiden. Lästips: Katalogen med samma namn som utställningen är skriven av Cilla Robach.

Naver, Kim

Dansk textilkonstnär, f 1940. Utbildad hos Lis Ahlmann och Vibeke Klint. Egen verkstad 1966. Konstnärlig ledare vid Haandarbejdets Fremme 1977-84. Främst gjort industriell tex­til för Olesen (Cotil), men också unik textil för offentliga miljöer. Ofta geometriska mönster i stram och rytmisk stil. Lunningpriset 1970. Lästips: Form 1970.

Nelson, George

Amerikansk arkitekt och designer, 1908-86. En av förgrundsgestalterna inom ameri­kansk design. Introducerade europeisk modernism under 1930-talet. Möbelfirman Herman Miller producerade på 1940-talet hans koncept Storagewall, dvs att utnyttja utrymmet mellan husets väggar som förvaringsutrymme. Känd för Ball Clock 1950, Bubble Lamp 1952, fåtöljen Coconut 1955, sofforna Marshmallow 1956 och Sling 1963. HonRDI 1973. Lästips: S Abercrombie, George Nelson: The Design of Modern De­sign, 1995; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Nerman, Einar

Tecknare och målare, 1888-1983. Skrev utöver sitt konstnärskap bilderböcker för barn och dekorerade kakel för Upsala-Ekeby under 1910-talet. Hans mest spridda verk är tänd­sticks­etiketten Solstickan från 1936. Även de­ko­rerat emalj för Kockums. Gav ut memoarer­na Livet en dröm 1971.

Neujd, Herman

Keramiker, skulptör och målare, 1872-1931. Vid Gustavsberg 1897-1906. Gjorde figuriner, krukor och vaser i utpräglad jugendstil. Expe­rimenterade med brons- och metallimiterande lusterglasyrer. Gjorde även större utsmyck­ning­­ar. Lärare vid nu­varande Konstfack 1902-31. Lästips: Östgöra Konsförenings utställ­­­­ningskatalog 1931; Lena Holger, Herman Neujd : en intro­duktion, 1981; B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003.

Newson, Mark

Australiensisk designer, f 1963. Verksam i Tokyo 1987-91. Egen studio i Paris från 1991 och flyttade till London 1997. Arbetat med inredningar och formgivit möbler, t ex schäslongen Lockhead Lounge 1985/86 i fiberglas klädd med aluminium­plåt där bekväm­lig­heten stod tillbaka för det estetiska. Gjorde bänken Orgone i plast 1991 för Cappellini, mycket lik en sur­fingbräda. Formgivit lampor för Flos och glas för Iittala. Lästips: Alice Rawsthorn, Marc Newson, 1999; C L Morgan, Marc Newson, 2002; Form 1991:­8, 1996:5.

Nielsen, Harald

Dansk silversmed 1892-1977. Arbetade hos svågern Georg Jensen från 1909; konstnärlig ledare från 1935. Formgav föremål i art déco-stil. Utvecklade efterhand en enkel modernistisk stil. Gjorde besticken Pyramid 1927. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Nielsen, Jais  

Dansk målare och keramiker, 1885-1961. Knuten till Den Kongelige Por­celainsfabrik 1921-28; periodvis fram till 1961. Formade sten­gods­kärl som skulp­turala figurer med färg­star­ka gla­syrer, ofta med bib­liska motiv. Även knuten till Saxbo Stentøj. Lästips: Form 1918 (dansk utställning), 1932.

Nilsjohan

1888 grundades firman Nilsson och Johansson för handel med kärl i bleckplåt mm. Under mellankrigstiden blev det en växande grossistfirma för husgeråd. I början av 1950-talet ändrades namnet till AB Nilsjohan, som försåg det växande folkhemmet med all slags husgeråd. Man ordnade Den Glada Köksparaden runt om i landet och Köksklubben hade 1,2 milj medlemmar som mest. Man anlitade moderna formgivare, t ex Bernadotte Design och Henrik Wahlfors, Signe Persson-Melin m fl. Egna formgivare var Gunnar Åkerlind, Sonja Katzin, Adam Thylstrup. Numera ingår varumärket Nilsjohan i finska Hackmankoncernen. Lästips: Antikbörsen 2003:10.

Nilsson, Anne 

Glaskonstnär och keramiker, f 1953. Vid Höganäs keramik 1980-82, t ex oljelampan Aladin i stengods. Vid Orrefors 1982-2000; övergick till Kosta Boda 2001. Strikt, säkert formspråk med nyskapande, humoristiska inslag. Gjort fatet Slitz med blästrat rutmönster 1983, ser­viser­na Vision och Blossom i mitten av 1980-talet, ljus­staken Celeste och serien Clown på 1990-talet samt Ariel Barn. För Kosta Boda har hon gjort skålar och vaser Donut och ljuslyktan High light. Det senaste är stora handmålade vaser Big i fem former och fem färger. Även formgivit porslin för Ikea.

Nilsson, Barbro

Textilkonstnär, 1899-1983. En av de stora textilkonstnärerna under 1900-talet. Utveck­lade och förnyade det textila färg- och form­språk­et. Levandegjorde naturens färger och växling­ar i sina verk. Konst­närlig ledare för Märta Måås-Fjetterströms vävverkstad 1942-70. Lärare vid nuvarande Konstfack 1947-57. Gjor­de kyrkliga och profana bildvävnader. Skapade Melodier vid torget för Göte­borgs konserthus 1936-39 och Hamnen i Lissabon 1946 efter Sven x-et Erixson. Komponerade sju vävda tapeter för Syd­svenska Kraft i Malmö och flossamattan Västeråsstjärnan till Västerås domkyrka.

Ska­pade över hundra kompositioner, t ex mat­tor­na Grå­spättan, gobelängteknik 1943, Grön rosengång 1943, Spättan blå och Spättan gul, go­belängteknik 1943, Gyllen­rutan och Gyl­len­rutan röd, reliefflossa 1945, Krusbär, gobelängteknik 1946, Paris, reliefflossa 1948, Salerno och Salerno blå, rölakan 1948, Falu­rutan blå och Falurutan grå, rölakan 1952, Tånga i olika färger, gobelängteknik 1955, Vio­letta, rya 1961, Solfläckar 1966, Stänk, rya 1971, Ostia grön, rölakan 1972 m fl. Lästips: Erik Wettergren, Märta Måås-Fjetterström och hennes efterträdare, 1951; Mattor, väv­nader, 1962; Tyra Lundgren, Märta Måås-Fjetterström och väv-verkstaden i Båstad, 1968; Viggo Sten Møller, En bok om Barbro Nilsson, 1977; Kalmar konst­museum, ut­ställ­nings­katalog 1982; Svenska textilier 1890-1990, 1994; Form 1933 (Viksta kyrka), Form 1946 (Hamnen i Lissabon), 1983:5: Antik­&­Auktion 1999:5; ASF.

Nilsson, Kristian

Smyckekonstnär, 1942-89. Debuterade 1974 med punkigt taggiga örhängen i guld och gnist­rande stenar och hals­bandet Monster. Skapade en ny dekorativ, ”barock” stil, t ex hals­smycket Theresia 1983 med akva­ma­riner och koraller och lås av hummerklor i silver. Gjorde Lammgryta 1987, ett halssmycke i lite kärvare stil med avgjutna lammkotor i oxi­de­rat silver. Lästips: Form 1984:1, 1986:7.

Nilsson, Monica

Textilkonstnär, f 1947. Förenat tradition och modernism. Offentliga utsmyckningar för Karolinska institutet 1993, Akademiska sjukhuset i Uppsala 1999 och St Botvids gymnasium i Botkyrka 2000 m fl. Lästips: Form 2003:5.

Nilsson, Wiwen (Karl-Edvin)

Silversmed och konstnär, 1897-1974. Debu­terade på Göteborgsutställningen 1923 och beskylldes för att behandla silver som plåt. Inspirerades av vännen Gösta Adrian Nilsson och hans skrift om konstruktivismen. Övertog faderns verkstad och butik i Lund 1928. Er­kän­nandet kom vid Stockholms­utställ­ningen 1930. Även uppmärksammad internationellt. Formgav kannor, skålar, varser och skulp­turer i klar och modernistisk stil utan deko­rationer, även smycken i enkla, geo­met­riska former, ofta med svart onyx och bergkristall. Förenade en säker känsla för proportioner och en hantverksmässig precision, påverkad både av tidig medeltid och kubism och konstruktivism. Lästips: Kersti Holmquist, Sil­ver­smeden Wiwen Nilsson, 1990; Fiell, Scandinavian design, 2002; Kulturen 1980 (om proportioner) och 1997 (Om moder­nism och medeltid : GAN och Wiwen Nils­son); Form 1940, 1946, 1974:1, 1991:2; Antik­&­Auktion 1982:1, 1997:5.

Nisbel, Nils

Silversmed, f 1932. Formgivare vid Guldsmedsaktiebolaget/GAB 1956-69. Egen verksamhet från 1968. Formgivit matbestick, kannor, ljusstakar mm i silver, nysilver och rostfritt men också smidda, mer exklusiva föremål, t ex kannor, smycken, nattvards- och altarsilver. Lärare vid Konstfack 1963-89, huvudlärare från 1979.

Nittsjö Keramik

Ursprunget var Nittsjö lerkärlfabrik i Rättvik och tegelbruk 1843-1917. AB Nittsjö Stenkärlsfabrik grundades 1917 med tillverkning av bruks- och pryd­nads­keramik, ofta med traditionella dekorer från Dalarna. Ändrade namn till AB Nittsjö keramik 1949. Form­givare: Drejarmästare Knut och Holger Momqvist, dekormålare Erik Mornils, Jerk Werkmäster  konstnärlig ledare från 1933, Thomas Hellström från 1958, Elaine West frilans från 1989, May Lise Lindholm och Gerd Sjökvist frilans, Johan Blomdell, Mats Nyman från 2000. Lästips: Jerk Werkmäster, Nittsjö Stenkärlsfabrik, 1967; Estelle Schlossman, Lergods­konst­närer, 1996; Antik&­Auktion 1986:6, 1998:6.

Nizzoli, Marcello

Italiensk målare, scenograf och industridesigner, 1887-1969. Ar­be­ta­de med grafisk, textil- och utställnings­design. En av de första in­dustri­designerna i Europa med uppdrag för Olivetti från 1938; anställd som grafisk formgivare och de­signer 1941. Form­gav stilbildande räkne- och skrivmaskiner i mjukt skulpturala for­mer, t ex Olivetti Lettera 1954, men även symaskinen Supernova Julia 1960 blev en klassiker. HonRDI 1961. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Noguchi, Isamu

Japansk-amerikansk skulptör, land­skaps­arki­tekt och scenograf, 1904-88. Påverkad av bå­de japansk och amerikansk kultur. Arbetade med keramik i Japan 1929-31. Formgav möbler i extermt fritt, organiskt formspråk i USA på 1940-talet. Anlitades även av ett amerikanskt glas­bruk. Ritade Akari-lampor­na, papperslampor liknande japanska lyktor, mycket vanliga på 1950-talet. I New York finns The Isamu Noguchi Garden Museum. Lästips: L A Cort, Isamu Noguchi and modern Japanese ceramics, 2003; Form 1989:4, 1998:2.

Nord, Beban

Inredningsarkitekt, f 1956. Gjort inredningar, t ex för Skandia och Stockholms universitetsbibliotek  och möbler tillsammans med Ann Morsing för gemensamma företaget Box Design, t ex för­varings­sskåpen Frost 1993, soffbordet Cosmo 1998 m fl i modernistisk, skandinavisk stil. Övriga formgivare i företaget: Johannes Norlander och Lloyd Schwan. Lästips: Polster, Design­directory, 2001; Forum för inredning, design & arkitektur 1995:1.

NordForm90

Utställning i Malmö 1990 av nordiskt konst­hantverk, industridesign, arkitektur mm, arran­gerad av Föreningen Svensk Form, Form/­Design Center och Malmö kommun. Olika teman: Tinget för ögat med estetiska aspekter, Tinget för krop­pen med vardagens bruksvaror och Tinget för tanken med mytisk-emo­tionell karaktär. Fem inredda radhus var resultatet av en nordisk arkitekttävling. Ut­ställ­ningens grafiska program var utarbetat av John Melin. Lästips: B Heymowska, Nord­form90, 1992.

Nordin, Alice

Skulptör, grafiker och konsthantverkare, 1871-1948. Gjorde porträttbyster och skulpturer, t ex Ariel i Sölvesborg, men också känd för sina småskulpurer och föremål i olika material, brons, gips mm. Gjorde lampor i brons med fristående figurer för Böhlmarks och förlagor till parianfigurer för Gustavsberg, t ex Vildgässen, Crocus och Morkulla. Lästips: Per Wästberg, Alice och Hjördis : Två systrar, 1994.

AB Nordiska kompaniet, NK

Grundat 1902 i Stockholm av Josef Sachs. ”Det stora varuhuset”, ritat av Ferdinand Bo­berg och som stod klart 1915, ett varuhus för bas­varor och juveler. Ingick som delägare i Mö­bel­verk­städerna i Nyköping från 1904. Varu­hus etab­le­ra­des i Göteborg och Malmö. NK-In­red­ning från 1925 fick internationell betydelse med många offentliga inredningsuppdrag. Från 1991 förändrades NK till ett varu­hus för många olika detaljister. Lästips: Ann Marie Herlitz-Gezelius, Åren som gått : Nordiska kompaniet, 1992. S  Helgeson & I Sommar, Nordiska kompaniet – den kommersiella teatern, 2002.

 NK-bo

Specialbutik inom NK 1947-56 under Lena Larssons ledning för prisbilliga och experi­men­tella möbler för hela familjen. Ett forum för unga formgivare där nya idéer och pro­duk­ter kunde testas. Fick 1961-65 en fortsättning i NK-bo Nu. Lästips: Lena Larsson, Varje män­niska är ett skåp, 1991.

 NK:s Textilkammare

Avdelning inom NK, 1936-71, ledd av Astrid Sampe. Blev centrum för modern design och inredning och fick stor betydelse för utveck­lingen av svensk textil. Viola Gråsten anställ­des 1945 och gjorde ryor och tryckta tyger i djärva färgkombinationer. Arne Jacobsen, Stig Lindberg, Axel Salto, Tyra Lundgren och Yng­ve Gamlin gjorde mönster. Kollektionen Signerad Textil 1954 väckte stor uppmärk­sam­het och blev en milstolpe i svensk textil­konst. Alvar Aalto, Sven Marke­lius, Olle Bært­ling, Karl Axel Pehrson, An­ders Beck­man och Viola Gråsten, The Svedberg, Stig Lindberg m fl skapade textil­mönster för offent­liga miljöer. Linnelinjen 1955, med design av Astrid Sampe och Marianne Nils­son, innebar en radikal modernisering av hem­mens linneförråd. Lästips: Ann Marie He­r­litz­-­Gezelius, Åren som gått : Nordiska kompa­niet, 1992.

 NK:s verkstäder

Verkstäder i Nyköping 1904-73 med filialer i S:t Petersburg och Moskva. Tillverkning av möbler och arma­turer. Tillverkade möbler till alla större svenska och internationella utställ­ningar, ritade av  ledande arkitekter. NK In­red­ning, bildat 1950, blev den största upp­drags­givaren. Licens­till­verkade möbler, t ex Fladdermusen och Harry Bertoias stolar. Form­givare: Carl Hörvik, Carl Malmsten, Gunnar Asplund, Sidney Gibson, Axel Einar Hjorth, Carl-Axel Acking, Nils Öfverman, Elias Svedberg ritade Triva-möbler liksom David Rosén, Kerstin Hörlin-Holmquist, Eero Saarinen, Erik Herløw m fl. Lästips: Ann Marie Herlitz-Gezelius, Åren som gått : Nor­diska kompaniet, 1992; Form 1919 (om en möbelutställning på NK); Antik&Auktion 2004:6.

Nordiska museet

Museets permanenta utställning Möblerade visar hur vi har bott och möblerat genom tiderna, dvs svensk hemin­redning från 1870 till 2000. Det mesta i utställningen handlar om 1900-talet. En annan permanent utställning, Dukade bord, berättar om mat och dryck och om seder och traditioner i samband med måltiderna. Här finns tex ett uppdukat bord för Namnsdagskaffe vid sekelskiftet 1900 och i sista rummet av utställningen visas det som var nytt inom svensk design på 1950-talet. I utställningen Mode visas modekläder ur museets samlingar och även ny basutställningen Textiler berör 1900-talet.

Nordström, Patrick

Dansk-svensk keramiker, 1870-1929. Född i Sverige men verksam i Danmark. Har kallats stengodsets fader i Norden. Vid Den Konge­lige Porcelainsfabrik 1912-22. Därefter egen verkstad i Islev. Experimenterade fram sten­gods och olika glasyrer. Hans bruks- och pryd­nads­föemål i enkla former med utsökt oxblodsglasyr väckte sensation på sin tid. Använde även andra material i kombination med stengodset, t ex silver, koppar och ädel­trä. Natalie Krebs och Gunnar Nylund övertog verkstaden och startade Nylund & Krebs 1928, se­nare Saxbo Stentøj. Lästips: Merete Bodelsen, Partrick Nordström, 1956; Natio­nalmuseum, utställningskatalog 1956; B Nyström, Svensk Jugend Keramik, 2003; Form 1914 (danskt konsthantverk); 1930, 1956; Kulturen 1962; Antik&Auktion 2000:3.

Norell, Arne

Möbelformgivare och möbeltillverkare, 1917-71. Egen verkstad i Solna 1953. Flyttade till Småland 1958. Ritade safaristolen Sirocco 1964, vilfåtöljen Ari 1966 i Poul Kjaerholms anda och clubfåtöljen Lord. Många modeller har producerats av Norell Möbel först efter hans död.

Norell, Dagmar

Skulptör och keramiker, 1917-96. Debut på Hantverket i Stockholm 1969. Gjorde skulpturala kärl i keramik. Gav ut böckerna Från ögonspegel till lera 1987 och I krukmakarens verkstad 1997. Lästips: Hemslöjden 1988:3.

Norell-Möller, Marie

Möbelformgivare, f 1955. Blev upp­märk­sam­mad för kaféstolen Paris för Skandiform på 1980-talet och Lyon 1994. Formgivit möbler för både offentlig och privat miljö för egna företaget Norell Möbler. Gjort soffan Ariadne inspirerad av Arne Norells fåtölj Ari. Läs­tips: Form 1986:1.

Norin, Gunilla 

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1944. Ritade teakstolen Viken 1984 för Berga interiör, även för utomhusbruk och fällbar i både sits och rygg. Stolen har blivit en modern klassiker och plagierats flitigt. Även gjort Viken bord och fåtölj.

Norrgavel

Möbelföretag, grundat 1993 i Lund av Erik Nirvan Richter; från 1996 beläget i Lamm­hult. Hantverksmässig tillverk­ning av möb­ler av massivt trä och ofta målade i ägg­olje­tem­pera. Butiker i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lammhult och Köpenhamn. Lästips: Form 1999:1.

Norrström, Carl Hjalmar

Konstnär och formgivare, 1853-1923. En av landets skickligaste mönsterritare för metall, keramik, trä och läder mm i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Ägnade sig främst åt metall­hant-verk och metalletsning i koppar och stål. Arbetade för Skultuna bruk 1895-1912.

Norway says

Norsk designgrupp, startad 1999 och som gjort norsk design och möbelformgivning internationellt känd i början av 2000-talet. Gruppen består av Torbjörn Andersen, Andreas Engesvik och Espen Voll. Gjort pausmöbeln Break mm. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 2002:6.

Notini, Anja

Författare, fotograf och konstnär, f 1940. Redaktör och fotograf för Femina 1964-80, därefter arbetat som författare och konstnär. Gjort utställningar, t ex Dräktfolket 1982 och Krukmakare i slutet av 1980-talet. Gav ut böckerna Dräktfolket – möte med tradition 1980, Krukmakare – möte med tradition 1985, Made in Sweden – konst, hantverk, form 1987,  Tack för maten 1990 och Konstnärens rum 1995. Från 1995 verksam som konstnär i lera, betong och brons och även måleri. Lästips: Antik & auktion 2004:9.

Notsjö/Nuutajärvi glasbruk

Glasbruk i sydvästra Finland, grundat 1793. Satsade på konstglas först på 1940-talet med Gunnel Nyman. Hyttan brann ned 1950 och företaget såldes till Wärtsilä/­Arabia. Kaj Franck blev konstnärlig ledare 1951. Slogs ihop med Iittala 1988. Från 1990 ingår bruken i Hackman-koncernen. Bruksglas i god design och konstglas har gjort bruket internationellt känt. Formgivare: Gunnel Nyman, Kaj Franck, Vuokko (Eskolin-) Nurmesniemi, Saara Hopea, Oivo Toikka, Inkeri Toikka, Heikki Orvala, Kerttu Nurminen m fl. Lästips: Fiell, Scandinavien design, 2002; Antik&­Auktion 1993:11.

Noyes, Eliot

Amerikansk arkitekt och industridesigner, 1910-­77. Chef för avdelningen för in­dustri­de­sign vid Museum of Modern Art i New York 1940-45. Inspirerad av europeisk modernism. Vid IBM från 1956; gjorde ett designprogram med hjälp av Marcel Breuer och Paul Rand. De­signade kulskriv­maskin­en Selectric för IBM 1961. Genomförde liknande designprogram för Westinghouse 1961 och Mobil Oil 1964, t ex den runda bensinpumpen, som spreds över värld­en. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-­talets pionjärer, 1999;  Form 1963 (IBM), 1984:6/7, 1992:1.

Nummi, Yki

Finländsk inredningsarkitekt, 1925-84. Född i Kina, utbildad i Finland. Gjorde belys­nings­arma­turer för Stockmann/Orno 1950-75. An­vände nya material, plast, opalinglas och alu­mi­nium. Gjorde bordslampan Modern Art 1955 och den kända Seagull/Sky flyer 1960. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Nurmesniemi, Antti

Finländsk inredningsarkitekt och in­dustri­de­signer, 1927-2003. Introducerade finländsk design internationellt. Utställningsarkitekt för finska utställnings­paviljonger under 1960-talet bl a i Milano. Egen firma från 1956. Den hästsko­for­made bastupallen för Palace Hotel i Hel­sing­fors 1952 och kaffekannan Finel 1957/58 har blivit finska designklassiker. Formgav lam­por i plast för Artek 1957 och den enkla, eleganta stolen Triennale chair 1960. Lun­ning­priset 1959. HonRDI 1986. Lästips: Antti Nurmesniemi : — to reflect and to design, utställnings­kata­log, Helsingfors 1992; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Nurmesniemi, Vuokko 

Finländsk textildesigner, klädskapare och ke­ra­miker, f 1930, född Eskolin. Vid Arabia 1952-­53, Printex 1953-60 och Notsjö/­Nuuta­järvi glasbruk 1956-57. Vid Marimekko 1953-64, t ex textilmönstren Tibet, Ram och Piccolo. Ska­pade klänning­linjen för Marimekkos kon­fek­tion. Egen firma, Vuokko Oy, från 1964. Lun­ningpriset 1959. HonRDI 1988. Lästips: Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1966.

Nurminen, Kerttu

Finländsk glaskonstnär, f 1943. Arbetat för Not­sjö/Nuutajärvi och Iittala glasbruk. Hon har gjort studioglas och massproducerade serier, t ex Lumikuru, Snögrottan 1985, Mondo 1988, Lago 2000 och servisen Lam­pi 1993. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Nutida Svenskt Silver

Förening, grundad 1963, med syfte att stödja och stimulera svenskt konstnärligt silver- och guld­smide. Ett hundratal medlemmar bland ak­tiva silver- och guldsmeder, men även stöd­jan­de medlemmar. Arrangerar samlings- och se­pa­rat­utställ­ningar i Sverige och utomlands. För­sälj­nings­lokal i Stockholm. På hemsidan presenteras alla aktiva medlemmar och i boken förtecknas alla silversmeder som varit aktiva sedan 1963. Lästips: Nutida svenskt silver 1963-2003, 2003; Form 2004:2.

Nyberg, Björn

Keramisk skulptör, f 1943. Gjort keramiska skulpturer i stengods, främst hästar, i stram och konsekvent stil, monumentala i sina uttryck och med ett drag av mystik. Offentliga utsmyckningar, bl a för Karolinska sjukhuset, Trygg Hansa i Stockholm, kommunhusen i Vetlanda och Sollentuna. Lästips: Baazar 2000:1.

Nyblom, Lennart

Målare och glaskonstnär, 1872-1947. Vid Kosta glasbruk 1919-24. Framställde i egen regi 1924-26 till­sam­mans med dottern Helena Nyblom etsade dekorer på överfångsglas. Ritade glas med emaljdekorer för Pukebergs glasbruk 1926. Under 1930-talet åter i egen regi, då med emaljdekorer på sodaglas.

Nybrofabriken AB 

Skandinaviens första plansliperi i början av 1900- talet för spegelglas i Fröseke, Små­land. Här växte företaget Nybrofabriken fram med sitt dotterföretag Fröseke Möbel. Till­verk­ning av speglar och dekorerade fönster. Form­­gi­va­re: Paul Kedelv, P A Argén, Alf Svensson, K E Ekselius, Gunnar Myrstrand, S Sahlberg, A Cube, Sigurd Göransson, U Skogh m fl. Museum vid Designfabriken i Fröseke.

Nyckelviksskolan

Skola för grundläggande utbildning inom konst och konsthantverk, grundad 1955 av Hertha Olivet i Lidingö. Även en tvåårig hantverkspedagogisk utbild­ning och en ett­årig kurs för bild­in­for­mation.

Nygren, Henrik

Art director och grafisk formgivare, f 1963. Arbetade vid olika design- och annonsbyråer 1983-91; därefter i egen regi. Uppdrag för NK:s Modärna, Byggförlaget, TV4, Moderna museet m fl. Skapat den grafiska profilen för Baltic Art Center 2002 tillsammans med Greger Ulf Nilsson. Även arbetat som konstnär och undervisat på Beckmans Designhögskola och Konstfack. Lästips: Form 1996:6.

Nygren, Veronica 

Konstnär och formgivare, f 1940. Drev klädföretaget Mah-Jong till­sam­mans med Helena Henschen och Kristina Torsson 1966-76, som gjorde bas­plagg i natur­material och starka färger för ”tjej, kill och barn”. Både före och efter Mah-Jong-tiden arbetat som konstnär med offtentliga uppdrag, mest väv. Utvecklat ett textilt språk med rötter i Navajo­indianernas kilvävs­teknik. Gjort navajo­gobe­läng­er för skolor och sjukhus i Lysekil, Uppsala, Stockholm m fl. Även formgivit tapeter, gardiner och väggpapper av lin, Linovation, och gjort mönster för textiltryck. Professor vid Konstfack 1989-94. Lästips: Stockholms läns museum, utställ­ningskatalog 1996; Fata­buren 1988 (Mah-Jong); Salka Hallström Bornold, Det är rätt att göra uppror, 2003; Form 1963, 1965, 1966.

Nygren, Viveka

Textilkonstnär, f 1925. Arbetade för hemslöjden i Kristianstad län och Örebro län under 1950-talet. Deltog vid H55 och debuterade 1968 som fri textilkonstnär på Hantverket. Gjort offentliga ut­smyck­ningar med enkla och strama men rika uttryck bl a för Bromma gymnasium, Uni­versi­tetsbiblioteket i Stockholm, Örebro tingsrätt och för svenska EU-kansliet i Bryssel, vita sidenryor och svart trasrya tillsammans med kelimvävda mattor i silke och lin. Lästips: Vävar : vispad grädde och äggvita, Textilmuseet i Borås, utställningskatalog 2000; Form 1969, 1988:­2, 1990:2.

Nylund, Anita

Konstnär och konstvetare, f 1931. Utöver sitt konstnärsskap känd för sina tidstypiska fajansserier för Jie John­sons keramiska fabrik i Gantofta under 1950-talet, t ex Janssons frestelse, Cookie, Familjen Pepparsson, Krydd­­grän­den, Vår lilla stad m fl. Senare vid Syco i Strömstad, t ex serien Smor­gas­board och en väggrelief i företagets entré. Även formgivit för Eneryda glasbruk. Lästips: Antik&­Auktion 2002:2.

Nylund, Gunnar

Finländsk-svensk keramisk formgivare och glas­konstnär, 1904-97. Arbetade för Bing & Grøndal 1925-28. Startade Nylund & Krebs, senare Saxbo Stentøj, i Danmark 1928 till­sam­mans med Nathalie Krebs. Knuten till Rör­strand 1931-59; konstnärlig ledare från 1949. Stor produktion av vaser, figuriner och miniatyrer i stengods. Använde klassiska glasyrer som oxblod och harpäls. Känd för sina djurfiguriner men gjorde också många servis­de­korer, t ex Arena, Carioca, Domus, Eva, Gra­tina, Miranda, Olympia, Persienne, Ramona, Regent, Rita, Tango, Verona och Yvonne. Gjor­de köksserien Standard på 1930-talet och teservisen Aroma i porslin och sten­gods 1943.

Konst­närlig ledare och glas­konst­när vid Ström­­bergshyttans glasbruk 1954-68. Även ar­betat för Glimåkra glasbruk och formgivit för Ifö-ver­ken och Atlas (kylskåp). Konstnärlig ledare för Nymölle keramiska fabrik i Dan­mark från 1959. Gjorde offentliga utsmyck­ningar, t ex St Göran och draken för Statens Hant­verks­institut, Teaterkavalkad för Malmö Stadsteater m fl. Lästips: Gunnar Nylund : se med nya ögon, Röhsska museet m fl,  utställ­nings­katalog 1973/­74; Höganäs museum, utställningskatalog 1982; Gunnar Nylund : den förste funktionalisten i svensk porslinsindustri, ur Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift 1999-2000; Form 1932, 1942, 1944 (Malmö stadsteater), 1974:6; Boet 1936:1; Svenska hem 1943:5; Antik&Auktion 1998:3. Antikbörsen 1994:9.

Nyman, Gunnel

Finländsk glaskonstnär och utbildad möbel­arkitekt, 1909-48. Vid Riihimäki glasbruk från 1932. Arbetade även för Karhula, Iittala och Notsjö/Nuutajärvi glasbruk under 1940-talet. Ge­nom­brott vid ut­ställ­ning i Stockholm 1946. Gjorde både unikt konstglas och bruks­glas. Ska­pade en poetisk glaskonst med enkla slip­ningar, som tog tillvara ljusets brytningar. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Nyström, Jenny

Konstnär, 1854-1946. Pionjär bland svenska illustratörer. Utöver sitt måleri skrev hon Barn­kam­marens bok 1882, som inledde en nationell bilderboksproduktion. Skapade bilden av den svenska julen och tomten ge­nom hundratals jultidningsomslag, julbo­nad­er och julkort. Lästips: Kalmar läns mu­seum, utställningskatalog 1992; Natio­nal­mu­seum, utställningskatalog 1996:593; Antikbörsen 1998:12.

Nyströmer, Carl

Silversmed, 1932-62. Verkstad i Stockholm. Kallade sig Carl Silversmed. Hann göra cor­pus­arbeten i en personlig, poetisk ton och även smycken inspirerad av konkretismen.

Näfveqvarn Weda AB

Järnbruk i Nävekvarn i Södermanland, grun­dat 1623. Tillverkat kanoner och tackjärn, på 1700-­talet även milstolpar och trädgårdsurnor, senare plogar, spisar mm. Numera till­verkas monterings­fär­digt gjutgods i alumi­nium och magne­sium. Samarbetade från 1910-­talet med skulptörer och formgivare för träd­gårds­möb­ler, urnor och annan träd­gårds­konst. Form­givare: Folke Bensow, Eric Grate, Ivar Johns­son, Anna Petrus, Ture Ryberg, Harald Wad­sjö, Sven Hägg­bom, Peder Clason, Olof Hult, Rolf Bolin, Johannes Dahl, Henrik Krogh, C O Avén, Conrad Carlman m fl. Lästips: Form 1926.

Nässjö Stolfabrik  

Möbelfabrik i Nässjö. Formgivare: G A Berg, Sonna Rosén, t ex Solfjäderstolen 1948, Gun­nar Eklöf , t ex Åkerblomsstolen 1948. Va­rian­ter av pinnstolar gjordes av Lisa Lars­son, Allmoge 1952 och  Thea Leo­nard, Flamingo 1955. Evy Westerberg-Lindqvist gjorde en känd barnstol och Jack Ränge gjorde stolen Kangaroo 1961.