Barocken - Stilspaning

Barocken – design- och stilhistoria

Innehåll

Barocken – design- och stilhistoria
Se video om barocken

Under 1600-talet grundlades den moderna naturforskningen. Verkliga kunskaper kunde man vinna först efter undersökningar och experiment, dvs. genom empirism, som pekar fram emot upplysningstiden. Barocken var den rådande stilen.

Barocken var centralmaktens uttryck

Efter renässansen kom så barocken. Den kom från Italien, via Frankrike till stormaktstidens Sverige. Solkungen Ludvig den XIV i Frankrike, blev stilbildande med sin guldbarock. En borgerlig variant av barocken kom också från Holland och England.

Om renässansen var de små stadsstaternas stil, så blev barocken den nya centraliserade furstemaktens uttryck, nämligen att imponera, visa sin makt och inge respekt.

Portugal var det första europeiska landet att bedriva handel med Ostindien 1587. Därefter bildade man ostindiska kompanier i många europeiska länder. Porslinet, det vita guldet, blev genast mycket eftertraktat.

Barockens arkitektur

Renässansens harmoniskt balanserade arkitektur gick över i en mer dynamisk och kontrastrik barockarkitektur.

Typiskt för arkitekturen under barocken var den kompakta, monumentala känslan såsom Ludvig XIV:s Versailles i Frankrike från 1680-talet. Även Stockholms slott som blev renoverat i barockstil efter branden 1697 men klart först 1754. Eftersom man kallade in konstnärer och hantverkare från Frankrike, så blev det en viktig skola för de svenska konsthantverkarna.

Ett sista exempel är Vinterpalatset i S:t Petersburg från mitten av 1700-talet och som var tsarernas residens och ingår i Eremitaget, numera konstmuseum.

Medusa av Caravaggio - uttrycker barocken — Medusa av den italienske målaren Caravaggio 1598.

Konst, musik och litteratur under barocken

Inom konsten sökte man sig bort från centralperspektivet. I stället gav diagonaler dynamik och rörelse. Landskap, porträtt och stilleben blev också populära genrer.

1600-talet blev en måleriets guldålder med flamländaren Rubens, och lite senare de nederländska målarna Rembrandt Harmenszoon van Rijn och Jan Vermeer samt spanjoren Diego Velàzquez. I Italien bildade tidigt målaren Caravaggio skola i naturalistisk stil. Där verkade också Giovanni Lorenzo Bernini, tidens främste arkitekt och skulptör samt en av de stora kvinnliga konstnärerna Artemisia Gentileschi.

Under slutet av barocken finner vi några av våra största tonsättare, nämligen Johann Sebastian Bach och Georg Friedrich Händel.

I barockens litteratur möter vi en liknande strävan efter t.ex. ståtlighet, överdrifter och paradoxer. Bland författarna ser vi t.ex. Pedro Calderón de la Barca, John Milton, John Donne, Blaise Pascal, Jean Racine och inte minst William Shakespeare, i Sverige Georg Stiernhielm och Lasse Lucidor.

Typiskt för barocken som stil – kännetecken

Barock betyder vidunderlig, oregelbunden (ursprungligen om pärlor) och man började använda begreppet i slutet av 1800-talet.

Tidens ovisshet och osäkerhet kom bl.a. till uttryck i barockens kontraster och spända storslagenhet. I motsats till antiken och renässansen, var barockens former ornamentrika, fylliga, sensuella och måleriska, ibland svulstiga.

Ett kännetecken är att man väljer det kolossala, det förvridna och det överraskande samt använder sig av kontraster. Men man intresserar sig ändå för verkligheten.

Barocken avvek från antikens och renässansens ideal om harmoni och jämvikt, men bygger ändå på antikens arkitektur och dekorativa mönster.

Man imitationsmålade bl.a. sköldpadd, ädelträ och marmor. Denna teknik påverkade och spred sig till bondesamhället och vår ”allmogemålning”.

Glaskonsten blomstrade i Böhmen och den keramiska konsten i Delfft och Meissen. Rörstrand kom till 1726 och Kosta glasbruk 1742.

Skokloster slott, föremål, bl.a. en gyllenlädertapet och möbler typiska för barocken.

Barockens möbler och ornament

I de praktfulla salarna blev väggarna uppdelade i olika fält fyllda med speglar, målerier eller vävda tapeter, ibland också med gyllenläder.

Man förgyllde också rikt snidade möbler, men använde också träslag som valnöt, ek, alrot och mahogny. Kinainspirerade lackmålningar, inläggningar med sköldpadd och mässing prydde möblerna.

Spiralvridna pelare/kolonner vanliga på t.ex. skåp, stols- och bordsben.
Balustern vanlig form på stolarnas ryggbrickor samt på bordsbenen.
Fast stolstoppning var en nyhet på möblerna.
Gyllenläder eller vanligt läder (kalvskinn) som stolklädsel samt på väggarna.
Klotet var en vanlig form som bl.a. kulfötter
Kabriolben, d.v.s. stols- och bordsben med kraftig S-kurva.
H-kryss vanliga på stolar och bord.
Kulklo-fot, avslutning nedtill på stolsben.
Mörka träslag som valnöt samt inhemska träslag som ek och alrot.
Hopplister med regelbundet återkommande urgröpningar typiska på skåpdörrar oh speglar.
Kina-inspirerade lackmålningar.
Brokad, sammet och sidendamast för eleganta möbler samt gärna fransar.
Broskornament med förvridna drag, mjuka C- och S-formade voluter, förekom bl.a. på husfasader, i interiörer och inredningar.
Solen och solrosen blev tidens symbol framför andra.
Akantusslingan förekom t.ex. snidad i trä, på textilier och gyllenläder.
Ovalen var en favoritform till exempel i medaljonger.
Och klotet var även en vanlig form i ljuskronor.
Karyatider (kvinnostatyer som pelare) var vanliga.

Skokloster slott

När vi kliver in i Skokloster slott, kliver vi rakt in i historien. De olika stilarna kan utläsas i konst, konsthantverk och tekniska anordningar och vi kan beundra barockens maktspråk och samtidigt uppleva det vardagliga och nötta. Allt på slottet finns med i inventarieförteckningar med noggranna och anekdotiska detaljer, som laddar föremålen och hela miljön.

Modet under barocken och svenska barockdrottningar

Stilar brukade förr uppkallas efter kungarna, som var bra krokar att hänga upp (stil)historien på. Här spanar vi in deras drottningar i stället så vi kan följa tiden och modet bättre.

Maria Eleonora av Brandenburg 1620-32 (Gustav II Adolf), Kristina regerande drottning 1632-54, Hedvig Eleonora 1654-60 (Karl X Gustav), Ulrika Eleonora d.ä. 1680-93 (Karl XI) och Ulrika Eleonora d.y. regerande drottning 1719-20, 1720-41 (Fredrik I).

Under barocken blev mansdräkten viktigare än kvinnodräkten. Typiska var de vida, knäkorta och spetsprydda benkläderna. Modet blev mer bekvämt och både män och kvinnor lät håret falla fritt. Men mörkt skulle det vara, ofta med hjälp av svart pulver.

Modet växlade snabbt under barocken. När Frankrike blev modenation på 1660-talet blev peruken viktig. De mörka färgerna försvann och byttes till gult, smaragd, ljusgrönt och rött. Midjan kom tillbaka och urringningen blev också djupare. Kjolarna fick släp och ärmarna blev snäva och armbågskorta med spetsvolang som manschett. Så förblev de under hela 1700-talet. Den spanska fontangen blev modern på 1680-talet, en mössa/hårprydnad av plisserat, stärkt tyg. Och männen knöt en duk om halsen, en kravatt, d.v.s. en föregångare till slipsen.

När var barocken?

Tidigmodern tid eller Nya tiden sträcker sig från medeltidens slut till franska revolutionen. Barockens höjdpunkt var under 1600-talet. Men den uppstod vid olika tider i olika länder från slutet av 1500-tal till mitten av 1700-talet.

Ungbarock ca 1580 1625
Högbarock ca 1625 – 1675
Senbarock ca 1675 – 1750

Placera in perioden i Timeline>>>

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. I boken Alla tiders stil varvas stilarna med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, livsstil och konsumtion och mycket mer. Läs mer i boken Alla tiders stil.