- Vad präglade 1930-talets form och design?
- Stockholmsutställningen 1930 och modernismen
- EPA och modernismen
- Art déco blev Streamline/strömlinjeform i 1930-talets form och design
- Även klassicism i 1930-talets form och design
- Swedish Modern
- Några nedslag i 1930-talets form och design
- Modet under 1930-talet
- Samhälle
- Kultur
- Externa länkar
- 1900-talets decennier
- 1900-talets formgivning a – ö
Vad präglade 1930-talets form och design?
Kort kan man säga att 1930-talets form och design var enkel, ändamålsenlig och funktionell, men där fanns också enkla, klassicistiska drag och till och med mer lyxiga och extavaganta.
Stol Josef Frank och graverat glas Simon Gate 1920-tal, takkrona art déco New Yorker hotel, Konsumbutik Svedmyra och mugg Swedish Grace (1930/2000-tal), tapet Josef Frank, Lena Larsson med fladdermusfåtölj 1950-tal, fåtölj Kyllö Ikea 1960-tal, postmodernistisk byggnad samt lampa Svarva 2000-tal.
Stockholmsutställningen 1930 och modernismen
Modernismen/funktionalismen slog igenom vid Stockholmsutställningen 1930, även om mycket på utställningen var mer traditionellt. Men man visade industriellt framställda, massproducerade och nyttiga varor för hemmet. När funktion och ändamål styrde formgivningen var den också vacker ansåg förespråkarna. All dekoration för dekorationens skull blev därför bannlyst, därför släta, vita ytor och enkla, geometriska former . Svart var modefärg gärna kombinerat med böjda stålrör.
Vid Stockholmsutställningen slog Wiwen Nilsson igenom med sitt silver, Ingegerd Torhamn visade mattor, båda inspirerade av konstruktivismen och konkretismen, Louise Adelborg visade Nationalservisen för Rörstrand, Ewald Dahlskog sin berömda kulvas och sist men inte minst Wilhelm Kåge presenterade Pyro, Argenta och Farstagodset.
Men utställningen fick kritik och striden blev hätsk mellan ”tradis” och ”funkis”. Svenska slöjdföreningen med Gregor Paulsson i spetsen hävdade funktionalismen. Mot honom och funktionalisterna hävdade traditionalisterna hantverket framför industriproduktion. Bl.a. Carl Malmsten och Elsa Gullberg reagerade mot funktionalismen, men Josef Frank och Estrid Ericsons Svenskt Tenn, gick inte att placera i något fack.
Vi ska heller inte glömma att det rådde depression efter börskraschen 1929 med arbetslöshet, trångboddhet samt höga hyror som följd. 1930 bodde t.ex. 32 procent av befolkningen i städer; 1950 var siffran 47 procent.
EPA och modernismen
Det var inte bara Stockholmsmässan som förde ut funktionalismen till folket. Genom EPA, Enhetsprisaktiebolaget, grundat 1930, fick städerna nämligen ett nytt offentligt rum med husgeråd och småsaker allt samlat under ett tak. Ett rum, som även var tillåtet för ungdomar; ”att gå på EPA” blev därför ett begrepp. I skyltfönstren presenterade man varorna i en enkel men fast komposition, som framhävde det nya och moderna.
EPA stötte från början på ett kompakt motstånd och blev på så sätt en klasskiljare i folkhemmets Sverige. För många blev EPA detsamma som skräp och dålig smak, eftersom man var rädd för ”en allmänt förslappad inställning till det gedigna och äkta”. Ville man förklena, lade man följaktligen till ett EPA framför, som ”EPA-ingenjör”. Nya, lite trista bostadsområden blev också ”EPA-dalen”. En ombyggd bil fick t.ex. heta ”EPA-traktor”. Det är lätt att dra paralleller med Ikea, i båda fallen de låga priserna, motståndet, invigningskaos, skyltning och exponering, den modernistiska stilen och ungdomligheten.
Art déco blev Streamline/strömlinjeform i 1930-talets form och design
Art décon levde när allt kommer omkring kvar på 1930-talet och återkommer med jämna mellanrum som en trendig inredningsstil. Den slog igenom i USA något senare än i Europa och övergick till Streamline/strömlinjeform på 1930-talet, således ett utveckling av art déco, men nu med mjuka och rundade former, inspirerad av flyg, bilar och fartyg.
Den engelska teveserien om Agatha Christies Hercule Poirot är också en guldgruva om man vill se exempel på art déco. Efter 2005 lät man nämligen medvetet alla episoder utspela sig under 1930-talet med tydlig anspelning på internationell art déco-stil/Streamline/Art Moderne.
Även klassicism i 1930-talets form och design
Modernismen/funktionalismen var dock inte allenarådande på 1930-talet. Klassicismen behöll ett visst grepp inom arkitekturen trots att historieskrivningen sagt annat. Men den funktionalistiska arkitekturen kom så småningom att genomsyra både stora och små anläggningar som kiosker och bensinstationer och de lådliknande Konsumbutikerna med sina typiska butiksskyltar. Radhusen i Bromma, ritade av Paul Hedqvist, där statsminister Per Albin Hansson bodde, har blivit riksbekanta.
Axel Einar Hjorth gjorde möbler i internationell art déco-stil till Svenska slöjdföreningens förtrytelse. Han formgav också en del enklare s.k. sportstugemöbler för Nordiska kompaniet, som idag är hett eftertraktade hos auktionsverken.
Swedish Modern
Funktionalismen fick också så småningom en svensk profil i folkhemmets och välfärdssamhällets anda. Denna, lite mjukare funktionalism, som man kallade ”Swedish modern”, gjorde stor succé vid den stora världsutställningen i New York 1939. Slutsatsen blir att både funkisen och tjugotalsklassicismen finns med i Swedish Modern.
Några nedslag i 1930-talets form och design
Typiskt för 1930-talets form och design var att fokus gick från byggandet till boendet. Bostads- och boendeundersökningar blev därför vanliga i hela Sverige.
I Norden blev de moderna stålrören emellertid ersatta med blont böjträ. Här blev inte stålrörsmöbler populära förrän på 1980-talet.
”The big four” i USA bestod av Norman Bel Geddes, Raymond Loewy, Walter Dorwin Teague samt Henry Dreyfuss. De blev pionjärer och föregångare för industridesigneryrket. I Sverige Alvar Lenning, Ralph Lysell och Sixten Sason likaså.
Syrie Maughams vita vardagsrum blev en modetrend i London i början av decenniet. I vanliga svenska hem var t.ex. mörk björk vanligt i matrumsmöbler av engelsk chippendalestil.
Modet under 1930-talet
Paris hade stora modehus med exklusiv haute couture. Men i vardagslag fortsatte den sportiga friluftstrenden jämsides med det eleganta, damiga modet.
Kända kvinnor bar långbyxor på 1930-talet, men det dröjde ända in på 1960-talet innan de var socialt accepterade bland vanliga människor.
Den förföriska blondinen föddes i USA med filmen Platinum blonde 1931 och nazisterna i Tyskland gjorde arisk ideologi av det blonda.
Ur Alla tiders stil
Samhälle
Depression efter börskraschen i New York 1929. I Tyskland är nazisterna största parti 1933. Hitler genomdriver en lag som möjliggör en personlig diktatur. Spanska inbördeskriget slutar 1939 och Francisco Franco blir enväldig diktator. Andra världskriget bryter ut 1939 när Tyskland invaderar Polen. Finska vinterkriget. Ryssarna bombar Helsingfors.
Depression även i Sverige. Arbetslöshet, trångboddhet och höga hyror. Vid Ådalskravallerna 1931 blir fem deltagare ihjälskjutna av insatt militär. ”Tändstickskungen” Ivar Kreuger begår självmord i Paris 1932.
Per Albin Hansson regerar och familjepolitiken står i centrum. Det föds för få barn. Alva och Gunnar Myrdal ger ut Kris i befolkningsfrågan 1934. Preventivmedel blir tillåtna 1938.
Samma år sluter man Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF, vilket ger upphov till ”den svenska modellen” med fred på arbetsmarknaden.
Kultur
Uttrycket ”den nya sakligheten” förekommer även i litteraturen och i musiken. Nils Ferlin debuterar 1930 med En döddansares visor. Jussi Björling debuterar 1930 som Don Juan.
Världsutställningar i Paris 1937 och New York 1939. På världsutställningen i Paris 1937 kan man se Pablo Picassos målning Guernica .
Gunnar Ekelöf debuterar med sent på jorden 1932. I Tyskland brinner bokbålen 1933 och Pär Lagerkvist skriver romanen Bödeln. 1934 kommer Harry Martinsons Nässlorna blomma och Eyvind Johnsons Nu var det 1914.
Charlie Chaplin filmar Moderna tider. I Sverige är det populärt med pilsnerfilm. 1937. Filmen Borta med vinden vinner åtta Oscar 1939.
Ludvig Nordström rapporterar om Lort-Sverige 1938. Gösta Knutsson börjar skriva om Pelle Svanslös 1939.
Sommar-OS i Los Angeles 1932 och Berlin 1936 i propagandans tecken. Vinter-OS i Lake Placid 1932 och Garmisch-Partenkirchen 1936.
Video om modernism/funktionalism
1900-talets decennier
Klicka på knapparna och läs om design och formgivning under 1900-talets decennier:
1900-talets formgivning a – ö
