Swedish Grace – enkelt och elegant
Stockholms stadsbibliotek ritat av Gunnar Asplund.
Tjugotalsklassicism och Swedish Grace: Mellan tradition, modernitet och dagens comeback
Tjugotalsklassicism, internationellt känd som Swedish Grace eller nordisk klassicism, är en stil som kombinerade tradition och modernitet med enkla, strama former, inspirerad av antikens klassicism, men anpassad till tidens tekniska framsteg och ekonomiska realiteter. Stilen tog världen med storm under 1920-talet och idag upplever den en renässans inom inredning.
Metaresonemang kring stilens namn
Begreppsförvirringen kring stilen rymmer ett intressant metaresonemang. Många föredrar tjugotalsklassicism, men då begränsas den i tid. Använder man nordisk klassicism handlar det enbart om arkitektur. Internationellt dominerar namnet Swedish Grace, som en brittisk journalist hittade på.
Se video och lyssna på musik
Längst ner på sidan kan du se en video, lyssna på musik och få lästips och tips och filmer och tv-serier,
Tidigare ansåg man att det fanns väldigt lite art déco i Sverige. Idag har den stilen blivit stor internationellt – och inte minst dyr – och då vill man gärna räkna Swedish Grace som art déco.
Och ibland är det modernism! Det finns en bok som heter Swedish Grace – en bortglömd modernism!
Listers härads tingshus av Gunnar Asplund, Glas av Simon Gate, exempel från Näfveqvarns bruk, Nationalservisen/Swedish Grace av Louise Adelborg och matta av Märta Måås Fjetterström.
Tjugotalsklassicism – vad är klassicism nu igen?
Klassicism går tillbaka antikens Grekland och Rom. Gång på gång i historien har man valt klassicism bland annat för pampig arkitektur, under renässansen och nyklassicismen.
En bit in på 1900-talet ville man ha en modern klassicism, som var med sin tid, enkel, stram och dessutom vacker. Enkelheten kunde också bero på ekonomin och tekniska framsteg, t.ex. armerad betong. I Frankrike fanns också en betongklassicism.
Klassicismen levde ganska stark i Europa, men den har förträngts, eftersom nazisterna var förtjusta i pampiga, klassicistiska byggnader. I Tyskland har man utplånat dem nästan helt. Vår nordiska klassicism slapp dåligt rykte. Här i Norden kan vi ”förena tradition och modernitet” har det hetat. Som Gunnar Asplund och Alvar Aalto till exempel.
Tjugotalsklassicismens kännetecken
Stilen utmärks av en luftig lätthet. Arkitekturen lyfter fram putsade fasader i mättade färger. Man ser ofta geometrisk symmetri och runda fönster. Man använde exklusiva material som polerat trä och tenn. Möbler smyckades med intarsia i strama former. Rummen präglades av en harmonisk och balanserad minimalism. Miljön kändes sofistikerad, både lyxig och avskalad.
Genombrott och förgrundsgestalter
Tjugotalsklassicism, art déco och modernism tävlade om att bli den moderna tidens stil på 1920-talet. Två stora utställningar visade den svenska tjugotalsklassicismen, dels Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och dels världsutställningen i Paris 1925.
Sveriges paviljong vid världsutställningen i Paris 1925.
Göteborg sågs som en förövning till Paris, men nästan alla som deltog i Paris hade också varit med i Göteborg. Den svenska paviljongen i Paris uppmärksammades just för att den förenade folklig tradition med ett som man tyckte nytt internationellt formspråk.
Alla tiders stil – nyckeln till att avkoda din vardag
Den här sidan är bara lite av allt du hittar i Alla tiders stil. Boken sätter in stilarna i ett historiskt sammanhang och 500 bilder hjälper till att göra dig till en riktig stilspanare.
Omslaget säger precis vad det handlar om. Genom att förstå det historiska DÅ, kan du upptäcka och förstå trender och design NU.
Pris: 240 kr (Alltid fri frakt!)
Nordisk klassicism = arkitektur
När vi hör uttrycket nordisk klassicism ser vi alla kända byggnader framför oss. Numera gör man ju arkitektuppror mot modernistiska lådor. Men Gunnar Asplund, Carl Bergsten, Ivar Tengbom m.fl. kunde konsten att rita vackra, klassicistiska lådor!
Gunnar Asplund kunde konsten att förena olika stilar och göra dem moderna. Han började i nationalromantisk stil men mot slutet av karriären var han funktionalist. Däremellan ritade han Stockholms stadsbibliotek, biografen Skandia samt Skogskyrkogården i klassicistisk stil.
Den nordiska klassicismen slapp dåligt rykte trots likheter med nazisternas klassicism. I den nordiska klassicismen betonade man att tradition och modernitet inte var motsatser utan ”både och”. Det klassiska arvet och den modernistiska arkitekturen ansåg många vara oförenliga, men övergångarna i Gunnar Asplunds arkitektur, det organiska i Alvar Aaltos verk, förtjusningen i trä samt närheten till naturen och det lokala mjukade upp den nordiska modernismen och moderniserade klassicismen. Det finns en röd tråd i vårt svenska arv, nämligen ”att förena tradition och modern ande/modernitet”.
Alla stora arkitekter ritade också inredning inte minst Asplund. Hans biograf Skandia i Stockholm anser många vara en av de vackraste biograferna i Europa.
Om man står på Götaplatsen så har man alla klassicistiska kulturbyggnader framför sig, som förenas av enkla och stora volymer, flacka tak samt det gula teglet. Och i inredningen känner vi igen möbelformgivarna och konstnärerna från tiden. Carl Bergsten ritade stadsteatern 1934. Här tog han ett steg mot funktionalismen och där finns också spår av art déco.
Evas böcker – bakom allt – stora designpaketet
Tre böcker som ger dig stilkoll
- De formade 1900-talet – om svensk och utländsk formgivning.
- IKEA design och identitet – äventyret bakom de platta paketen.
- Alla tiders stil – din guide till stilhistorien under 3500 år
Specialerbjudande – köp alla tre för 450 SEK (fri frakt)
Att bläddra i en fysisk bok ger överblick och sammanhang.
Swedish Grace då
Två försiktigt färglagda bilder från Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Carl Hörviks salong och ett rum med möbler av Axel Einar Hjorth.
Modernismen vann kampen om att bli 1900-talets nya, moderna stil, men idag upplever tjugotalsklassicismen/Swedish Grace en renässans. Efter år av minimalism söker människor mer värme. Konsumenter efterfrågar genuint hantverk och hållbara material.
I Sverige märks intresset på auktionsmarknaden och i nyproduktion och heminredning. Det handlar inte om att kopiera tidsepoken, utan mer om att integrera stilens koncept i moderna miljöer.
Svenska auktionshus rapporterar ett ökat sug efter föremål från tiden. Speglar, lampor och småmöbler i tenn, gärna av formgivare som Anna Petrus, betingar i dag höga priser. Möbler i mörka träslag med intarsia, träinläggningar, av Carl Malmsten är mer eftertraktade än någonsin.
Inom köksdesign skapar man platsbyggda kök med tidstypiska kännetecken, målade med linoljefärg i dämpade färger. Bänkskivor i natursten fullbordar den svala men ombonade elegansen.
Svenska arkitekter inspireras återigen av 1920-talets stadsplanering. När bostadsområden ritas i dag lånar man gärna tjugotalsklassicismens symmetri, de putsade fasaderna i brutna kulörer och de spröjsade fönstren. En reaktion mot anonyma glas- och betongkomplex.
Utomlands har begreppet Swedish Grace blivit ett kvalitetsbegrepp. Internationellt betraktas stilen som ett mer finstilt alternativ till den traditionella, franska art décon.
Idag talas det mycket om tyst lyx, quiet luxury, en trend som premierar hög kvalitet. Här passar Swedish Grace in. Internationella inredare uppskattar hur stilen kombinerar exklusiva material med en minimalistisk återhållsamhet.
Internationella gallerier köper gärna svenskt 1920-talsglas och möbler. Föremål från Orrefors, av Simon Gate eller Edward Hald säljs till globala samlare som betraktar det svenska konsthantverket som skulptural konst.
Tjugotalsklassicismens styrka ligger i dess tidlöshet. Stilen är tillräckligt dekorativ för att bryta av mot modernismens stränghet, men samtidigt tillräckligt stram för att passa in i ett modernt, minimalistiskt sammanhang. Swedish Grace har fått en plats som en permanent stilikon, både på hemmaplan och i världen.
Swedish Grace nu
Det är inte lätt att skriva en bra prompt för Swedish Grace, men bilder visar ändå idén, elegansen men även stilens värme.
Läs om stilarna i 17 delar
Perioden i Timeline>>>
Stilarna är bra krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant.
Swedish Grace eller tjugotalsklassicism – se Stilspanings video på YouTube
Swedish Grace, en stilfull mix av enkelhet, natur och funktionalitet som format svensk designhistoria. Videon visar hur denna stil överlevt politiska motgångar och fortfarande inspirerar inom arkitektur och design idag. Nr 14 i Stilspanings Design och stilhistoria på YouTube.
Utställningarna i Göteborg och Paris
Flera stora utställningar visade upp både klassicism och art déco under 1920-talet till exempel Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och världsutställningen i Paris 1925. I Paris haglade priser över den svenska paviljongen. Se Stilspaning på Youtube
Musik, konst och litteratur – tjugotalsklassicism
Konsten sökte sig tillbaka till antika ideal och symmetri. Internationellt kallas strömningen återgången till ordningen eller nyklassicism, t.ex. Pablo Picassos Kvinna i vitt från 1923. I Tyskland kallades stilen den nya sakligheten som i Christian Schads Självporträtt med modell 1927.
Musiken tog avstånd från känslor och kaos för att omfamna neoklassicismen, ca 1920 till 1950, där man kombinerade 1700-talets strama former med modern harmonik. Igor Stravinskij inledde vågen med sin balett Pulcinella 1920. I Frankrike skapade kompositörsgruppen De sex en lättsam och klar musik inspirerad av jazz runt år 1920, och i Sverige förenade Lars-Erik Larsson den nyklassiska ordningen med nordisk lyrik i sin Pastoralsvit från 1938.
Elegant och stram svensk estetik mellan klassiska traditioner och ny puls.
Lyssna på Karl Gerhard, Jazzgossen
Se hela spellistan Stilhistoriens Soundtrack på Youtube
Litteraturen strävade efter intellektuell balans och formstränghet, en riktning som kallas litterär nyklassicism och i Sverige smälte samman med borgerlig realism, ca 1920 till 1935. Internationellt förespråkade T.S. Eliot traditionens betydelse i sina essäer kring år 1920. I Sverige skrev Sigfrid Siwertz släktkrönikan Selambs 1920 och Hjalmar Gullberg odlade en stilren poesi i I en främmande stad 1927.
Externa länkar
Utställning på Nationalmuseum: Swedish Grace 24.2 – 28.8 2022