
Kopiering och nyskapande
från medeltiden och framåt
Nationalmuseets Klunkehjem i Köpenhamn.
Den andra industriella revolutionen – massproduktion – nystilarna
Andra hälften av 1800-talet präglades av industriell revolution, kolonialism, enorma rikedomar och djupa sociala klyftor. Man har gett epoken olika namn i olika länder till exempel La Belle Époque i Frankrike och Belgien, Viktorianska eran i Storbritannien, Gründerzeit i Tyskland och Österrike, Restauración i Spanien och Gilded Age i USA. Tidigare använde vi begreppet Oscarianska eran i Sverige.
Utbudet av varor ökade enormt och borgerligheten kunde ta för sig. Nystilarna föddes just ur den industriella revolutionens massproduktion, men klasskillnaderna blev också stora, vilket bilden nedan visar. 1890 blev 1 maj arbetarrörelsens speciella dag.

Konst och litteratur blomstrade. Den franske konstnären Édouard Manets målning Frukosten i det gröna 1863 väckte stor skandal, men han påverkade 1870-talets berömda impressionister. Inom litteraturen var realismen en reaktion mot romantiken. I Sverige hade vi både Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding och August Strindberg. Däremot har många förundrat sig över hur till exempel August Strindberg kunde verka i en sådan överlastad miljö.
Nystilarna eller historicismen, ca 1840–1900
Istället för att uppfinna ett helt nytt formspråk blickade man bakåt och lånade från historien. Resultatet blev en färgstark blandning där de olika nystilarna följde efter varandra, men de levde också sida vid sida.
Trots att nystilarna kritiserats hårt av eftervärlden, ser vi idag med andra ögon på dem, för här föddes vårt moderna konsumtionssamhälle och hur vi uttrycker identitet genom inredning och prylar. Därför är den här tiden förvånansvärt lik vår egen tid.
För antikexperter och samlare är det viktigt att skilja det ursprungliga från senare kopior, men numera kanske vi inte bryr oss så mycket om det är äkta barock eller nybarock.

Stolar som representerar olika nystilar.
Nystilarnas dramatik – tunga matsalar och pösig maximalism
Man kopierade inte bara utan skapade även nya former med influenser från Tyskland och England men också från exotiska kulturer som Japan och Turkiet.
Man lät olika stilar dominera olika rum beroende på vilken stämning man ville uppnå. Matsalen och herrummet inreddes gärna i nyrenässans eller nybarock med tunga, arkitektoniskt uppbyggda skåp i mörk ek, stolar med höga ryggar och bord med kraftiga, svarvade ben. Om detta representerade manlig stramhet, så var damernas salong raka motsatsen. Där regerade nyrokokon med mjukt S-svängda möbelben och rikt skurna dekorer i mörka träslag.
Genom ny stoppningsteknik föddes tapetserarstilen, i Danmark kallad klunkestilen, där textilierna tog över rummen. Möblerna blev bulliga och djuphäftade med knappar i plysch eller sammet. Man frossade i mättade färger som vinrött och täckte möbelträet med fransar.
En snabbguide till nystilarna
Nyromansk stil: Kyrkoarkitektur med fokus på klassiska rundbågar.
Nygotik: Spetsbågar, Chippendale-influenser och dekorativa prylar.
Nyrenässans: Tunga ekmöbler, kolonner och pampiga matsalar.
Nybarock: Svarvade ben, kulfötter och mörka träslag.
Ny Louis Seize: Strama former, spensliga stolar och pösig stoppning.
Fornnordisk stil: Drakslingor, geometriska tecken och nationalromantiska textilier.
Nyrokoko: S-svängda möbelben, rocaille-ornament och eleganta salonger.
Morisk stil: Orientaliska inslag, exotiska rökrum och färgstark keramik.
Tapetserarstil: Bulliga sammetsoffor, djuphäftade knappar och tunga fransar.

Alla tiders stil – nyckeln till att avkoda din vardag
Den här sidan är bara lite av allt du hittar i Alla tiders stil. Boken sätter in stilarna i ett historiskt sammanhang och 500 bilder hjälper till att göra dig till en riktig stilspanare.
Omslaget säger precis vad det handlar om. Genom att förstå det historiska DÅ, kan du upptäcka och förstå trender och design NU.
Pris: 240 kr (Alltid fri frakt!)
Nystilarna och modet – getingmidjor och puffärmar
Modet under andra delen av 1800-talet var en dramatisk teater. För kvinnorna handlade det om att ständigt förändra kroppens silhuett. Kring 1830 var enorma puffärmar högsta mode, men under kommande decennier flyttades fokus nedåt. Korsetten snördes extremt hårt för att skapa en getingmidja, samtidigt som kjolarna växte till stora krinoliner.
På 1870-talet plattades kjolen till framtill och volymen sköts bakåt i en så kallad turnyr. På 1890-talet kom de stora puffärmarna tillbaka.

Det ideala midjemåttet var 32 cm! En man skulle kunna greppa om midjan!
För männen byttes det färgstarka 1700-talet ut mot långbyxor, mörka kavajkostymer och höga skorstenshattar. Mannen skulle signalera borgerligt allvar. Det enda som tilläts variera var mustascher och skägg. Denna strikta, mörka uniform lade grunden för den klassiska herrkostymen, som idag är standard i hela världen.
Nystilarna – svenska drottningar
Stilar brukade förr bli uppkallade efter kungarna, som var bra krokar att hänga upp (stil)historien på. Här spanar vi i stället in deras drottningar så att vi kan följa tiden och modet bättre.

Josefina 1844-59 (Oscar I), Lovisa 1859-72 (Karl XV), Sofia 1872-1907 (Oscar II), Victoria 1907-50 (Gustav V).
Arvet efter nystilarna –
som vi inreder och konsumerar idag

På bilden dagens Steampunk.
Det viktigaste arvet efter nystilarna är själva idén om att hemmet ska spegla vår personlighet. Före industrialismen var stilar något som dikterades av hoven, men nu kunde den breda borgerligheten välja och vraka. Genom att blanda historiska epoker skapade man för första gången eklektiska hem med personliga prylar, reseminnen och textilier.
När vi idag scrollar på sociala medier efter inredningsinspiration, köper en djuphäftad sammetsoffa eller letar efter unika loppisfynd, gör vi precis som man gjorde under nystilarnas stilmaskerad – vi återanvänder historien för att berätta vilka vi är.
Nystilarna påminner om vår tid – metamodernismen
Man kan faktiskt säga att nystilarna var en tidig form av postmodernism, men med ett modernistiskt maskineri i ryggen. Dess form var själva återanvändningen av andra former. Man speglade sig i och återanvände stilhistorien för att hantera den industriella revolutionen.
Ur metaperspektiv kan vi se hur de olika nystilarna fungerade som metadata, dvs. taggar som visade en byggnads syfte eller status. Nygotik för kyrkor och parlament, nyrenässans för banker och museer. Nybarock för teatrar och operahus.
Arkitekterna var medvetna om att de levde i en ny, industriell tid, men de valde medvetet att klä den nya tekniken i gamla kläder. Man byggde stationer och fabriker i modern gjutjärnsteknik, men maskerade dem som medeltida katedraler.
Samma arkitektkontor kunde rita en nygotisk kyrka på förmiddagen och en nyrenässansbank på eftermiddagen. Allt efter kundens beställning.
Precis som postmodernisterna gjorde kopior utan original, skapade man byggnader och föremål efter idén om hur de borde ha sett ut. Resultatet blev då en nystil som var mer perfekt än originalet.
Stilspaning i tevesoffan
Lagen enligt Lidia Poët
Serien Lagen enligt Lidia Poët utspelar sig under senare hälften av 1800-talet i Turin. Lidia får inte bli advokat men hjälper sin bror på hans advokatbyrå. Miljöerna i serien visar det sena 1800-talets borgerliga inredningsideal där nystilarna avlöste varandra.
Kostymdesignen i serien blandar historisk korrekthet med en modern, nästan punkig edge som speglar Lidias rebelliska personlighet. Hon har en ny dress i nästan varje scen, som på ett uttrycksfullt sätt speglar både dåtidens stil men också hennes kamp för att få bli advokat, se nedan.
The Guilded Age
Detta var en period då USA tog täten inom tung industri, järnvägar och kolbrytning. Begreppet Gilded Age kommer från en roman av Mark Twain, en satir över en tid med både extrem fattigdom och förgyllt överdåd.

Dessa eklektiska nystilar visas upp i teveserien The Gilded Age. Den utspelar sig under sent 1800-tal och är en visuell fest. Där ser vi hur New Yorks nya miljonärer bygger palats fyllda med nyrenässansmöbler, tunga sammetstyger, glänsande majolika och exotiska statyer för att manifestera sin nyfunna rikedom och status.
Läs om stilarna i 17 delar
Perioden i Timeline>>>
Stilarna är bra krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant.

1800-talets nystilar – se Stilspanings video på YouTube
I alla tider har man gått tillbaka till tidigare stilar. På 1800-talet, borgerlighetens århundrade, hämtade man inspiration från tidig medeltid och framåt. Videon visar att nystilarna följde en viss kronologi, men levde även sida vid sida. Nystilarna har ofta setts som dåliga kopior, men idag är tonen inte lika hård. De har med rätta fått ett visst erkännande som en del av vår design och stilhistoria. Nr 11 i Stilspanings design och stilhistoria på YouTube.
Se mer i en video