Gustaviansk stil – nyklassicismen i svensk tappning
I Hagaparken i Solna, en ”engelsk park”, inredde Louis Masreliez Gustav III :s paviljong. För stora salongen ritade han helförgyllda stolar av Sulla- eller klismosmodell tillverkade av Erik Öhrmark.
Nyklassicismen – gustavianska stilen – design- och stilhistoria
Nyklassicismen, i Sverige den gustavianska stilen, hade sina rötter i upplysningstiden under 1700-talet då förnuft och nyttighet stod i fokus. Man sökte ny kunskap och människan skulle också bli fri både från kyrkan och envåldshärskare. Förnuftet blev placerat i högsätet tillsammans med empirism, framtidstro och nyttighetstänkande. Man ansåg också att alla människor har vissa grundläggande rättigheter.
Se mer i en video
Längst ner på sidan kan du se mer i en video.
Antikens ideal återkom, förstärkt av utgrävningar i Pompeji och Herculaneum, och växte fram i Europa parallellt med stora samhällsomvälvningar som den industriella revolutionen och de amerikanska och franska revolutionerna.
När man grävde fram Pompeji och Herculaneum kunde man studerade konkreta, vetenskapliga fakta om antiken. Nyklassicismen använde antikens strama linjer för att spegla upplysningstidens ideal.
Genom historien har tidsandan och stilarna växlat för och emot klassicismen – det vill säga då man söker sig tillbaka till antikens idé- och formvärld. Men stilarna var alltid anpassade till sin samtid.
Interiör från Sturehov slott.
Den svenska gustavianska stilen var återhållsam, lite pedantisk med en symmetrisk estetik som ersatte rokokons yviga former. Typiska, dekorativa motiv var bandrosetter och medaljonger. Kannelerade stolsben samt en ljus, marmorinspirerad färgskala var typiskt.
Kännetecken för nyklassicismen – gustavianska stilen
Nyklassicismen dök först upp i Frankrike omkring 1750 och i Sverige tjugo år senare. Den bestod av två perioder, franska Louis Seize samt empire. Och i Sverige gustaviansk stil respektive empir eller Karl Johansstil.
Vita huset i USA
Färgen hade försvunnit från de antika byggnaderna och skulpturerna. Man hade helt enkelt inte tillräcklig kunskap om antiken. Och då blev det vita och ofärgade norm. Inom arkitekturen kom det därför till många ljusgrå och vita byggnader med antikens kolonner och frontoner.
Typiskt för nyklassicismen – gustavianska stilen
Den svenska gustavianska stilen delar man in i två tydliga perioder, nämligen den höggustavianska stilen, ca 1775–85, den sengustavianska, ca 1785–1810. Stilen var återhållsam i reaktion mot rokokons lättsinne, ibland nästan lite pedantisk i sina lugna och fasta former.
Gustaviansk karmstol och ett sengustavianskt bord.
Gustav III själv betydde mycket för rokokons utformning, men stilens skapare i Sverige var arkitekten och gravören Jean Eric Rehn. Han hade koll på det senaste från kontinenten och han inredde och formgav porslin, silver, tapeter och tyg, d.v.s. en riktig multidesigner.
Den gustavianska stilen i punkter
Överstycke till en spegel med typiska dekorationer samt Amor och Psyke.
- Dekorativa mönster och motiv – bl.a. bandrosett, medaljong, festong (bladgirlang), urna, kolonner.
- Bårder såsom meander, bandfläta, fascesstav, löpande hund, pärlstav och äggstav.
- Medaljongen var en typisk form både på stolsryggar, speglar samt ornament.
- En blomma, fleuron, som benanfang, d.v.s. där stolsbenet är fäst vid sargen, var typisk.
- Stolsbenen var avsmalnande och kannelerade – d.v.s. räfflade.
Tidiga gustavianska stolar hade runda ben, senare fyrkantiga.
Gustavianska lampetter – baksidan är alltid viktig! Typiska dekorationer – ett arv från antiken.
Listan kan göras lång. Läs mer i Alla tiders stil.
Alla tiders stil – nyckeln till att avkoda din vardag
Den här sidan är bara lite av allt du hittar i Alla tiders stil. Boken sätter in stilarna i ett historiskt sammanhang och 500 bilder hjälper till att göra dig till en riktig stilspanare.
Omslaget säger precis vad det handlar om. Genom att förstå det historiska DÅ, kan du upptäcka och förstå trender och design NU.
Pris: 240 kr (Alltid fri frakt!)
Allmogemåleri i Sverige
Under 1700-talet började allt fler bönder smycka sina hem med väggmålningar och det växte fram ett folkligt bonads-, möbel- och inredningsmåleri ca 1750–1850, d.v.s. allmogemåleriet. Dalmålningarna hade sitt ursprung i äldre möbelmåleri i Dalarna, men även i målade och tryckta tapeter hos de högre stånden.
Skåp med allmogemålning från Uppland.
Man hittar dem också i angränsande landskap. Rättviksmåleriet från 1760-talet var ett barockmåleri släkt med tulpanmåleriet i Uppland. Runt 1780 utvecklade man kurbitsmåleriet, ett abstrakt blomstermotiv, som numera finns kvar på dalahästen.
Musik – Wienklassicism
Inom musiken var Wienklassisismen namnet på musikstilen under andra hälften av 1700-talet och en bit in på 1800-talet och med Joseph Haydn och Wolfgang Amadeus Mozart i spetsen.
Nyklassicismen idag: Gustaviansk minimalism och tyst lyx
När Gustav III tog med sig de strama, antika idealen från Paris, skalades det kungliga guldet bort. Kvar blev ljusgrå, pärlvita och dämpade blåtoner på målade trämöbler. I England utvecklades samtidigt den strama George III-stilen via formgivare som Hepplewhite och Sheraton.
Stilen handlade ju om att strama upp rokokons former och återvända till antikens symmetri, räta linjer och mer dämpade färger.
Vår kärlek till stilen gör att gustavianska antikviteter är eftersökta och populära på auktion. Intresset sträcker sig från exklusiva 1700-talsoriginal av mästare som Haupt till 1800-talets allmogemöbler och Ikeas 1700-talsserie, som i dag säljs dyrare än originalen på andrahandsmarknaden.
Att den gustavianska stilen är så folkkär än idag beror på att den balanserar strikt, symmetrisk elegans med en ljus och hemtrevlig funktionalism.
I dag kallar vi detta arv för tidlös skandinavisk inredning/minimalism, men det har också bidragit till dagens globala trend tyst lyx, Quiet Luxury och till Regencycore.
Modet under den gustavianska tiden
Se rokokons mode.
Man tog fram en särskild svensk dräkt 1778 på initiativ av Gustav III. Syftet var att man inte skulle ta efter utländskt mode. Han ville också förhindra lyxkonsumtion av importerade varor och textilier.
Gustaviansk drottning
.
Här syns drottning Sofia Magdalena 1771-92 (Gustav III). Stilar brukade förr bli uppkallade efter kungarna, som var bra krokar att hänga upp (stil)historien på. Här spanar vi i stället in deras drottningar, så att vi kan följa tiden och modet bättre.
Läs om stilarna i 17 delar
Perioden i Timeline>>>
Stilarna är bra krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant.
Gustavianska stilen, en nyklassicism – se Stilspanings video på YouTube
Videon visar att den gustavianska stilen är en populär period i svensk stilhistoria pga stor hantverksskicklighet och klassisk elegans och som tog form under Gustav III:s tid. Stilen kännetecknas av strama, symmetriska former inspirerade av antiken, ljusa färger och en återhållsam, nästan pedantisk svensk estetik.
Den gustavianska stilen är populär hos samlare men också hos dem som tycker om nygjorda möbler i gustaviansk stil. Nr 9 i Stilspanings Design och stilhistoria på YouTube.
