Nyklassicism, empir – känsla och fantasi
Målning av Mary Ellen Best.
Nyklassicism – empir och Regency – Romantiken
Nyklassicismen – empir – Karl Johan, kallade man stilen i början på 1800-talet. Internationellt var det en praktfull kejsarstil från Napoleons Frankrike med romerska och egyptiska influenser. I England använder man begreppet Regency.
Stilen markerar en tidig 1800-talsperiod där romantikens känslor ersatte upplysningens förnuft. Inredningen kännetecknades av starka färger, eleganta tygdekorationer, antika ornament och nya sätt att möblera.
Se video och lyssna på musik
Längst ner på sidan kan du se en video, lyssna på musik och få lästips och tips och filmer och tv-serier,
Engelska Regency och Jane Austen
I det begynnande industrisamhället kunde borgarklassen ta för sig och fler fick därför råd att inreda och förnya sina hem. Genom Jane Austens romaner och otaliga filmer och teveserier har vi lärt känna den engelska regencyn. Dandyn dök också upp i umgängeslivet. Men idag skulle vi nog säga snobb.
Idag upplever vi en revival i Regencycore, se längre ner.
Illustrationen ur en bok av Jane Austen. Den andra bilden illustrerar unga damer ”at home”.
Typiskt för nyklassicismen – empir, Karl Johan, Regency
Empiren sammanföll med romantiken, en riktning inom konst, musik, litteratur, vetenskap och filosofi från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet. I Sverige blev stilen som alltid enklare och mer funktionell.
Möblerna var uppbyggda med kolonner och pelare och byrå- och bordsskivor var ofta i marmor. Borden fick därför en annan tyngd än de graciöst smalbenta gustavianska borden. Den fasta sittgruppen flyttades till rummets mitt under ljuskronan. Modemöbeln framför andra var chiffonjén.
Empirstol med svagt svängda ben och en chiffonjé.
Empirstolar med svängda ben har inspirerat till några av våra vanligaste allmogestolar. Även pelta, en halvmåneformad sköld från antiken, användes för stolsryggar. Nu kom också papperstapeter med målade dekorationer i klara färger och golvmattor blev vanliga.
Siden i mättade och starka färger draperades konstfullt i fönstren. Allt pryddes av antika ornament som lejontassar och svanar. Mot mitten av seklet mjukades stilen upp i ljus björk. Denna mer småborgerliga stil kallas senempire eller biedermeier.
Praktfulla pjäser, kandelabrar och även möbler bars upp av karyatider (kvinnostatyer). Vanliga material var marmor, porfyr och brons.
Ornament var inspirerade från antiken, akantus, lejontassar, lyror, svanar och palmetter från Egypten lotusblomma, sfinx och grip och från krig örnen, skölden och lansen.
Empiren blev populär igen hundra år senare. Det som var nyempir kallar vi idag tjugotalsklassicism eller Swedish Grace.
Läs mer i Alla tiders stil. Där finns också avsnitt om motsvarande franska och engelska stilar.
Empiren möter romantiken – strama linjer men stormande hjärtan
Stilar avlöser sällan varandra i prydliga, raka led. Istället pendlar stilhistorien mellan motsatser – mellan ordning och magi, förnuft och känsla. Decennierna kring år 1800 bjuder på en spännande krock, nämligen när empiren sammanföll med romantiken.
Medan empiren och den engelska Regencyn styrde den yttre miljön, arkitekturen och möblerna med symmetri, rätvinkliga mahognymöbler och tunga marmorskivor, slog pendeln tillbaka på insidan. I människors sinnen gjorde romantiken revolt mot kalla linjer och logik. Romantikerna sökte det irrationella, det personliga och den vilda, otämjda naturen.
Detta skapade en dubbelhet i vardagslivet. Man kunde sitta rakryggad, symmetrisk empirstol med peltarygg och samtidigt försvinna in i Mary Shelleys nyutkomna skräckroman eller drömma sig bort i dimmiga landskapsmålningar eller lyssna på melankolisk musik. Kroppen bo i den återhållsamma, nyklassicistiska salongen medan själen flydde ut i den vilda, outforskade naturen.
När vi idag ser trender som Regencycore, är det precis den här tidens estetik vi söker – en längtan tillbaka till en brytningstid där den strama ytan dolde ett djupt romantisk själ.
Romantiken
Romantiken var en känslomässig revolt mot upplysningens förnuft och nyklassicismens strama regler. Istället för logik och fasta mallar satte man passion, intuition och det övernaturliga i centrum, vilket gjorde konsten och litteraturen personlig, dramatisk och fylld av mystik. Naturen betraktades inte längre som ett vetenskapligt objekt utan som en besjälad kraft som speglade människans inre stormar och melankoli.
Kring 1850 vann romantikens känslor slutligen över nyklassicismens strikta linjer. Det var då de strama empirmöblerna fick ge vika för historiska, kurviga stilar som nygotik och nyrokoko.
Inom konsten och litteraturen muterade den senare under seklet till realism och nationalism, men inom musiken levde romantikens dramatiska och storslagna tonspråk kvar ända in på 1900-talet.
Alla tiders stil – nyckeln till att avkoda din vardag
Den här sidan är bara lite av allt du hittar i Alla tiders stil. Boken sätter in stilarna i ett historiskt sammanhang och 500 bilder hjälper till att göra dig till en riktig stilspanare.
Omslaget säger precis vad det handlar om. Genom att förstå det historiska DÅ, kan du upptäcka och förstå trender och design NU.
Pris: 240 kr (Alltid fri frakt!)
Regencycore – engelsk charm och fransk elegans – så lever empiren vidare idag
Regencycore har blivit stor dels tack vare alla serier och filmer som bygger på Jane Austens böcker men också på grund av moderna kostymdramer på teve som Bridgerton. Dagens inredningstrender och modekollektioner lånar flitigt från historien.
Inom inredningen syns detta i tunga, hellånga gardinvåder. De draperas från tak till golv för hotellkänsla. Det klassiska runda pelarbordet har blivit ett blickfång mitt i rummet. Rejäla köksöar med marmorskivor påminner om empirens förkärlek för tyngd och status. Tapeterna har blivit stormönstrade och mättade färgkontraster som empirblå kombineras med guld och mässing.
Det samtida modet har också kapitulerat för Jane Austen-looken. Den klassiska empirskärningen syns ständigt på catwalken. Klänningar med markerad hög midja under bysten och dramatiska puffärmar är återigen populära festplagg. Regencycore visar att genom att förstå det historiska dået kan vi avkoda vår tids längtan efter lyx, hantverk och romantik i vardagen. Här från Jane Austen festivalen i England, som återkommer varje år:
Empirens mode
Den enkla grekiskinspirerade klänningens skärp åkte upp under bysten på 1790-talet och vi fick det typiska empirmodet. Napoleon däremot ogillade de halvt genomskinliga linnetygerna och ville gynna sidenindustrin. Sidenet blev modernt kring år 1800 och då måste klänningstyget skäras på ett annat sätt så det kunde falla vackert. Midjan hamnade fortfarande under bysten. Puffärmar blev moderna. Utanpå kunde man ha en långärmad, kort jacka i mörkare färg. Modefärgerna var vitt, ljusblått och ljusrosa. Kvinnornas hår kunde, för första gången sedan antiken, vara kort.
Så småningom blev färger och mönstrade tyger moderna och klänningarna blev dekorerade med volanger, rosetter och tygblommor. Håret skulle nu vara långt igen, gärna lockigt och uppsatt under vida, dekorerade hattar. Midjan började också krypa nedåt.
Männens mode blev med Napoleon mer diskret. Håret klipptes kort och kläderna blev mörka. Långbyxan blev modern. Senare blev håret lite längre och gärna lockigt. Kravatter och halsdukar och den höga hatten hörde till mannens utstyrsel. Dandyn var särskilt modemedveten. Vi kanske skulle säga klädsnobb.
Empirdrottningar
Stilar brukade förr bli uppkallade efter kungarna, som var bra krokar att hänga upp (stil)historien på. Här spanar vi i stället in deras drottningar så att vi kan följa tiden och modet bättre.
Fredrika av Baden 1797-1809 (Gustaf IV Adolf), Hedvig av Holstein Gottorp 1809-18 (Karl XIII), Desirée 1818-44 (Karl XIV Johan).
Läs om stilarna i 17 delar
Perioden i Timeline>>>
Stilarna är bra krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant.
Empir – Karl Johansstilen – se Stilspanings video på YouTube
I början på 1800-talet blev känslan och fantasin viktigare än tron på förnuftet. Videon visar romantikens genombrott i början av 1800-talet och Napoleons kejsarideal som formade empirstilen, också en nyklassicism, men också hur den svenska Karl Johansstilen blev enklare och invaderade borgarhemmen. Empirmodet med höga midjor och puffärmar återkommer ständigt. Nr 10 i Stilspanings Design och stilhistoria på YouTube.
Musik, konst och litteratur – Nyklassicism, empir – Romantiken
Konst: Under 1800-talets första decennier pågick en krock mellan det yttre och det inre. Den materiella stilen styrdes av nyklassicismen/empiren ca 1800–1830, en stram kejsarstil präglad av antika motiv, rätvinklighet och militärisk symmetri. I Frankrike målade Jacques-Louis David Napoleons kröning 1807.
Samtidigt slog pendeln tillbaka på duken genom den framväxande romantiken ca 1800–1850. Konstnärerna övergav de strama linjerna för att istället måla det sublima och naturens vilda krafter, som i Caspar David Friedrichs Vandraren över dimhavet 1818.
Musik: Inom musiken möttes två olika världar. Å ena sidan stod den sena wienklassicismen för strikt form, balans och monumentalitet, vilket hörs i Franz Schuberts Militärmarsch nr 1 eller i sena verk av Joseph Haydn.
Å andra sidan gjorde romantikens musik revolt. Ludwig van Beethoven sprängde alla klassiska gränser med sin Ödessymfoni 1808 och den Nionde symfonin 1824. Under samma decennier fångade Schubert det romantiska febriga mörkret i Erlkönig 1815 och Frédéric Chopin skrev intim poesi för piano i Nocturnes 1832.
Lyssna på Franz Schubert: Militärmarsch nr 1
Lyssna på Beethovens Månskenssonat (romantiken)
Se hela spellistan Stilhistoriens Soundtrack på Youtube
Lästips: Litteraturen i början av 1800-talet balanserade mellan yttre ordning och inre känslosvall. Nyklassicismens och empirens litteratur höll fortfarande fast vid strikta formkrav, moral och realism. Johann Wolfgang von Goethe fullbordade sin klassiska tragedi Faust , Del 1, 1808, och Jane Austen dissekerade regencyerans strikta sociala koder med knivskarp realism i Stolthet och fördom 1813.
Samtidigt lät romantikens litteratur känslorna och fantasin svalla. Författarna blev besatta av själen, skräck och folksagor. Mary Shelley skrev Frankenstein 1818 som en direkt varning mot att låta vetenskapen leka Gud. Bröderna Grimm samlade in sina folksagor och i Sverige skrev Erik Johan Stagnelius melankolisk poesi medan Esaias Tegnér skapade sitt fornnordiska vikingaepos Frithiofs saga 1825.
Stilen på film och tv
Filmer och tv-serier – nyklassicism, empir