Meny Stäng

Varför firar vi Valborg?

Valborgsmässan (1 maj) betecknade sommarens inträde. Under medeltiden hölls valborgsmässorådstuga i städerna. I vissa städer uppförde man ett spel om kampen mellan sommar och vinter. På landsbygden har det ända in på 1900-talet varit vanligt att hålla bystämma 1 maj. Vid bystämman synade man gärdesgårdarna och bestämde hur djuren skulle beta. Man avslutade med ett ordentligt kalas. Det finns en gammal sed att äta ägg – den seden är äldre än seden att äta ägg till påsk!

Man har tänt eldar, sk årseldar vid påsk, valborgsmässoafton, Kristi Himmelsfärdsdag och vid midsommar. De har varierat efter boskapsskötseln och åkerbruket i olika delar av landet. Man ville skydda kreaturen mot rovdjur och onda makter.

Man började ofta Valborgsmässofirandet på kvällen den sista april, för då tändes valborgsmässoeldar (majeldar). I östra delarna av landet och man sjöng majvisor i södra Sverige. Man tände eldarna uppe på berg och höjder. Man förde oväsen runt eldarna – sköt, slog på trummor, skramlade med grytlock och skrek. Avsikten var att skrämma bort vargarna innan djuren skulle ut på bete för sommaren. I början av 1700-talet förekom valborgsmässoeldar endast i Uppland – sedan har de erövrat större delen av landet.

I Sydsverige var det vanligt att bära maj i by eller sjunga maj. Ungdomar/majsångare drog från gård till gård och sjöng majvisan och satte en grön kvist på husen. Som tack fick de mat och dryck till sitt gille/fest. Den vanligaste majvisan löd:

God afton, om ni hemma är:

Maj är välkommen.

Förlåt oss, om vi väcka er.

Sommaren är ljuvlig för ungdomen

Under medeltiden och i början av nya tiden brukade man i städerna utse en majgreve, som blev en symbol för sommaren och sommarens intåg i staden.

1890 blev 1 maj arbetarrörelsens speciella dag och 1939 blev den helgdag.