De formade 1900-talet H-K

Formgivare H-K ur boken De formade 1900-talet

1900-talets formgivning a – ö

Revideringsblad till boken över formgivare och designers som lämnat oss efter 2005. 

Habitat  

Brittisk möbelvaruhuskedja, startad av Te­ren­ce Conran 1964, för försäljning av föremål till hemmet i modern design och i ett prisläge som stora grupper har råd med. De­sign­filo­so­fin hade sin grund i 1930-talets modernism och den tradi­tionella anonyma hus­ge­råds­de­signen. Ingår från 1993 i Ikea-koncernen. Läs­tips: Form 1974:1, 1984:8, 2001:1.

Hackefors

Fabrik grundad utanför Lin­kö­ping av John O Nilsson 1929 för porslinsdekorering. Till­verkade fältspatporslin från 1934 och  pryd­nads­föremål från 1943. Tillverk­ningen lades ner 1957, men deko­rations­verk­sam­he­ten fort­satte. Till­hörde Upsala-Ekeby-koncernen från 1973 och numera  i Hackman-koncernen. Konstnärer: Hertha Bengtson i slutet av 1930-talet,  Elo Ylve 1929-65, Yngve Norberg 1967-, Günter Frahm-Jansen, Marita Sjölund, Cecilia Hall m fl.

Hackman

Tysken Johan Friedrich Hackman grundade ett handelshus i Viborg 1790. Startade även en bestick- och finsmidesfabrik utanför Viborg. Under 1980- och 90-talen övertogs Arabia, Rörstrand, Nilsjohan och Skultuna, glas­bruk­en Iittala och Nuutajärvi/Notsjö. En stor kon­cern för husgeråd, glas och porslin. Verk­sam­heten har under 1990-talet kon­cent­rerats till färre produkter och företag. För­sälj­nings­nam­net in­ter­nationellt har också ändrats till Iittala. Läs­tips: Polster, Designdirectory, 2001; Scandinavian design, 2002; Form 1993:3, 1998:2.

Hadeland Glassverk 

Glasbruk norr om Oslo, grundat 1765. Till­verkade först buteljer och apoteksglas. Servis- och prydnadsglas började tillverkas 1852 efter tyska och brittiska modeller. Svensken Axel Enoch Boman gjorde 1911 en serie på ca hund­ra överfångsglas med grave­rade växt­dekorer i Gallés anda; de enda konst­glas i jugendstil som gjorts i Norge. Mo­dern till­verkning genom Sverre Pettersen, konst­närlig ledare 1928-49. Form­givare: Sverre Pettersen 1928-49, Ståle Kyllingstad 1903-87 och 1936-­46, Arne Jon Jutrem 1950-62 och konstnärlig ledare från 1986, samt Willy Jo­hansson 1947-88. Läs­tips: R P Amdam m fl, Vel Blåst!, 1989; I-M Lie, Hadelandsglass, 1850-1900, 1977; Polster, Designdirectory, 2001.

Hagberg, Knut och Marianne Hagberg

Inredningsarkitekter, f 1949 resp 1954. Syskon som arbetat i team vid Ikea sedan 1979. Formgivit betydande delar av Ikeas sortiment, möbler, karmstolen Talus och  barnmöbelserien Puzzel 1988, bokylla Timmerman och Sufflör, lampor, Glittra, Erbium, Lysvik köksbelysning m fl, föremål i plast, barnpallen Patrull 1998, metall, delar av nysilverserien Line samt skrivbords­serien Dokument m fl. Enkel, funktionell stil med ljusa, klara färger och glada former. Lästips: DN 2004-08-14.

Hagerman, Lotta

Konstnär, f 1940. Arbetat med fri textil och mönsterformgivning. Gjorde under 1960-talet textil- och tapetmönster för bl a Ikea, filtar för KF och mattor för Wahlbecks i Linköping. Även nyskapande mönster för Borås Wäfveri, t ex Il naso och Mare (provtryck). Medlem av 10-gruppen 1970-76, tex mönstret Änglar. Efter 1976 ägnat sig åt måleri mm. Deltog i restaureringsarbetet av Ekotemplet på Haga; återskapade den skadade och övermålade dekoren 1992-93. Lästips: K Wick­man, 10-gruppen mönstertryck, 2001..

Haggård, Hildur

Keramiker, 1885-1959. Arbetade för S:t Eriks Lervarufabriker i början av 1930-talet. Vid Ekenäs glasbruk 1936-39. Egen keramik­­verk­stad i Stockholm från slutet av 1930-talet. Gjor­de även offentliga utstmyckningar. Läs­tips: Estelle Schlossman, Lergodskonstnärer, 1996.

Haglund, Birger

Silversmed, f 1918. Egen verkstad i Stock­holm från 1944. Bröt mot 1950-talets perfektionism med nyskapande, böljande corpusarbeten med infattade olsipade stenar mm. Kombinerade silver med andra material t ex akryl och porfyr. Skapade några halssmycken under 1960-talet som blivit berömda, tunna olik­färgade guldblad hop­fogade som fågelfjädrar och översållade med ädelstenar. Gjort kyrksilver, t ex för Farsta och Vantörs kyrkor. Utvecklade ett nytt form­språk efter vistelse i Afghanistan på 1970-talet med ur­sprung­liga kärlformer och gamla tekniker. Läs­tips: C O Werkelid & H Dahlbäck Lutte­man, Birger Haglund, 1996; Form 1964.

Hahn, Birgitta

Textilformgivare, f 1938. Gjort textilier för offentlig miljö, inredningstextil, tapeter och mattor för  för Borås Wäfveri, Duro, Ikea och KF.  Tecknat kostymer film, tv och dans, t ex klä­derna till filmerna Nattlek och Älskande par på 1960-talet. Var med om att starta 10-gruppen 1970 och är fortfarande medlem. Gjort en serie textilmönster/tygtryck med Stockholmsmotiv för Svenskt Tenn 1989-2004, även tygmönster Filmhuset 1995, Moderna museet 1998 och Folkhemmet för Botkyrka konsthall 2002 m fl. Undervisat vid HDK i Göteborg, Konstfack m fl. Lästips: K Wick­man, 10-gruppen mönstertryck, 2001; Form 1988:4.

Hahn-Ekberg, Sonja

Textilkonstnär och musiklärare, f 1921. Gjort  textila hängsmycken av metall, stenar, trä och pärlor, lindade med guld­tråd, lingarn och silke i starka färger från 1960-talet. Lästips: Lillemor Derr, Textila juveler : Sonja Hahn-Ekberg – smyckekonstnär, 2002; Form 1964.

Hald, Arthur

Designhistoriker och skribent, 1916-93. Chefredaktör för tidskrifterna Form 1946-55 och Kontur 1950-55. Konstnärlig ledare vid Gustavs­bergs fab­riker 1957-72. Ordförande i Svensk Form 1960-66; vice ordförande 1981-88. Flitig skribent i Form och gav ut många böcker, t ex Linje : dikter 1944, Simon Gate, Edward Hald 1948, Nyttokonst 1951, Gustavsberg, verktyg för en idé: Hjalmar Olsons skildring av 60 års arbete, 1991, Karin Biörquist : formgivare, 1995, tillsammans med Hedvig Hedqvist.

Hald, Edward

Glaskonstnär, målare, keramisk formgivare, 1883-1980. Verksam som målare 1912-17. Kom tack vare Elsa Gullberg och Svenska slöjdföreningens förmedlingsbyrå till Orre­fors glasbruk och Rörstrand 1917. Verksam vid Orrefors 1917-44 och 1948-57; vd 1933-44 och knuten till Rörstrand 1917-24. Skapade tillsammans med Simon Gate en modern glaskonst som blev världsberömd.

Arbetade med graverat och slipat glas, prakt­pokaler och ser­viser, även armaturer för olika inred­ning­ar och sodaglas för Sandviks glasbruk. Gjorde graalglas bl a fiskgraal och slipgraal på 1930-talet, även exklusiva smycken. Vid Rörstrand förnyade han ser­vis­godset, t ex Turbin 1917 och Halda 1919. Vid Karlskrona Porslinsfabrik 1924-33, där han ritade serviser i art déco- och funk­tio­nalistisk stil. En av fyra svenskar som fått den brittiska utmärkelsen HonRDI, 1947. Skrev om konst­närer och industrin i Form 1945. Professor 1954. Lästips: A Hald, Simon Gate och Edward Hald, 1948; Natio­nal­mu­se­um, utställ­nings­katalog 1983:­469; Ljungbergs­museet, ut­ställ­nings­katalog 2001; Scandinavian design, 2002; Form 1940, 1958, 1973:­8/9, 1980:6, 1983:7; Antik&­Auktion 1994:10, 1998:9.

Hall, Lars

Art Director, f 1938. Partner i Hall & Cederquist Annonsbyrå 1973-95. Startade efter ett par års uppehåll Lars Hall AB och formgav Föreningssparbankens nya logotype i form av ett kopprmynt. Arbetat framgångsrikt med enkel, tidlös design under mottot Less is more. 

Hallek, Margareta

Konstnär och textilkonstnär, f 1932. Arbetat med unika bilder i väv, applikation och bland­­teknik. Även arbetat med industridesign 1958-62. Utfört offentliga ut­smyck­­ningar vid Stockholms Tingsrätt och Farsta och Huddinge sjukhus m fl. Lästips: Waldemarsudde, utställningskatalog 1986; Tidningen Vi 1966:34.

Hallenborg-Nordström, Inga

Keramiker och glasformgivare, f 1913. Vid Lindshammar 1936-37, Boda glasbruk 1937-39, vid Steninge Ler­varufabrik från 1936, t ex engoberade krukor Randa, Breda och Gotik. Egen verksamhet, Lyby Sten­gods­verk­stad, från 1963 tillsammans med Lars Nord­ström. Läs­tips: Estelle Schlossman, Lergods­konst­närer, 1996; Form 1937.

Hallwylska museet

Hallwylska museet i Stockholm är en intakt miljö, bevarad med alla föremål, stort som smått. Genom föremål, ljud och dofter och dramatiserade visningar kan vi förstå hur livet tedde sig i en högborgerlig miljö vid sekel­skiftet 1900.

Halston

Amerikansk klädskapare, 1932-90. Den främste modeskaparen i USA under 1970-talet; gjorde enkelt skurna kläder i silkesjersey och tunn mocka. Hans klädstil påverkade 1990-talets mode.

Hamada, Shoji

Japansk keramiker, 1894-1978. En av initiativtagarna till mingei, folk­konst­rörelsen, i Japan och en av grundarna av Mingei-mu­seet i Tokyo. Utvecklade en egen keramisk stil inspirerad av folk­keramiken. Stor be­ty­del­se för keramik­konstens utveckling i hela världen. Utbyte med Bernard Leach i Stor­britannien och Wilhelm Kåge och Stig Lind­berg vid Gustavsberg i Sverige. Lästips: Ber­nard Leach, Hamada, potter, 1990; Form 1971:2.

Hamberg, Albin

Keramiker, 1875-1968. Arbetade som drejare och modellör vid Höganäsbolaget 1889-1914. Gjorde kraftfull jugendkeramik ofta efter före­bilder, t ex från tidskriften The Studio. Ut­veck­­­lade lustretekniken med spe­ciella metalloxidglasyrer och tjocka lerglasyrer, en­gober. Egen verkstad i Höga­näs 1914-46. Läs­tips: A-C Weimarck & T Weimarck,  Höga­näskeramik, 1969; Kullabygd 1994; B Nyström, Svensk jugend keramik, 2003.

Hamnett, Katharine

Brittisk klädskapare, f 1948. Startade egen verksamhet och visade sin första kollektion 1979. Lanserade T-tröjor med text under 1980-talet, vilket då var en nyhet. Se­nare specialiserat sig på feminina, figurnära kläder i starka färger.

Handarbetets Vänner, HV

Föreningen Handarbetets Vänner bildades 1874 på initiativ av Sophie Adlersparre för att ”i fosterländsk anda och konstnärlig in­rikt­ning förädla den svenska textila slöjden”. Agnes Branting började som mönster­teck­nare, chef 1891-1904, och utförde vid sekel­skiftet 18/1900 stora vävda tapeter efter kartonger av bl a Carl Larsson, Zorn och Wenner­berg.

Carin Wäst­berg arbetade för HV från 1880-talet och mo­der­niserade verk­samheten som konstnärlig ledare 1904-10 och som chef 1910-30. Ska­pa­de tillsam­mans med Maja Sjöström den s k HV-tekniken, en förenklad gobelängteknik utförd i vanlig vävstol. Greta Gahn ledare 1931-51. Ut­­veck­lade verksamheten i samarbete med Alf  Munthe och gjorde monumentala vävar för kyrkor. Edna Martin var vd 1951-78 och åstad­kom en nyskapande verksamhet med stor konst­närlig bredd. Sten Kauppi och Kaisa Me­lan­ton knöts till HV och samarbete inleddes med Siri Derkert, Lennart Rodhe och Max Walter Svanberg, vilka skapade textil för offent­­lig miljö. Edna Martin efterträddes 1978 av Åsa Bengtsson. HV har stått för ut­bild­ning av konsu­lenter inom hem­slöjden från 1964 vid Handarbetets Vänners skola.

Hansen, Frida

Norsk textilkonstnär, 1855-1931. En av pionjärerna inom norsk textilkonst.  Grundade 1892 Atelier for National Taeppevaevning och drev Det norske Billedvaeveri 1897-1906. Gjorde bildvävar inspirerad av äldre folklig textil, men utvecklade senare mer symboliska motiv och en egen vävteknik. Lästips: Anniken Thue, Frida Hansen : en europeer i norsk tekstilkunst omkring 1900, 1986.

Hanses, Ulf   

Formgivare, f 1949. Formgivit leksaker för handikappade mm. Knöts till Playsam 1984, t ex den berömda lilla, röda, strömlinjeformade bilen, Stream­liner 1984. Även formgivit för Boda Nova, t ex termos 1988 och Mix-serien. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002 (Playsam); Form 1987:7.

Hansson, Sanna 

Formgivare, f 1971 i Indien. Uppdrag för Källemo, Kasthall, Arla och Fjällräven m fl. Experimenterat med stolar, t ex Waiting Friend, ett enda stålrör. Försett en serie enkla trä­stolar med indiska föremål, bjärllror, spe­gel­lister mm. Lästips: Susanne Helgeson, Svenska Former, 2000; Form 2001:3.

Hantverket  

Utställnings- och försäljningsorganisation i Stockholm, grundad 1935 av Stockholms stads hantverksförening med arkitekt Robert Berghagen som chef 1935-59. Syftade till att höja kvaliteten på både formgivning och hant­verk. Man hade till en början en per­ma­nent visning av konst­hantverk, men även försäljning och möbel­tävlingar och senare även utställ­ningar. Algot Törneman var chef 1960-­68. För­sälj­nings­verk­samheten upphörde 1969.

Hasselberg-Olsson, Elisabet  

Textilkonstnär, f 1932. Autodidakt; började väva 1964. Gjort bildvävar av lin i tät tuskaft med arketypiska motiv. Känd för den stora väven i riksdagshusets plenisal, Minnet av ett landskap, 1983, vävd av Handarbetets Vän­ner. Hennes stora väv Rum bortom rum kan ses i Blå hallen i Stockholms stadshus. Lästips: Natio­nal­museum, utställ­nings­katalog 1976:399; Gunilla Lundahl, Minnet av ett landskap, 1984; Waldemarsudde, utställ­nings­kata­log 1993; Beate Sydhoff, Elisabet Hasselberg Olsson, 1997; Form 1983:6; Hemslöjden 1983:1,6, 1994:2.

Hauge, Leif 

Glasformgivare, f 1950. Glasblåsare vid Älg­hults glasbruk i tio år. Därefter lärare vid Dan­marks Designskola. Startade egen verksamhet 1994 utanför Åseda för åter­bruk och omformning av flaskor, burkar mm i linje med miljö­lagstiftningen. 

Haugesen, Niels Jørgen

Dansk möbelformgivare, f 1936. Utvecklat ett formspråk med tunna dimensioner i trä och me­tall, t ex stolen X-line 1977. Även ritat möb­ler för Fritz Hansen och Dux. Lästips: Polster, Design­direc­to­ry, 2001.

Hedberg, Hans

Keramiker och målare, f 1917. Verksam i Biot, Frankrike från 1951. Debuterade 1953 som keramiker och har blivit berömd för sina skulpturer i form av kärl och frukter med avancerade glasyrer. Gjort offentliga utsmyckningar bl a för m/s Kungs­holm 1953 och senare en 132 m lång väggrelief för universitetet i Marseilles m fl i Sverige och Frankrike. Hans Hedberg museum finns i hem­staden Örnsköldsvik. Lästips: Hans Hedberg, utställningskatalog 1953 samt 1998; Lars Åkerlund, Hans Hed­berg, 1975; L Berna­dotte, Min vän Hans Hed­berg, 1992; D Minas­sian, Hans Hedberg, 1999; Antik&­Auktion 1999:6.

Hedqvist, Hedvig

Journalist och inredningsarkitekt, f 1940. Vid Form Design Center i Malmö 1965-66, chef för KF:s Textilateljé 1967-74. Jour­nalist på Svenska Dagbladet från 1978 och frilans för Form, Femina, Sköna hem m fl. Givit ut böcker, t ex Karin Björquist : formgivare, 1995, tillsammans med Arthur Hald, Fourteen Swedish Embassies biuilt 1959-99, 2001, Svensk form internationell design, ny utg 2003, Möte med Sveriges riksdag : arkitektur, konst och inredning, 2003 och Modernt svenskt tenn 2004.

Hedqvist, Tom 

Grafisk formgivare, f 1948. Medlem i 10-gruppen från 1970. Gjorde bl a de randiga mönstren Radio X, Radio Y och Radio Z. Formgivit affischer, för­pack­ningar, t ex Arlas mjölkpaket 1991, annonser, böcker och tidskrifter. Bidrog med textilier till Ikeas första PS-kollektion 1995; även senare och textilier och uppdrag för Svenskt Tenn från 2003. Arbetat som utställningsarkitekt och skribent. Professor vid Konstfack 1994-2000. Designchef på Orrefors 1997-2000 och rektor för Beck­mans Designhögskola från 2000. Lästips: K Wick­man, 10-gruppen mönstertryck, 2001; Form 1992:7/8.

Heiberg, Jean

Norsk målare, 1884-1976. Gjorde utöver sitt konstnärsskap även en viktig insats som industridesigner. Formgav en stilbildande telefon i bakelit 1931. I Sveri­ge tillverkades den av både LM Ericsson och Telegrafverket och var den vanligaste tele­fon­en under ett par decennier. Lästips: B Rise, Jean Heiberg, 1955.

Hein, Piet

Dansk författare, designer och konstnär, 1905-96. Skrivit aforismer, essäer och s k gruk. Känd för superellipsen, en geometrisk figur konstruerad för Sergels torg i Stock­holm i början av 1960-talet. Superellipsen har också använts som förebild för bord av Bruno Mathsson. Gjorde möbler bl a en barstol för Fritz Hansen, Sinuslampan för Uniline 1967 och Superegg i silver för Georg Jensen. Boken Gruk på svenska : ett urval kom 2001. Lästips: Mogens Frohn Nielsen, Mennesket Piet Hein, 1996; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Heintz, Rhodi

Skräddare och designer, f 1945. Chefs­designer för Wettergrens 1966 och förnyade med trenchcoats och maxikappor. Egen designbyrå från 1969. Arbetat för Dixi Coat, Twilfit, Björn Borg m fl.

Heintze, Bengt

Glasblåsare, 1905-1994. Sjunde gene­ra­tio­nens glasblåsare vid Kosta glasbruk. Sveriges yngste glas­blå­sar­mästare 1934. Blåst glas åt Kostas alla kända konstnärer fram till 1981. Gjorde även eget glas i traditionell stil. Lästips: Hans-Olof Lundmark, Mäster Bengt : glas­legenden, 1993.

Hellman, Åsa

Finländsk keramiker, f 1947. Tillhört verk­stads­gruppen Pot Viapuri från 1974. Egen ateljé på Sveaborg utanför Helsingfors. Läs­tips: Mirja von Knorring, Finnish artists in the kitchen, 2000.

Hellmark, Christer

Grafisk formgivare, f 1946. En av Ordfronts grundare; arbetade med föreningen och förlaget 1969-87. Därefter bokformgivare i egen regi för förutom Ordfront även Carlsson och Tidens förlag m fl.  Skrivit böcker om journalistik, tryckfrihet och typografi, t ex  Typografisk handbok 1991 med flera reviderade upplagor, Bokstaven, ordet, texten 1997 och Ord&form 2000.

Hellsten, Lars

Glaskonstnär, f 1933. Vid Skrufs glasbruk 1964-72. Företrädare för den nybarocka glas­stilen med ett frodigt formspråk t ex hans kristall­slott. Till Orrefors 1972. Använde en ”plätteknik” för ”bakning” av servisen Eden 1974. Utvecklat det centrifugerade glaset i kristall, t ex serien Corona 1978 och Odyssey 1990. Gjort kraftfulla skulpturer och konstglas i olika tekniker, gjutet, formblåst eller fri­hands­blåst. Även ägnat sig åt keramik. Läs­­tips: Orrefors, utställningskatalog 1992; Smålands muesum, utställnings­katalog 1994; Form 1965, 1983:6.

Hellström, Thomas

Konstnär och formgivare, f 1924. Kom till Nittsjö keramik 1958; fortfarande verksam. Gav Nittsjö en mer modern framtoning och experi­men­terade med tekniker och glasyrer. Arbetat i lergods och gjort bruksföremål och stora prydnads­figurer av nordiska djur mm. Har också arbetat med måleri, skulptur och grafik i eget företag från 1954. Gjort fontänen Vattenspel 2000 och Snäcka i rostfritt stål i Rättviks Folkets park m fl offentliga utsmyckningar. Lästips: Form 1959; Antik&Auktion 1998:6; Bazaar 2003:2.

Helsingborgsutställningen 1955, H55

En utställning om boendemiljön, arran­gerad av Svenska Slöjdföreningen och Helsing­borgs stad. Redovisade utveck­lingen sedan Stock­holms­utställningen 1930. Föreningens ord­fö­ran­de Gotthard Johansson skrev program­met. Generalkommissarie var före­ning­ens vd Åke H Huldt, huvudarkitekter Carl-Axel Acking, Bengt Gate, Torbjörn Olsson och Sven Silow. Visade även nordisk konst­industri och konst­hantverk. Utställ­ning­en fick stor genom­slags­kraft med många besökare. Bidrog till att göra 1950-talet till formgivningens årtionde. Läs­tips: E Klein, Stockholmsutställningen 1930 & H55 – en jämförande studie, Konstvet inst, Sthlms univ HT 1997; Form 1955, 1985:7.

Hemutställningen 1917

Eg Svenska Slöjdföreningens utställning av inredning för smålägenheter, Liljevalchs konst­hall, i Stockholm 1917. Ett led i arbetet att öka samarbetet mellan konst och industri. En inspi­rationskälla var tyska Deutscher Werk­bunds verksamhet. 1916 utlystes en täv­ling för att få fram smålägen­heter, inred­ningar och bohagsartiklar i ”ändamåls­enlig­het, pris­billig­het och smak­full form”. Ett 50-tal före­tag presenterade den ”vackrare var­dagsvara”, som också blev namnet på föreningens första pro­paganda­skrift av Gregor Paulsson 1919. Elsa Gullberg, chef för Slöjdföreningens för­med­lingsbyrå, över­talade industrier att anställa konstnärer. Många arkitekter och konstnärer som ställde ut blev senare kända och etable­rade, t ex Carl Malmsten, Uno Åhrén, Edvin Ollers, Simon Gate, Edward Hald och Wil­helm Kåge. Utställningen kom att betyda mycket för den svenska form­giiv­ningens och inrednings­konstens utveckling. Lästips: Form 1917, 1947, 1970.

Hennes & Maurtiz

Eg H&H Hennes & Mauritz AB. Klädföretag grundat av Erling Persson i Västerås 1947. Verksamt efter principen ”mode och kvalitet till bästa pris”. Under 1990-talet etablerades H&M utomlands, bl a i Europa och USA  och 2003 fanns tusen butiker i tjugo länder. Design- och inköpsavdelningen finns i Stockholm med ca 100 anställda designer, som arbetar i team med olika teman. Designchef är Margareta van den Bosch. Lästips: Form 1999:2, 2004:4.

Henning, Gerhard

Svensk-dansk konstnär, 1880-1967. Bosatt i Köpenhamn från 1909. Gjorde utöver sitt konst­närskap en serie utsökta porslinsfigurer och porslinsgrupper för Den Kongelige Porce­lainsfabrik 1909-15, t ex Prinsessan på ärten och Faun och Nymf. Lästips: P Hertz, Billedhuggeren Gerard Henning, 1931; H Rostrup, Gerhard Henning, 1980; Form 1914 (om danskt konsthantverk); Svenska hem 1951:2; Antik&­Auktion 2000:11 (om figuriner).

Henningsen, Poul

Dansk arkitekt, författare och kritiker, 1894-1967. Den första PH-lampan kom i mitten av 1920-talet för Louis Poulsen. Den gjordes i tre olika varian­ter med skärmar i glas eller metall. PH5, den vanligaste modellen, kom 1958 och gjordes om något 1980. PH-lampor finns i många tak- golv- och väggmodeller. Ljuset skulle av­skär­mas och samtidigt ge en bra belysning. Kotten i koppar för offent­lig miljö kom 1957-58; har även gjorts i en mindre variant. Poul Henningsen ritade även byggnader och möbler i stålrör och författade re­vy­texter. Skrev artiklar om Belysningens konst i Form 1946. Lästips: P Hammerich, Lysmageren : En krønike om Poul Henning­sen, 1986; Taend! PH-lampens historie, 1994; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scan­di­navian design, 2002; Form 1959, 1964, 1975:2; Antik&­Auktion 2002:9.

Hennix, Erik

Keramiker och formgivare, f 1941. Vid Gustavsberg 1958-73, först som drejare åt Berndt Friberg, Stig Lindberg m fl och som formgivare från 1968 både av unika föremål och serieproduktion, t ex den åttkantiga blomkrukan Plantina, tillverkad med ny teknik. Knuten till  Johansfors glasbruk 1963-67, t ex  glasservisen Rosé, och Hovmantorps glasbruk 1968-74. Arbetade som utställ­nings­konsult och med designuppdrag för Svenska Philips m fl under 1970-talet. Lärare vid Konstfack från 1978. Lästips: Form 1965.

Hennix, Margareta

Keramiker och glaskonstnär, f 1941. Vid Jo­hans­fors glasbruk 1965-67, t ex glasen Jas­mine och guldmålat glas. Vid Gustavsberg 1967-89. Arbetat med många olika material, keramik, porslin, glas, textil, plast och emalj i rena former och starka färger. Gjort unika föremål i stengods och formgivit vaser, blom­krukor mm. Uppmärksammad för Sverigepottan 1967, det vita porslinet i t ex vaserna Bladrelief och för sitt färgade benporslin, t ex Voyager. Exem­pel på serviser är Aramis, Galejan och Siljablå. Gjorde plast­krukorna Felicia på 1970-talet. Skapade ett gravstensprogram för Fonus 1975-88. Åter arbetat med glas för Pukeberg 1990-92 och för Reij­myre 1993-96 och från 2001, t ex glasservisen Basic 1993. Även uppdrag för Guldkroken och Design House Stockholm. Gjort offentliga utsmyckningar, bl a i Gustavsberg, Hällefors och på Värmdö. Lästips: Keramiskt Center, Gustavsberg, utställ­nings­katalog 2003; Form 1965; Glas och porslin 1985:6; Antik&­Auktion 2003:6 (om utställning); ASF.

Herbst, René

Fransk möbelformgivare, 1891-1982. Var med och grundade Union des Artistes Mo­dernes i Paris 1929 och blev en av för­grunds­gestalterna inom funktionalismen. Ritade möb­ler i stålrör och använde elastiska gummirep i rygg och sits på sina stolar, t ex Sandows chair och Fauteuil de repos 1928-29. Lästips: Solange Goguel, René Herbst, 1990.

Herløw, Erik

Dansk arkitekt och industridesigner, 1913-91. Gjort smycken, bestick, kannor mm i silver och rostfritt stål. Modernistiskt och elegant form­språk. Stod bakom vandring­sutställ­ning­en Design in Scandinavia, som turnerade i USA och Canada 1954-57. Lästips: Fiell, Scan­di­na­vian design 2002.

Herman Bergmans konstgjuteri

Det äldsta konstgjuteriet i Skandinavien. An­vän­der två olika gjutmetoder, en för detaljerade, mindre föremål och en för stora statyer och monument, t ex Poseidon i Göte­borg, Europa och tjuren i Halmstad m fl.

Herman Miller Inc  

Amerikansk möbeltillverkare, som efter andra världskriget samarbetade med samtidens unga ameri­kanska designers. George Nelson blev chef 1946. Tillverkade från 1948 Char­les och Ray Eames’ möbler. Alexander Girard an­sva­rade för tex­til­kollektionen.

Hermansen, Anders

Dansk möbelformgivare, f 1960. Ritat gung­stolar i rostfritt stål och sadelgjord samt stolar, bord mm för Lustrum. Inspirerad av ström­lin­je­former och flygplansdesign.

Hernmarck, Helena

Textilkonstnär, f 1941. Bosatt och verksam i USA. Arbetat med stora, kraftfulla vävar ofta med fotografier eller andra bilder som förlaga. Gjort många offentliga utsmyckningar, t ex Springtime, 4 x 10 m, för National Bank i At­lan­ta m f l. Lästips: Nationalmuseum, utställ­nings­katalog 1976:399; M Boman, utg, Hele­na Hernmarck, textilkonstnär, 2 uppl 2001; Form 1989:7, 1999:6.

Herrgård, Sighsten

Modedesigner, 1943-89. Född i Finland. Ar­betade i Sverige och Storbritannien med herr­mode. Skapade unisexoverall i crimplene 1967. Formgav även glasögon mm och verk­sam för Svenska herr­mode­rådet. Lästips: Sightsen Herrgård, 1988.

Herrlin, Ingrid

Keramiker, f 1932. Verksam i Båstad och arbetar i stengods med nära, var­dag­liga motiv, t ex korgar, frukter och bär, återgivna på ett omsorgsfullt, naturalistiskt sätt.

HI-gruppen

Gruppen bildades 1957 på initiativ av Stig Lönngren och bestod av 12 medlemmar, hant­verks­mästare och inredningsarkitekter. Med­lemmar: inredningsarkitekterna Stig Lönn­­gren, Hans Kempe, Lars Ljunglöf, Hans Jo­hansson, Thea Leonard, Stig Åke Nordell, snickarmästarna Anders Berglund, Lars Lars­son, Erik Lindgren och David Sjölinder, plåt­slagarmästare Holger Johansson och tapet­se­rarmästare Gösta Engström. Lästips: Form 1963, 1965 (Stig Lönngren).

Hicks, Sheila

Amerikansk konstnär, f 1934. En av pion­järer­na inom fri textil i USA. Använt olika mate­rial och tekniker. Gjort flera stora offent­liga utsmyck­ning­ar bl a i Paris och Tokyo. Lästips: Konst­pers­pek­tiv 1999:1.

Hild, Eva

Keramiker, f 1966. Slagit igenom vid sekelskiftet med en keramisk konst i stora, skulpturala, organiska former i vit stengodslera. Gjort offentliga utsmyckningar, bl a Granparad, 47 spiralvridna former i betong i Koppom i Värmland samt vid St Eriks Ögonsjukhus. Lästips: Form 2000:3.

Hild, Horst

Tysk-svensk silversmed, f 1938. Egen verk­stad på Dalarö från 1969. Gjort smycken och corpusarbeten i vardagsnära, funktionella for­mer men också i en geometrisk, mer monu­mental stil. Även gjort offentliga utsmyckningar.

Hillfon, Hertha

Keramiker och skulptör, f 1921. Egen verkstad i Stockholm från 1959. En av de första fria ke­ra­mikerna i Sverige. Banbrytande med sina starka och fantasifulla former; har kallats ”en vildkatt bland keramikens hermeliner”. Senare gjort mer realistiska, vardagsnära arbeten. Gjort offentliga utsmyckningar, t ex tunnel­ba­ne­stationen vid Danderyds sjukhus 1976. Lun­ningpriset 1962. Lästips: K Berg, Några keramiska verk av Hertha Hillfon, Konstvet inst, Sthlms univ, 1980; Form 1958, 1961, 1966, 1970, 1973:10, 1976; Artes 1988:3; Hertha Hillfon, 1989; Antik&Auktion 1990:11.

Hillfon, Maria

Textilkonstnär, målare och grafiker, f 1945. Gjort enk­la, strama tuskaftsvävar med hori­sontella lin­jer, där hela landskap träder fram i mättade färger. Gjort offentliga utsmyckningar, t ex för National­museets restaurang i Stockholm, tingshusen i Kalmar och Ystad m fl. Lästips: A-S Hagström, Maria Hillfon, Konstvet inst, Sthlms univ, 1986; Anja Notini, Konstnärens rum,  1995; Paletten 1992:3; Julstämning 2001.

Hiorth-Lorentzen, Peter

Dansk möbelformgivare, f 1943. Ritat möbler för många danska producenter, t ex Erik Jørgensen Møbelfarik. Arbetat till­sammans med Johannes Foersom för Lamm­hults. Gjort sofforna Nyhavn och Newport 1988 och den mycket spridda, stapelbara sto­len Campus 1991 för offentliga miljöer. Lästips: Form 1995:1.

Hjorth, Axel Einar

Möbelformgivare och inredningsarkitekt, 1888-1959. Chef för NK:s ritkontor 1926-38. Påverkad av tjugotalsklassicismen, fransk art déco-stil och av funktionalismen. Skapade en egen stil, blandade olika material, använ­de exklusiva träslag och starka färger. Kriti­se­ra­des för att möblerna var för exklusiva och luxu­ösa. Hans möbler är idag eftertraktade internationellt. Ritade även seriemöbler för NK, t ex Typenco, Sibylla, Corall och Record. Lästips: Antik&Auktion 2000:4.

Hobson, Diana

Brittisk glaskonstnär, f 1943. Pionjär och föregångare för pâte de verre-tekniken, dvs kallgjutet glas. Gjort lågbränd päte verre med färgad dekor och i uttrycksfulla kärlformer. Lett kurser och delat med sig av sina kunskaper även i Sverige från slutet av 1980-talet. Lästips: Märta Holkers, Oblåst glas 2004.

Hoff, Paul  

Keramiker och glaskonstnär, f 1945. Vid Gus­tavs­berg 1969-74 och 1982-92, t ex vas­serien Nippon  och serviserna Emma och Pauline på 1970-talet och stengodsserien Keramiska kärl inspirerade av olika växtformer. Känd för sina djurfiguriner, t ex serierna Arkipelag och Arktis och som fort­faran­de tillverkas vid Keramik Studion i Gustavsberg. Gjorde även tallriksserien Arter i Fara. Vid Kosta-Boda glasbruk 1972-82, t ex fat och skålar med blästrade dubbla under- och överfång. Gjorde många olika figurserier i kristall, som såldes till förmån för naturvårdande organisationer. Även arbetat med glas vid studioglashyttor i Transjö och Strömbergshyttan, t ex cham­pagne­glas i olika färger och geometriskt formade glas tillsammans med Gun Lindblad. Gjort offentliga utsmyckningar bl a skulpturerna Blå get i Bandhangen och Ståndplats vid Stagneliusskolan i Kalmar 1994 och glasväggen Solregn vid sjukhuset i Växjö 2001.

Hoffmann, Josef

Österrikisk arkitekt och formgivare, 1870-1956. Bred produktion från byggnader, inred­ningar och möbler till serviser, smycken och blomglas. Var med och grundade Wiener­se­cessio­nen 1897, Wiener Werkstätte 1903 och Deutscher Werkbund 1906. Använde abstrak­ta och geometriska former utan dekor. Hans kera­mik hade ofta lite mjukare former. Påverkade art déco-stilen på 1920- och 30-talen. Stort infly­tande på svenska arkitekter och form­gi­vare. Lästips: Daniele Baroni, Josef Hoffmann und die Wiener Werkstätte, 1984; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Holkers, Märta

Journalist, författare och föreläsare, f 1946. Skribent i Konstperspektiv, Svenska Dagbladet, Antik & Auktion m fl med konst och konsthantverk, keramik, glas och silver, som specialitet. Givit ut böcker, t ex Edvin Öhrström : skulptör i glas, 1991, Bortom bruken : svenskt studioglas 30 år, 1998, Den svenska målarkonstens historia, 2001 och Oblåst glas,  2004; översatte Konstboken 1999.

Hollein, Hans

Österrikisk arkitekt och designer, f 1934. Efter utbildning och arbete i USA, Tysk­land och Sverige eget kontor i Wien från 1964. Gjort upp­märk­sam­made butiks­inredningar i Wien. En av de främsta representanterna för post­moder­nismen under 1980-talet, t ex möbelserien Art Deco meets Pop. Gjorde soffan Marilyn 1981. Lästips: Gianni Pettena, Hans Hollein : works 1960-1988, 1988; Arkitektur 1987:6.

Holm, Åke

Keramiker och skulptör, 1900-80. Började 1915 vid Höganäsbolaget. Startade 1928 egen verkstad i Höganäs. Gjorde de s k Kullatrollen i ca 50 olika modeller och gjorde terra­kotta­fi­gu­rer med bibliska motiv under 1930-talet. Började under 1940-talet göra primitiva, stiliserade och personliga figur­skulpturer. Har kallats ”lerans döder­hultare”. En permanent samling finns att se på Höganäs mu­se­um. Lästips: Natio­nal­museum, ut­ställ­nings­kata­log 1980:429; Stellan Olsson, En bok om Åke Holm, 1991; Antik&Auktion 1989:3, 2000:10.

Holmegaards Glasværker A/S

Glasbruk på Sydsjälland i Danmark grundat 1825. Ägaren grundade även Kastrup Glas­værk 1847, som blev självständigt 1873 men återförenades med Holmegaard 1965 och la­des ner 1979. Holmegaard ingår i Royal Co­pen­hagen från 1985; från 1997 namnändrat till Royal Scandinavia. Tillverkning av em­bal­lage samt hushålls- och konst­glas. Fick bety­del­se för konst­industrin då Jacob E Bang knöts till bru­ket 1925-42 och Kastrup Glas­værk 1957-65. Övriga form­givare: Oluf Bang, Svend Ham­mershøi, Per Lütken 1942-  konstnärlig ledare, Michael Bang 1968- , Christer Holmgren, Torben Jørgensen 1977- och Sidse Werner, Anja Kjaer 1989- och Allan Scharff  m fl. Lästips: G Buchwald & M Schlüter, utg, Kastrup og Holmegaards Glasværker 1825-1975, 1975; P K Jensen & S Schultz, Holme­gaards Glas­værk 1825-1950, 1950; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Antik&­Auktion 1997:3.

Holtblad, Anna

Klädskapare, f 1960. Egen firma i Stockholm från 1986. Först känd för sina stickade kläder, t ex koftjackor men även använt andra material allt från silke till ull. Gjort enkla, klassiska, kvinnliga klä­der. Lästips: Form  1992:4, 1997:5.

Hongell, Göran

Finländsk dekorationsmålare och glas­konst­när, 1902-73. Pionjär för det industriellt till­verkade glaset. Vid Iittala glasbruk från 1932. Mest känd för sitt servisglas i stram, odeko­re­rad form, t ex Aarne 1949/50. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

HonRDI se RDI

Hopea, Saara

Finländsk inredningsarkitekt och form­givare, 1925-84. Assistent till Kaj Franck vid Arabia på 1950-talet. Bred och mång­sidig produktion av möbler, glas, smycken och föremål i silver och emaljerad koppar i enkel och uttrycksfull stil. Gjorde enkla, stapelbara dricksglas men även konstglas, t ex Pantteri för Notsjö/­Nuuta­järvi glasbruk. Lästips: Oppi Untracht, Saara Hopea Untracht, 1988 (eng parallelltext); Fiell, Scandinavian design, 2002.

Horta, Victor

Belgisk arkitekt, 1861-1947. Förgrundsgestalt för den mogna art nouveau/­jugend-stilen och -­arki­tek­tu­ren. Verksam från 1890-talet till sin död 1947. Formgav möbler och lampor för de hus han ritade i Bryssel. Hemmet i centrala Bryssel, som nu är museum, är ett bra exempel på jugendstilen och ett väl ge­nom­fört allkonstverk. Lästips: David Dernie, Victor Horta, 1995;  Hor­ta : art nouveau to moder­nism, utställ­nings­katalog, Bryssel 1997.

Hovmantorps Nya Glasbruk

Hovmantorps glasbruk brann ner 1878. Det nya glasbruket drevs 1905-77. Det målade glaset blev typiskt för det nya glasbruket. Glas­målaren Franz Müller från Tyskland formgav även glas i jugendstil. Färggranna ”Plutta­glas” gjordes av glasspill och har blivit sam­lar­objekt. Gjorde servisglas till EPA-varu­husen under 1940-talet och senapsglas för Slotts­­senap i Uppsala. Formgivare: arkitekten Carl-Josef Alexandersson anlitades 1930 lik­som glas­målaren Edgar Fagerlund; Jan-Erik Garland, Rit-Ola, målade fickflaskor på 1940-talet; Elsa Söderberg  var verksam på1960-talet. Lillemor Mannerheim, Anders Solfors och Signe Persson-Melin anlitades också. Lästips: Antik&­Auktion 1998:6.

Hulanicki, Barbara

Polsk-brittisk modeillustratör och kläd­ska­pare, f 1936. Startade mode­butiken Biba i London 1964. Ny butik i art déco-hus med helsvart inredning 1969. Skapade ett mode inspirerat av art déco och art nouveau/jugend. Lanserade midi- och maximodet mot minitrenden.

Huldt, Johan

Möbelformgivare och inrednings­arkitekt, f 1942. Bildade tillsammans med Jan Dranger Innovator Design Studio 1968. Ritade mon­ter­­bara möbler av lackerade stålrör med tvätt­bara dynor i bomull t ex Kuddlådan och få­tölj­en 099 båda 1969, stolen Stuns och rull­bordet Tech Trolley och fåtölj/soffa Baluff 1972. Gjorde enkla möbler i stora upplagor för Ikea, KF m fl. Öppnade butikskedjan Basic Design 1978. Kompanjonerna gick skilda vägar 1977. Drivit Innovator vidare tillsammans med L G Österlund bl amed möbelproduktion i Japan och Brasilien. Ritat mer än 70 möbler på egen hand, t ex stolen Slim 1981 och Gazell 2002 m fl. Vd för Svensk Form 1996-2002. Professor vid Hög­skolan i Borås 2003. Lästips: Polster, Design­directory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1983:2, 1989:7, 1996:1.

Huldt, Åke

Arkitekt, 1910-88. Anställdes vid Svenska Slöjd­föreningen 1935; vd 1950-57. Vd för Svensk Form-Design Centre AB i Stockholm 1959-64; rektor för Konstfack 1964-76 och general­sekre­terare i World Crafts Council, New York,1976-81. Kommissarie för många utställningar, t ex H55 i Helsingborg. Lästips: Form 1989:1.

Hultberg, Conni (AnnaChristina)

Silversmed, f 1946. Verkstad i Stockholm från 1972. Verksam i Mexiko 1976-77 som gesäll. Främst arbetat med unika smycken, t ex handsmidda halsringar med inläggning av t ex koppar, guld, järn och graverade dekorer, och corpusarbeten i skulpturala, rena former, skålar i tekniken träckning mm. Undervisat i silversmide och arbetat med metallkonservering vid Riksantikvarieämbetet.

Hultén, Björn

Möbelformgivare och inredningsarkitekt, f 1928. Gjort inredningar för ett 40-tal ambassader 1963-88, t ex Moskva, Kairo och Washington, för Sveriges industri­­förbund, för skolor i Kenya genom SIDA-uppdrag m m. Ritat över 200 stolar för i första hand offentlig miljö för Gärsnäs, Gemla, Källemo m fl, t ex ekmöbelserien Ran­rike 1959 och fåtöljen Wasa Roto 1963. För­laga till stolen Georgia 1988 var den gamla s k Göteborgsstolen. Gjorde stolen Nalle Buh 1999. Ritade en atriumvilla för H55 och en fällstol, som tagits upp i produktion efter 40 år av Berga. Lärare från 1970-talet och professor vid HDK i Göteborg. Lästips: Röhsska museet, utställnings­katalog 1988; Form 1960.

Hultenheim, Carl Fredrik

Grafisk formgivare, f 1928. Givit ut flera böcker, t ex Provbok 1988, Vidar 1998, Kungliga bilbioteket, utställningskatalog 2002, om typografi under 1900-talet Lästips: Form 1989:4. 

Hultman, Lillevi

Textilkonstnär, f 1943. Väverska och formgivare på Handarbetets Vänner 1967-70, t ex bildvävs­mönster för Gör det själv-bruk. Egen verksamhet från 1971 med inriktning på bildkonst och nyskapande maskinbroderi. Medlem i Textilgruppen 1973-92. Offentlig utsmyckning för Linköpings universitet 1990, stora broderier som utfördes av Handarbetets Vänner. Även gjort installationer i sam­ar­bete med Stina Opitz. Lästips: Ord & Bild 1994:6, Liljewalchs konsthall, utställningskatalog 1994.

Husberg, Lis 

Keramiker/krukmakare, f 1920. Vid Rörstrand 1943-45 och 1948-49. Målade fajanser tillsammans med Carl-Harry Stålhane. Egna verkstäder på Lidingö 1950-57 och 1960-70. Lärare på Konstfack 1957-60. Känd för sina stora ler­gods­kärl från 1960-talet, en del målade med guld och koppar. Ägnat sig åt teckning och målning efter 1970. Hennes bok Keramik som hobby kom ut i en 8:e uppl 1973. Lästips: Form 1964.

Husqvarna AB

Grundat 1689. Tillverkade jaktvapen fram till 1988. Aktiebolaget Husqvarna Vapen­fabriks AB bildades 1867 och började därefter även tillverka civila produkter. 1969 över­läts vapen­till­verk­ningen till FFV i Eskil­stuna och namnet änd­rades 1970 till Hus­qvarna AB, världs­­­le­dan­de tillverkare av motorsågar. Sixten Sasons mo­­tor­­cyklar och Lars Erik Ohlins två­cylind­riga motor­cyklar fick stor uppmärksamhet på 1930-­talet. På 1950-talet hade man nya fram­gångar med tvåtaktare för motor­crosstäv­lingar. Motor­cykel­av­del­ningen såldes 1986 till ita­lienska Cagiva. Tillverat symaskiner, gjut­gods, ved­spisar, kött- och majskvarnar, pryd­nads­före­mål, cyklar, mo­tor­­­cyklar, disk- och tvätt­maski­ner, skogs- och trädgårdsredskap och motor­sågar. Produk­tionen av bruks- och prydnads­föremål vid sekelskiftet var om­fat­tande, stö­velknek­tar, hjälmar, spege­lramar, kaffe­brän­nare, spott­låder mm. Hus­qvarna bordsemalj till­ver­kade grytor och kastruller från mitten av 1800-talet. Till­verk­ningen upp­hörde 1971 när gjuteriet lades ner. Grytor­na emaljerades av hygieniska och este­tiska skäl. Husqvarna fabriksmuseum ger en bild av 300 års historia och produktion. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002; Antik&­­Auktion 1989:10.

Husqvarna borstfabrik

Fabrik för tillverkning av alla typer av borstar och penslar, grundad 1896. Tillverkade plast­före­mål från 1950-talet, Husqvarna plast­lin­je. Plas­ten kunde även ha anknytning till borstar­na, t ex Bilfeja, Bordsfeja och Grytfeja i design av Berna­dotte & Bjørn, som även gjorde frilufts­ser­visen Taf­fel och Papino pappershållare och kanna och kakburk i serien Signatur. Carl-Arne Breger designade också Signatur, termos­kan­na, bricka m fl. Även TV-kan­nan Si­luett, Feja sopskyffel mm. Gino Colom­bino formgav grön­saks­sköljare, matt­piska, Paletta sopskyffel och Signatur be­stick. Jan Krahner gjorde TV-kannan Gunda på 1970-­talet. Samarbetade med italienska Kar­tell. Tillverkade några av Joe Colombos bords­­lampor på licens. Lästips: T Lindblad, Bruksföremål av plast, 2004.

Hvidt, Peter

Dansk arkitekt och möbelformgivare, 1916-86. Egen firma tillsammans med Orla Møl­gaard-Nielsen 1944-75. Ritade Ax-stolen 1950 i formböjt och laminerat trä och med bord i bok och mahogny för Fritz Hansen. Stolen har blivit en klassiker och ett exempel på att hantverkskvalitet kunde mass­pro­du­ce­ras. Gjorde X-stolen 1961. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Hvorslev, Theresia

Konstnär, guld- och silversmed och formgivare, f 1935. Verkstad i Köpenhamn och Stockholm; från 1967 i Lidköping. Formgivit corpusarbeten, matsilver och smycken. Experimenterat med material och tekniker. Gjort måsvaser i silver med assymmetriska öppningar som vingar och personliga kamsmycken av silver och koppartråd. Kyrkligt silver, bl a brudkronor, för kyrkor i Lidköping. Lästips: Kvinno craft, Skövde konsthall, utställningskatalog 1993; Form 1986:7.

Hydman, Hubert

Silversmed, f 1951. Egen ateljé i Åkersberga från 1989. Gjort smycken och corpus­ar­beten med ett geometriskt formspråk och optiska effekter. Använt perspek­tivet ”för att visa skillnaden mellan det vi upplever och det som verkligen är” (utställ­ning 1984). Även arbetat med metallkonservering för Riksantikvarieämbetet. Gjort offentliga utsmyckningar, t ex processionskors för Högalidskyrkan i Stockholm 1988. Lästips: Form 1986:7.

Hydman-Vallien, Ulrica

Målare, tecknare, keramiker och glaskonstnär, f 1938. Kermikverkstad i Åfors 1963-85 och formgivare för Åfors glasbruk från 1972, senare Kosta Boda-Åfors. Personlig stil, lätt att identifiera oavsett material och teknik. Arbetat med både unikt glas och massproducerat glas i olika tekniker, målade dekorer, blästrning, gravyr, graal, kabale och juvelteknik. Genombrott med serietillverkat glas 1986 med serierna Open Minds och Caramba, starka i form och med kraftfull målad dekor; fort­faran­de i produktion. Även Tulipa 1990 och Mine 2001 är på väg att bli klassiker.

Gjort ser­vis­er, t ex Pastell 1978, Poem 1979, Ocean 1981 och Paradis 1985. Hennes keramik med husgudar och figurer i svart och vit lera är starkt bemålade i svart, rosa och gult. Designuppdrag för  Kinnasand, Romella, Ericson m fl; formgivit servisen Poem för Rör­strand och textiltrycket Caramba på 1980-talet. Undervisat vid Pilchuck Glass School i USA 1980-86 och Frauenau Bildwerk i Tyskland 1989. Permanent utställning på VIDA museum på Öland. Lästips: M Stensman, Ulrica Hydman-Vallien, 1990: Vida Museum, katalog 2004; Form 1963, 1976, 1987:7, 1998:3; Antik&Auktion 1989:6; 2001:7/8; Sköna hem 2004:5; ASF.

Hyresgästernas Möbelaffär

HSB:s egen möbelaffär startades 1927 och drevs kooperativt för att sälja billiga och bra möb­ler till medlemmarna. Även eget rit­kon­tor. David Nilsson, Carl Hörvik m fl ritade möbler.  Över­­­togs 1943 av KF och blev föregångare till Möbelkon­sum och OBS-varuhusen.

Håkansson, Ingela

Textilformgivare, f 1944. Använde Konstnärernas Kollektivverkstad för att göra sina textiltryck i början av 1970-talet, t ex Regnbågen, Blom­brevet, Ormar med händer m fl. Deltog i bil­dan­det av 10-gruppen 1970, t ex mönstren Sport 1972, Strössel 1978, Ciao 198, Savann 1990, Meeting 1995 m fl. Därutöver formigivit tyg- och tapetmönster för Ikea, Duro och Borås Wäfveri m fl och även gjort offentliga utsmyckningar, applikationer och textilt handtryck. Lästips: K Wick­man, 10-gruppen mönstertryck, 2001.

Håkansson, Lars

Silversmed och industridesigner, f 1947. Verkstad i Malmö från 1978 och i Höör från 1993. Gjort corpusarbeten, smycken men också mat­bestick för industri­produktion mm. Använt tekniskt sinnrika lösningar i arbetat i svensk mode­rnis­tisk stil. Lästips: Form 1985:7; Konstperspektiv 1985:1.

Hård af Segerstad, Ulf

Skriftställare, f 1915. Kritiker i Svenska Dagbladet bl a inom konst, industridesign och arkitektur från 1939. Redaktör för tidskriften Form 1957-60. Konsult i designfrågor hos svenska Philips på 1960-talet. Skrivit flera böcker t ex Tingen och vi 1957, Nordisk nyt­to­konst 1961, Modern svensk textilkonst 1963, Carl Larsson-gården 1974 och Keramik : sekelskifte till sjuttiotal 1976 (en givande stilhistorisk översikt).

Häberli, Alfredo

Schweizisk industridesigner, f 1964 i Argentina. Anlitats av Driade, Zanotta, Thonet, Alcro m fl. Även gjort det randiga, färgglada porslinsskålarna Origo för Rörstrand, matbords­objekt för barn och glasen Essence för Iittala, lära-gå-möbeln Pick-up för Offecct, stolen Solitaire mm. Arbetat i egen regi, ibland tillsammans med Christophe Marchand.

Höganäs AB, Höganäsbolaget

Höganäsbolagets kärlfabrik

Världsledande tillverkare av metallpulver, främst för fordonsindustrier m fl med anor från 1797. Uppbyggt kring kol- och lerfyndigheterna i nordvästra Skåne. Höganäsmetoden, uppfunnen 1910 av Sven Emil Sieurin, är grunden för pul­ver­­tek­no­­lo­gin. Höganäs lervaru- och stengodsfabrik, kärlfabriken, grundades 1832 med till­verkning av husgeråd i gult, blyglaserat lergods och salt­glaserat stengods. Producerade även engels­ka specialiteter som agatgods och basaltgods. Den danske skulptören Ferdinand Ring gjorde föremål i klassiska former av ljust, oglaserat lergods, s k orna­mentslera, 1856-69. Hans föremål, t ex ox- och häst­huvu­den för att sätta över stallingångar, var i pro­duktion fram till 1910. Tillverkning av konst­keramik: Albin Hamberg, Ottilia Adel­borg och Helmer Åslund/­Osslund 1896-97, Astrid Liljenberg-Sieurin 1912-15, Bernt Friberg som drejare 1915-18, Edgar Böck­man 1915-26; även konst­närlig ledare. All tillverkning av bruks- och konst­ke­ramik, utom det salt­glaserade stengodset, upphörde 1926-28. Detta till­ver­kas fortfarande av Höganäs Saltglaserat AB. Lästips: A-C Weimarck & T  Weimarck, Höganäskeramik, 1969; Antik&­Auktion 2003:7/8.

Höganäs Keramik AB

Grundades 1910 under namnet Andersson & Johansson och ombildades och fick nuva­rande namn 1967. 1946-56 hette före­taget Holm och Bjurestig, Höganäskeramik. Man övertog ock­så Nyman & Nyman, Höga­näs­ke­ramik. Till­verk­ning av lergods fram till 1970. Därefter endast stengods­tillverkning. Slogs 1994 sam­man med Boda Nova till Boda Nova Höganäs Keramik AB. Formgivare: John Andersson satte sin prä­gel på företaget och produkterna från 1920-talet till 1960-talet. Konstnären Ro­bert Nilsson gjorde re­liefer under 1940-talet, t ex Gud giver väx­ten. Övriga formgivare: Hertha Bengtson 1965-68, Signe Persson-­Melin 1967- , Ann Jansson 1969-79, Örjan Johansson, Anne Nilsson 1980-82, Mikael Björnstjerna, Marie-Louise Hellgren, Magnus Löfgren, Lovisa Wattman, Anna-Carin Wiktorsson, Anki Spets Verde, Carl-Johan Skogh, Malin Stenberg, Cecilia Stööp, Maria Uggla, Anna-Carin Wiktorsson m fl. Lästips: Marie Rehnberg, Höganäs keramik, 2003; Form 1999:6.

Höganäs museum

Keramikmuseum i Höganäs med rika samlingar med tyngdpunkt på Höganäs och keramik från södra Sverige. En permanent samling med keramik av Åke Holm. Utställningsverksamhet.

Högberg, Anders

Silversmed och guldsmed, 1921-96. Verksam i Göteborg från 1955 och drev tillsammans med brodern Sven-Erik Firma Högbergs silversmedja 1957-96. Gjorde corpusarbeten och smycken. Egen karak­täristisk stil med genombrutna mönster och tunna vävda trådar. Lästips: Röhsska museet, utställningskatalog 1991; Form 1960.

Högberg, Sven-Erik

Silversmed, 1924-1997. Verksam i Göte­borg från 1951. Drev tillsammans med brodern Anders Firma Högbergs silver­smedja 1957-96. Samarbetade också med Karl-Ingemar Johansson. Gjorde skulptu­rala corpusföremål och smycken, t ex arm- och halskedjor med länkar i olika former. Lästips: Röhsska museet, utställ­nings­kata­log 1991; Form 1960.

Höglund, Erik

Konstnär, 1932-98. Vid Boda glasbruk 1953-73. Förnyade verksamheten med blåsiga glas i starka färger. Tillverkade muralglas med deko­rativa stämp­­lar för offent­liga utstmyckningar t ex Kristall­glas­skog­en i Täby 1964. De stämplade glasblocken såldes också styckvis som askfat. Formgav och gjorde offentliga utsmyck­ningar i olika material, i glas, smide, trä, brons och tegel. Gjorde smideskronor med glas­detaljer under 1960-talet. Arbetade för Pukebergs glasbruk i slutet av 1970-talet och gjorde gjutna kristallreliefer för Linds­hammars glasbruk. Förnyade sitt glas med färg­starka, skulpturala, postmodernistiska former vid Ström­bergshyttan under 1980-talet. Lunning­priset 1957. Lästips: G Holmér, Från Boda till New York: Konst­nären Erik Höglund, 3 uppl, 2000; B Ranelid, Mellan mörker och ljus: Erik Höglunds 80-tal, 1988; Antik&Auktion 1988:­1, 2000:12; ASF.

Högskolan för Design och Konsthantverk, HDK

Tidigare Slöjdföreningens skola, som startade 1848. Numera är HDK en del av Göteborgs universitet. Även utbild­ningen på Steneby­sko­lan i Dalsland lyder från 2000 under HDK. Granne med och samarbets­partner till Röhs­ska museet. Program för grafisk design, in­dustri­design, inrednings­arkitektur och pro­dukt­design, keramikkonst, smyckes­konst, silversmide och textil konst.

Hörlin, Folke

Möbelarkitekt, 1902-81. Arbetade för Nor­diska kompaniet 1933-35. Hos Hyres­gäster­nas Möbelaffär 1935. Under slutet av 1930-talet hos Boet i Göteborg och arbetade där­efter för en rad olika företag.

Hörlin, Hugo

Arkitekt och formgivare, 1851-94. Visser­ligen verksam under 1800-talet, men påverk­ade utvecklingen som lärare vid Tekniska skolan i Stock­holm 1879-94. Gav ut tid­skrift­en Svensk konstslöjd 1888-89 och 1891 och formgav också för Rörstrands porslinsfabrik.

Hörlin-Holmquist, Kerstin 

Möbelformgivare, 1925-97. Gjorde möbler och textilier för Nordiska kompaniet 1952-64, t ex  korg­stolar, Stora och Lilla Kraal, med stålrörs­stativ, för Trivaserien på 1950-talet. Ut­nyt­tjade den nya tekniken med form­gjuten lätt­plast i möbelserien Paradiset 1957/58 med fåtöljerna Liten Eva och Stor Eva. Formgav möbler för en rad företag efter NK-tiden.

Hörnlund, Kerstin

Kramiker, f 1940. Verkstad i Arboga tillsammans med maken Gösta Grähs från 1968. Gjort bruksgods, stora kraftfulla kärl och fria berättande skulpturer i stengods och experimenterat med leror och glasyrer. Uppdrag för Rörstrand 1982-88, t ex stora terriner och dekorativa frukter. Offentliga ut-smyck­ningar från Umeå simhall 1973 till Blå trädgård i Örebero 2003. Lästips: L Hellström, Gästabordet, 2003; Form 1970, 1974, 1975.

Hörvik, Carl 

Arkitekt, 1882-1954. Egen arkitekt­verk­sam­het i Stockholm 1913-37. Arbetade med in­red­­ning­en av Röhsska museet 1916. Del­tog i Hem­­utställningen 1917 och Göte­borgs­­ut­ställ­ning­en 1923. Gjorde en möbel­grupp för den sven­ska paviljongens mot­tagningsrum vid Paris­ut­ställ­ningen 1925. Ritade ett egnahem samt möbler i stålrör och rotting till Stock­holms­ut­ställ­ningen 1930. Ritade samma år stol med stålstativ och sits och rygg av skif­fer, vilken blev inledningen till Grythyttans tillverkning av stålmöbler. Ritade möbler för NK, Hyres­gästernas Möbelaffär m fl. Läs­tips: Svenska möbler 1890-1990, 1991; Form 1920 (möbler).

Iittala

Iittala glasbruk grundades 1881 nära Tavastehus i Finland. Övertog under 1940-talet konst- och servis­glas­produk­tionen från Karhula glasbruk, grun­dat 1888. Kallades därför under ett par de­cen­nier Karhula-Iittala glasbruk. Slogs samman med Notsjö/Nuutajärvi glasbruk 1988. Ingår i Hackman­koncernen från 1991, som ändrat namn till Iittala group. Formgivare: Alvar Aalto, Gunnel Nyman, Göran Hongell, Tapio Wirk­kala, Timo Sarpaneva, Valto Kokko,  Jorma Vennola, Kati Tuominen-Niittylä m fl. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Ikea

Förkortning för Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd, som registrerades 1943. Den första möbel­utställ­nings­hal­len invigdes 1953 och det första Ikea-varu­hu­set 1958 i Älmhult. Under 1950-talet skapade Ikeas låga priser irritation inom den svenska möbel­branschen och tidskriften Form vägrade införa annonser. Företaget utvecklades med det första varuhuset utom­lands i Oslo 1963 och med aruhuset i Kungens Kurva i Stockholm 1965. Den  inter­natio­nella expan­sionen började med var­u­hus i Schweiz 1973 och 2001 hade Ikea 145 varuhus i 22 länder med nästan 2000 leverantörer i mer än 50 länder. Under 1960-talet gick man in för att systematiskt testa sina möbler. Ikea blev en av de största bidragsgivarna till Möbelinstitutet och det starkaste stödet för Möbelfakta-systemet. I början av 1970-talet inrättade man ett eget möbellaboratorium under ledning av Bo Wadling.

Första generationens formgivare från 1950- och 60-talen var Kers­tin Mobring, Gillis Lundgren, Erik Wörtz,  Bengt Ruda och Tomas Jelinek. Man utvecklade ett eget sortiment av god klass och höll profilen med svensk enkelhet och god svensk möbeltradition även i sina utländska varuhues. Vivianne Sjölin, som arbetat för Borås Wäfveri i början på1970-talet, var pro­duktchef för textil från 1974 och ge­nom­förde en tydlig profilering av det textila sortimentet.

Ingvar Kamprad publicerade sitt ”testamente” 1976: ”Vi ska erbjuda ett stort sortiment med god design och god funktion till priser som är så låga, att så många människor som möjligt har råd att köpa” … ”Vårt bassortiment skall ha en egen profil, vara enkelt och rättframt som vi själva. De ska uttrycka god form, färg och glädje och ha en ungdomlig touch för alla som är unga i hjärtat i alla åldrar”.

Idag har Ikea övertagit marknaden för möbler för bostaden och fullföljt linjen från Swedish Modern på 1930-talet. Under senare år har också PS-kollektioner lanserats med en mer uttalad design, 1995, 1999, 2001 och 2003 med olika teman.

Ikeas designteam i Älmhult består av ca 10 fast anställda formgivare, för närvarande Knut och Marianne Hagberg, Anna Efverlund från 1980, Maria Vinka, Nicolas Cortolezzi, Monika Mulder, Jon Karlsson m fl. Ett stort antal formgivare har arbetat och arbetar för Ikea på fri­lans­ba­sis. Tord Björklund, möbler mm från 1980. Katarina Brieditis, textil, häs­tar mm, 1990-tal, Thomas Eriks­son, möbler för PS-kollek­tio­nerna Niels Gammelgaard från 1975 Ehlén Johansson, Noburo Naka­muro designade fåtöljen Poem 1977; fort­farande i sor­ti­mentet med nam­net Poäng. Hjördis Olsson-Une och Char­lotte Rude från 1968; gjorde barnmöbler och ”bollhaven” för väntande och lekande barn och sängen Adam 1972 och barnstolen Dino 1973. Thomas Sandell med­verkade i PS-kollek­tio­ner­na.

Enstaka insatser: Tapio Wirkkala gjorde lampan Viisi, kuusi, näljä 1963, Viola Gråsten pläden Snark på 1960-talet, Göta Trädgårdh textilmönstret Majsol 1972 och Tiogruppen gjorde flera mönster på 1970-talet. Carl-Gus­taf Jahnsson ritade bestick och Margue­rite Walfridsson gjorde servis­mönster under 1970-talet, Sven Fristedt textil­mönster 1968-85, liksom Kajsa af Peter­sens och Anika Reuter­swärd. Johan Huldt gjor­de möbler un­der 1970-­­talet. Matz Borg­ström och Jan Dranger, Soft Air. Ann Wåhlström ke­ra­­mik och Tom Hedqvist och Gun­nel Sahlin bi­drog till den första PS-kollek­tio­nen, liksom senare Gunilla Lager­hem Ull­berg. Lästips: Stellan Björk, IKEA : Entreprenören, affärs­idén, kul­turen, 1998; I Kamprad & B Torekull, Histo­rien om IKEA, 1998; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scan­di­navian design, 2002; Form 1989:6, 1995:2, 1999:4; Scandina­vian journal of design history 1999.

Ikse, Sandra

Textilkonstnär, f 1945. Gjort dramatiska och personliga vävar i gobelängteknik om allmän­giltiga, existentiella frågor. Vävt porträtt av kvinnor från tredje världen, t ex Madame Thi Binh 1974. Vävnaden Jag vill välja livet 1977-79, Borås konstmuseum, bearbetar en personlig sorg. Gjort en vävd ridå för Fokets Hus i Hammarkullen 1976/77,  vävda porträtt av fyra kvinnliga författare för Östra sjukhuset i Göteborg 1978/79 och textiltryck för Gislaveds gymnasium 1993 m m.Lästips: Röhsska museet, utställningskatalog 1975 och 1985; Hans-Olof Boström, Sett, 1992.

Innovator Design AB

Se Dranger, Jan och Huldt, Johan.

Irvine, James

Brittisk industridesigner och möbelformgivare, f 1958. Till Milano 1984 och blev delägare i Sott­sass Associates från 1993. Nymodernist med stark formkänsla, t ex X-tables på 1990-talet. Med­ver­kade i Cappelinis utställ­nings­kollek­tion Progetto ogetto i Milano 1992. Lästips: Form 1994:1.

Ishimoto, Fujiwo

Japansk-finländsk textilkonstnär och kera­miker, f 1941. Kom till Finland 1970 och till Mari­mekko 1974. En av deras främsta möns­ter­skapare under 25 år med mer än 300 tyger, t ex mönstren Sumo och Jama 1977 och Ost­jakki 1984. Även ägnat sig åt keramik. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Form 1997:3.

Isola, Maija

Finländsk textilkonstnär och målare, 1927-2001. Vid Marimekko och dotterföretaget Printex 1949-87. Internationellt känd för sina stormönstrade tyger och textilier. Kraftfull geo­metri, stora blommotiv och rik ornamentik med karelska, afrikanska och bysantinska röt­ter, t ex Unikko 1960, Lokki 1961, Melooni 1963 och Kaivo 1964. Lästips: Fiell, Scandinavian de­sign, 2002.

Ivarsdotter, Backa Carin

Keramiker, f 1973. Debuterat som keramiker just vid sekelskiftet 2000. Fört in ljus, rörelse och ljud i sina keramiska verk. Gjort stora rumsliga installationer, t ex examensprojektet 2000 med ett stort nät med självförstörande ringar av porslin och en korridor av kakel med tentakler. Gjort offent­liga utsmyckningar för Söder­sjuk­huset i Stockholm och längs Horntulls strand i Stockholm i kakelkross och spegelglas. Lästips: Tolv Hertha Bengtsonstipendiater, katalog 2002.

Jacobsen, Arne

Dansk arkitekt och formgivare, 1902-71. Ritade bostadshus, affärshus, hotell och fabriker, men också möbler, lampor, och textilier mm till sina byggnader. Danmarks främste funk­tio­nalist med elegant och tidlöst och även orga­niskt formspråk. Inredde SAS Royal Hotel i Köpenhamn 1955-60. Världs­berömd framför allt för sina stolar: Myran 1952, Sjuan 1955, Ägget och Svanen 1958, Oxford-serien 1965 (för St Catherines College i Oxford), Måsen på 1970-talet m fl. Gjorde AJ-lampor för Louis Poulsen 1955-60, AJ-besticket 1957,  serien Cylinda Line i rostfritt för Stelton 1967 och badrumsdetaljer för Vola 1969.

Ritade mönster för NK:s Textilkammare i Sverige under 1940-talet, t ex Kejsarkrona. Lästips: P E Skriver & E Waade, Arne Jacob­sen, 1972; P E Töjner, Arne Jacobsen, archi­techt og de­sign­er, 1994; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Polster, Designdirectory, 2001; Louisiana Revy, utställ­nings­katalog 2002; Carsten Thau, Arne Jacobsen, 2 uppl 2002; Fiell, Scandinavian design, 2002; Carsten Thau, Arne Jacobsen – designer, 2003; Form 1944 (tryckta tyger), 1991:8; 1993:3; Antik&Auktion 2002:10; Scandinavian journal of design history 1997; ASF.

Jahnsson, Carl Gustaf 

Silversmed och industridesigner, 1935-94. Hos Sigurd Persson 1958-62. Därefter egen verkstad i Stockholm. Gjorde corpus­arbeten och smycken i arkitektonisk, stram form. Även ritat pors­lin, Rondo på 1970-talet, bestick Dragon 1977, och gjut­järns­grytor för Ikea. Lästips: Johanna Norrvik, Carl Gustaf Jahnsson, Konstvet inst, Sthlms univ, 1995.

Jakobsson, Hans-Agne

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1919. Startade tillverkning av armaturer, Hans-Agne Jakobsson AB i Markaryd 1951. Ritat belysningar för offentlig miljö, men också färgglada lampor under 1950- och 60-talen. Företaget övertogs 1990 av danska Thorn.

Jalk, Grete 

Dansk möbelformgivare, f 1920. Experi­men­te­rade med formpressat lamellträ i början av 1960-talet. Gjorde en berömd fåtölj i ett enda stycke och satsbord 1963. Gav 1987 ut Dansk møbelkunst gennem 40 aar. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Jancke Björk, Eva 

Målare och keramiker, 1882-1981. Ritade glas för Orrefors 1916-17. Knuten till Rörstrand några år kring 1920; gjorde bl a en teservis. Deltog vid Hemutställningen 1917. Vid S:t Eriks Lervarufabriker i början av 1920-talet. Knuten till Bo Fajans 1925-56. Repre­sen­te­ra­de Bo Fajans vid Stockholmsutställningen 1930. Allmogemotiv vanliga i hennes tidiga kera­mik; senare mer strama former med matta och ibland ristade glasyrer. Lärare vid Slöjd­före­ningens skola 1922-45. Även formgivit textili­er för Licium och Handarbetets Vänner. Visa­de sin konst, mest akvareller första gången 1921 och sista gången 1976. Lästips: Estelle Schloss­­­man, Lergods­konstnärer, 1996; Boet 1929:7; Värend och Sunnerbo : kulturspridare i Kronoberg 1989:1.

Jani keramik

Drevs 1950-70 av Jane Wåhlstedt och Nils Larsson i Laholm. Lästips: Christina Lind­wall-Nordin, Laholmskeramik, 1999.

Jansson, Ann 

Keramiker, f 1945. Gjorde serviser och bruksföremål för Höganäs Keramik 1969-79 t ex den sjukantiga muggen som blivit en bäst­säljare. Egen verkstad i Höganäs från 1975. Lästips: Länsmuseet i Varberg, utställ­nings­katalog 1999.

Jansson, Folke 

Möbelformgivare, f 1920. Ritade fåtöljen Ara­besk 1955. Tanken var att göra en stol i ett enda stycke, ”en linje genom hela stolen”. Ara­besk blev uppmärksammad internationellt och återupptäcktes i Sverige under 1970-talet och har nytillverkats från 2001 av Ihreborn Produktion i Stockaryd.

Jansson, Lennart  

Arkitekt och möbelformgivare, f 1932. Gjort inredningar till en rad offentliga miljöer, bl a flera ambassader och till Rosenbad. Återhållet, klassiskt formspråk. Gjorde barnstolen Sittisen 1979. Lästips: Form 1965.

Jarnestad, Alf Roland

Målare, skulptör och konsthantverkare, f 1923. Elev och dekormålare vid Gustavsberg 1946-56. Vid Karlskrona Porslinsfabrik 1956-68. Gjorde servismönster med tunna, grafiska mönster, t ex Palma 1962. Skapade serien Alfa, vaser och fat i geometriska former och stengodsserien Trossö i slutet på 1950-talet och s k konstruktioner, t ex.Tidig Singer 1968. Egen ateljé i Karlskrona från 1967. Gjort kraftiga skulpturer och svävande s k sfärer under 1980-talet och keramiska flickor i nästan naturlig storlek på 1990-talet. Även gjort offentliga utsmyckningar vid skolor, sjukhus och äldreboenden i Karlskrona och Blekinge.

Jeanneret, Charles Édouard

se Le Corbusier

Jelinek, Tomas

Möbelformgivare, f 1935. Född och utbildad i Tjecko­slovakien. Förde med sig en central­europeisk moder­nism till Ikea 1968. Formgivit möbler, glas, t ex Stockholm, lampor mm för Ikea i över 30 år. Ritade bl a rull­vagnen Strajk på 1970-talet och möbelserien Stock­holm 1984-89. Hyllan Fabian från 1970-talet och i produktion till nu exempel på enkel, tidlös form med intelligent förpackning, med hans egna ord ”icke-design”.

Jensen, Georg

Dansk silversmed och skulptör, 1866-1935. Startade egen guldsmedsverkstad i Köpen­hamn 1904, som ombildades till Georg Jensen Sølvsmide 1916. Känd till en början för sina jugendsmycken i silver. Samarbetade från 1907 med Johan Rohde. Gjorde den berömda skålen 1918 med dekor av druv­klasar mot det släta silvret. Stor produktion av bestick, skål­ar, serviser mm. Knöt många kända form­gi­va­re till företaget. Lästips: Ib Georg Jensen, Det var engang en sølvsmed, 1999; M Kadesjö, Sil­­ver med rötter i jugend­stilen. En jämför­an­de studie av Georg Jensen och Jacob Ängman. Konstvet inst, Sthlms univ, 1999; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1918 (dansk utställning), 1966; Antik&­Auktion 1997:12.

Jensen, Jacob

Dansk designer, f 1926. Arbetade hos Berna­dotte & Bjørn på 1950-talet. Eget företag från 1958. Skapade en strategi med avan­ce­rad formgivning för Bang & Olufsen 1963-91, t ex skrivspelaren Beogram 1200 1969, Beolit 600-radion 1970, skivspelare Beogram 4000 1972 m fl. Formgivit smycken och arm­bands, även för Georg Jensen. Lästips: Jacob Jensen : design, utställningskatalog, Köpenhamn 1993; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Jensen, Søren Georg

Dansk silversmed, 1917-82. Knuten till faderns Georg Jensen Sølvsmedie från 1949; konstnärlig ledare 1962-74. Formgav även glas för Holmegaard.

AB Jie Johnsons keramiska fabrik, Jie keramik 

Grundades 1944 i Gantofta i Skåne av John Johnson. Tillverkade från början ­artiklar i trä, men övergick semare till keramik. Tillverkat hushållsföremål, fat, skålar, krukor, tallrikar mm och efter 1965 även prydnadsföremål, fi­gu­ri­ner, väggtavlor mm. Formgivare: Kirs­ten Eber­lein, Anita Nylund 1950-talet, Ragnar Hagman, Kersti Biuw 1962-63, Annika Kihl­man, Mait Örn, Elsi Borelius m fl. Lästips: Glas och porslin 1989:5.

Jillker, Arthur

Sameslöjdare, 1909-2003. Var verksam i Gäddede i Jämtland. Har kallats tenn­tråds­slöjdens grand old man.

Jobs, Gocken  

Keramiker och textilkonstnär, 1914-95. Se Jobs, Lisbet.

Jobs, Lisbet

Keramiker och textilkonstnär, 1909-61. Hos den danske keramikern Herman Kähler i början av 1930-talet. Egen keramisk verk­stad i Stockholm. Öppnade tillsammans med mo­dern Elisabet, känd för sina bro­de­rier, och systern Gocken butik i Stockholm 1933. Verk­samheten flyttades till Västanvik utanför Leksand 1943. Även brodern Peer Arved med i företaget. Systrarna fortsatte med keramiken hela 1950-talet men övergick alltmer till tex­til­tryck. Genombrott med utställningen När skönheten kom till byn på NK 1945. Systrar­nas keramiska produktion omfattade prydnads- och bruksföremål, blomster­fajanser, skulpturer, offentliga utsmyckningar, t ex på Radiumhemmet, Karolinska sjukhuset m fl. De kända textiltrycken med blomstermotiv tillverkas fortfarande av släktföretaget i Dalarna. Lästips: Nationalmuseum, utställningskatalog 1986:492; A M Rådström, Jobs: Berättelsen om en konstnärsfamilj, 1989; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1941, 1986:7; Svenska hem 1941:2; Antik&Auktion 2000:6; ASF.

Jobs, Nina

Formgivare, f 1965. Började som grafisk designer men utbildade sig i Paris inom textildesign. Arbetat i egen regi med uppdrag för Ikea, Design House Stockholm m fl. Anlitad som curator av svenska myndigheter för lansering av svensk design.

Jobs keramik

Jobs handtryck

Lisbet Jobs startade en keramisk verkstad 1931. Lisbet och Gocken Jobs öppnade till­sam­mans med modern Elisabet, känd för sina broderier, butik i Stockholm 1933. Verk­sam­heten flyttades till Västanvik vid Leksand 1943. Brodern Peer började experimentera med textiltryck på 1930-talet och flyttade med till Dalarna och byggde en tryckeriverkstad och butik 1944. Syst­rar­na fortsatte med keramiken hela 1950-talet men övergick mer och mer till textil­tryck. Syst­rarnas keramiska produktion om­fattade prydnads- och bruksföremål, blomster­fajans­er, skulp­turer, offentliga utsmyckningar i Ra­dium­hemmet, Karolinska sjukhuset mm.

Det textila genombrottet kom med utställningen När skönheten kom till byn på NK 1945. De kända textiltrycken med blomstermotiv till­verkas fort­farande av släkt­företaget i Dalarna och är den enda verkstaden i Sverige som trycker textil för hand med handmålade schabloner. Peers fru Eva Jobs gjorde mönster och ledde verksamheten efter Peers död 1989. Nu drivs företaget vidare av sonen Jesper med fru Åsa. Formgivare är  Cecilia Hall och Eva Nordblom. Läs­tips: A M Rådström, Jobs: Berättelsen om en konstnärsfamilj, 1989; Form 1940, 1945; Antik&Auktion 2000:6; ASF.

JOC Möbel AB

Eg J O Carlsson Möbelindustri, grundad 1930 i Vetlanda i Småland. Karl-Erik Ekse­lius över­tog och drev företaget 1961-87 med inriktning  på kontorsmöbler och möbler för offentlig miljö. Formgivare: Karl-Erik Ekse­lius, Carl Malmsten, Sten Blomberg, Jan Ekselius, Chris­tina och Lars Andersson m fl.

Johansfors glasbruk

Grundat 1891 i Algutsboda i Småland. Till­verk­­ning av dekormålade skålar och vaser och slipat kristallglas. Övertogs av Kosta Boda 1972; ägdes 1989-91 av Orre­fors­grup­pen och såldes 1992 till brukets anställda. Köptes av norska Magnor Glassverk 1997. Bengt Orup var brukets konstnärlige ledare 1952-72. Glas­konstnärer: Bengt Orup 1952-72, Sixten Wen­ner­strand, Margareta Hennix, Erik Hennix, Ingegerd Råman, Bertil Vallien, Kjell Eng­man och Ann Wåhlström. Nu­var­ande form­givare: Catti Åselius-Lidbäck, Astrid Gate, Mats Andersson, Ardy Strüwer, Helen Tapper och Sofia Bergman. Vid glasbruket finns också ett museum, Kristallmuseet. Lästips: Antik&­­Auktion 1991:10.

Johanson, Sally

Textilexpert, 1915-84. Spetskonsulent för Vadstena­spetsar 1937-62. Chef och konsu­lent vid Svenska Spetsar i Linköping till 1980. Pionjär inom knypplingskonsten. Samarbetade med många konstnärer som formgav spetsar. Gav ut böcker om knypp­ling, översatta till många språk.

Johansson, Berit

Formgivare och glaskonstnär, utbildad silversmed f 1945. Började som silversmed 1969-75 men övergick till glasformgivning. Vid Orrefors 1979-85. Uppdrag för Salviati på Murano utanför Ve­ne­dig 1990-98. Drivit Art design tillsammans med Jan Johansson från 1985 i Vadstena och samarbetat med Ulf Johansson vid Sjöhyttan i Älghult. Gjort skålar, fat och lampkronor i fria former och med dekorer i klara färger. Även formgivit för Gense, Rosenthal, gjort glas för Älghults glasbruk 1990-98 och för Pauly CVM Murano i Venedig. Gjorde en kollektion i graalteknik för Orrefors i samband med Heliga Birgittas 100-ärsjubileum. Lästips: Kvinna nu 1995:3.

Johansson, Cecilia

Silversmed, f 1939. Verksam i Göteborg från 1962; i Firma Högberg & Co till 1969. Verk­stad och butik tillsammans med maken Karl-Ingemar Johansson 1969-77. Därefter egen verkstad. Formgivit och tillverkat eleganta smycken i guld eller silver ofta med spiraler i olika formationer.

Johansson, Gotthard

Journalist och publicist, 1891-1968. Konst­kri­tiker vid Svenska Dagbladet. Skrev om Stock­holms­ut­ställ­ningen 1930 och funk­tio­na­lismen. Gav ut boken Funktionalismen i verk­lig­heten 1931. Aktiv i Svenska Slöjd­före­ningen. Läs­tips: Form 1968. 

Johansson, Hans 

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, f 1921. Arbetat hos Gunnar Eklöf och Sven Kai-Larsen. Med i HI-gruppen, som bildades 1957 av hantverksmästare och inred­nings­ar­ki­tekter. Egen verksamhet 1960-83. Ansåg formen vara ett resultat av teknik och konstruktion. Ritat möbler för ett fyrtiotal ambassader, bl a Bangkok, Paris, Peking och Tokyo. Lästips: Form 1991:4.

Johansson, Jan

Glaskonstnär och utbildad silversmed, f 1942. Knuten till Orrefors från 1969. Arbetat med den klara kristallmassan i slipade, skulpturala former, t ex skålen Cascade 1972/74, karaffen Nobless 1981 och skulpturen Center City 1988. Utvecklat fugatekniken. Även använt sig av de typiska Orreforsteknikerna ariel, graal, och ravenna. Arbetat med klarglas i kombination med marmor, granit och diabas, t ex skulpturen Vila.

Johansson, Johan Petter

Uppfinnare och industriman, 1853-1943. Kallades Johansson med tången; konstru­erade föregångaren till den moderna skiftnyckeln. Hans verktyg blev grunden för Bahco­verk­tygen. Experimen­terade med elektrisk armatur och startade 1919 en fabrik för tillverkning av arbetsbelysning i Enköping, t ex det s k pen­del­ljuset Triplex. Lästips: Börje Isakson, Svenska snille­blixtar, 1993. J P Johanssonsmuseet i Enköping visar hans liv och verk.

Johansson, Karl-Ingemar

Silversmed, målare och grafiker, 1927-97. Hos Firma Högberg i Göteborg 1957-69. Drev 1969-77 verkstad tillsammans med hustrun Cecilia Johansson. Distinkt och enkel, nästan grafisk form. Lärare vid HDK i Göteborg 1969-91. Lästips: Form 1960.

Johansson, Owe

Silversmed, f 1939. Verkstad i Sigtuna och Stockholm från 1964; i Landskrona från 1986 och senare på Ven och i Varberg. Arbetat otraditionellt och skapat nya former och effekter i silversmide.

Johansson, Ulf

Keramiker, f 1938. Egen verkstad i Arboga från 1969. Gjort japanskt inspirerat sten­gods och experimenterat med skulpturala former och glasyrer. Även använt rakuteknik. Lärare  vid Konstfack. Lästips: Länsmuseet i Varberg, utställningskatalog 1999; Form 1974

Johansson, Willy

Norsk glaskonstnär, 1921-93. Vid Hadeland Glassverk 1947-88. Förnyade norsk glas­konst under 1950-talet tillsam­mans med Hermann Bongard och Arne Jon Jutrem. Mångsidig pro­duktion från pressglas till konstglas med enkel, självklar form. Känd för sina hytt­ar­be­tade gröna eller grå skålar med vit kant. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Johansson-Pape, Lisa

Finländsk möbel- och belysnings­form­givare, 1907-90. Ritade lampor för Stockmann/Orno på 1940- och 50-talen. Ritat och planerat belysningen för många offentliga byggnader; även planerat belysningen för restaurerade kyrkor. Använde nya material, metall och akryl mm till sina lampor, och ett stramt och funktio­na­lis­tiskt formspråk. Inred­nings­kon­sult för Fin­ska hand­arbetets vänner från 1930-talet till 1980-talets början. Formgav även möbler i funktionalistisk stil på 1930-talet. Lästips: Lisa Johansson-Pape, utställ­ningskatalog, Hel­singfors 1986; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1963, 1966.

Johnsen, Eli-Marie 

Norsk textilkonstnär och målare, f 1926. Ut­bildning i Sverige. Inspirerades av Märta Måås-­Fjetterström. Komponerat bildvävar för offentliga miljöer och gjort applikationer, bro­derier och fri textil. Lunningpriset 1965. Lästips: Form 1966.

Johnsson, Ivar

Skulptör, 1885-1970. Mest känd som monumentalskulptör med många offentliga verk på olika platser i Sverige. Ritade före­mål i järn för Näfveqvarns bruk under 1920-talet. Gjorde även terra­cotta­reliefer, t ex De fyra vindarna, utförda vid Höganäs, för både Göteborgsutställningen 1923 och Paris­ut­ställ­ningen 1925. Gjorde även skulpturer i fajans för Gävle porslinsfabrik under 1920- och 30-talen. Lästips: Ivar Johnsson, Väners­borg 1990; Form 1922; Antik&Auktion 2003:5.

Jonasson, Mats

Glasformgivare, f 1945. Lärling vid Målerås glasbruk på 1960-talet. Vid Kosta glasbruk 1969-75 och åter vid Målerås 1976 och drivit glasbruket tillsammans med de anställ­da från 1981 och i egen regi från 1988. Gjort graverat glas för bl a Världs­natur­fonden, centrifugerat, t ex Blue Magic på 1990-talet samt pressat glas och glas gjutna i block. Lästips: Nationalmuseum, utställningskatalog 1983:473 (Prisbelönt design); H-O Lundmark, Kristallen och friheten, 1996; Katalog, Målerås glasbruk 2002.

Jongerius, Hella

Holländsk designer, f 1963. Medverkade i Droogs kollektioner på 1990-talet. Egen verksamhet i Rotterdam. Arbetat i gränslandet mellan design, konsthantverk och konst och med kontraster i material och teknik. Formgivit prydnadsföremål, möbler, textilier, nyttoföremål mm ofta i plast och gummi. Lästips: Hella Jongerius, 2003; Form 2002:4.

Jonsson, Christer

Silversmed och smyckekonstnär, f 1945. Egen studio i Stockholm från 1979. Gjort smycken i effektfulla färg­kombi­na­tioner med guld, silver, titan, niob, tantal och järn.Gjort adventljusstakar i gjutjärn för Trollbäckens ekumeniska kyrka och rektorskedja för Lärarhögskolan i Stockholm mm. Undervisat vid Konstfack, HDK m fl. Pro­fessor vid Konstfack från 1997. Medverkat i utgivningen av Nordisk smycketriennal 2, 2001. Lästips: Form 1991:2, 1993:6.

Jonsson, Dan

Illustratör och grafisk formgivare, f 1933. Formgivit logotyper och trycksaker och gjort illustrationer i dagspress och skön­litteratur. Framstående affischkonstnär. Använt en collageliknande teknik, arbetat med konstraster och målat djärvt som en kinesisk kalligraf. Delade Sveriges första professur i grafisk design vid Konstfack 1987-94 med Håkan Lindström. Lästips: Form 1988:4; Graphis, the International Magazine of Design, No 329 (intervju av Ingrid Sommar).

Juhl, Finn

Dansk arkitekt och möbelformgivare, 1912-89. På 1930-talet känd för sitt modernist­iska och skulpturala formspråk. Frigjorde sig från tidi­gare dansk tradition och sökte ge sina möb­ler ett konstnärligt egenvärde inspirerad av den samtida konsten. Möblerna tillverkades oftast av Niels Vodder. Ansvarade för många utställ­ningar bl a danska avdelningen vid H55 i Helsingborg. HonRDI 1978. Lästips: E Hjort, Arkitekten Finn Juhl, 1990; Finn Juhl, utställningskatalog, Japan 1990; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Juhlin, Sven-Eric

Industridesigner, f 1940. Formgav produkter i plast för Gustavsberg 1967-76, t ex muggar i dubbelplast. Medlem av Ergonomi Design Gruppen från 1976. Se Ergonomi Design Gruppen. Lästips: Form 1970, 1982:1, 1986:7.

Jung, Dora

Finländsk textilkonstnär, 1906-80. Egen verkstad från 1932. Ritade monumental textil, kyrkliga skrudar och mönster för Tampella. Känd internationellt, främst för sin linne­da­mast, både metervara och individuella bildvävar, som pga hennes skicklighet fick en nästan tredimensionell verkan. HonRDI 1979. Lästips: Dora Jung, utställningskatalog, Helsingfors 1983; Fiell, Scandinavian design, 2002;  Form 1948, 1972:2, 1981:2.

Jutrem, Arne Jon

Norsk målare, grafiker och designer, f 1929. Vid Hadeland Glassverk 1950-62 och från 1985. Förnyat det moderna norska glaset. Vid Holmegaards Glas­vaerker i Danmark fram till 1967 och vid Plus glashytte i Fredrikstad. Även formgivit bokband, möbler, mattor, keramik, smycken mm. Lunningpriset 1959. Lästips: Gerd Hennum, Maleren og glasskunstneren Arne Jon Jutrem, 1999.

Kaasinen, Taisto

Finländsk keramiker, skulptör och målare, 1918-1981. Vid Arabia 1947-52 och från 1961. Vid Upsala-Ekeby 1953-61 där han gjorde skulpturer och väggkeramik, även djurfigurer, t ex tre lejon och keramik med vikingamotiv.

Kai-Larsen, Sven

Inredningsarkitekt och möbelformgivare, 1920-90. Egen verksamhet från 1953. Drev Sveriges största inredningskontor under 1950- och 60-talen. Gjorde inredningar till skolor och sjukhus, bl a för Danderyds sjukhus. Ri­tade möbler mest för offentlig miljö i en ny saklig stil. En del möbler till­ver­kades av NK:s verkstäder i Ny­köping. Gjorde en känd hopsättningsbar pall för utställningen Form fantasi 1964. Lästips: Form 1963.

Kaipiainen, Birger

Finländsk keramiker, 1915-88. Vid Arabia 1937-53, Rörstrand 1954-57 och åter vid Ara­bia från 1958. Personlig, surrealistisk stil med bysantinska drag. Gjort stora fajansfat och vägg­­­­reliefer i chamotterat stengods eller pors­lins­massa med färgstarka blom- och frukt­mo­tiv. Känd för sina figurer, främst fåglar, t ex Storspoven med fajanspärlor i band, trädda över ett stål­skelett. Formgivit servisen BK för Arabia med dekoren Paratiisi 1969, senare även i svart. Lästips: Maria Berg, Kaipiainen, 1986; Konstindustrimuseet i Helsingfors, utställningskatalog 1989; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1957, 1965.

Kallenberg, Fritz

Glasformgivare, 1902-81. Formgivare vid Boda glasbruk 1925-68. Gjorde basproduk­tionen vid glasbruket och ritade mer än 300 serviser. Blev läromästare för Erik Höglund och andra formgivare som kom till Boda på 1950-talet och senare.

Kandell Axel

Arkitekt och möbelformgivare, 1916-2003. Ritat villor, inredningar och möbler. Modifierade stolen till restaurang Cattelin 1948, en slitstark stol i Thonets anda. Lästips: Arkitektur 1986:7.

Kandell, John

Inredningsarkitekt, möbelformgivare och skulptör, 1925-91. Ritare hos Carl-Axel Acking under 1940-talet. Arbetade hos arkitekt Sven Ivar Lind bl a med Walde­mar­sudde i början på 1950-talet och medlem i HI-gruppen. Experi­men­te­rade i trä och även i plattstål, t ex stolen Singel 1965. Gjorde stolen Barnbarn 1963, serien Parallell­program­met 1965 och även färgglada stålrörsmöbler. Formgav även en glas­serie för Boda glasbruk. Sam­arbetade under 1980-talet med snickar­mästare Lars Larsson och gjorde unika skåp. Ritade stolen Camilla 1982 för Källemo. I och med samarbetet med  Källemo kom flera av hans tidigare möbler i pro­duktion. Stolen Solitär från 1985 räknas som en av hans främsta. Tog fram en möbel­kollektion, stolar, bord, soffa och skåp, för Källemo 1985. Den sista stolen blev Victory 1990. Lästips: G Lun­dahl, John Kandell: Balanskonstnär: solitär: rävröd, 1992; Natio­nalmuseum, utställ­nings­katalog 1993:560; Lästips: Svenska möbler 1890-1990, 1991; Susanne Helgeson, Sven­ska Former, 2000; Form 1965, 1982:3, 1991:3.

Karan, Donna 

Amerikansk klädskapare, f 1948. En av de stora amerikanska modeskaparna som nått internationell berömmelse för en enkel, elegant grundgarderob med kombinerbara plagg. Gjort ”kläder för kvinnor som inte låter sig manipuleras av mode”.  Lästips: Ingrid Sischy, Donna Karan, 1998.

AB Karl Andersson & Söner Möbelfabrik

Företaget grundades i Huskvarna 1898. Nära samarbete med formgivare som Børge Mo­gen­sen, Carl Malmsten, Hans Johansson,  Björn Hultén och Göran Malmvall, Kersti Sandin och Lars Bülow, Ulla Christiansson, Stefan Bofeldt och Léo Jóhansson m fl. Läs­tips: Antik&Auktion 2003:11.

Karlskrona Porslinsfabrik

Porslinsfabrik 1918-68. Övertogs av Up­sala-­Ekeby 1942. Tillverkning av bords- och kaffeserviser i fält­spat­porslin. Konstnärliga medarbetare: Edward Hald 1924-33, Algot Eriksson, Vicke Lindstrand 1935-36, Sigrid Kjellin 1933, Eric Linné 1938-39, Arthur Percy 1942-67 och Sven Erik Skawonius 1933-39, 1953-57 och 1960-67, Eva Blahd 1952-58, Alf Jarnestad 1956-67, Brita Mel­lan­­der-Jungerman 1957-60, W Garstecki 1960-tal. Föremål från från Karlskrona porslinsfabrik kan ses på Blekinge museum i Karlskrona. Lästips: Blekingeboken 1977; Antik&­Auktion 1996:5.

Karlsson, Ingela

Keramiker, f 1960. Egen verkstad i Fide på Gotland från 1990. Gjort brukskeramik i fajans i enkla, ibland barocka former. Lästips: M Jonsson, Handens verk, 1998; Got­lands konstmuseum, utställningskatalog, 2001. Lästips: Svenskt konsthantverk 2004:1.

Karlsson, Jon

Arkitekt och möbelformgivare, f 1971. Slog igenom 1998/99 med den S-form­ade fåtöljen VM, som numera ingår i Carl Malmsten Nu. De senaste åren anställd hos Ikea. Lästips: Form 1999:2.

Karlsson, Vivianne 

Formgivare, f 1951. Vid Orrefors 1989-94. Gjorde bl a skålen Kallprat i arielteknik och Sarek i ravenna, som ingick i Orrefors Gallery 1992. I standardsortimentet ingick vaser­na Gladiolus, vas och skål Mandarin och vas­en Prisma. Egen ateljé i Nybro från 1995. Gjort glassmycken, skålar och skulpturer i fusingteknik.

Karpf, Peter  

Dansk möbelformgivare, f 1940. Arbetat från början av 1960-talet med idén att pressa en hel fåtölj i ett enda stycke plywood. Den slut­gil­ti­ga versionen blev Nxt 1982 för Iform. Då hade Swedese gjort det möjligt att framställa stolen med bl a datorstyrd fräsutrustning. Gjort möbelkollektionen Voxia i samma anda och stolen Xus och pallen Vuw.

Kartell

Företag i Milano, Italien, som tillvear hus­ge­råd och möbler i plast. Från 1980-talet an­litat kända formgivare: Joe Colombo, Marco Zanuso, Philippe Starck och Matteo Thun m fl.

Kasthall

Grundat som Kasthalls Mattfabrik i Kinna, Västergötland, 1889. Eget spinneri fram till 1970-talet. Tillverkade tidigt vävda plysch­mat­tor mm, senare maskinvävda mattor. Kast­hall Ateljé grundades 1972, där Herbert Rei­nert  ledde arbetet med en ny teknik, hand­tuftning. Formgivare: Greta och Märtha Gahn, Astrid Sampe, Ulla Ericson, Berit Woelfer, Ingrid Dessau, Gunilla Lagerhem Ullberg, Kajsa Aronsson m fl. Lästips: Form 1989:8.

Kastrup Glasvaerk

Grundades 1847 i Danmark. Grundaren anlade även Holmegaards Glasvaerker 1825 på Syd­själland. Själv­ständigt 1873, men åter­före­na­des med Hol­me­gaard 1965 och lades ner 1979. Lästips: G Buchwald & M Schlüter, utg, Kastrup og Holmegaards Glasværker 1825-1975, 1975.

Katja of Sweden, eg Karin Geiger 

Klädskapare och textilformgivare, f 1920. Gjor­de sin första kollektion i USA 1948. Åter­vände till Sverige 1952 och installerade Katja of Sweden i Huaröd i Skåne. Chefsdesigner på MMT, Malmö Mekaniska Trocotagefabrik. Gjorde bekväma, sparsmakade kläder i natur­material, t ex bo­mulls­jersey med säkert samspel mellan mönster och plagg. Använde kända formgivare som Viola Gråsten, Astrid Sampe och Maija Isola, senare också Sven Fristedt och Carl Johan De Geer m fl. Gjorde kollektionen The African Line 1963 efter en resa till Västafrika. Ritade även skor och andra accessoarer. Lanserades internationellt från mit­ten av 1950-talet till mitten av 1970-talet. Drev en helt ny verksamhet i USA 1977-96 med heminredning och öppnade en Katja shop i New York. Lästips: Katja of Swe­den, mode och design utan gränser, 2000; ASF.

Kauppi, Sten

Textilkonstnär och målare, 1922-2002. Självlärd pionjär inom den fria textilkonsten. Gjorde stora vävar och applikationer. Använde go­be­läng­teknik och broderi – en konstnär som målade med garn. Samarbetade med Hand­ar­be­tets Vänner och Licium från 1950-talet. Läs­tips: Sven­ska textilier 1890-1990, 1994; Mailis Stens­man, Kauppi, 1997; Form 1957, 1963, 1983:1; Antik&Auktion 1997:4.

Kawai, Kanjiro

Japansk keramiker, 1890-1966. Grundade 1926 tillsammans med Soetsu Yanagi och Shoji Hamada Mingei-rörelsen, vars uppgift var att bevara och återskapa den japanska folk­konsten. Räknas som en av Japans största keramiker i modern tid.

Kawakubo, Rei

Japansk modeskapare och stylist (kvinna), f 1942. Startade Comme des Garçons i Tokyo 1973. Till Paris 1980. Förenat västerländskt och asia­tiskt mode. Använt mycket svart och assy­metriska former. Egna butiker över hela värld­en. HonRDI 2001. Lästips: Form 2000:1.

Kedelv, Paul

Glasformgivare, 1917-90. Började arbeta vid Orrefors som 14-åring. Elev i ritateljen och arbetade åt både Sinom Gate och Edward Hald. Vid Flygsfors glasbruk 1949-56 efter skulptörs­utbild­ning. Ritade de för 1950-talet så typiska coquilleglasen, färgade skålar och vaser i underfångsglas, t ex Fantasia och Rockan. Knuten till Reijmyre 1956-77. Gjor­de serierna Harlekin, Sari och Sargasso m fl, även djurfigurer och glasserviser. Gjor­de mönster för s k Grafi-glas vid Nybro­fab­rik­en i Fröseke, senare JK Glasdekor. Ritade lampor för Fåglaviks glasbruk. Flygsfors åter­upp­tog under en kort period produktionen av Coquilleglas 1985. Lästips: Paul Kedelv : från trä till glas, Smålands museum, utställ­nings­kata­log 1990 (ingår i Kulturspridaren).

Kempe, Tord 

Inredningsarkitekt, möbelformgivare och konstnär, f 1926. Arbetade på NK arkitektkontor 1948-50. Egen verksamhet från 1951. Ritade stolar, bord och förvaringsmöbler för Waggeryds mö­bel­fabrik 1950-60, Bröderna Gustafsson i Markaryd på 1970-talet och för Abra Möbler under 1960-, 70. och 1980-talet. Inredde Västerås stads­hus under 1950-talet och inrett bl a ca 25 bibliotek. Arbetat som utställningskonsult och gjort väggmålningar i Sala bibliotek m fl. Givit ut sex böcker om Ostkustens natur och kultur med egna illustrationer 1983-2003.

Kenzo

Japansk modeformgivare, f 1939. Den förste japanske klädskaparen i Paris 1970. Avant­gardist som skapat med färger och mönster och tyger i flera lager. Lämnade ledningen för sitt företag 1999. Läs­tips: G Sanderichin, Kenzo, 1999.

Key, Ellen

Författare, pedagog och samhällsdebattör, 1849-1926. Sam­man­fattade sin samhällsfilosofi i Lifslinjer, 1903-06. Tredje och sista delen ägnades skönheten, som hon tyckte försummades i industri­sam­hället. Hennes uppsats Skönheten i hemmet trycktes i Idun 1897 och i Verdandis skrift Skönhet för alla 1901. Propagerade för enkel heminredning i ljusa, klara färger, inspirerad av William Morris och Karin och Carl Larssons Sund­born. Tog initiativ till två programutställningar på Arbetareinstitutet i Stockholm 1899, där inredningsmiljöer av bl a Alf Wallander och Carl Westman visades. Ellen Key har i hög grad påverkat svensk heminredning och formgivning under hela 1900-talet. Lästips: Ingela Bendt, Ett hem för själen : Ellen Keys Strand, ny utg 2001; Th Leng­born, Ellen Key och skönheten, 2002; Form 1977:4; Antik&Auktion 1994:5 och Sköna hem 2000:5 (om hennes hem Strand). 

Kihlborg, Filippa

Klädskapare, f 1965. Startade mode­före­taget Filippa K 1993. Gjort basenkla och tidlösa kläder. Även ritat muggar för Rörstrand 2003. Läs­tips: Form 1999:2.

Kihlgren, Gunilla

Glaskonstnär, f 1960. Var med om att starta studioglashyttan Åtta glas på Fjäderholmarna utanför Stockholm 1992. Gjort ämbar, champagneglas, vaser, frukter mm i färgstarka, barocka former, som står i kontrast till den stra­­ma linjen i svensk glastradition. Gjort offentliga utstmyckningar vid Fysik­huset, Linköpings universitet, 1996, för utrikesdepartementet 2000 m fl. Lärare vid Konstfack från 1996. Lästips: Gunilla Kihlgren, katalog  2003; Form 1991:6/7.

Kindt-Larsen, Edvard

Dansk arkitekt och formgivare, 1901-82. Formgav tillsammans med makan Tove möb­ler även för svenska företag under 1950- och 60-talen, t ex fåtölj Viken och karmstolen Ulf för OPE, Olof Persson i Jönköping. Formgav silver för Georg Jensen och glas för Kastrup Glasvaerk.

Kindt-Larsen, Tove

Dansk arkitekt, 1906-94. Formgav tillsammans med maken Edvard möbler också för svenska företag under 1950- och 60-talen, t ex fåtölj Viken och karmstolen Ulf för OPE, Olof Persson i Jönköping. Form­gav silver för Georg Jensen och glas för Kastrup. Gjorde även textilmönster.

Kinnarps

Möbelföretag, grundat 1942 av Jarl och Evy Andersson och numera en av de största kontors­möbeltillverkarna i Europa med förvaringssystem, arbets- och konferensstolar mm.

Kinnasand AB

En av landets äldsta textilfabriker med till­verk­­ning av inred­nings­textilier och textil­tapeter. Lästips: 1998:6.

Kitok, Asa

Sameslöjdare, 1894-1986. Stor betydelse för den samiska rotslöjdens överlevnad och ut­veck­ling. Döttrarna Margit Kitok Åström och Ellen Kitok Andersson har fortsatt utveckla rotslöjden till ett framstående konsthantverk. Lästips: Tom G Svensson, Asa Kitok och hen­nes döttrar, 1985; Form 1965; Hemslöjden 1989:5.

Kittelsen, Grete Prytz

Norsk silversmed och formgivare, f 1917. Återfinns i litteraturen även under namnen Prytz och Korsmo (gift med Arne Korsmo). Förnyat emaljkonsten, en norsk specialitet. Gjort smycken, t ex ringen Domino 1955 och vaser i silver och emalj och föremål i rostfritt och emalj. Arbetat för familje­före­taget Jacob Tostrup, men även för Cathrine­holm, Venini m fl. Lun­ningpriset 1952. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002 (under Korsmo); Form 1956.

Kjellberg, Friedl Holzer

Finländsk keramiker, 1905-93. Vid Arabia 1924-70; från 1948 konstnärlig ledare. Skapa­de utsökta föremål i stengods och porslin inspi­rerad av kinesisk keramik. Experi­mente­rade fram det gamla, kinesiska risporslinet.Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Kjærholm, Poul

Dansk snickare och möbelarkitekt, 1929-80. En av de stora danska möbelform­givarna. Kombi­nerade den modernistiska stilen med rötter hos Le Corbusier och Mies vand der Rohe med den skandinaviska lätta elegansen och känslan för material och konstruktion. Även inspirerad av japanskt hantverk och japansk arkitektur. Betraktade stål och metall likvärdigt med trä. Hans möbler i metall, läder och rotting numreras, PK och nummer, några av de mest kända är PK20, PK22, PK24 och PK41. Hans möbler tillverkas av Fritz Han­sen. Lunningpriset 1958. Lästips: Poul Kjaer­holm, 2 uppl 2001; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1967; Sköna hem 2003:2.

Klaessons Möbler

Eg AB I Klaessons Möbelfabrik, Fjugesta. Form­givare: Folke Sundberg 1950- och 60-talen, Jerry Hellström 1980-talet, Jacob Zeilon, Sumo Heikkila, Yrjö Wiherheimo och Birgitta Lööf m fl 1990-talet.

Klein, Calvin (Richard)

Amerikansk modeskapare, f 1942. Gjorde jeans och sportkläder på 1970-talet, men även gjort klassiska och funktionella baskläder för både kvinnor och män. Lästips: Lisa Marsh, The House of Klein, 2003.

Klenell, Matti

Inredningsarkitekt och formgivare, f 1972. Inredningsarkitekt 1998-2000; i egen regi från 2000. Formgivit belysning, t ex  Kapoor och Lantern för Örsjö belysning, dagbädden Pillow för Offect och stolarna Beamon och Tyson för Miljöexpo. Samarbetat med Peter Andersson. Även lanserats internationellt av holländska Moooi. Lärare vid Beckmans Designhögskola från 2000. Lästips: Sirous Namazi och Matti Klenell : mottagarna av det Ljunggrenska konstnärspriset och formgivarpriset 2003, utställningskatalog 2003; Forum 2003:2..

Klenell, Ragnar 

Glaskonstnär, f 1948. Startade Edsbjörke studioglas tillsammans med Ingalena Klenell 1979. Gjort mindre serier av bruksglas och unikt bruksglas. Experimenterat med och använt återbruksglas. Arrangerat kurser, både baskurser och vidareutbildning för glaskonstnärer i samarbete med Af kultur i Örebro och Urban Glass i USA. Offentliga utsmyckningar i Storfors m fl. Lästips: Lena Hellström, Gästabordet, 2000; Svenskt konsthantverk 2004:3.

Klevert, Bo

Silversmed, f 1942. Verkstad i Stockholm 1967-71 och från 1983. Gjort smycken i sten, silver och guld, bl a ringar som öppnar sig uppåt i blad- eller blomformer, sakrala arbeten bl a för kyrkor i Halland och Skåne och för domkyrkan i Linköping. Under senare år lagt tonvikten på corpusarbeten i stora format och strama former ofta i kombination med sten.

Kling, Saimi  

Textilkonstnär, 1945-2002. Arbetade i olika tekniker och textila material, både industriellt och hantverksmässigt. Gjorde bl a textila skulpturer med transparenta plasttrådar som målades fläckvis och blev självlysande i ultraviolett ljus. Huvudlärare vid Konst­fack­skolans linje för textil konst och formgivning 1979-89. Lästips: Form 1995:6.

Klint, Kaare

Dansk målare, arkitekt och möbel­formgivare, 1888-1954. Pionjär inom den moderna danska möbelformgivningen. Startade möbelskola i Köpenhamn och undervisade många kom­man­de danska möbelformgivare. Inspirerad av klas­sisk brittisk möbeltradition och Shaker­rörel­sens möbler. Den förste att göra mått­studier för möbler och tänka ergonomiskt. Hans däckstol från 1933 och stolen för Grundtvigkyrkan är välkända. Formgav också de populära ”fruktlyktorna”, lampor med plisserade pappersskärmar för inrredningsfirman LeKlint. HonRDI 1949. Lästips: Rigmor Andersen, Kaare Klint-møbler, 1979; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Polster, Designdirectory, 2001; Scandinavian design, 2002; Danske nyantikke möbler, Kunstindustrimuseet 2003; Form 1918 (dansk utställning).

Klint, Vibeke

Dansk textilkonstnär, f 1927. Egen firma från 1951. Gjort textila utsmyckningar och ritat mat­­tor för Olesen med sparsmakade, geomet­riska mönster från 1956. Inspirerad av indi­ansk och indisk textil. Lunningpriset 1960. Lästips: Inge Alitrangis, Vaeveren Vibeke Klint, 1997; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Klässbols Linneväveri AB

Grundades 1920 av Hjalmar Johansson. Hant­verks­mässig vävning av dukar och servetter i linne. Till Nobeljubileet 1991 vävdes dukar och servetter ritade av Ingrid Dessau. Övriga formgivare: Sofia Widén, Peter Condu, Karin Björquist och Astrid Sampe, Lena Bergström, Lena Rahoult, Ingela Berntsson, Kerstin Mun­ter, Pasi Välimaa m fl.Lästips: Klässbols linneväveri, 1996; Polster, Designdirectory, 2001; Hemslöjden 1993:4.

Knoll, Florence

Amerikansk möbelformgivare, f 1917. Prakti­serade hos Walter Gropius och Ludwig Mies van der Rohe. Ansvarade för Knoll Internationals inred­ningar. Ledde företaget 1955-65 efter maken Hans Knolls död. Även egen inredningsfirma. Förnyat och moderniserat kontorsmiljöer och ritat eleganta möbler; känd för sina sideboardskåp.

Knoll Associates/International 

Amerikanskt möbelföretag med dotter­företag i hela världen från 1951, Knoll Associates, grundat 1938 av Hans Knoll. Tog upp Marcel Breuers och Ludwig Mies van der Rohes modeller och sam­ar­be­tade med Eero Saari­nen m fl. Mark­nads­förde formgivarnas namn och betalade royalty. Flo­rence Knoll form­gav möbler och stod för inredningen av före­tagets butiker. Hon ledde företaget 1955-65 efter Hans Knolls död. Senare till­verk­ade man möbler av arkitekterna Richard Meier, Ettore Sottsass och Robert Venturi m fl. Läs­tips: E Larrabee & M Vignelli,  Knoll Design, 1981.

Knutsson-Sunna, Erik

Samisk slöjdare, 1894-1976. Verksam i Aitikjokk i Kiruna. Banbrytare inom sameslöjden och barn och barnbarn har följt i hans spår.

Koch, Mogens

Dansk arkitekt och möbelformgivare, 1898-1992. Assistent till Kaare Klint 1925-30. Känd för restaureringar av kyrkor, t ex Ros­kilde domkyrka efter en brand 1968. Formgav även kyrkorglar. Vann en tävling 1932 om lätta kyrkmöbler med en sa­fa­ristol i canvas och bokträ; tillverkades inte förrän 1960. Ritade ett byggbart bokhylle­sytem redan 1928, som var före sin tid och kom att stå modell för senare varianter. Hans regissörsstol tillhör de moderna klassikerna, gjordes också i liten storlek, den s k barnbarnestolen. Läs­tips: Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1964.

Kockums Emalj

Kockums Emaljerverk, som ingick i Kockums Jern­verk i Ronneby, grundades 1893. Verk­sam­he­ten lades ner på 1970-talet. Tillverk­ning av hushållskärl i emalj i olika färger, från 1935 den vanliga crèmefärgade kärlen med grön kant. Verksamheten expanderade under 1940-talet. Arne Erkers gjorde Erker-skålen bl a i svart emalj i mitten av 1950-talet och Si­gurd Persson engagerades som formgivare på 1960-talet.

Kofoed-Larsen, Ib

Dansk möbelarkitekt, f 1921. Ritatde möbler även för svenska företag under 1950- och 60-talen, t ex fåtöljerna Åre och Sälen för OPE, Olof Perssons Fåtöljindustri i Jönköping.

Koivisto, Eero

Inredningsarkitekt, f 1958. Se Claesson Koivisto Rune.

Kolte, Olof

Civilingenjör och formgivare, f 1964. Eget företag i London 1998-2000; i Malmö från 2000. Upp­drag för David design, t ex bordsben High Funk i sandgjuten aluminium 1991, Jigsaw cd-hylla 1992 och armaturserien Bowl 2000. Uppdrag för Skultuna Messingbruk, t ex  ljusstake, ­lam­pett och ljus­kro­na Kolte och Ring my bell 2001 samt för Ikea, trädgårdslykta PS-Blidö 2001. Lektor i industridesign vid Lunds universitet från 2003. Lästips: Form 1999:1.

Den Kongelige Porcelainsfabrik

Porslinsfabrik i Köpenhamn, grundad 1775. Ingår från 1985 i koncernen Royal Copen­hagen. Storhetstid i slutet på 1700-talet med figuriner och servisporslin med dekorerna Blå blomst, mussel­mönst­ret och Flora Danica. Ny stor­hets­tid i slutet av 1800-talet genom Arnold Krog och det berömda underglayrmåleriet. Slogs samman med Fajancefabriken Alu­mi­nia 1882.

Form­givare under 1900-talet: Arnold Krog 1884-1916, Anna Smidth 1885-1915, Oluf Jensen 1885-1934, Jenny Meyer 1892-1927, W T Fischer 1894-1928, S Ussing 1894-­1930, G Rode 1896-1933, C Thomsen 1898-1921, C Joachim 1900-33, Th Madsen 1900-35, H Slott-Møller 1902-06, Knud Kyhn 1903-69, C Zernichow 1905-26, Gerhard Hen­ning 1908-25, Kai Nielsen 1908-10, Rasmus Harboe 1904-17, H H Hansen 1908-65, Thorkild Olsen 1908-68, G Thylstrup 1911-23, Patrick Nordström 1912-22, Niels Munk Plum 1912-31, Ricard Bøcher 1912-53, Arthur Boesen 1912-26, Carl Halier 1913-48, C B Olsen 1913-35, N Tideman 1918-43, Nils Thorson 1918-72, Svend Ring 1919-22, Jais Nielsen 1920-61, Arno Malinowski 1921-35, Bode Willumsen 1925-30 och 1940-47,

Axel Salto 1932-61, Th Kjølner 1936-, Kresten Bloch 1942-70, Gerd Bøgelund 1946-, H Henriksen 1947-60, Helge Jensen 1948-59, J Hedegaard 1948-67, Helge Christoffersen 1948-54, J Mogensen 1949-65, Anni Jeppesen 1953-58 och 1960-65, Lars Swane 1954-59, Magnus Stephensen 1957-, Beth Breyen 1958-, Marianne Johnson 1958-, Kari Chris­ten­sen 1958-, Berte Jensen Koehle 1958-,  Inge-Lise Kofoed 1960-65 och 1973-, Alev Siesbye 1963-68 och 1974-, Ellen Malmer 1965-, Anne-Marie Trolle 1966-, Doreen Middelboe 1968-?, Eva Staehr-Nielsen 1968-, Mogens Andersen 1970-, Snorre Stephensen 1970-, Arje Griegst 1973-76, Niels Obel 1975-, Erik Reiff 1977-, Lin Utzon, Anne-Marie Troll 1980-tal. Karen Kaeldgard Larsen har gjort en ny variant av mönstret Musselmalet i början av 2000-talet. Lästips: B Grandjean, Konglig Dansk Porcelain 1884-1980, 1983; Form 1927.

Konstepidemin

Drygt hundra kulturutövare, målare, scenografer, konsthantverkare, designers, filmare m fl är verksamma i gamla Epidemisjukhusets lokaler i Göteborg med ateljéer, gallerier, t ex galleri Hnoss för smycken mm. En av grund­tankarna var just att överskrida traditionella skrågränser.Verksamheten drivs av Föreningen Konstepidemin.

Konstfack

Högskola i Stockholm med tio utbild­nings­program; grafisk design och illustration, in­dustridesign, inred­nings­arkitektur och mö­bel­design, textil form­givning, keramik och glas, metall­form­givning, konst, bildpedagogik med bild­lärar­utbildning samt påbyggnadslinje i foto. Ur­sprung­et till Konstfack var Nils Månsson Mandelgrens Söndagsritskola för hantverkare 1844, som övertogs av Svenska Slöjdföreningen året därpå och fick  namnet Slöjdskolan 1866. Om­orga­niserades 1876 med namnet Tekniska skolan och delades in i fyra avdelningar, Konstindustriella dagskolan, Konst­industriella aftonskolan, Högre konst­in­dustriella skolan och Tecknings­lärar­institutet. Förstatligades 1945 och fick namnet Konst­fack­skolan, vilket förkortades till Konst­fack 1993. Blev högskola 1977. I boken Tanken och handen finns alla elever från 1945/46 t o m 1993/94 förtecknade. Läs­tips: Tanken och handen : Konstfack 150 år, 1994; Form 1973:­6.

Konsthantverkarna

Förening för konsthantverk bildad 1951. Butik och galleri i Stockholm. Tillkom genom initiativ från Konsthantverkarnas gille, som grundats 1906 i Stockholm. Syftet var att främja det svenska konsthantverket. Gav ut årsskriften Svensk nyttokonst 1923-40. I och med att Konsthantverkarna bildades 1951 upphörde gillets verksamhet. Nuvarande medlemmar återfinns på hem­sidan. Lästips: Nationalmuseum, utställningskatalog 1977:405; Sköna hem 2001:9.

Kooperativa Förbundet/KF Interiör

KF:s möbelavelning startades 1937 av KF:s arkitektkontor. Erik Ahlsén ritade en serie enk­la bord, stolar och för­varings­möbler. Carl Malmsten, Carl-Axel Acking, Sigrun Bülow-Hübe och Sune Fromell an­li­ta­des. Fromells serie Växa-med-läxa, hurtsar, arbetsskivor och barnsängar, blev stilbildande. Uppgick 1964 i KF Interiör. KF Interiör hade tidigare satsat på kvalitetsmöbler för delvis en annan målgrupp. Samarbetade med Svensk Form från 1978 för utveckling av KF:s basmöbler. Lästips: Form 1976:4, 1976:8 (om KF:s Bas­kläder), 1978:5 (om KF:s Basmöbler).

Koppel, Henning

Dansk skulptör och formgivare, 1918-81. Bodde i Sverige 1940-45 och arbetade då för Orrefors  glasbruk och Svenskt Tenn. Även vid Orre­fors på 1970-talet och ritade konstglas i mjukt orga­niska former. Gjorde sin stora insats hos Georg Jensen 1945-81. Använde skulpturala, svängda former, t ex halsbandet Model nr 89 1946. Fiskfatet från 1954 är berömt, liksom besticken Caravel 1957. Mot slutet mer raka, geo­metris­ka former. Gjorde armbandsur utan visare 1977. Arbetade för Bing & Gröndahl från 1961, t ex servisen Form 24 helt i vitt. Form­gav lampor för Louis Poulsen och även fri­märken och plast­föremål. Lunningpriset 1953. Lästips: N-J Kaiser, Henning Koppels verden, 2000; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Antik&Auktion 2001:6.

Korsmo, Arne

Norsk arkitekt och formgivare, 1900-68. Eget kontor; 1929-35 tillsammans med Sverre Aasland. En av de tidiga funk­tio­nalisterna i Norge. Formgav silver och emaljarbeten för Jacob Tostrup, även möbler och glas. Lästips: C Nor­berg-Schulz, The Functionalist Arne Korsmo, 1986; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1956; Scandinavian journal of design history 1996.

Koskinen, Harri

Finsk designer, f 1970. Formgivit glas för Iittala, bl a dricksglasen Klubi och ljus­lyk­tan/vasen Atlas 1996. Känd för Block lamp från 1997 och rostfria Tools outdoor cooking för Hackman 2000. Även formgivit möbler. Allt i enkel, finsk funktionalistisk tradition. Lästips: Fiell, Scandinavian de­sign, 2002; Form 2000:5.

Kosta Boda

Kosta glasbruk

Kosta glasbruk grundades i Kosta i Småland 1742 med namn efter grundarna Anders Koskull och Georg Bogislaus Staël von Holstein. Numera ingår Åfors och Boda glasbruk i varumärket Kosta Boda. Ägs från 1990 av Orrefors Kosta Boda, som i sin tur ingår i Royal Scandi­navia-kon­cer­nen från 1997. Kostas utställningshall ri­ta­des av Bruno Mathsson 1954. Glas­form­gi­va­re: Gunnar G:son Wennerberg 1898-1902 och 1908, Edvin Ollers 1917-18 och 1931-32, Sven x-et Erixson 1929-31, Ewald Dahlskog 1926-29, Elis Bergh 1929-50, Tyra Lundgren 1935, Vicke Lindstrand 1950-73, Mona Mo­rales-­Schildt 1958-70, Monica Backström, Anna Ehrner, Kjell Eng­man, Ulrica Hydman-Vallien, Gunnel Sahlin, Bertil Vallien, Ann Wåhlström och Göran Wärff, Olle Brozén, Anne Nilsson  m fl. Lästips: J E Anderbjörk, utg, Kosta glasbruk 1742-1942, 1942; Natio­nal­museum, utställningskatalog 1972:368; M Artéus, utg, Kosta 250 : 1742-1992, 1992; A M Herlitz-Gezelius, Kosta, 1987; Christina Johansson, Glasarbetarna 1860-1910, 1988; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1931 (Servis­glas­tillverk­ningen vid Kosta, en historisk fram­ställ­ning), 1992:7; Antik&­Auktion 1992:2.

Kraitz, Anna

Formgivare, f 1973. Eget företag från 1999. Gjort uttrycksfulla, assymetriska möbler, som väckt internationell uppmärksamhet, t ex pall Anna 1999 och bänk Anna 2002, sofforna Anna och Orientexpressen för Källemo m fl. Bordet Lovetable har ben tillika ljusstakar i brons. Även formgivit lampor, tex golvlampan Anna 2002 för B-Sweden. Lästips: Form 2002:6, 2004:2; DN 2003-12-05.

Kraitz, Gustav

Keramiker och skulptör, f 1926 i Ungern. Arbetat med stengods i kraftiga, men enkla och klassiska  former och med skimrande glasyrer, som experimenterats fram tillsammans med hustrun Ulla enligt gammal kinesisk teknik. Gjort offentliga arbeten för Löwenströmska sjukhuset i Stockholm, skulptur för Halmstad kommun m fl. Läs­tips: Sten­gods ur flammor, Östasiatiska museet, utställningskatalog 1974; Skulptur ur elden 1993; Waldemarsudde, ut­ställ­ningskatalog 1996; Finn David, Hope : a monument to Raoul Wallenberg : sculpture by Gustav Kraitz, 2001; Form 1968.

Kraitz, Ulla 

Keramiker och målare, f 1936. Arbetat med enkla klassiska former men också skulp­turer i stengods, torson av djur och människor och arkaiserande former. Tillsammans med maken Gustav experimenterat fram en gammal kinesisk teknik. Offentliga utsmyckningar, Astrakanen i Båstad, en fontän i Förslöv, skulptur för Halmstad kommun m fl. Lästips: Stengods ur flam­mor, Östasia­tiska museet, utställ­nings­kata­log 1974; Skulptur ur elden, 1993; Wal­demars­udde, utställningskatalog 1996; Form 1968.

Krantz, Helén

Glaskonstnär, f 1953. Vid Orrefors glasbruk från 1988. Gjort graal- och arielglas och grafiskt inspirerat konstglas. Arbetat med centrifugerat glas och med målade dekorer på stora vaser och kannor. Gjort serien Salsa 1995, servisen Silhouette 1996, kristallskålarna Zaza 1997, serien Excess 2000, Cruise 2001 och New Corner 2002. Tagit fram en ny teknik, Air Pocket, och experimenterat med dubbelt graalglas.

Krebs, Nathalie

Dansk kemist och keramiker, 1895-1978. Anställd som tekniker vid Bing & Grøndahl 1919-29. Startade Nylund & Krebs 1928 tillsammans med Gunnar Nylund i Patrick Nordströms verkstad i Islev, från 1930 Saxbo Sten­tøj. Centralgestalt inom nordisk stengods­produktion; verksam till 1968. Tog fram den kända harpälsglasyren och komponerade glasyrer för andra formgivare, t ex Eva Staer-Nielsen. Verksam till 1968. Lästips: Form 1933.

Krenchel, Herbert

Dansk civilingenjör och designer, f 1922. Känd för skålarna Krenit i formpressad, emal­jerad, millimetertunn stålplåt från 1953. Gjor­des i sju storlekar, svarta utvändigt och med åtta olika färger på insidan och som kan sättas direkt på elden. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Krenov, James

Konstsnickare och möbelformgivare, f 1920. Elev till Carl Malmsten. Egen verkstad i Stock­­holm 1955-76. Legendarisk för sina egen­till­verkade unika skåp, schatull, notställ mm. Gav ut böckerna A Cabinetmaker’s Note­book 1976, The Fine Art of Cabinet­making 1977 och The Impractical Cabinetmaker 1979, A cabinetmaker’s notebook, ny uppl 2000, With wakened hands 2000 m fl. Verksam i USA från slutet av 1970-talet. Lästips: Form 1965.

Kristiansson, Uno  

Formgivare och elingenjör, f 1925. Arbetade 1947-50 med teaterbelysning och ljusteknik i Stockholm. Startade 1950 LUXUS i Vittsjö för tillverkning av lampor, möbler och speglar. Arbetade tillsammans med brodern Östen fram till 1966 med kollektioner som även lanserades internationellt. Verksam i USA 1956-57. Exempel på lampor, Cylinder- och Plafoserien och Kollektion med färg 1968 med lam­por i starka färger och textil av Mar­jatta Metsovaara. Från 1970-talet utveckling av och inriktning på belysning inom offentliga miljöer.

Kristiansson, Östen

Bildhuggare och inredningsarkitekt, 1927-2003. Ritade och tillverkade sina första möbler 1952 och samarbetade med bordern Uno och LUXUS fram till 1966, då han övertog fa­milje­företaget Vittsjö möbelfabrik 1966, som bytte namn till Östen Kristiansson AB. Verksam i företaget till 1988. Gjor­de bl a Taburett 203, Vilstol 204 i ek och läder 1954 och Combiserien 1961. Möblerna markandsfördes av LUXUS. Under 1970- och 80-talen tillverkades furumöbler. Lästips: Från slöjd och hantverk till möbelfabriker i Göinge, 1969.

Krog, Arnold 

Dansk keramiker, 1856-1931. Konstnärlig ledare för den Kongelige Porcelainsfabrik 1885-1916. Kom på metoden att måla under glasyren. Ska­pade den stil med under­gla­syr­mål­ning och natura­listiska motiv, som gjorde företaget världsberömt. Formgav det berömda musselmönstret. Ritade även möbler, me­tall­ar­beten och bokband. Lästips: Scandinavian design, 2002.

Krogh, Erik

Dansk möbelformgivare, f 1942. Ge­nom­brott 1982 med en vilstol i rostfritt stål och ply­wood­ribbor. Ritade ett byggbart system för ga­tu­möbler i brännlackerat stålrör 1988.

Krogh, Henrik

Målare och konsthantverkare, 1886-1927. Ritade smycken mm i koppar och silver och gobelängvävnader för Selma Giöbel. Ritade urnor för Stockholms stadshus 1923, vilka tillverkades i Florens. Näfveqvarns bruk till­verkade dem i gjutjärn. Känd för dricks­fon­tänerna i stengods i Kon­sert­huset i Stockholm 1926. Lästips: Estelle Schlossman, Ler­gods­konst­närer, 1996.

Krondahl, Hans

Textilkonstnär, f 1929. Egen studio från tidigt 1960-tal. Samarbetade med Handarbetets Vänner 1959-73. Gjort unika textilier, bildvävar, t ex Hommage to Garbo för Sveri­ge­huset i Stockholm 1984,  ridåer för Eskilstuna teater 1963 och Röhsska museet 1987 m fl, broderier och applikationer, t ex Hommage to Dalai Lama 1966 samt kyrklig textil. Även formgivit tryckta tyger för inredning och konfektion. Gjorde mönstren Spefåglar 1959, Kyoto, Kabuki, Ginza och Enku 1965 för NK Textilkammare/NK inredning; Persia, Silas och Mona 1973 för S Kalmar Läns Hemslöjd; kollektionen Att upptäcka 1968 och mönstren Jazz, Shimmy och Blues 1973 för Borås Wäfveri/Borås Cotton samt mönster för Katja of Sweden 1970-75. Samarbetade även med Argos Design i USA 1975-76. Lunningpriset 1965. Professor vid HDK i Göteborg 1988-94. Lästips: Svenska textilier 1890-­1990, 1994; Resor i mönstervärlden, Kal­mar 1999; Lesley Jackson, Twentieth Century Pattern Design, 2002; Form 1959, 1964, 1966, 1988:4, 1988:8; Hemslöjden 1990:4; ASF.

Kropp, Gunilla

Keramiker, f 1943. Egen verkstad. Arbetat med stengods i fria former. Blev känd för sina burkar och grytor med järnband och järnlock, som hon smider själv. Senare gjort tunnare kärlformer i svart men ofta med järndetaljer. Lästips: A Notini, Made in Sweden, 1987; Svenska institutet, utställningskatalog 1989; Inger Sjöberg, Porträtt av en eldsjäl, 1996.

Kukkapuro, Yrjö

Finländsk möbelformgivare och inred­nings­arki­tekt, f 1933. Egen designstudio från 1959. Gjort stolar och fåtöljer för offentliga miljöer. Arbetat med att kombinera sitt­komfort och form. Gjorde fåtöljen och klassikern Karuselli 1964/65 i stål, glasfiber och läder, stolen Experiment 1982/83 och en stolserie för Avarte 1987. Inrett tunnel­banevagnar i Helsingfors mm. Lun­ning­priset 1966. HonRDI 2002. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1966, 1990:4/5, 1990:7.

Kukkasjärvi, Irma

Finländsk textilkonstnär och textilformgivare, f 1941. Gjort monumentala ridåer för offentlig miljö och förnyat den finländska ryakonsten. Som formgivare arbetat med strama former i Dora Jungs efterföljd. Gjorde 1984 en kollektion vävda tyger för Marimekko. Lästips: Mirja von Knorring, Zest : Finnish artists in the kitchen, 2000.

Kulturen i Lund

Museum i Lund, grundat 1882 med ett trettiotal byggnader och miljöer och flera basutställningar, t ex Modernismen, som är en resa genom det tidiga 1900-talet, med europeiskt måleri, konst­hant­verk, arkitetur, design, film och scenkonst. Konstnären Gösta Adrian-Nilsson (GAN) och silversmeden Wiwen Nilsson, båda från Lund, står i centrum.

Kumlien, Akke (Axel)

Bokkonstnär och målare, 1884-1949. Skick­lig kalligraf och bok­stavstecknare. Bokform­givare på Norstedts förlag 1916-49 och skapade den klassiskt strama Norstedtsstilen. Ritade bl a Svenskt Tenns firmamärke 1924. Gav ut boken Bokstav och ande 1948. Lästips: M Gram, Bokkonstnären Akke Kumlien : Tradition och modernitet, konst­närsidentitet och konstnärsroll, 1994; Form 1945, 1949; Scandinavian journal of design history 1995.

Kuorak, Martin

Sameslöjdare, f 1940. Verksam i Jokkmokk. Konstnärligt utvecklat äldre bruksföremål; mästare på hornsvepta askar.

Kuramata, Shiro

Japansk inredningsarkitekt och möbel­form­givare, 1934-91. Kombinerade japansk tra­dition och västerländsk moder­nism och över­bryggade moder­nism och post­mo­der­nism. Den vågiga byrån i serien Furniture in irre­gular Forms 1970, lådsystemen på höga ben och stolar i akryl med inbakade rosor, Miss Blanche 1989, har blivit berömda. Med­lem i Memphis­­gruppen i början av 1980-talet, t ex bordet Kyoto i betong med bitar av färgat glas. Lästips: The works of Shiro Kuramata 1967-1981, utställningskatalog, Tokyo 1981; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Form 1983:7.

Kvasbø, Torbjørn

Norsk keramiker, f 1953. Utvecklat den abstrakta keramiska konsten och använt vedeldningstekniken. Gjort skulpturer i stort format med glasyrer i lysande färger. Haft betydelse för den svenska keramiken som professor vid HDK i Göteborg  i slutet av 1990-talet och vid Konstfack från 2000. Lästips: Torbjörn Kvasbø : keramikk – ceramics, utställningskatalog,  Arendal 2003, Form 1991:1, 2001:4;  Svenskt konsthantverk 2004:2.

Kåge, Wilhelm

Målare och keramiker, 1889-1960. Arbetade som reklamkonstnär under 1910-talet. Vid Gustavsberg 1917-60, konstnärlig ledare 1917-49. En av pionjärerna inom svensk keramik. Gjorde Arbetarservisen med dekoren Liljeblå till Hemutställningen 1917 för ”vackrare var­dags­vara”. Brett register från unikt stengods till de mest använda serviserna. Argenta­godset med silverdekor från 1930; expe­rimen­terade fram en ny keramiktyp i Farstagodset från 1929; Cintra i glasigt genomfärgat benporslin 1938, Surrea, en lek med former, från 1940. Målade även fajanser på 1940-talet.

För alla serviser, ett trettiotal, användes ett bokstavssystem, KA, KB etc resp WA, WB etc. Bland de mest kända dekorerna kan nämnas  Apollo, Blå bukett, Bungalow, Eldorado, Formosa, Fågel Blå, Grå ränder, Guldstjärna, Holland, Liljeblå, Praktika I och II, Pyro, Safir, Spaljé, Tussi­la­go m fl. Lästips: N Palmgren, Wilhelm Kåge, 1953; Nationalmuseum, utställningskatalog 1953:203, 1989:520; Björn Hedstrand, Servisgods från Gustavsberg av Wilhelm Kåge 1927-1945, 1975; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1940, 1945, 1956, 1989:6; Kulturen 1980 (Arbetar­ser­vis­en); Antik&Auktion 1989:5, 1998:4 (om Ar­gen­ta), 2003:6 (Farsta).

Kähler, Herman 

Dansk keramiker, 1846-1917. Övertog sin fars verkstad i Naestved 1872; Herman A Kähler A/S 1913-74. Experimenterade med färger, glasyrer och lysterdekor. Gjorde vaser mm i lergods dekorerade med starkeldsfärger antingen med flambédekorer eller målade i jugend/art nouveau stil efter förlagor av T Bindesbøll m fl. Deltog vid stora utställningar på 1890-talet och hade stort inflytande på keramiken inte bara i Skandinavien.

Källemo

Collection Källemo AB

Collection Källemo AB i Värnamo grundades 1970 av Sven Lundh, efter avvecklingen av Källemo Möbelfabrik i Vaggeryd i slutet på 1960-talet. Samarbetat med danska formgivare, främst John Vedel och Knud Faerch och har rättigheterna till Mogens Kochs kollektion. Senare utvecklat samarbete med Jonas Bohlin och Mats Theselius med deras avantgardistiska möbler och med konstnärer som Rolf Hanson, Björn Norgaard, Fredrik Wretman, Louise Treschow, Mattias Ljunggren, Anna Kraitz, John Kandell, Sigurdur Gustafsson, Boris Berlin, Poul Christensen och Johan Linton. Även nyproducerat klassiker av Carl-Axel Acking, Gunnar Asplund, Erik Chambert och Bruno Mathsson. Lästips: Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Antik&Auktion 2000:3.

Källgren, Bengt 

Ingenjör och designer, f 1946. Egen verk­samhet från 1975 som ljusplanerare och arma­tur­de­signer. Med kunnande i arkitektur och form kombinerat med tekniska kunskaper om ljuskällor utvecklat en ny estetik för arti­fi­ciell belysning. Gjort belysnings­planeringen för Ro­sen­bad, riksdags­husen, Berns och Sture­galle­rian, för kyrkor, skolor, ambassader och före­tag. Sam­arbetade med Per Sundstedt 1987-96 och konstruerade belys­nings­system­et Trix. Lästips: Form 1989:4.

Köhler, Margareta

Möbelarkitekt, 1901-1974. Arbetade i början av 1930-talet för Klaessons möbelfabrik, Svenskt Tenn och Auktionshallen med dotter­företaget Nordiska Galleriet. Ritade också intarsia för Mjölby Decouperfabrik. Startade inredningsfirman Futurum 1934 tillsammans med konstnären Marie-Louise Idestam-Blom­berg. Ritade företagets möbler i en enkel och elegant stil. Lästips: S Eklund Nyström, Möbel­arkitekt på 1930-talet : Inred­ningsfirman Futurum, 1992.