Igår nöp jag mig riktigt hårt i armen och undrade om jag zappat in fel kanal. SVT sände ett helt obegripligt program om kronprinsessan Victorias val av partner och äkta man. Själv har jag inte så svårt att leva med en monark som statschef. Är det en monark får man ärftligheten på köpet. Och demokrati är mer komplicerat än att få lov att välja en avdankad politiker till en president utan politisk makt var fjärde år. Dessutom måste jag erkänna att jag gillar Victoria.
Men till programmet igår. Hela programmet andades att det var illa att en blivande drottning väljer en man av folket. En svensk vanlig man. Att kungen valt Silvia nämndes aldrig. Underförstått – han var ju kung! Och det var inte adelns förespråkare som var grumlig i sina argument och synpunkter utan Jan Guillou och Expressens kulturchef Per Svensson, som talade om blod och symboler och ritualer och jag vet inte allt mystiskt. Jan Guillou menade dessutom att Victoria inte för sin släkt Bernadotte vidare utan nu kommer dynastin Westling. Var han allvarlig eller bara korkad?
Och så en hel del spekulationer och skvaller om vad kungen tycker och tänker. Och massor med vinklade inslag från gamla kungligheter – ”när kungen var kung” så att säga. Amelia Adamo var klokast och Ebba von Sydow tog det inte så djupt blodigt som de gamla patriarkerna Svensson och Guillou.