Om jag någon gång tycker att det inte händer så mycket i tillvaron, så har jag upplevt motsatsen senaste tiden. En vecka på Mallorca var härligt med Josefin och Alice, Astrid och Albin. Soliga, salta bad, dopp i poolen och god mat. Som mormor är det lätt att bli som barn igen och uppskatta bad och lek.
Hem mitt i natten, men upp tidigt. Till Sundbyberg och en liten titt på Ellie, som kunde matas av farfar. Nu såg vi hennes ögon för första gången. Och hon hade vuxit ett halvt kilo.
Nästa dag till föräldrar i Trollhättan och så bokmässan i Göteborg. Så otroligt mycket folk och öronbedövande surr och prat i varenda monter. Men häftigt också. Träffade presumtiva förlag och släpade hem flera kassar med böcker. Stötte på Uffes kusin Sune Nordgren, som berättade om sina intressanta projekt: konstprojektet i Kivik och Vandalorum, ett blivande internationellt konst- och designcentrum i Värnamo. Hans dotter Ellen arbetar med böcker, Kabusa böcker.
Och mellan turerna till bokmässan lite röj och gläsklippning i Prässebo. Nu kan man se ”räveboa” från huset. Prässebo ligger väldigt bra till, nära både till kusten och Göteborg.
Från Klass 9 a
Hemma i Tomasbo en dag och så iväg till Västerås för att lyssna på Gunilla Hammar-Säfström och Igor Ardoris från teveprogrammet Klass 9 a. De talade om att lyfta fram det bästa hos sig själv och sina arbetskamrater, lärdomar från just Klass 9 a. Gunilla var lika bra som i teveserien och det lyste om Igor. Hans föredrag visade så tydligt att lärdomarna från klass 9 a går att föra över till både privatlivet och arbetslivet.
Nu när jag landat hemma, försöker jag att få lite struktur på vardagstillvaron, men vet inte riktigt i vilken ända jag ska börja. När man arbetar hemma och inte har en arbetsplats att gå till, är det alltid svårt att komma igång och organisera sig. Först får jag sån lust att bara rensa och göra i ordning hemma. Och höstlöven ligger som en tjock matta utanför dörren och väntar på att bli räfsade. Att blogga är en bra övergång.
Ska försöka sätta mig in i ”finanskrisen” och förstå vad som händer och varför. Massmedierna har ju glada dagar. Vilka domedagsrubriker och exalterade röster. De känns mer som hinder än hjälp att förstå.
Bild/er © Eva Atle Bjarnestam