Jag bänkade mig framför teven för att följa valvakan och zappade lite mellan ettan, fyran och femman. Det var mycket tal om stater där det vägde jämnt mellan kandidaterna. Tidningarna har skrivit i flera veckor om Virginia m.fl. där Obama skulle kunna vinna.
Kvällen blev lite avslagen. Upprepningarna var många, så blev jag för trött fram på natten och vaknade till sju igen och lyssnade på radion i stället. Små utdrag ur Obamas tal, reaktioner osv upprepades sedan hela dan och på kvällen tittade jag på nyhetssändningar i ettan, tvåan och fyran.
Men ingen rapport om hur det gick i de omtalade delstaterna. Nu var det bara reaktioner: vad tänkte du, vad kände du – ansikten med tårar. Och upprepningar i oändlighet. Jag hade velat se några siffernissar som räknat och redogjort för själva valet i olika stater. Det blev lite för mycket ”vad känner du nu?” Men grattis Obama. Nu ska det bli intressant att följa politiken. Och jag tror att en ledare kan försätta berg med ord och framtidshopp. Eller rättare sagt försätta andra i rörelse. Och vår vän kan kanske ta bort skylten från bilen.