Ibland får man en aha-upplevelse, då poletten så att säga trillar ner. Det händer inte ofta, men häromdan upplevde jag detta när jag fördjupade mig i en uppsats av Sara Ilstedt om design och designens roll. Om designens roll för att öka försäljningen mm. Hon skrev också om inställningen till konsumtion och jämförde den med hur vi ser på produktion. Och det tål att tänka på.
Det är som om vi betraktar konsumtion och produktion med två olika hjärnhalvor. Produktionen är livsviktig för nationen och för vårt välstånd. Och att ha ett produktivt arbete är själva grunden för tillvaron. Men när alla dessa produkter och tjänster ska konsumeras låter det ofta helt annorlunda. Vi borde konsumera mindre, sluta skaffa så många prylar, låta bli att åka bil osv. Men när produktionen av svenska bilar hotas, då ska helst staten gå in och stötta produktionen. Men vi ska helst inte köpa dessa bränsleslukande bilar?!
Det är ju ett klassiskt resonemang om marknadskrafter, men att vi ser så olika på tillgång och efterfrågan, är ju märkligt.
En orsak till att vi betraktar produktion och konsumtion så olika är, att produktion förknippas med män och konsumtion med kvinnor. Inom designen finns det också ett liknande mönster. Design av föremål är manligt men att inreda är kvinnligt. Enkelt uttryckt. Men det är inte gripet ur luften. Penny Sparke, professor i designhistoria vid Kingston University, har skrivit om detta.
Nu har jag börjat iaktta nyhetssändningar etc och kan urskilja skillnaden, både innehållsmässigt och språkligt. Jag ska leta efter fler exempel…