Först Ellie, som jag inte träffat på länge. Hon blir två år i augusti och pratar jättebra. Att gå med henne på promenad och leka affär och få en liten kram mot slutet – det var den första injektionen. Hennes pappa tog några fina bilder. Ellie är en mycket fotograferad liten dam…
Nu är det Albin. Han sprang runt av glädje när jag hämtade honom på dagis. När han kallar mig farmor sticker det till lite i mormorshjärtat. Men nu ska jag ta igen det i fyra dagar. Vi leker med alla hans bilar och kramas och springer. Och så får jag träffa hans storasystrar, som verkligen har blivit så stora att jag får nypa mig i armen. Det är så intressant att höra hur det är i skolan nuförtiden och vad de lyssnar på för musik och vad dom håller på med och hur det är med kompisar.
Det är en vitamininjektion att träffa barnbarn och jag känner hur livsandarna får fart. Och i helgen kommer Erik och Felix. Och sen har jag verkligen fått mitt lystmäte Återstår bara lille Olle, men det ska vi se till, så vi får träffa honom snart. Då är det komplett. För den här gången