Myrornas värld ha alltid fascinerat mig. Kanske för att jag ofta känner mig som en myra själv. Vi har haft en strid ström av myror utmed södergaveln på huset. Jag har haft svårt att se vilken sort det har varit och misstänkt att det var hästmyror, som höll på att gnaga sönder huset. Igår blev jag lugnad, när försäkringsbolagets samarbetspartner var här och sprutade gift.
Innan han gjorde det följde vi dem och såg var de kom ifrån, hur de tog sig upp i lönnarna för att få sav och hur de använde en vattenslang som låg framme till ny gångväg. Sånt som jag inte hade lagt märke till. Det var inte hästmyror som tur var utan vanliga stackmyror, även om jag tyckte att de var stora. Men jag hade också svartmyror för ögonen. Så här ser hästmyror ut, som verkligen kan göra skada.
Idag var alla myror borta eller låg i små högar på marken. En och annan virrade omkring och inga syntes på lönnarnas stammar. Jag fick riktigt dåligt samvete för att jag förstört livet för ett helt myrsamhälle, men förmodligen hittar jag dem någon annanstans, dit en del överlevande har sökt sig nya vägar.
Hade jag vetat att det inte var hästmyror hade jag nog nöjt mig med tipset om en giftfri metod. Den lär vara bra om man har problem med svartmyror också. Man kan blanda lika delar socker och vatten och slå i några plastflaskor. Lägg dem så plant som möjligt utan att vätskan rinner ut. Sen kan man lägga dem där det behövs, intill husgrunden, under buskage eller vid en trappa till exempel.