Världen är så stor så stor. Jag känner mig så liten. Texas är stort. Houston is huge. Biggest in the world. Don’t mess with Texas står det på skyltar och souvenirer. Men det är vänligt också. Texas kommer från ordet Tejas = vän. Statens Texas’ motto är vänskap. Mina förutfattade meningar kommer på skam. Att Houston skulle vara en tråkig stad, bara skyskrapor och hårt trafikerade vägar. I stället möter jag en grönskande stad med ”landskapsblomman” Texas Bluebonnet, vår lupin, som just slår ut i den blåaste av färger och massor med röda släktingar till rododendron. Och här och var en nästan rörande, vänlig 50-talsmentalitet.
Skyskraporna står här, som skulpturer mot skyn. Jag blir förälskad i några som avbildar sig mot den blå himlen. Inga neonskyltar eller andra skyltar så långt ögat når, bara olika material i beige, brunt, grått och svart, mycket natursten och mycket glas. En skyskrapa har ett säreget mönster och form längst upp. Det är en tolkning av en Maya-pyramid och skrapan heter Heritage plaza!
Men för att komma nånvart måste man förstås kryssa ut på alla femfiliga vägar. Allt är byggt för bilen. Det är med skräckblandad förtjusning jag sitter inklämd baktill i en Mini Cooper S bland stora Texas-vans. Och alla japanska bilar. För texasborna har anammat japanska bilar. Vägskyltarna är små och är placerade på lite undanskymda ställen. Som i många andra länder litar man inte på symboler utan vill också uttrycka sig bokstavligt. Det räcker inte med en pil för att ange att det är enkelriktat. Det står One way också på skylten osv. För säkerhets skull.
Ett land av herrskap och tjänstefolk
Jag har nästan svårt att se på när det jag handlat stoppas ner i papperspåsar av personal enkom för detta. Mycket personal överallt. Och toaletterna är välstädade som hos oss för femton år sedan. Jag grubblar mycket på billig arbetskraft, alla mexikaner som kommit hit för att göra lyckan. Billig arbetskraft som gör det möjligt att gå ut och äta all slags mat från jordens alla hörn. Och god mat. Jag äter mycket bättre på jämförbara restauranger i Houston än i Frankrike eller Stockholm. Vi har så trång syn på amerikansk mat. Som på så mycket annat när det gäller USA. Sista kvällen äter vi på ett typiskt steakhouse – Taste of Texas. Smaken tilltalar mig.
Det är med USA som med IKEA. Man anses lite korkad om man är positiv och inte först talar om allt negativt. Men det är det så många andra som gör. Det finns politiska partier som nästan har det inskrivet i sitt partiprogram.
PS Ytterligare en reflektion. När vi åker runt på NASA bland fyrtio olika nationaliteter, slog det mig så osvenskt stolt speakern är över de amerikanska tekniska framstegen och äventyren i rymden. Ibland saknar jag uttryck för stolthet över Sverige utan att man för den skull blir betraktad som ett politiskt fån. Eller kanske rättare sagt vad är det vi får och inte får vara stolta över hemma i Sverige? DS
Bild Flag of Texas: Se URL