Stolen utgår från människokroppen, men vi kan ändå se tydligt hur stilen på stolen varierar genom århundradena. Ny teknik, nya material och tidens smak kommer därför fram och visar sig i varje stil. Numera ska varje stol helst vara ett original, som inte man inte får kopiera, men de allra största stolskaparna har aldrig hymlat med att man tittat på tidigare modeller.
I min video Stilen på stolen följer vi stolens utveckling från Mesopotamien till postmodernismen:
Två av våra stora stolskapare säger så här
Vår främste stolskapare idag, Åke Axelsson (på bild, , © fotograf Lennart Durehed), uttrycker sig så här:
”Nyheter kommer när tiden är mogen och verkliga innovationer uppstår någon gång per århundrade. Man måste lära sig av tidigare generationer och acceptera att hjulet redan är uppfunnet. Istället bearbeta och anpassa till nya behov.”
Josef Frank 1934:
”Stolens form måste anpassas efter människans kroppsform, vilkens negativ den utgör, och denna är motsträvig mot all enkel geometri. Stolen består av två ytor (stället är endast deras bärare): sitsen och ryggstödet. Sitsen är bredare framtill än baktill, ryggstödet är malare nedtill än upptill. Det är böjt efter ryggens form. Dessa former har hållit sig allt sedan äldsta tider, därför att kroppen icke har ändrat sig, endast att olika behov av bekvämlighet förändrat deras storlek. En bra stol är bekväm, liten, lätt, flyttbar.”