Det finns egentligen ingen tid att skriva och blogga. Flytten tar all tid och kraft i anspråk. Men vad jag lärt mig mycket de senaste veckorna! Att göra mig av med, att skiljas från, att känna vad som egentligen betyder något. Att fatta många, små, viktiga beslut snabbt. Att sörja och känna glädje på samma gång. Att se tillbaka och se framåt samtidigt. Att se mig själv lite klarare. Att betrakta livet osv. osv.
Jag nyper mig i armen då och då, när jag inser att snart bor jag inte här längre. Här i det välbekanta, kära Tomasbo….
Bild/er © Eva Atle Bjarnestam