Ordlista - Stilspaning

Ordlista – 1900-talets design – ett urval

The Aesthetic Movement

The Aesthetic Movement från slutet av 1800-talet med Oscar Wilde i spetsen, skilde sig från Arts and Crafts rörelsen. Man menade t.ex. att konsten hade ett eget existensberättigande utan socialt eller moraliskt syfte, l’art pour l’art, konsten för konstens egen skull. Denna inställning kom därför att påverka 1900-talets konst och formgivning. Släktskap också med den dekadenta rörelsen i Frankrike.

Anti-design-rörelsen

Anti-design-rörelsen uppkom i Italien efter Ettore Sottsass möbelutställning i Milano 1966. Man vände sig mot modernismen och ansåg att den hade spelat ut sin roll och tog till sig det som modernismen avvisade, nämligen flyktighet, ironi, humor och kitsch, starka färger. Man ifrågasatte också föremålens funktion och inte minst ifrågasatte man god design och god smak. Flera grupper från 1960- och 70-talen bildade senare Memphisgruppen under 1980-talet. Man fann inspiration bl.a. i art déco-stilen från 1920-talet.

Anti-modernism

Anti-modernism är en allmän beteckning för motståndet mot modernismens formalistiska värderingar.

Arts and Crafts-rörelsen

Arts and Crafts-rörelsen i England under senare delen av 1800-talet reagerade mot den industriella maskinproduktionen och tog därför fasta på det hantverksmässiga. Man beundrade medeltiden, t.ex. gotikens former och arkitektur. Dekorationen skulle enbart ha till uppgift att framhäva konstruktionen, allt för funktionens skull. Man förde också in en social dimension och ansåg att konsten tillhör alla. Förgrundsgestalten var William Morris och rörelsen har haft stor betydelse för 1900-talets olika stilriktningar. Deras motto ”trohet mot materialet” innebar att föremålens form bör spegla det material de är gjorda av. Man påverkade bl.a. Bauhaus och modernismen.

Bauhaus

Bauhausskolan var en konst- och hantverksskola 1919-33 i Tyskland. Den har betytt mycket för formgivningen under 1900-talet. Typiskt för Bauhaus-stilen var asketiska former och ett geometriskt formspråk utan dekorationer och som utgick ifrån klotet, kuben och konen samt färgerna rött, blått och gult.

Camp

Ett förhållningssätt där omvärlden ses som en estetisk angelägenhet och där det förkonstlade och det oskuldsfulla är grunden. Man har använt begreppet i USA sedan 1940-talet och författaren Susan Sontag tog upp det igen i essän ”Notes on ’Camp'” i tidskriften Partisan Review 1964. Man kan enligt henne kalla något camp om det visar upp en blandning av ”det överdrivna, det fantastiska, det passionerade och det naiva”. Och det ska ske på ett sätt som ter sig komiskt, samtidigt som det vädjar till betraktarens ömhet.

Contemporary style

En något mjukare och mer lekfull inredningsstil efter andra världskriget som speglade en optimism. Numera använder man också contemporary om ”samtida” konst etc.

Danish Modern Movement

använde man för den modernistiska rörelsen i Danmark med stora danska arkitekter och designers som t.ex. Hans J. Wegner, Arne Jacobsen.

De Stijl

De Stijl var en sammanslutning av holländska konstnärer och arkitekter 1917, som propagerade för en modern, konstruktivistisk stil. Gerrit Rietvelds Röd-blå stol 1918/23 blev ett exempel på gruppens program.

Designsemantik

var ett begrepp på 1980-talet som en aspekt på all slags design. Man placerade formgivningen i ett kulturellt sammanhang. Kommunikationen mellan människan och produkten samt de symboler som hörde till användningen skulle gemensamt bestämma formen. Diskussionen kring produktsemantik etc. förde också med sig ett ökat intresse för designhistoria och designforskning.

Deutscher Werkbund

var en sammanslutning i Tyskland, grundad 1907. Man ville tillföra det industriella arbetet konstnärlig kvalitet, men ändå verka för standardisering för att nå ut. Man inspirerade Svenska Slöjdföreningen till deras kampanj Konstnären till industrin 1915 och begreppet Vackrare vardagsvara.

Eklekticism

uppstod då man för nystilarna under 1800-talet lånade drag från tidigare stilar. Det återkommer inom postmodernistisk design när formgivare för samman och utnyttjar idéer och inslag från olika stilar.

Expressionism

hette till en början postimpressionism. Expressionism använde man för det moderna måleriet, inte som begrepp inom formgivningen. Man betonade subjektivitet och spontanitet och konstnären kunde dessutom uttrycka känslor och tankar. Expressionisterna befann sig i storstäderna, men längtade till naturen och kände leda inför det västerländska samhället. Man intresserade sig för afrikansk konst och för söderhavskulturerna samt sökte det råa och ofulländade i material och teknik. Lärofäder var t.ex. van Gogh, Gauguin och Munch och förgrundsfiguren var Henri Matisse. Det sena 1900-talets postmodernistiska formgivning har blivit påverkad av expressiviteten.

Futurism

var en radikal riktning inom främst konst och litteratur i Italien på 1910-talet, med efterföljare även i andra länder. F.T. Marinetti publicerade futurismens manifest i Paris 1909. Rörelsens program omfattade kulturlivets alla områden, inklusive politiken. Futurismen krävde en modernisering av samhället och lovsjöng tekniken, maskinerna samt storstäderna. De nya estetiska principerna var rörelsen och hastigheten, och massan satte man dessutom före individen. Formmässigt var futurismen också släkt med den samtida kubismen.

High Tech Style

Uttrycket kommer från amerikanskans high-style och technology och kom till 1977. En enkel, elegant, men lite anonym stil inspirerad av modern teknologi men också med inspiration från Bauhausskolan. Man utnyttjade nya industrimaterial, som man också tog i bruk inom nya områden. Blir ibland kallad industriell stil; Renzo Piano räknas dit.

Kitsch

Kitsch är lånat från jiddisch och betecknar dålig estetisk kvalitet. Man kan också använda begreppet på ett medvetet och ironiskt sätt. Begreppet har sitt ursprung i Tyskland i slutet av 1800-talet och stod för billig konst. Det blev ett allmänt begrepp på 1920-talet. Så småningom har kitsch fått en allt vidare betydelse och omfattar nu konstnärliga uttryck av olika slag som uttrycker dålig smak och försöker väcka sentimentala känslor t.ex. ’hötorgskonst’ och veckotidningsnoveller. De senaste decenniernas omvärdering av populärkulturen har också inneburit en ny syn på begreppet.

Klassisk och klassicism

Klassicismen söker sina förebilder i den grekiska och romerska antiken. Klassisk kan däremot vara en tidsperiod, en konstnär eller ett konstnärligt verk av hög, bestående kvalitet, i viss mån normerande.

Konceptdesign

Begreppet konceptdesign kommer från konstvärlden och innebär att idén bakom är viktigare än själva utförandet. Att ställa frågor och formulera problem är dessutom viktigare än resultatet.

Nyfunktionalism/nymodernism

Dessa begrepp använde man i Italien på 1950-talet. Under 1990-talet kunde man också i Sverige märka en återgång till modernistisk/funktionalistisk tänkande, ofta under benämningen nymodernism eller nyenkelhet. Jasper Morrison t.ex. återuppväckte Scandinavian Design från 1950-talet och samarbetade med svenska formgivare. Skandinaviska möbler från 1950- och 60-talet tilldrog sig stort intresse hos auktionsverken.

Op Art

Op Art var en riktning inom konsten som påverkat formgivningen; d.v.s. en abstrakt stil på 1960-talet. Man skapade nämligen en illusion av rörelse av mönster med optiska effekter. Förgrundsfigurer var Bridget Riley och Victor Vasarely. Op art påverkade t.ex. 1960-talets inredning, mode och grafiska design.

Pop

Pop var en konst- och designrörelse från mitten av 1960-talet, som uttryckte den nya och unga kulturen och fick sitt uttryck i t.ex. musik, konst, inredning, mode och livsstil. Man vände sig mot modernismens stelnade ideal och ville uttrycka glädje, förändring och förbrukning.

Punken

Punken var en musikform och livsstil från mitten av 1970-talet. Punk kallade man ursprungligen amerikanska källarband. Den brittiska 1970-talsrörelsen tog upp punken, med grupper som Sex Pistols och The Clash. Man klädde sig med målade och nitade svarta skinnjackor, sönderrivna kläder, extrema, färgade frisyrer och stack också säkerhetsnålar genom olika kroppsdelar. Rörelsen/stilen blev snabbt kommersialiserad och hade spelat ut sin roll i början av 1980-talet. Punken som antimode, blev däremot, i lite snällare variant, mode under 1980-talet – svarta kläder, läder och metall.

Rationalism 1

Rationalism, il razionalismo, var den italienska arkitekturens motsvarighet till funktionalismen, med Giuseppe Terragni som viktigaste namn. På 1970- 80-talen återkom dessa ideal, neorationalismen, i skrifter och byggnader av bl.a. Aldo Rossi och Giorgio Grassi. I neorationalistiska verk tonar man ner funktionens roll till förmån för en formgivning som bygger på ett antal arkitektoniska typer (arketyper) i modern tolkning.

Rationalism 2

Ett förhållningssätt inom arkitekturen där man eftersträvar största möjliga effektivitet i konstruktion och ekonomi. Byggnadssättet har sina rötter i den klassiska arkitekturen där t.ex. kolonner och valv blir upprepade och bildar en helhet. I modernt byggande innebär rationalism standardisering, modulbyggande samt användning av prefabricerade byggnadselement.

Retro

Retro är en term som beskriver design som blickar tillbaka, imiterar eller utnyttjar drag hos tidigare stilar, relativt nyligen passerade. Ibland kan det också, särskilt inom modet, innebära nytillverkat i en äldre stil.

Rymdstil, Space age

är en stil som lånat inspiration från rymdforskningen och var populär inom mode och inredning på 1960-talet, då Jurij Gagarin blev första människan i rymden (1961). André Courrèges skapade rymdmodet och Pierre Cardin blev känd för sin rymdstil i vinyl och med mönster lånade från op-art och pop-art. I filmen 2001 – Ett rymdäventyr av Stanley Kubrick 1968, kan man se stolen Djinn av den franske industridesignern Olivier Mourgue.

Scandinavian Design

Scandinavian Design kallade man på 1950-talet en medveten satsning på skandinavisk formgivning som fick stor genomslagskraft. Utställningen Design in Scandinavia turnerade i USA och Canada 1954-57 och bidrog till att befästa begreppet. Man kombinerade funktion med enkel och elegant form i inredning, möbler och föremål. Utomlands beundrade man också nordiska föremål som i industriell form gav uttryck för vår hantverkstradition.

Shabby Chic

1989 öppnade stylisten Rachel Ashwell sin första butik i Kalifornien med vita möbelöverdrag och en blandning av loppisfynd och gamla möbler. Hon kallade stilen Shabby Chic och den har påverkat inredning och antikmarknad under 1990-talet och det första decenniet på 2000-talet.

Shaker

Den protestantiska Shakerrörelsen i England och Nordamerika under mitten av 1800-talet gjorde möbler med stränga krav på enkelhet, renhet och hög kvalitet. De har också haft stort inflytande under 1900-talet.

Strömlinjeform

Strömlinjeformen skulle ge minsta möjliga motstånd vid rörelse genom luft eller vatten. Stilen uppkom på 1930-talet i USA med formgivare som t.ex. Raymond Loewy. Man kan se den som en utveckling av art déco-stilen. Nu uttryckte man fart och fläkt och effektivitet. Stilen var populär under 1950-talet och man har senare använt den inom fordonsindustrin för minsta möjliga luftmotstånd. Exempel är Kenneth Granges höghastighetståg i Storbritannien.

Wiener Seccession

Wien var kring sekelskiftet 1900 centrum för den strama jugendstilen med Wiener Seccession, en sammanslutning av konstnärer grundad 1897. Bland de främsta företrädarna var t.ex. Otto Wagner, Josef Hoffmann, Gustav Klimt, Koloman Moser och Joseph Maria Olbrich.

Wiener Werkstätte

var en ateljé och verkstäder för konsthantverk 1903-32. Man ville förena konst och hantverk med inspiration från Arts and Crafts-rörelsen. Hantverkaren var lika viktig som formgivaren/konstnären. Det strama formspråket pekade fram mot funktionalismen, men materialen var dyrbara och kundkretsen välbeställd. Från mitten av 1910-talet blev den stränga geometrin mjukare och övergick i en mer ornamental stil av bl.a. Dagobert Peche.