Romansk och gotisk stil

Romansk och gotisk stil – design- och stilhistoria under medeltiden

Innehåll

Romansk och gotisk stil – design- och stilhistoria under medeltiden
- Helgonkult och Mariadyrkan
Romansk stil
Gotisk stil
Se video om den romanska och den gotiska stilen

Förutsättningarna för romansk och gotisk stil var både tekniska och ekonomiska, eftersom jordbruket blev bättre och mer effektivt under medeltiden. Med vattenkvarnar och väderkvarnar och plogar av järn. Man utvecklade också skeppsbyggeriet och handelsstäderna blomstrade.

Madonnabild från Viklau kyrka, Bayeuxtapeten, kyrkfönster och madonnan från Edshult i Småland.

Människorna blev indelade i stånd, nämligen adel, präster, borgare och bönder. Hantverkarna organiserade sig i skrån, ett slags föreningar för varje hantverksyrke. Och man betraktade också konstnären som en anonym hantverkare, en artisan, som arbetade i ett kollektiv. Klostren blev viktiga hantverkscentra.

Både urtillverkningen och boktryckarkonsten förändrade det medeltida samhället.

Helgonkult och Mariadyrkan

Mariadyrkan gav upphov till förgyllda och målade kultbilder av trä, som till exempel madonnan från Viklau kyrka på Gotland, en av de mest välbevarade skulpturer som finns kvar i Europa från slutet av 1100-talet. När konsten blev mer realistisk och uttrycksfull, kan man lätt uppleva ömheten mellan mor och son, som hos madonnan från Edshult i Småland (bilder nedan).

Romansk stil

Kring år 1000 var hela Europa kristet och den katolska kyrkan hade ett fast grepp om kulturen. Under 1100-talet byggde man därför många sockenkyrkor i Sverige och det är i kyrkorna man bäst kan uppleva medeltiden. Inget annat land har bevarat så många kyrkliga föremål från medeltiden. Vi har nämligen varit förskonade från krig och föremålen fick stå kvar orörda. Senare var den lutherska reformationen också positiv till bilder i kyrkorna och därför har vi många unika kalkmålningar bevarade. Bilderna blev folkets bibel, och då måste de också bli anpassade därefter. Därför fick det realistiska och vardagliga större utrymme blandat med det högtidliga och kyrkliga.

Vill man riktigt frossa i fina medeltida kyrkor, då ska man åka till Gotland. Där kan man se kyrkor både i romansk och gotisk stil.

Typiskt för den romanska stilen – arkitektur och konst

Den romanska stilen går tillbaka till romarna. Det kan man ju höra på namnet. Det mest typiska var rundbågen, som återkommer överallt, både när det gäller byggnader och möbler. Tunnvalv med förstärkande gördelbågar, arkader med stöttande pelare och kryssvalv var också vanliga. Typiskt var också många torn, små fönsteröppningar och tjocka murar. Vid kyrkornas portaler placerade man ofta stora skulpturerna i sten. En nyhet var också de målade glasfönstren.

Helgonkulten och Mariadyrkan gav upphov till förgyllda och målade kultbilder av trä. Typiska var också dyrbara textilier och guldsmedskonsten och emaljmåleriet var framstående. Genom pilgrimsfärderna tog man med sig intryck från kyrkorna hem till olika delar av Europa.

De första skåpen, kyrkskåp, var som ”inomhushus”. Man använde beslag av bandjärn som var dekorerade med karvsnideri. De flesta möbler var väggfasta under medeltiden, men stolpstolen var ny. Den lilla madonnan i Viklau sitter på en sådan på bilden ovan.

Hos germanerna blandade man den romanska stilens kristna symboler med vikingatidens drakslingor, t.ex. drakslingor på dopfuntar och på kyrkportar huggna i sten eller skurna i trä.

Bayeuxtapeten

Drottningar skämdes inte för att brodera, väva eller sy. Matilda av Flandern, Vilhelm Erövrarens drottning, var därför med och skapade Bayeuxtapeten. Den var drygt 70 meter lång, troligen broderad på 1070-talet, och skildrar Vilhelm Erövrarens tåg mot England och slaget vid Hastings 1066. Tapeten är ett historiskt dokument, men den ger också inblickar i medeltidens vardag.

En rund romansk båge och en spetsig gotisk båge på samma bild.

Gotisk stil

Typiskt för den gotiska stilen var stora glasytor, smala spiror, kryssribbvalv och skelettartade stenstrukturer.

Med ny teknik kunde man nu göra de romanska rundbågarna högre och spetsiga. Och dessutom använde man tegel i stor skala. Den stora, gotiska katedralen, som flödade av gudomligt ljus uttryckte Europas materiella blomstring. Den var dessutom ett uttryck för den himmelska tillvaron placerad på jorden. I fasadernas, dörrarnas och glasfönstrens naturalistiska bilder kunde människorna se både sin egen jordiska tillvaro och få sig kyrkans hela lära till livs. Stora gotiska katedraler kom till, såsom Notre-Dame i Paris och Westminster Abbey i London.

Konsten blev mer realistisk och uttrycksfull. Madonnabilderna fick t.ex. ett mer jordnära uttryck. Bilderna på den korsfäste Kristus uttryckte lidandet starkare än tidigare. Träskulpturer och väggmåleri var vanligt i kyrkorna.

Färgglädje

Man brukar tala om den mörka medeltiden med naturkatastrofer och pest. Men färgglädjen var faktiskt stor med brokiga dräkter och hus i starka färger. Skulpturerna i kyrkorna var mångfärgade och de målade fönstren var symfonier i rubinrött och ultramarinblått. I Flandern upptäckte man att färger blandade med olja gav mer glans och ljus än temperafärgerna och på så sätt blev oljemåleriet uppfunnet.

Vandrande hantverkargesäller från Europas alla hörn tog med sig gotiken hem och påverkade senare tiders allmogekonst.

Man kan hitta fantastiska exempel på konsthantverk. Utsmyckningar som t.ex. snirklade växtrankor, var släkt med den nordiska djurornamentiken. Därför blev etiketten gotisk senare lika med ful och barbarisk.

Gotisk lika med skräck

”Gotisk” fick under 1700-talet ett inslag av skräck och romantik och blev en förebild för senare skräcklitteratur, till exempel Frankenstein av Mary Shelley 1818, Ringaren i Notre Dame 1831 av Victor Hugo och Svindlande höjder av Emily Brontë 1847. Bram Stokers skräckroman Dracula kom 1897. På 2000-talet kan man hitta gotiska drag inte minst i ungdomskulturen. Alexander McQueen gjorde modevisningar med gotiska inslag i början av 2000-talet och det förekommer också ett gotiskt gatumode.

Gotiskt mode

De spetsiga formerna återkom i modet, både i huvudbonader, kläder och skor. Furstar fick ha längst skospetsar och vanligt folk bara något längre än foten. Härifrån kommer ”att leva på stor fot”.

På 1300-talet skedde en förändring inom modet för båda könen. Inspirationen kom från Italien och Frankrike. Kläderna kom mer och mer att avslöja kroppens konturer och underströk skillnaderna mellan könen.

I stället för antikens tunikor blev hosor (strumpliknande byxor) nu modernt för män. Till dem bar man en skjorta. På kvinnorna blev tunikan figursydd och på så sätt fick man en klänning. Även urringningar blev moderna.

Drottning Blanka - romansk och gotisk stil

Magnus Erikssons (1319-64) drottning hette Blanka (från Namur).

Stilar brukade förr uppkallas efter kungarna, som var bra krokar att hänga upp (stil)historien på. Här spanar vi in deras drottningar i stället så vi kan följa tiden och modet bättre.

Drottning Margareta - romansk och gotisk stil

1389-96 hade vi en regerande unionsdrottning – Margareta.

Placera in perioden i Timeline>>>

Stilarna är utmärkta krokar att hänga upp historien på och göra den spännande och intressant. I boken Alla tiders stil varvas stilarna med utvikningar om hemmens utveckling, populärkultur, livsstil och konsumtion och mycket mer. Läs mer i boken Alla tiders stil.

Se video om den romanska och den gotiska stilen

Med många bilder som visar den romanska och den gotiska stilen. Att kunna en del om stilar gör att vi kan avkoda vår omgivning och spåra det gamla i det nya.