Begreppen grävande journalistik och kritisk granskning har blivit synonyma med negativ kritik och missförhållanden. Men tänk om resultatet inte alltid blir negativt? Om allt är mycket mer komplicerat än vad man ursprungligen trodde. Vad är det då? Står journalisten där med skammen? Är han ingen kritisk, grävande murvel längre? Och ofta lyser det igenom att journalister bestämt sig från början vad som är fel och då behöver de ju inte gräva så djupt. De vet ju redan hur det ligger till.
Johan Persson och Martin Schibbye
tog sig in i Ogaden i Etiopien för att granska Lundin Oil säger man. Men behövdes det verkligen? Både de och uppdragsgivarna och journalistkollegor vet ju redan att bolaget har ”blod på händerna” och att Bildt satt i styrelsen fram till november 2006 och då säkert diskuterade Etiopien och att företaget strax därefter beslutade att starta verksamhet i Ogaden. Kerstin Lundell skrev 2010 en bok Affärer i blod och olja (Ordfront) om byarna som bränts ner för att bereda plats åt Lundins bolag, folkfördrivningen, tortyren och morden som regimen satt i system sedan Lundin etablerade sig. Hon hade träffat kvinnor som blivit fängslade, torterade och våldtagna, vars män och barn blivit mördade eller försvunnit. (Källa Leo Lagercrantz, journalist).
Syftet?
Vilket var då det egentliga syftet? Ibland får jag nästan intrycket av att de begav sig in i Ogaden för komma åt Carl Bildt, som suttit i Lundin Oils styrelse. Man talar väldigt lite om problemen i Ogaden. Provinsen har varit omstridd sedan slutet på 1800-talet. 1977 invaderade Somalia området och året därpå drev Etiopien tillbaka den somaliska armén med hjälp av Cuba och Sovjetunionen. Omfattande bombningar drev nära 2 miljoner flyktingar till Somalia. (Källa NE) Gerillakampen, som leds av Ogadens Nationella Befrielsefront (ONLF) mot den etiopiska regeringen har pågått sedan slutet av 1980-talet. (Källa Wikipedia)
Vem granskar journalisternas syften och bevekelsegrunder? I Debatt på SVT igår slogs jag av hur avskyn mot Carl Bildt liknade avskyn mot Olof Palme. Den skymmer fakta och den skymmer just kritiskt tänkande. Precis som om människorna i Ogaden skulle få det bättre om man tvingar Sveriges utrikesminister att avgå. De som avskyr Carl Bildt tar för givet att han inte kan skilja på sina olika roller som styrelseledamot eller som utrikesminister. Om man tror att han i sin roll som utrikesminister inte gör allt vad han kan för att hjälpa journalisterna, så kanske man kan förstå att Etiopiska regeringen inte tror att Johan Persson och Martin Schibbye kan hålla reda på sin journalistroll om man fotograferar sig tillsammans med gerillan med vapen i hand. Därmed inte sagt att de inte ska ha all hjälp!
Varje kväll öppnar jag Dikter och prosa 1954-2004 och igår hittade dagens vers:
”Radikal och Reaktionär lever tillsammans som i ett
olyckligt äktenskap,
formade av varann, beroende av varann.
Men vi som är deras barn måste bryta oss loss.
Varje problem ropar på sitt eget språk,
Gå som en spårhund där sanningen trampade!”
Tomas Tranströmer ur Klanger och spår 1966