Nu är jag med i en arbetsgrupp för att få fiberkablar nedgrävda så vi kan få bättre uppkoppling m.m. här i Prässebo. Överallt bildar man fiberföreningar och det verkar som om hela Sverige inom en snar framtid kommer att täckas av ett finmaskigt fibernät. Jag upptäckte att jag visste väldigt lite, men nu har jag lyssnat på föredrag och surfat runt. För mig själv och för andra som vill ha mer kött på benen, har jag kommit fram till detta, alltså varför bredband via fiber:
Varför fiber?
Att få fiber till sitt hus är infrastruktur precis som vägar, vatten och el. I många städer är det redan klart, men inte på landsbygden. Kommunerna bygger stamledningar för att koppla samman tätorterna och för så kallade avlämningspunkter, där fiberföreningar skall kunna ansluta sig.
På landsbygden måste man alltså själv se till att det finmaskiga fibernätet når fram till alla fastigheter. Regeringen har satt som mål att 90 % av alla fastigheter ska vara anslutna år 2020. Därför finns det rejält tilltagna bidrag för att även landsbygden ska få sin infrastruktur tillgodosedd till ett rimligt pris.
Att fiberutbyggnaden är viktig beror på att vi befinner oss mitt i ett teknikskifte inom telefoni, TV-mottagning och Internet. Dagens telefonnät med koppartråd och ADSL är på väg att försvinna.
När det gäller telefon så går det lika bra att använda fibernätet enbart för telefon och/eller TV. Man behöver ingen dator för att koppla upp sig till fibernätet. Och du kan behålla ditt gamla telefonnummer. Numera vill vi titta på TV när vi själva har lust och tid. TV via Internet är dessutom billigare än traditionell teknik. Och så har vi alla nya tjänster där du kan hyra eller köpa film och musik eller se livekonserter. För att inte tala om favoritlagets alla matcher. Men för att kunna detta behöver man mer bandbredd. Särskilt om flera personer i samma hushåll vill göra olika saker samtidigt.
Och vi slipper klättra på taket med paraboler och antenner, mixtra med boxar som har med dagens TV att göra. Eller oroa oss för åskan. Då är det fiber som gäller.
I dag sker alltmer på nätet. Vi utbildar oss på distans, vi fixar bankärenden och inköp, beställer resor och vi umgås och roar oss. Även om vi själva inte använder alla möjligheter nu, så kommer våra barn och barnbarn definitivt att göra det.
En del kommuner har börjat med fjärrsjukvård via webb-TV. Trygghetslarm blir säkrare och det kommer att bli enkelt att skicka till exempel värden på blodsocker och blodtryck till vårdcentralen. Många anser att Internet kommer att innebära en revolution inom den medicinska vården. Vi har knappt sett början.
Tekniken går ju ständigt framåt, men vi vet att fiberkabeln håller i mer än 50 år. När den behöver bytas ut krävs ingen ny grävning. Ny kabel kan man blåsa in med tryckluft. Skulle vu i framtiden behöva ännu större överföringshastigheter behöver man bara byta ut utrustningen som sänder och tar emot ljussignalerna.
Den trådlösa tekniken med 3G och 4G (och framtida 5G?) är beroende av hur geografin ser ut, avståndet till närmaste mast, hur många som använder tjänsten samtidigt och vilken radiofrekvens masten stödjer. För att få hyfsade förhållanden måste masterna stå väldigt tätt! Vill vi ha så många master?
För en fiberanslutning betalar man en fast kostnad för själva nätanslutningen. I gengäld är månadskostnaden för de olika tjänsterna lägre. Man räknar med att man tjänat in investeringen inom fyra-fem år. Och om man säljer sin fastighet får man normalt ut ett högre pris om det finns fiber.
De flesta fiberföreningar väljer formen ekonomisk förening för att äga och förvalta fibernätet och upplåta användandet till sina medlemmar. Fibernätet finansieras främst med statsbidrag, som kan täcka ända upp till 75% av kostnaden. En del kommer från Jordbruksverket, en del från PTS (Post och Telestyrelsen) och ev en del från kommunen. Till detta kommer föreningsmedlemmarnas/delägarnas insatser. Medlemmarnas ideella arbete är också viktigt.
De föreningar som redan genomfört projektet har redovisat en kostnad på 15 – 25 000 kronor för varje medlem.
Vad är då fiber? Fiber är en glastråd tunn som ett hårstrå. Data transporteras med ljuspulser i stället för elektriska pulser. Glastrådarna leder inte ström och påverkas därför inte av åska. I en fiber kan ljuspulserna färdas minst 100 km. 100 Mbit/s är lägsta hastigheten och 1 Gbit/s är inget problem.
Bild: BigRiz, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons, Se URL