Nu är min video om Hilma af Klint klar. När jag skrev min bok Alla tiders stil och kom in på modernismen, stötte jag på en kvinnlig konstnär, som ingen brytt sig om, men som till sist blev en sensation inom konstvärlden. Enligt konsthistorien var Wassily Kandinsky först med att måla abstrakt 1911, samma år som han skrev Om det andliga i konsten. Många av pionjärerna sökte sig liksom Hilma till teosofin. Och några såg sig precis som hon som ett medium när de skapade sina verk. Hur som helst målade Hilma abstrakta bilder före de andra och därför måste man nu skriva om konsthistorien!
Intresset för det andliga och ockulta hängde faktiskt ihop med naturvetenskapliga upptäckter vid den här tiden, till exempel elektromagnetiska vågor, som gav upphov till radio och telefoni, röntgenstrålar som kan fotografera benen ini kroppen. Och inte minst att allting består av små, osynliga atomer.
Hilma, Karin och Selma
Hilma började på Konstakademins ”Fruntimmers-Afdelning” 1882 samma år som en annan kändis slutade där, Karin Bergöö, senare Larsson. Jag undrar om de kände varandra? Jag tänker också på en som började på Högre lärarinneseminariet i Stockholm just 1882, Selma Lagerlöf. Det var ju inte lätt att vara kvinnlig konstnär i slutet på 1800-talet och inte på 1900-talet heller. Frågan är hur det är idag?
Hilma af Klint och Karl-Ove Knaustgård
Vad är det då som är så spännande med Hilma af Klint? Ja, dels är det ju ett intressant kvinnoöde. Kanske är det så också att hennes bilder passar särskilt väl in i vår tid? Jag har precis läst Karl Ove Knaustgårds roman Morgonstjärnan, där han söker fler dimensioner bakom vår konkreta vardag. Vad står Morgonstjärnan för egentligen? Jag kan riktigt se framför mig Hilma målande en morgonstjärna!
Hilma af Klints måleri och budskap
Hilma hade ett starkt budskap men också en stark tro på sitt budskap. Hon ville förmedla idén om alltings enhet och förening bortom den synliga världen, som är full av motsättningar – mellan liv och död, ande och materia, manligt och kvinnligt, ljus och mörker, gott och ont, ordning och kaos, vila och aktivitet etc . Utveckling, menade hon, sker genom växelverkan mellan motsatserna och en strävan efter balans och förening. Hon ville med sin konst visa vägen till andlig utveckling.
För att skildra detta skapar hon en konst med fantastiska färger, former och symboler, men också bokstäver och ord och ibland nåt figurativt. För Hilmas former fanns inga förebilder och hon prövade till exempel automatisk skrift långt före surrealisterna.
Ibland kan jag bli lite störd över alla bokstäver och symboler, som jag inte riktigt förstår även om jag har ett visst facit med förklaringar. Men det är kraften i färg och form som påverkar mig. Och då har jag ändå inte sett dem i verkligheten. Jag missade utställningen i Malmö 2020 på grund av pandemin. Jag får en chans i höst för Moderna museet visar De tio största. Det vill jag inte mista!
Så modig Hilma var när hon trots ointresse och ignorans bestämde att hennes konst inte fick splittras och inte visas förrän långt efter att hon dött. Det gör hennes liv och verk så fascinerande. Och att hon finns överallt just nu – i böcker, film, videor. Och inte minst i alla stora konstmuseer runtom i världen.
Lasse Hallströms film om Hilma af Klint, 2022.
Bild © Viaplay
Lästips: Stiftelsen Hilma af Klints verk och Capstantia – mitt livs historier