Skrivet första gången 12 januari 2007, reviderat den 19 juli 2022.
Åren har sprungit iväg. 2007 fick man följa tablån och titta när man sände programmen. Idag kan jag öppna SVT Play och finner en skattsamling av program, inte minst dokumentärer i alla tänkbara ämnen. Public service har verkligen vunnit på den nya tekniken, när de kan bjuda på alla sina program utan att vara bunden till en tablå. Och ”dokumentärer ska det vara” gäller verkligen även nu.
Som alla andra var jag så betagen av alla streamingtjänster och har både Netflix och HBO max och många fler. Men gång på gång hamnar jag hos SVT Play när jag vill se nåt intressant. Funderar på att säga upp Netflix. Jag förstår att Netflix har problem, som spottar ut serier och även dokumentärer. Men till slut vadar man i skräp och blir bara besviken. Kvalitet vinner i längden och då står sig SVT bra.
Januari 2007 om ”dokumentärer ska det vara”:
Under senare år har jag blivit riktigt gripen och engagerad några gånger framför TV-n och då har det varit dokumentärer. Det började med ”Sju soffor i Tensta” 2005 om olika lägenheter bland svenskar och invandrare i Tensta – jag satt helt fascinerad. Det har fortsatt med ”Armbryterskan från Ensamheten” och ”Belfast girls”. Och nu på det nya året ”Bortglömda” och ”När den ryska björnen äter sina barn”.
Och det slog mig att det är tjejer/kvinnor som har gjort dem. Jag har surfat fram att det var Ylva Hemstad, Lisa Munthe & Helen Ahlson, Malin Andersson, Agnieszka Lukasiak och Caroline Campbell i nu nämnd ordning som gjort dem.
Jag har sett hur många nyhetsinslag som helst genom åren om Nordirland, om Tjetjenien, utan att riktigt få grepp. Dokumentärerna/filmerna kunde förmedla kunskap och förståelse på ett helt annat sätt.
När jag ser något som jag blir engagerad i vill jag gärna läsa om det i tidningarna – men jag har inte hittat speciellt mycket. Varför skriver man inte? Men jag skulle vilja veta mer om filmerna och om dem som gjort dem. Är det en tillfällighet att det är kvinnor? För all del serien om Wallenbergs var också bra – av Gregor Nowinski – men så har man ju skrivit en hel del om den. Kanske det är dags att finna ett nytt ord för dokumentär? Låter det för tråkigt? Ett engelskt uttryck kanske? Ordet kanske har förlorats till dokusåpor och annat? – De två senaste dokumentärerna går ju att se på SVT (30 dgar).
Vi fick ett nytt ord 2006 – bloggosfären. Jag tänker mig den som en bild på himlen! Här sitter jag och sänder mina bloggar och pushar för dokumentärer!
